Redovisning av regeringsuppdrag öppnadata.se

1 (1) Datum: 2015-06-25 Dnr: 2012-02358 Ert dnr: N2012/3599/ITP Näringsdepartementet Redovisning av regeringsuppdrag öppnadata.se VINNOVA har fått i uppdrag (N2012/3599/ITP) att utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande öppnadata.se. Resultatet från uppdraget redovisas härmed. Genomförandet har i huvudsak utvecklat en tekniska plattform för förmedling av data samt förberett insatser för automatisk inläsning av metadata från offentliga aktörer. I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Erik Borälv varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Ann-Mari Fineman deltagit. Charlotte Brogren Bilaga: Rapport över genomförande, budget och associerade aktiviteter. VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE-833 26 Strömsund LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE-111 22 Stockholm TEL: +46 (0)8 473 3000 FAX: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.SE VINNOVA.SE ORG/VAT: 202100-5216/SE202100-521601

Öppnadata.se Slutrapport av regeringsuppdrag om den tekniska plattformen öppnadata.se - en portal för innovation 2015-06-25 1 (18)

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Lärdomar... 4 1.1 Automatiserad publicering är A och O... 4 1.2 Insatser behövs för att stärka utbudet av datakällor... 5 Portalens utveckling... 8 1.3 Styrgrupp för uppdraget... 8 1.4 Historik... 8 1.4.1 Egenskaper hos portalen oppnadata.se... 10 1.5 DCAT-AP... 11 1.6 PSI-datakollen... 12 Budget... 13 Dialog och kommunikation... 14 1.7 Samråd och dialog... 14 1.7.1 Internetdagarna är en årlig samling kring öppna data... 15 1.7.2 Kommunikationsinsatser... 15 Insatser för vidareutnyttjande... 16 Internationellt arbete och kontakter... 18 2 (18)

Sammanfattning Regeringen har gett i uppdrag åt VINNOVA att utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande, samt att under 2013 och 2014 vidareutveckla denna. Plattformen heter öppnadata.se. Dialog med aktörer har skett genom Forum för öppna data som VINNOVA driver tillsammans med E-delegationen och SKL. Samtliga forumträffar är öppna och webbsänds med bra deltagande online. För uppdragets genomförande har ett antal aktiviteter och mötesplatser använts för att sprida kunskap och för att skapa samråd kring olika initiativ. Konferensen Internetdagarna är en sådan aktivitet. VINNOVA har i övrigt medverkat i ett stort antal möten, konferenser och samråd för att kommunicera arbetet med den tekniska plattformen. De ansvariga för de nationella portalerna inom EU samlas genom kommissionens arbetsgrupper. Dialog och samordning kring gemensamma behov som klassificering och utbyte av öppna data sker genom detta initiativ. Under 2014 och 2015 har särskilt det nordiska samarbetet varit intensivt med Nordic Open Data Week som främsta aktivitet. Veckan samlade stort antal aktiviteter och är en början till mer nära samarbete kring gemensamma frågor. En första betaportal lanserades 2012, avsedd för utvärdering inför fortsatt utveckling. Efter utvärdering utvecklades 2013 en uppdaterad lösning som i sin tekniska implementation låg närmare internationell praxis. En tredje uppdaterad portal lanserades juni 2015. Portalen hanterar automatisk insamling av metadata genom de centrala rekommendationerna (DCAT-AP) från EU. Målet är att lösningen på sikt ska förenkla för aktörerna att publicera öppna data. Det är fortfarande få organisationer som publicerar öppna data. En modell för finansiering av gemensamma lösningar kan ge aktörerna incitament att prioritera området. Krav på kostnadseffektiva lösningar och ökad kvalité i öppna datakällor förutsätter systematiska arbetsmetoder, med målet att nå en automatisk publicering av information. För att det ska ske behövs gemensamma metoder för hur data beskrivs och tillgängliggörs För uppdragets genomförande har regeringen årligen avsatt 3 miljoner kronor 2012-2014. För uppdraget har 8 344 755 kronor förbrukats av anslaget. Drift och utveckling motsvarar 2 289 772 kronor, främjande av vidareutnyttjande 1 475 000 kronor. VINNOVA har i egna verksamheten gett projektstöd inom öppna data motsvarande 33 299 621 kronor. 3 (18)

