2.2015 ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER Mat på hjärnan ALLA ÄR VI FOODIES 70 ÄR DET NYA 50 Pantrar och silverryggar lyft för företag KVINNOR PLÅTAR KVINNOR
2.2015 ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER Berätta om ditt bästa matminne? Shape är en tidning från SCA, främst riktad till kunder, aktieägare och analytiker, men också till journalis - ter, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i oktober 2015. Ansvarig utgivare Joséphine Edwall-Björklund Chefredaktör Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Inger Finell, Appelberg Design Markus Ljungblom, Kristin Päeva, Appelberg Tryck Tag Worldwide Adress SCA, Group Communications, Box 200, 101 23 Stockholm, Telefon 08-7885100 Fax 08-6788130 SCA Shape publiceras på svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederländska och italienska. Inlagan trycks på GraphoSilk 90 gram från SCA. Eftertryck endast med SCA Group Communications tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com. Adressändringar kan göras på www.sca.com/prenumeration eller genom att e-posta sophie.brauner@sca.com Mat på hjärnan 70 ÄR DET NYA 50 Pantrar och silverryggar lyft för företag ALLA ÄR VI FOODIES Omslagsfoto: Getty images KVINNOR PLÅTAR KVINNOR Medarbetare i detta nummer SCA I SOCIALA MEDIER Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamfilmer och klipp från SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anställda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera användare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som händer på sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet är att ge olika användare, journalister och bloggare relevant information. Karin Strand Skribent, skrev om Viktoriagården på sidorna 30 31. Mina bästa matminnen är från min mor som var otroligt intresserad av mat. Hon var inte rädd för att testa något nytt. Jag minns speciellt en gång på 1960-talet när hon hittade en burk med en nordafrikansk grönsaksstuvning i en butik. Alexander Rauscher Grafisk designer, illustrerade teknikartikeln på sidorna 24 25. Serbien är kanske inte känt som ett bra matland, men här kan man hitta den mest fantastiska mat på platser där man minst anar det. Som i Zupa-dalen i södra Serbien. På Ivanovićs vingård serveras grillad fläskstek med kocken Dragoslavs kryddiga pepparsås, ajvar relish, sautérad lök och chili, och vin gjort på den lokala prokupac-druvan. Världsklass! Hon var bara tvungen att prova den. Vi åt stuvningen med ägg och älskade den spännande kryddningen vitlök, spiskummin och chili som vi inte var bekanta med i Sverige på den tiden. Shakshouka var namnet på stuvningen. Slideshare.com/ SCAeveryday vänder sig till investerare och analy tiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information från bolagsstämmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehåller cirka 50 publikationer, bland annat SCAs hållbarhetsredovisning, rapporten Hygien berör och tidningen Shape. Instagram/SCAeveryday innehåller bilder från SCAs verksamheter över hela världen. 2 SCA SHAPE 2 2015
26. INNEHÅLL En internationell tävling bjöd in kvinnliga fotografer med fokus på kvinnokraft. 06. Åldras på jobbet Medan jordens befolkning blir allt äldre, diskuterar forskare och beslutsfattare hur arbetslivet ska anpassas till äldre medarbetare. 10 FOKUS: Det våras för foodien Matkulturen blir allt mer global. Det du äter visar i allt högre grad vem du är. 20. Ny ledare SCAs nye vd Magnus Groth lever och arbetar enligt mottot gör det nu. Det är alltid bättre att fatta beslut än att vänta och se. 24. Slutslösat Nu utvecklas en process som omvandlar slam från pappersindustrin till värdefull energi och sänker utsläppen av koldioxid. 30. Avancerad hygienlösning En liten sensor i inkontinensskyddet förenklar för vårdgivare att erbjuda patienterna mer individuella hygienlösningar. DESSUTOM... MÖT EN SCA-MEDARBETARE Eva Dahl, värd i Sydafrika: sidorna 36-37 NYHETER FRÅN SCA sidorna 38-41 TEAM SCA Anna-Lena Elled rapporterar rarr om livet ombord: sidan 42 VISSTE DU... att flitiga bin används för mögelbekämpning? Läs mer på sidan 5. SCA SHAPE 2 2015 3
SHAPE UPDet här händer utanför SCAs väggar Lignin är limmet i trädet (de bruna ringarna). TRÄ ERSÄTTER KOLFIBER SVENSKA FORSKARE har hittat en metod för att göra kolfiber av trä. I stället för kolfiber, tillverkad av olja som belastar miljön negativt vid förbränning och är en ändlig resurs, används lignin. Lignin är klistret i trädets ved, det bruna i årsringarna, och binder ihop cellulosafibrerna i en barrvedscell. Målet är att senast 2025 ha utvecklat en marknad för ligninbaserad kolfiber. Produkten är främst tänkt att användas i avancerade kompositmaterial. Världsproduktionen av kolfiber ligger i dag runt 50 000 ton. Inga plastkassar på Yap ÖN YAP i Mikronesien har vidtagit konkreta åtgärder för miljön. I juli 2014 förbjöds all användning av plastpåsar på ön. Naturvårdsmyndigheterna på Yap har kontinuerligt arbetat med att utbilda allmänheten om orsakerna bakom förbudet och konsekvenserna av plast i naturen. Bland annat genom att hänga upp anslag på olika platser. På en informationsskylt står det: Plastpåsar ligger bakom en stor del orsakerna till att fiskar, sköldpaddor, delfiner och andra marina djur dör. Djur som är avgörande för att vi ska ha en trygg livs medelsförsörjning och fungerande ekologiska system på Yap. Djuren förväxlar plastkassarna med maneter och annan mat. Som en följd av förbudet har en grupp kvinnor på ön bildat ett kooperativ som väver påsar av lokala fibermaterial för att främja ett mer hållbart sätt att handla och att bära. 4 SCA SHAPE 2 2015
FRANSKA HUS FÅR GRÖNA TAK ALLA NYA HUSTAK som byggs i Frankrike ska enligt en ny lag vara delvis täckta av växter eller solpaneler, enligt evolution.com Gröna tak isolerar byggnader och bidrar till att minska mängden energi som behövs både för att värma hus på vintern och kyla det på sommaren. Gröna tak kan också förbruka CO 2, samla upp regnvatten, och erbjuda fåglar en boplats i staden. Genom att installera solpaneler kan byggnaderna också förses med förnybar energi. Att odla växter på tak är vanligt i bland annat Tyskland, Australien och Kanada. Ek i glas INSPIRATION till vasen Ekollon fick Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson när hon på 1930-talet befann sig i sitt sommarhus. Där hämtade hon ekollon och lät dem gro i en enkel glasvas. För att få ekollon att växa lägger man dem i en skål med vatten i tre till sex veckor. När de börja gro placeras ett ekollon med grodden ner i den vattenfyllda Ekollonvasen. Efter ytterligare tresex veckor börjar en späd ekplanta spira. Visste du att......jain Dharma-munkar inte får bada någon del av kroppen, händer och fötter undantaget, eftersom de tror att badet kan döda miljontals mikroorganismer. Jain Dharma är en minoritetsreligion i Indien. BIN BIOLOGISKA BEKÄMPARE FLITIGA BIN har fått ännu en arbetsuppgift som mögelbekämpare. Det är det europeiska forskningsprojektet BICOPOLL som har studerat bin som levererar biologiska växtskyddsmedel när de landar i frukt- eller bärblommor. Målet med projektet är att öka både skördar och kvalitet i ekologisk fruktoch bärodling. Det biologiska bekämpningsmedlet ligger som en startbana vid kupans utgång, och bina lämnar av det i bäreller fruktblomman samtidigt som blomman pollineras. I försöken har jordgubbsodlingar bekämpats mot gråmögel. Resultaten från flera länder visar att den bi-levererade bekämpningen skyddar lika bra eller bättre än kemiska fungicider mot gråmögel. Försöken visar också att den säljbara skörden ökar signifikant, ofta med över 50 procent. SCA SHAPE 2 2015 5
VIGNETTE 6 SCA SHAPE 2 2015
MARKNAD AKTIVT ÅLDRANDE på jobbet I takt med att världens befolkning åldras behöver allt fler stanna kvar i yrkeslivet i ytterligare några år. Frågan är hur vi löser utmaningarna som detta för med sig? text SUSANNA LINDGREN illustration EMMA HANQUIST E U-kommissionen räknar med att antalet personer över 80 år kommer att tredubblas inom de närmaste 50 åren. Så det är inte konstigt att den växande andelen åldrande befolkning är ett högaktuellt ämne bland världens forskare. 2060 kommer nästan 30 procent av EU:s befolkning att vara över 65 år. Samtidigt förväntas den yrkesverksamma befolkningen minska med 14 procent. Statistiken ser likadan ut i alla utvecklade länder och den gemensamma lösningen på problemet är ett så kallat aktivt åldrande. Aktivt åldrande handlar inte bara om hälsa och livsstil. Det handlar lika mycket om att övertyga både samhälle och individer om fördelarna med att arbeta i ytterligare några år. Enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån kan det vara lönsamt för en arbetsgivare att ha fler äldre arbetstagare. Flera studier visar att äldre personer ofta är mer engagerade i arbetet och stannar kvar längre på samma arbetsplats. Faktorer som kompetens, erfarenhet och mognad hos äldre arbetstagare kompenserar ofta för eventuella nackdelar som åldersrelaterade hälsoproblem. Men hur är det med argumentet att tidig pensionering underlättar etableringen på arbetsmarknaden för nästa generation? Studier visar att länder med en stor andel äldre personer på arbetsmarknaden också har en stor grupp yngre arbetare så det stämmer inte, säger Mikael Stattin, universitetslektor vid sociologiska institutionen på Umeå universitet. HAN DELTAR I ett forskningsprojekt som fokuserar på flera aspekter av aktivt åldrande, till exempel arbetsmiljöns inverkan och tidpunkten för pensionen. Frågan är hur den äldre generationen ska övertalas att arbeta längre. Ett vanligt misstag är att behandla alla 60-plussare som en homogen grupp. Varje individ har olika behov så det är viktigt att ha en flexibel inställning. Arbetsgivare som vill ha kvar sina anställda längre måste planera i tid och veta vad som kan motivera varje individ att vilja arbeta några år till. Varje arbetsplats behöver en strategi för att behålla de äldre och mer erfarna medarbetarna samt se till att dessa personer faktiskt klarar av att utföra arbetet. Även om dagens 60-åringar är både friskare och mer välutbildade än tidigare generationer, finns det vissa arbeten som är mer fysiskt krävande än andra. För att seniorerna ska stanna kvar längre SCA SHAPE 2 2015 7
MARKNAD ARBETSPLATSER FÖR ÄLDRE När människor blir äldre ökar risken för olika fysiska besvär som kan leda till frånvaro från arbetet. SCA analyserar regelbundet frågor som rör framtida demografiska utmaningar och generationsskiften. Varje arbetsplats behöver en strategi för att behålla de äldre och mer erfarna medarbetarna samt se till att dessa personer faktiskt klarar av att utföra arbetet. på jobbet behöver deras arbetsuppgifter anpassas i god tid innan de uppnår traditionell pensionsålder. Mikael Stattins råd är att ha speciella utvecklingssamtal med alla anställda över 55 år för att diskutera framtida pensionsplaner. I mina studier har jag fokuserat på anställda inom sjukvården. Resultaten visar att många äldre vill ha kortare arbetsdagar och mer varierande arbetsuppgifter. För vissa kan motivationen vara att få använda en del av arbetstiden till att lära upp nästa generation som ska ta över. Pengar är naturligtvis också ett viktigt incitament för att få människor att stanna kvar längre. Enligt Mikael Stattin bör arbetsrelaterade skador och sjukdomar förebyggas inom alla åldersgrupper för att alla ska hålla sig friskare och kunna arbeta längre. ÄVEN OM ÄLDRE medarbetare kan bidra med värdefull kunskap och erfarenhet så drabbas de också i högre grad av muskulära och skelettrelaterade arbetsskador. Därför bör varje företag som uppmuntrar sina medarbetare att arbeta längre upp i åldrarna också kunna erbjuda en lämplig arbetsmiljö. SCA har startat två pilotprojekt med fokus på arbetsmiljö. Arbetsplatserna ska till exempel vara så ergonomiska som möjligt. För att ytterligare förbättra arbetsmiljön har SCA valt ut två anläggningar som ska granskas mer ingående. Målet är att få en bättre förståelse för hur arbetsprocesserna kan bli mer effektiva ur ett fysiskt perspektiv. Ju äldre vi blir, desto större blir risken att drabbas av muskulära och skelettrelaterade arbetsskador. Våra undersökningar visade att sjukfrånvaron var högre bland äldre medarbetare. I vissa fall var hela 70 procent av frånvaron kopplad till muskuloskeletala besvär. Därför har vi tagit beslutet att lyfta den här frågan, säger Astrid Manquin, personalchef på SCA. På fabrikerna i Hoogezand i Nederländerna och Neuss i Tyskland, har konverterings- och papperstillverkningslinjerna utvärderats med avseende på ergonomi. Utvärderingen resulterade i en lista med förbättringsområden. Det krävdes såväl tekniska förbättringar som beteendemässiga och organisatoriska förändringar för att göra produktionslinjerna så ergonomiska som möjligt, säger Astrid Manquin. Vissa förändringar var av mer teknisk art och omfattade exempelvis processer och maskiner. Dessutom behövdes medarbetarnas beteende till viss del förändras. Därför anlitades ett konsultbolag som informerade om hur lyft och andra arbetsmoment kan göras på ett mer ergonomiskt sätt. På fabriken i Neuss installerades ett nytt hjälpmedel som kräver mindre kraft för att separera stora pappersrullar. På fabriken i Nederländerna har transportvagnarna fått nya, högre placerade handtag så att medarbetarna inte behöver böja sig i onödan. Dessutom har en liten lyftanordning och upphöjda plattformar gjort det enklare att lasta emballage. DET GÅR ATT LÖSA många stora problem med en relativt liten budget. Alla dessa förbättringar bidrar till att hålla våra anställda friska längre, och vi hoppas att det ska göra dem nöjdare och mer engagerade, säger Astrid Manquin. Under 2015 kommer ett flertal förbättringsprogram att lanseras på övriga anläggningar inom koncernen. 