Lärdomar Regeringen gav i juli 2012 VINNOVA i uppdrag att utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande 1. I genomförandet av regeringsuppdraget har VINNNOVA gjort följande observationer. 1.1 Automatiserad publicering är A och O För att övergripande mål och syften med öppna data ska uppnås transparens, insyn och innovationer finns praktiska frågor som behöver få en kvalificerad lösning. De utmaningar som VINNOVA identifierat som mest centrala är: Incitament, stöd och resurser för att tillgängliggöra data. Publicering och sammanställning av datakällor. Systematik ger kostnadseffektivitet Ett ökat antal organisationer påbörjar projekt med mål att tillgängliggöra den information man samlar in och förvaltar. Dessa projekt kräver resurser (personal, kunskap, teknik, stöd) och är en avvägning mellan andra insatser som organisationen också önskar genomföra. Här uppstår ett vägskäl, där aktörer i brist på incitament och av kostnadsskäl gör andra prioriteringar. Det är 20 procent av de offentliga aktörerna som följer E-delegationens rekommendationer om att tillgängliggöra offentliga data. Det finns exempel på hur organisationer kan åstadkomma goda resultat utan att kostnaderna avsevärt ökar, men de förebilderna är idag för få. Ett exempel är riksdagen.se som har skapat lösningar som används för att skapa webbtjänster och som samtidigt fungerar som en ingång till Riksdagens öppna data. Förenklat kan man säga att de återanvänder sina egna öppna data i de informationstjänster man driver i sin kärnverksamhet. Lösningen ger en ekonomiskt hållbar modell. Genom att upphandla och utveckla tjänster rätt behöver inte ytterligare kostnader uppstå för offentligt tillgängliggörande. Där man i efterhand behöver modifiera system och göra anpassningar riskerar projekten bli mer komplexa och kostsamma. Många offentliga aktörer använder samma standardsystem för att utföra sina uppgifter. Här finns en potential till gemensamma lösningar. Skulle ett standardsystem få en lösning för publicering av öppna data kan lösningarna återanvändas av många organisationer utan extra kostnad. För att sådan utveckling ska ske behövs ett centralt initiativ, samt en modell för finansiering. Det saknas initiativ och incitament för sådant systematiskt arbete. 1 http://www.vinnova.se/pagefiles/591806061/%c3%96ppen%20data%20- %20regeringsuppdrag120726.pdf 4 (18)

Systematik är nödvändig för automatisk publicering av information Publiceringen av datakällor sker ofta med hjälp av manuella handgrepp. Organisationer tillsätter arbetsgrupper som går igenom data, med särskild tillsatt kompetens som ansvarar för säkerhet och juridik kring innehåll. Sammanställning och strukturering av materialet görs av kommunikatörer, medan de tekniskt driftansvariga hanterar konvertering och filtrering av information. Data publiceras sedan genom en kommunikationskanal vilket i praktiken innebär en webbplats avsedd för helt annan kommunikation. Momenten kan vara nödvändiga men skapar betydande kostnader och koordinering. Samma arbetsmetod gäller de nationella portaler som sammanställer tillgängliga datakällor, med betydande redaktionella insatser som följd. Ett belysande exempel presenterades av danska Digitaliseringsstyrelsen på Internetdagarna 2013, där man konstaterar att den manuella hanteringen av den danska portalen inte är en väg framåt. För detaljer, se inspelning av presentationen 2. Den långsiktiga planeringen för publicering och sammanställning av datakällor kräver systematiska arbetsmetoder. Den ledande internationella aktören, Open Data Institute, använder liknelsen med att området befinner sig i en situation som liknar den vid webb 1.0. Det är en utpräglad manuell process, där ekonomisk effektivitet och kvalitéer hos innehåll motverkas av en brist på utvecklade metoder. En slutsats är att en föreskriven lösning för publicering av data är ett sätt som kan nå bättre resultat till lägre kostnader. Det innebär i praktiken en utveckling av E- delegationens rekommendationer 3. En utökad standardisering genom gemensamma format och verktyg kan automatiskt lokalisera all svensk öppna data samtidigt som den validerar licensvillkor, kontakter, innehåll och ansvarig organisation. Det ger fördelar genom ökad kvalité (korrekt och validerad beskrivning av datakällor) kring innehåll och möjliggör samtidigt helt automatisk publicering och sammanställning av öppna data. En liknelse som ibland används är att under webben tidiga utveckling hade vi manuell hantering av vilka webbplatser som fanns på internet. Med dagens mer utvecklade webblösningar hittar sökmaskiner automatiskt den information som görs tillgänglig. Att publicera och lokalisera öppna data kan fungera som internet i detta avseende. För att det ska ske behövs gemensamma metoder för hur data beskrivs och tillgängliggörs. 1.2 Insatser behövs för att stärka utbudet av datakällor Vid uppdragets start 2012 fanns få offentliga aktörer som publicerade öppna data och aktiviteten på området var låg. Insatser för att utveckla en portal och stimulera till tjänster baserade på öppna data förutsätter ett brett utbud av öppna datakällor. Genom dialog och samråd konstaterades att det närmast fanns behov av insatser som hjälper aktörer att publicera data. 2 http://youtu.be/tecvb9z7uj8?t=3m47s 3 http://www.vidareutnyttjande.se/ 5 (18)