8 SCA SHAPE 2 2015
Mat betraktas numera som en kulturyttring jämställd med teater, musik och resor. Vad och hur vi äter har blivit en allt viktigare del av vår identitet. Shape har kartlagt några av mattrenderna i världen. text SARA BERGQVIST JODY HORTON GALLERY STOCK ALLA ÄR VI foodies M ed ett allt större resande och en rasande globaliseringstakt påverkas världens olika kulturer av varandra och trender blir globala. Det gäller i allra högsta grad även mat. Vår matkultur fungerar som en intressant spegel av vad som händer i omvärlden och visar vad vi tycker är viktigt, säger Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet. När hållbarhetsfrågor tillsammans med hälsoaspekter och olika etiska överväganden tar större plats i samhällsdebatten ökar också efterfrågan på ekologisk mat och gröna alternativ, och allt fler intresserar sig för veganskt och vegetariskt. Men det handlar inte nödvändigtvis om allt eller inget. Många väljer att äta enbart grönt vissa dagar i veckan, men vill inte helt byta bort köttet. Eller så fyller man upp med mer grönt på tallriken. Karin Pontén, vd på Vår pr-byrå som inriktar sig på mat, dryck och måltid, menar att miljöfrågor fortsätter att spela en avgörande roll, men de blir mer nyanserade. Det är till exempel inte säkert att närodlat alltid är det smartaste alternativet, en åsikt hon delar med svenska stjärnkocken Niklas Ekstedt. Olika tillagningsmetoder, transparens, ursprung, ekologi, miljöpåverkan, svinn och bekämpningsmedel är exempel på andra hållbarhetsaspekter som blir allt viktigare. Samtidigt är jag förvånad över att det inte gått fortare. Jag hade väntat mig ett skifte redan för fyra-fem år sedan, säger Niklas Ekstedt, som sedan många år också fungerat som tv-kock i olika matlagningsprogram i svensk tv. I ett av dessa, Niklas mat, reser han jorden runt, testar olika kök och praoar på stjärnrestauranger. Han tycker att Paris är en av de mest spännande matstäderna just nu. Paris har en lång kultur av franska brasserier och tung gastronomi som lätt kan bli lite tråkig. Men nu har staden plötsligt exploderat av hål i väggen, små restauranger utan de vita dukarna Visste du att Indien är det land där man äter minst kött Ungefär 40 procent av Indiens befolkning är vegetarianer. Köttkonsumtionen är dessutom ovanligt låg även bland ickevegetarianer. majsen anses så viktig i Mexiko att den fått en egen helgdag den 29 september. I latinamerikanska skapelseberättelser skildras hur människan skapats inte av ett revben eller gud utan av majs. 10 SCA SHAPE 2 2015
Allt fler väljer att äta mer vegetarisk eller vegansk mat och dra ner på kött konsumtionen. SCA SHAPE 2 2015 11
och med unga kockar. Det känns definitivt som en renässans som jag hoppas kommer sprida sig till resten av Frankrike, säger Niklas Ekstedt. Det han har sett genom sina resor är en tendens att fler länder suger åt sig nya influenser och att intresset för gastronomi ökat i länder som tidigare inte varit så ansedda på området. Ska man generalisera kan man säga att länder där man länge odlat vin som Frankrike, Italien och Spanien av tradition haft en starkare gastronomisk kultur. Men nu börjar andra länder, som Holland, Belgien, delar av USA och Storbritannien komma ikapp, och här finns ofta en större nyfikenhet att prova nya saker, säger Niklas Ekstedt. London anses numera vara en av de mer innovativa matstäderna där nyskapande kockar som Yotam Ottolenghi väckt stor uppmärksamhet. Många mattrender börjar i dag i USA och sprider sig österut men påverkan går åt båda hållen. I Japan äter man gärna italiensk mat och dricker europeiska viner, i Ryssland är det vanligt med sushi på menyn även på inhemska restauranger. En spännande skillnad mellan västländer och Asien är att munkänslan eller strukturen på maten traditionellt haft mycket större betydelse i Asien. Johanna Mäkelä, professor i matkultur Stjärnkocken Niklas Ekstedt. Amerikanska snabbmatsrestauranger finns i stort sett vartenda land, ibland med lokala variationer. Hos McDonalds i Korea kan man till exempel hitta bulgogihamburgare och i Indonesien McRice. I senaste Guide Michelin var inspektörerna imponerade av Asien och då särskilt Hongkong och Macao som tillsammans har 72 stjärnmärkta resturanger. En spännande skillnad mellan många västländer och Asien är att munkänslan eller strukturen på maten traditionellt haft mycket större betydelse i Asien. Här är det främst inom så kallad fine dining som man arbetat med strukturer på mat, men nu börjar det komma mer generellt, säger Johanna Mäkelä. Hongkong är en av de städer där man äter mest fisk och skaldjur i världen. I genomsnitt äter invånarna Hongkong fyra gånger så mycket fisk och skaldjur som i övriga världen. På senare tid har både regering och konsumenter börjat ställa högre krav på ett hållbart och ekologiskt fiske. JOHNÉR STREET FOOD i alla dess former fortsätter vara en viktig trend som har letat sig in på bättre krogar, som gärna serverar korv och burgare med lyxkänsla. Den bästa matupplevelse jag haft var nog när jag var i Mexico City och bara gick runt och åt från ställen på gatan. En sak som värmde mig där var att man lägger så stor vikt vid god mat även om man har det ganska enkelt ställt, säger Niklas Ekstedt. Man ser också allt fler tillfälliga pop up-restauranger, som kan dyka upp under turistsäsongen, i en butik, under en mässa eller bara för en dag. Många gånger handlar det om befintliga krogar. Men det finns också andra varianter av pop up till exempel Restaurant Day som startade i Finland för fyra år sedan och nu spridit sig till ett sjuttiotal länder. Under restaurangdagen som inträffar fyra gånger om året kan vem som helst, var som helst sätta upp en restaurang. Till exempel hemma, på stranden eller i ett gatuhörn. Det här har skapat stolthet och ett nyväckt intresse för matkultur i Finland. Samtidigt har det gett många nya idéer till exempel en insektsrestaurang, berättar Johanna Mäkelä. 12 SCA SHAPE 2 2015
FOKUS: MAT JOHNÉR FRAMTIDENS MAT MED NÄRMARE 11 miljarder invånare vid nästa sekelskifte krävs nya sätt att förse jordens befolkning med mat. Insekter väntas av många bli primär proteinkälla i framtiden. Men att äta insekter är inget nytt. I Korea äter man silkeslarvspuppor som mellis, i Mexiko syrsor och på andra håll larver och kackerlackor. Nu går trendkrogar i väst i bräschen för detta. På danska Noma, utsedd till världens bästa restaurang, serveras till exempel myror. Men det som är intressant är hur insekter kan användas i ett större perspektiv. Genom att till exempel ge insekter som proteinkälla till våra djur kan vi fortsätta att äta saker som vi är mer vana vid, samtidigt som det hjälper till att underlätta för jordklotet, säger Karin Pontén, på Vår pr-byrå som inriktar sig på mat, dryck och måltid. SCA SHAPE 2 2015 13
FOKUS: MAT JOHANNA BERGLUND Rysk favorit från Dominika Peczynski: SALTGURKA, HONUNG OCH SMETANA Det här är ett recept som kan låta galet, men som alla brukar tycka är otroligt gott! 1. Ta en saltgurka och skär den i fyra stavar på längden. 2. Doppa varje stav i mycket honung och mycket smetana. Fuska inte med gräddfil eller crème fraiche. Smetana är ett absolut måste om du vill få till den riktiga ryska smaken och framför allt känslan. FROM RUSSIA with love Rysk mat har oförtjänt dåligt rykte och är i själva verket världens bästa comfort food, tröstmat. Det menar artisten och kokboksförfattaren Dominika Peczynski, som ligger bakom kokboken Östeuropas kulinariska hemligheter. Rysk mat är verkligen originalversionen av comfort food. Det är mat man ska äta när man är deprimerad, livet är hemskt och man vill tröstäta, säger Dominika Peczynski som är född i Polen, men vars mamma växt upp i Ryssland och Tadzjikistan. Hennes kärlek till det ryska köket väcktes redan i barndomen och har genom åren stärkts av återkommande resor till Ryssland, som vuxen med det egna bandet Army of Lovers som uppträtt där vid ett flertal tillfällen. Det första jag gör när jag kommer till Ryssland är att äta något med störrom och smetana. Finns inte det får det bli laxrom eller annan forellrom. Kornen är helt enorma, mycket rödare än här och smakar fantastiskt, säger Dominika Peczynski. Det ryska köket har ursprungligen influenser från en rad olika länder som Uzbekistan, Mongoliet och Frankrike. I hemmen äts oftast rejäl husmanskost med kött och potatis eller bovete som tillbehör. Middagen börjar vanligtvis med varm soppa, fortsätter med huvudrätt och avslutas gärna med fruktkompott som man ofta dricker. Förr gjorde bristen FOLIO på färska grönsaker att många gjorde inläggningar för att säkra tillgången under resten av året. Trots att det inte längre är nödvändigt är inlagda grönsaker fortfarande mycket populärt. Precis som svamp och bär i olika former. Vodka är en vanlig dryck, liksom te som gärna dricks med en klick sylt. I hemmen märks inte så mycket nya influenser från andra kök. Mycket beror på att det bara är en minoritet som reser utomlands och får inspiration därifrån. Men på restaurangsidan finns mycket att välja på. Den absolut vanligaste snabbmaten i Ryssland är sushi, säger Sam Klebanov, rysk filmproducent och tidigare programledare, som i höstas startade upp försäljning av LCHF-produkter i Ryssland via sajten lchf.ru. Bakgrunden var att Sam själv fastnade för LCHF och insåg att metoden var i princip helt okänd i Ryssland. För ett halvår sedan var det cirka 30-40 Googlesökningar i månaden på LCHF. Nu är det ett par tusen plus många som inte kommer ihåg namnet utan söker på mitt namn i stället, berättar Sam Klebanov. Han menar att LCHF innebär ett helt nytt sätt att tänka för många ryssar, där de allmänna kostråden länge varit inriktade på kolhydrater. Dieter är över huvud taget ett relativt nytt fenomen bland den breda massan i Ryssland. För 20 år sedan var det knappt någon som bantade i Ryssland. Då var tillgången till mat mycket mer begränsad och man fick passa på att äta det som fanns, säger Dominika Peczynski. 14 SCA SHAPE 2 2015
Det första jag gör när jag kommer till Ryssland är att äta något med störrom och smetana. FEM TYPISKA RÄTTER FRÅN RYSSLAND 1. PELMENI rysk variant av dumplings eller ravioli, oftast fyllda med kött och serveras då med smetana, buljong eller ättika. Som efterrätt med söt fyllning 2. BLINIER boveteplättar, serveras traditionellt med smetana och rysk kaviar 3. BORSJTJ en soppa som oftast görs på rödbetor 4. BOVETE Hel bovete äts till måltiden på samma sätt som ris 5. INLAGDA GRÖNSAKER av alla olika sorter Allt vanligare med gemensamma bord TRENDEN ATT PLACERA människor som inte känner varandra vid gemensamma bord community tables eller communal tables började som ett sätt för restaurangägare att få plats med fler gäster. För restauranggäster har detta nu blivit ett spännande sätt att lära känna nya människor. Här är några restauranger med community table: London: Nopi i Soho, 1901 på Liverpool Street och Busaba Eathai i Soho Stockholm: Clarion Hotel Sign och Oaxen Krog & Slip New York: Ma Peche eller se www. solodining.com/communaltable-list.html Paris: Restaurant Chartier i Montmartre och Candelaria Berlin: Kimchi Princess och Long March Canteen i Kreuzberg GETTY IMAGES SCA SHAPE 2 2015 15
FOKUS: MAT Hej, har du ätit ris? SEX TYPISKA RÄTTER FRÅN KOREA 1. KIMCHI fermenterade grönsaker 2. BULGOGI kryddigt, marinerat nötkött 3. BIBIMBAP ris med olika grönsaker, kött och ägg 4. CHAPCHAE glasnudlar av sötpotatis som serveras med grönsaker och ibland kött 5. KIMBAP som sushirullar, men innehållande osötat ris och grönsaker, ibland även kött. Äts ofta som picknickmat 6. KIMCHI JJIGAE kimchi-gryta I Korea har maten så stor betydelse att den till och med står i centrum när människor hälsar på varandra. Hej, har du ätit ris? är den i särklass vanligaste hälsningsfrasen. När jag som vuxen flyttade till Korea undrade jag först varför alla frågade om jag hade ätit ris. Sedan förstod jag att det var så man hälsade. Korea har varit med om extremt fattiga tider, men för den som fått äta ris var allt ändå ganska okej, berättar Jennie Walldén, Sveriges Mästerkock 2013 och som specialiserat sig på koreanskinfluerad mat och som ursprungligen kommer från Korea. Som barn tillbringade hon mycket tid med sin mormor på den koreanska landsbygden. Där fick hon vara med om hur man odlade ris och brukade jorden. Mormodern gjorde sin egen soja och kimchi, fermenterade grönsaker som förekommer flitigt både som sidorätt och huvudingrediens i en rad koreanska rätter. Fermenterad mat är stort i Korea. Klimatet är tempererat med varma, fuktiga somrar och väldigt kalla vintrar. Så förr var det här ett sätt att försäkra sig om att det fanns grönsaker under vinterhalvåret. Mormor brukade gräva ner krukorna med kimchi i jorden, som kylskåp. Men nuförtiden, när allt fler kvinnor arbetar är det många som köper färdig kimchi, berättar Jennie Walldén. De flesta i Korea äter lagad mat tre gånger om dagen, även till frukost. Nästan undantagslöst är det kvinnorna som lagar maten hemma. Jag pratade med en av de mer framstående professorerna i teknisk biologi i Korea. Hon går upp halv sex varje morgon för att laga mat åt sin familj, till exempel ris, kött och soppa. Övriga måltider äts ofta ute eftersom både skoldagar och arbetsdagar är långa. Även om det numera finns arbetstidsbegränsningar är det många koreaner som har dubbla jobb. Och en skoldag i Korea kan börja med en privatlektion mellan sju och åtta, fortsätta med lektioner i skolan till 17, sedan ytterligare privatlektioner och läxor fram till midnatt. Många pratar mycket om mat, var och vad man ska äta nästa måltid. Generellt sett är det billigt att äta ute i Korea. Spannet är stort, men det går mycket väl att äta gott för motsvarande 3 euro (ca 30 kronor), säger Jennie Walldén. En annan viktig aspekt på valet av mat är dess hälsobringande egenskaper. I Korea ses maten också som medicin. Den som fött barn ska till exempel äta algsoppa för att kroppen ska återställa sig. Och för den bakfulla finns förstås en speciell hangover soup. Synen på mat är mycket mer holistisk än i väst. Den ska fylla en funktion, vara välgörande och smaka mycket. Och den ska framför allt vara väldigt varm. Enligt ett koreanskt ordspråk kan man inte känna sig mätt förrän man har bränt tungan, säger Jennie Walldén. JOHNÉR Maten har blivit en viktig del av resan SAMTIDIGT SOM det ökade matintresset i världen delvis beror på ett ökat resande, blir maten också en allt viktigare del av resan. En ny undersökning från resesajten Momondo visar att de flesta nordbor, sydeuropéer, amerikaner och ryssar hellre lägger pengar på god mat än på shopping, uteliv och boende när de befinner sig på resa. Bra mat tillsammans med bra väder anses också ha en avgörande betydelse för att man ska känna sig nöjd med sin semester. Norrmän, svenskar och tyskar värdesätter god mat högre än avkoppling och glada medresenärer. Källa: Momondo, 2015 16 SCA SHAPE 2 2015
JENNIE WALLDÉN bor i Malmö, men kommer ursprungligen från Gwangju i Korea, där hon bodde till hon var sex år. Hon har vunnit Sveriges Mästerkock och arbetar bland annat som kock i Nyhetsmorgon och Mitt kök på TV4. Jennie har också gett ut kokböckerna Smaker i mitt hjärta Korea möter väst och Asiatiska smaker försvinnande gott och enkelt att laga. MAGNUS SKOGLÖF
RULLANDE VEDUGN Det är en vedugn på hjul. Och en container. På en lastbil. Den mobila pizzerian Del Popolo serverar traditionell pizza längs vägarna i San Franciscos dalgångar. VARDAGSMAT PÅ GATORNA HELA VÄRLDEN GÖR DET: Köar på trottoaren och köper lunchmaten från en liten lastbil. Streetfoodtrenden växer stadigt, och i bland annat USA och Storbritannien har street food egna event och festivaler. Duktiga matentreprenörer skapar egna streetfood-koncept för att stärka sina varumärken. Konceptet är enkelt. De specialinredda lastbilarna stannar till ett par timmar på en adress och erbjuder nylagade enklare lunchrätter till de som arbetar och bor i närheten. Genomslaget är stort och det är många som gärna tar en vietnamesisk macka, en snabb indier, en italiensk vedugnspizza eller tacos på språng. I Chicago blommar korvkulturen I CHICAGO är varm korv, hot dogs, mycket mer än snabbmat det är en matkultur. Här finns mellan 2 500 och 3 000 hot dogställen och konkurrensen om de kräsna kunderna är knivskarp. De tyska invandrarna som slog sig ner i Mellanvästern på 1800-talet tog med sig korvkulturen från the old country. Korvens popularitet gick hand i hand med Chicagos stora sportintresse hot dogs är perfekt mat vid spännande baseballmatcher på Wrigley Fields. Intresset för korv har satt sina spår, berättar den lokala mathistorikern Bruce Kraig i en intervju. Vill jag starta ett gräl i Chicago behöver jag bara fråga vilket är sta ns bästa hot dog-ställe?. En äkta Chicago style hot dog ska låta snapp när man biter i den, då har korven naturligt skinn. Den består av rent nötkött och serveras på ett mjukt bröd med sesamfrön. Några lämpliga tillbehör är tomat, hackad lök, inlagd gurka och gul senap. Men ketchup går bort. Den senaste korvtrenden är lyxkorvar och en rad korvställen testar nya ingredienser. Källa: Vagabond 18 SCA SHAPE 2 2015
FOKUS: MAT Snabb mat kräver snabba servetter Snabbmatsrestaurangerna är en viktig och växande målgrupp för SCA. Med innovativa servettlösningar för restauranger, och nu även drive-through, blir kundernas miljö trevligare och ekonomin för restaurangerna bättre. DET ÄR KANSKE INTE många som medvetet tänker tanken, men servetterna på en snabbmatsrestaurang har stor betydelse för helhetsintrycket. För restaurangbesökarna är det viktigt att servetterna är lättillgängliga, av bra kvalitet och fyller sin funktion. Men samtidigt som det ska vara enkelt att ta de servetter man behöver är det heller inte bra om det blir för många. Risken är då stor att de hamnar på golvet och det ser skräpigt ut. Onödig överförbrukning av servetter innebär dessutom en betydande kostnad för restaurangerna. Vi erbjuder sedan länge pappershållare där man bara kan ta en servett i taget. Jämfört med en vanlig servetthållare innebär det att restaurangen kan minska förbrukningen avsevärt, säger Matthew Hirst, Global Director Arena Kitchen & Dining, SCA. 50-70 procent av försäljningen av snabbmat går idag via drive-through och här passar systemet inte lika bra. Eftersom det ska gå snabbt att färdigställa hela ordern behöver den som packar kunna ta fler servetter åt gången. Vanligtvis finns en standard som säger hur många servetter som ska användas beroende på hur många rätter man beställt, till exempel en för hamburgaren, en för drycken och en för pommes friten. Det innebär tolv servetter för fyra personer, vilket tar tid att räkna fram. Och läggs servetterna fram i förväg finns risken att de ser använda ut, påpekar Matthew Hirst. Därför har SCA tagit fram ett nytt pappershållarsystem för drive through, där man genom att trycka på en knapp kan välja om man vill ha till exempel två eller fyra servetter Tork Xpressnap Image Line på en gång. Det här erbjuder en lösning som är kostnads-effektiv, underlättar för personalen och gör arbetet snabbare, säger Matthew Hirst. SCA ÄR VÄRLDSLEDANDE på servetter via det globala varumärket Tork. I exempelvis USA kommer varannan servett som används på snabbmatsrestauranger från Tork. Snabbmatsrestaurangerna har haft en fortsatt bra tillväxt även under föregående krisår. Nu kommer också fast casual dining starkt, där det fortfarande handlar om snabbmat men med högre kvalitet och högre priser. Ett bra exempel är Chipotle som haft stora framgångar i USA, säger Matthew Hirst. Ny design prisas Många restauranger lägger ner hundratusentals dollar på att skapa en miljö som i varje detalj ska motsvara företagets image. Men man får inte glömma detaljerna - som servetthållarna. SCA har tagit fram ett designat servettsystem som ger en exklusiv känsla. Den nya bordsdispensern heter Tork Xpressnap Image Line och har redan fått en prestigefull utmärkelse för sin formgivning, Red Dot Award 2014. Det här är en premiumprodukt som inte funnits tidigare på marknaden och som möter ett stort behov, säger Matthew Hirst, Global Director Arena Kitchen & Dining, SCA. Bordsdispensern finns i två olika material, FSCcertifierad valnöt och aluminium. Visste du att smutsiga toaletter sänker restauranger Utsökt mat och fantastisk inredning i all ära, men om gästen möts av en ofräsch toalett är risken stor att det första besöket också blir det sista. Var fjärde gäst skulle till och med lämna stället omedelbart. Ren omtanke i lunchlådorna UNDER 2013 lanserade SCA en informationskampanj i Indien om vikten av god handhygien i samband med måltider. Kampanjen genomfördes tillsammans med det unika indiska distributionssystemet dabbawallas i Mumbai. Varje arbetsdag transporterar 5 000 dabbawallas cirka 200 000 varma lunchlådor från förorterna till kontoren i centrum. SCA skickar med en våtservett och ett paket pappersnäsdukar av märket Tempo i lunchlådorna. Förra året fick åtta miljoner människor information om vikten av handhygien. SCA SHAPE 2 2015 19
INTERVJU Gör det nu Magnus Groth är SCAs nye vd och en friluftsmänniska. Här avslöjar han sin ledarfilosofi och varför han borde ha tittat på klockan under Vasaloppet. MAGNUS GROTH FICK i början på året bara någon dag på sig att tacka ja eller nej till erbjudandet att bli vd för SCA. Beslutet var inte svårt. SCA är ett företag med fantastiska medarbetare och bra produkter som kan underlätta vardagen för många. Vi har ett starkt produktutbud och en spännande framtid, både inom skogs- och hygienprodukter. Det var några av flera skäl till att jag tackade ja. Ändå verkar han, både yrkesmässigt och privat, ha varit mer än nöjd med sin förra position som Münchenbaserad chef för affärsenheten SCA Consumer Goods Europe. Hela familjen trivdes väldigt bra i München, inte minst tack vare närheten till Alperna. Vi vandrade och åkte skidor, gärna till Kitzbühl för utförsåkning och till Seefeld när vi ville åka längd. Nu är det Sverige som gäller igen och vårt land bjuder ju också på fin natur och möjlighet till bra friluftsliv. Inriktningen framåt blir att fortsätta genom föra den väl etablerade strategin baserad på ledorden effektivitet, innovation och tillväxt. SCA har genom en framgångsrik strategi omvandlats till ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag. Därför blir det inga stora strategiska förändringar. Vi ska fortsätta arbeta hårt för att uppnå våra mål. Det är viktigt att våra starka varumärken fortsätter att växa, att vi har stark tillväxt på tillväxtmarknader och att vi är mest kostnadseffektiva i branschen, säger Magnus Groth. Våra produktområden ligger rätt i tiden. Fler människor med högre levnadsstandard och medel livslängd innebär ökad efterfrågan både för hygien- och skogsindustriprodukter. Därför har SCA stor potential att fortsätta utvecklas och växa. Jag ser fram emot att driva den resan tillsammans med alla våra medarbetare, säger Magnus Groth. JAG HAR MIN BAKGRUND i industrin och har ett stort affärsintresse. Det som gör SCA så spännande är produkterna, tjänsterna och möjligheterna till innovation som de erbjuder. Innovation kan vara allt från ett nytt förpackningsformat, en ny produkt, eller förändring av en befintlig produkt som förbättrar konsumenternas livskvalitet, att lyfta fram unika produktegenskaper, kostnadsreduktion eller förbättrad synlighet på hyllan. Under Magnus Groths första månader som vd har han besökt många delar av organisationen, från Asien till USA, varit med och invigt SCAs första fabrik i Indien och träffat många medarbetare, kunder, ägare och affärspartners. Jag vill vara ute mycket i organisationen, både 20 SCA SHAPE 2 2015
Det är bättre att ta ett beslut och agera än att avvakta. SCA SHAPE 2 2015 21
INTERVJU Det kändes lite snopet att jag inte kom under sju timmar. Jag borde ha tittat på klockan sista milen. Specialintresse: polarforskning Namn: Magnus Groth Ålder: 51 Familj: Fru och tre barn, två utflugna och en tonåring kvar hemma. Karriär: civilingenjör i skeppsbyggnad från KTH och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Boston Consulting Group, Vattenfall, Studsvik (vd), chef för SCAs mjukpappersverksamhet i Europa. I dag vd för SCA. Fritid: Skidor, segling och långfärdskridskor. Har också ett specialintresse för polarforskning. Tar sig till jobbet: Cyklade ofta i München, får se hur det blir i Stockholm, verkar vara lite farligare här. Läser: Pockettoppen och biografier. Just nu Den odödliga Henrietta Lacks (Rebecca Skloot). Det är en sann historia om hur cancerceller som utan familjens medgivande togs från en fattig kvinna som dog 1951 har bidragit till banbrytande forskning och flera nobelpris. för att lära och för att träffa medarbetare och kunder. Jag är intresserad av det operativa och av detaljer, allt från konsumenternas önskemål till kostnadseffektiva leveranser. Han framhåller att intresset för detaljer inte är detsamma som att vilja detaljstyra. Tvärtom hyllar han den svenska traditionen att delegera ansvar. Jag har gör det nu som ledstjärna. Då menar jag att vi ska utveckla verksamheten varje dag och att det ofta är bättre att ta ett beslut och agera än att avvakta. Samtidigt ska vi vara långsiktiga och uthålliga. Lösningen på de flesta problem finns ute i organisationen. Det handlar om att motivera alla att göra sitt bästa, säger han och tillägger: Det viktigaste i en organisation är att ha bra och motiverade medarbetare. I en så stor organisation som SCA är det viktigt att alla förstår sina arbetsuppgifter och mål, och hur målen ska uppnås. Det är en förutsättning för att alla ska kunna göra sitt bästa med SCAs och kundernas bästa i åtanke. Vad utmärker en bra medarbetare? För mig är viktiga egenskaper att vara en lagspelare, ha stark integritet och mod att säga vad man tycker. Därtill viljan att göra sitt bästa för att nå sina mål. Det letar jag efter hos nya medarbetare. TÄVLINGSINRIKTAD ÄR ETT EPITET som förekommer i artiklar om Magnus Groth. En egenskap som förmodligen är en förutsättning för en karriär som gått från dubbla examina från KTH och Handelshögskolan via Boston Consulting Group, Vattenfall, vd-posten på Studsvik till SCA. Hans tävlingsvilja är lika tydlig på fritiden. Magnus Groth har avverkat flera maraton och Vasaloppets nio mil. Min bästa tid i Vasaloppet är sju timmar och två minuter, men det kändes lite snopet att jag inte kom under sju timmar. Jag borde ha tittat på klockan sista milen, säger han med ett skratt och tillägger att det är tio år sedan. Skid- och löparintresset finns kvar men nu är det full fokus på affärer. 22 SCA SHAPE 2 2015
Rent vatten TEKNIK Nästan alla pappersbruk har en anläggning för vattenrening som producerar pappersslamavfall. PAPPERSBRUK Avloppsvatten Från avfall till kassako Tack vare ny teknik kan SCA snart omvandla tonvis med slam till något mer värdefullt och hållbart. text LARS ÖSTERLIND illustration ALEXANDER RAUSCHER Pappersslam är pappersindustrins största restprodukt. SCA har 36 mjukpappersbruk i Europa som genererar 850 000 ton pappers-, avfärgnings- och avloppsvattensslam per år. Efter avvattning används merparten av slammet som konstgödning på åkrar eller bränns och används för att producera bioenergi. Askan som blir kvar efter förbränningen används som material vid exempelvis vägbyggen. I dag är det allt fler länder som ifrågasätter användningen av slam som gödningsmedel. Dessutom är förbränning kostsamt. Det krävs stora investeringar i dammfilter, gasrenare och annan utrustning för att rena stora luftutsläpp när slammet bränns vid 850 C. Tänk om avfallet kunde hanteras mer miljövänligt och kostnadseffektivt, investeringarna i utrustning sänkas kraftigt och dyrbara mineraler återvinnas? För att uppnå detta stödjer SCA pyrolys projektet REFILLS (Recovery of Energy and Fillers from Sludge). Projektet genomförs i samarbete med det spanska pyrolysteknikföretaget Alucha och University of Twente i Nederländerna. PYROLYSPROCESSEN SKILJER SIG från vanlig förbränning. När slammet bränns med den traditionella metoden måste det först blandas upp med biomassa för att uppnå ett högre värmevärde. Pyrolysprocessen sker i en syrefri miljö i en sluten reaktor. Processen kräver ingen inblandning av biomassa och inga luftutsläpp som behöver renas eftersom reaktorn är sluten. Pyrolysreaktorn värms till 500 C, då alla återstående fibrer i slammet omvandlas till gas. Projektet startade för ett och ett halvt år sedan och befinner sig i en tidig utvecklingsfas. Det fungerar i laboratorie miljö och nu arbetar vi med att utöka processen. Vi har byggt en reaktor som klarar 10 kilo i timmen och i den kör vi SCAs avfärgnings slam. Nästa steg blir en mobil installation som hanterar 100 kilo i timmen som vi kan testa på flera av våra anläggningar. En fullskalig installation kommer att ha kapacitet för 1,5 ton slam per timme, säger Tom Berben, miljöchef på SCA. 24 SCA SHAPE 2 2015
Cirka 50 procent av avfärgningsslammet består av mineraler. Minerals MINERALER BIORÅOLJA VIGNETTE RENINGSVERK ALUCHAS PYROLYS- MODUL Pappersslamavfall Vad är förbränning? Bränsle Vad är pyrolys? Bränsle Energi Syre Energi Syre Oxidering Mer energi Kemisk omvandling Pyrolysgaserna kommer att återanvändas i våra ångkokare för uppvärmning i pappers produktionen. Tom Berben, miljöchef på SCA. PLANEN ÄR ATT BÖRJA installera den första enheten i juni 2016 Pyrolysgaserna kommer att återanvändas i våra ångkokare för uppvärmning i pappersproduktionen och ersätter naturgasen. Förutom att spara energi minskar vi koldioxidutsläppen, berättar Tom Berben. Avfärgningsslammet innehåller också oorganiska ämnen, främst kalciumkarbonat (CaCO3). Vid den förhållandevis låga temperaturen i pyrolysprocessen omvandlas inte CaCO3 till aska. Vår ambition är att kvaliteten på kalciumkarbonatet ska vara så bra att det kan säljas för återanvändning, till exempel i pappersindustrin. På så sätt skulle vi sluta kretsloppet, fortsätter Tom Berben. Blir projektet en framgång kan det innebära ett stort genombrott för slamhantering ur såväl kostnads- som hållbarhetsperspektiv. I dagsläget uppgår SCAs kostnader för bortforsling av avfärgningsslam till över 14 miljoner euro per år. En kostnad som försvinner helt med pyrolysprocessen. Kostnaden för värmeproduktion kan också sänkas ordentligt. Vi skulle behöva tre eller fyra enheter för att bearbeta allt slam på en stor anläggning. Men det är fortfarande billigare än att installera en förbränningsstation som kostar 20-30 miljoner euro, säger Tom Berben. SCA SHAPE 2 2015 25
WINNERS TEAM SCA ACADEMY Issued by Team SCA Med KVINNO- KRAFT i fokus Porträttera vanliga kvinnor som gör ovanliga saker. Så lanserade SCA och Getty Images ett globalt fotouppdrag med ett djupare budskap. UNDER ÅRET SOM GICK genomförde SCA en global fototävling tillsammans med Getty Images, en av världens ledande bildbyråer. Kvinnliga fotografer från hela världen har skickat in bilder som hyllar och dokumenterar inspirerande och självständiga kvinnor i olika miljöer. Tio vinnare fick chansen att dokumentera ett hamnstopp under Volvo Ocean Race. De samarbetade med den kvinnliga besättningen i Team SCA för att illustrera lokala CSRinitiativ med fokus i första hand på kvinnor och hygien. En ambition med att SCA deltar med en kvinnlig besättning, Team SCA, i Volvo Ocean Race är att stödja kvinnors rätt att delta i samhället på lika villkor och ge dem tillträde till arenor som oftast är förbehållna män. På samma sätt är fototävlingen ett sätt att lyfta kvinnliga fotografer. Resultaten kommer att visas i London på ett event som Getty Images arrangerar under sommaren 2015. Här visas några av de vinnande bidragen.... Se fler bilder på competitions.gettyimages.com/en/ competitions/team-sca-academy 26 SCA SHAPE 2 2015
UTBLICK Zelda Gardner Johannesburg, Sydafrika GLÄDJE TROTS ALLT Glädje trots kampen för ett gott liv. Raquel Clausi Valencia, Spanien FISKARKVINNA SOM SKRIVER HISTORIA Carmen Serrano manövrerar sin fiskebåt en vanlig arbetsdag på Albuferasjön. Ellen Wissink Nijmegen, Nederländerna FLICKOR I KYOTO Jag har fotograferat två småflickor i Kyoto, som gärna klär sig som geishor. Alecsandra Raluca Dragoi Iasi, Rumänien HEMKÄNSLA Mormors och farmors bröd får mig alltid att längta hem. Deras bakande är viktigt i vår familj. Ana Caroline de Lima Santo Andre, Brasilien HÖGT I ANDERNA Högt uppe i den peruanska delen av bergskedjan Anderna säljer en väverska kläder som hon tillverkat av lamaull. SCA SHAPE 2 2015 27
WINNERS TEAM SCA ACADEMY Issued by Team SCA Jessica Pepper-Peterson Milano, Italien KRYDDMARKNAD Kvinnornas marknad i etiopiska Addis Abeba grundades av en välgörenhetsorganisation som erbjuder kvinnor yrkesträning och möjligheter att delta i den lokala ekonomin. Teo Jioshvili Tbilisi, Georgien PAKISTANSKA KVINNOR Statsanställda i Lahore, Pakistan, strejkar mot sina arbetsvillkor. Sara Strandlund Stockholm, Sverige PANTERTANTER Sport ska handla om glädje och utmaningar oavsett ålder. I bilden till höger MAC Synchros team för 90-plussare. 28 SCA SHAPE 2 2015
Barbara Fuentes Seattle, USA LIVET En del i min bildserie Kvarteret som skildrar vardagslivet i Havanna, Kuba. Holly Powers Zhouzhuang, Kina En butiksinnehavare i en flytande by i Kina. Hon möter ett hårt liv med ödmjukhet och starka färger. SCA SHAPE 2 2015 29
MARKNAD Hälsoinformatik ger bättre åldringsvård En värdigare tillvaro för de gamla och mer tid för personalen att göra ett ännu bättre jobb. Äldreboendet Viktoriagården i Kramfors har testat ett nytt sätt att individanpassa kontinensvården. text KARIN STRAND foto SCA och NORRLANDICUS TENA IDENTIFI... ger personalen på ett äldreboende möjlighet att med hjälp av sensor teknik kartlägga en enskild persons urinläckage avseende både dygnsmönster och mängd under en 72-timmarsperiod. Data överförs till en webbportal där de presenteras på ett lättöverskådligt sätt. Underlaget används för att bedöma när individen behöver hjälp till toaletten, tidpunkt för byten och för att hitta rätt inkontinenshjälpmedel. PÅ VIKTORIAGÅRDEN i Kramfors försöker man se till de 40 vårdtagarnas individuella behov. Det gäller även användandet av inkontinensprodukter. Vi brukar väga blöjorna och mäta urinmängden för att hitta rätt storlek på inkontinensskydden för varje individ, berättar sjuksköterskan Inger Abrahamsson. Men vägandet är ett trubbigt sätt att hitta rätt. Och framför allt säger det ingenting om när under dygnet individen i fråga behöver kissa. Så när Viktoriagården fick möjlighet att delta i ett test av TENA Identifi från SCA var personalen genast med på noterna. Lösningen baseras på en sensor i inkontinensskydden som registrerar hur mycket urin som kommer från en individ och vid vilken tidpunkt. Informationen som samlas in under tre dygn ger underlag för en kontinensplan med individuellt anpassade inkontinensprodukter och toalettassistanstider. Det finns stor potential för att förbättra, och framför allt individualisera inkontinensvården i Sverige, säger Isabella Scandurra, forskare i hälsoinformatik vid forsknings- och 30 SCA SHAPE 2 2015
Ing-Marie Björn lägger in tiderna för toabesök och avvikelser i webb-verktyget. Ulrika Lagnefors, SCA (i mitten) med Rolf Dalin och Isabella Scandurra, forskare vid Norrlandicus, framför äldreboendet Viktoriagården. FORSKARE INOM ÅLDRINGSVÅRD NORRLANDICUS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som undersöker nyttan av olika innovationer inom äldreomsorgen. Inom ramen för olika testmiljöer får privata och offentliga aktörer möjlighet att utvärdera nya produkter, tjänster och arbetssätt för att se om de tillför ett ökat värde i vård- och omsorgsprocessen samt om de stärker slutanvändarens välbefinnande och värdighet. Alla berörda, såväl de äldre, deras närstående som vårdpersonalen, är delaktiga i utvärderingen. Norrlandicus är initierat av Vinnova och finansieras av länsstyrelsen i Västernorrland. utvecklingsprojektet Norrlandicus i Västernorrlands län, som genomfört testerna. Hälsoinformatik är kunskap om hur IT inom vård och omsorg kan förbättra förhållandena för brukare och personal och TENA Identifi var som klippt och skuren för att testas i en av Norrlandicus testmiljöer. Frågan om vem som ville vara med i försöken gick till Kramfors kommun och Viktoriagården. Att införa IT i vården på boendet innebar inte några som helst problem. Det är ett jättebra verktyg, lätt att lära sig och enkelt att jobba med. Vid blöjbyte flyttar man bara en dosa. Det går inte att jämföra med att väga blöjor, säger Ing-Marie Björn, undersköterska. Fem av de boende deltog i projektet och efter de 72 timmarna blev det tydligt för personalen hur de borde förändra tidpunkterna för de assisterade toalettbesöken för testpersonerna samt vilka inkontinensprodukter som passar individen bäst vid olika tidpunkter. Det allra mest slående var att vi kunde se de olika individernas kissmönster. Nu kan vi anpassa varje persons toalettassistans efter detta. Dessutom har de personer som deltog i testet kunnat gå Det allra mest slående var att vi kunde se de olika individernas kissmönster. Inger Abrahamsson, sjuksköterska på Viktoriagården ner en storlek i inkontinensskydd, något som både är bekvämare för individen och billigare för verksamheten, säger Inger Abrahamsson. Isabella Scandurra understryker att det betyder mycket för en persons välbefinnande och värdighet att assisterade toalettbesök blir rutin och inkontinensskydden mer av en säkerhetsåtgärd. Inger Abrahamsson håller med. Vi tyckte alla att det var fantastiskt att kunna kvalitetssäkra vården utifrån den enskilda personen. Så här skulle vi vilja göra med samtliga boende på Viktoriagården. SCA SHAPE 2 2015 31