Sedan 2012 arbetar VINNOVA med programmet Öppen innovation, dit insatser för publicering och användning av öppna data räknas. Utifrån VINNOVAs myndighetsuppgift finns en betydande möjlighet att skapa innovationer och därigenom nyttor och ekonomiska värden baserade på öppna data. Detta är något EU driver genom Digitala agendan och nu senast genom Digital single market 4. Fem offentliga utlysningar runt öppna data har genomförts sedan 2012. Sammanlagt 122 projekt har delat på 33 299 621 kronor. Ofta har projekten motfinansiering från egna resurser eller andra finansiärer. Stödet omfattar bland annat projekt som tar fram metoder och handledningar för att tillgängliggöra offentliga data, tekniska lösningar för öppna data, kommunikation och utbildningsinsatser, vidareutnyttjande av öppna data, samt analyser av nuläget. Se fullständig projektlista som bilaga. PwC genomförde med VINNOVAs stöd en analys av projekt som finansierats genom utlysningarna 5. Man gick igenom ansökningar och slutrapporter för de vid tillfället 39 projekt som beviljats bidrag. Man kompletterade med en enkät till projektledarna. Vår genomgång visar att det är tydligt att Vinnovas bidrag genom utlysningarna varit nödvändigt för att få till stånd ett arbete med öppna data. 60 procent av de som svarat på enkäten uppger att de inte skulle startat något öppna dataprojekt om det inte var för stödet från Vinnova. Av de öppna datamängder som vi har identifierat kan 109 stycken eller 17 procent spåras tillbaks till arbete som gjort på grund av medel som tilldelats från Vinnova. Det är i huvudsak privata aktörer samt samverkansprojekt där offentligaoch privata aktörer samverkar som sökt och fått bidrag från Vinnova för arbete med öppna data. De olika tyngdpunkter som Vinnova satt upp för de två utlysningarna har fått tydligt genomslag i resultatet. Några exempel på projekt med inriktning på praktiska stöd för aktörer att publicera öppna data är: Samordning och nationellt ramverk för Öppna Data inom kommun- och landstingsverksamhet 6 VINNOVA har skapat möjlighet för ett antal aktörer att samordna verksamheten runt öppna data. Dessa är SKL och ett nätverk av kommuner, varav tre ingår i en styrgrupp, Linköping, Örebro och Umeå. Samverkan är även etablerad med Rådet för främjande av kommunala analyser, Kommunförbundet Stockholms län, Helsingborgs stad m.fl. 4 https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/digital-single-market 5 http://www.pwc.se/sv/publikationer/oppna-data-i-sverige-2014.jhtml 6 http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/oppnadata/stodvagledning/ramverkoppnadata.118 3.html 6 (18)

Metod för att öppna diarium och öppna fakturor 7 API:er till olika diariesystem (Platina och Public 360) samt ett faktureringssystem (Agresso). Metoder och detaljer finns dokumenterade och publicerade på Github. Öppen länkad data för skolan 8 Ett gemensamt hjälppaket från Swedish Standards Institute (SIS) för aktörer som vill publicera och/eller utnyttja öppna data inom skolområdet. Standardiserad API-licens för företag 9 En fritt tillgänglig API-licens med tillhörande vägledning för de privatägda företag som står inför vid ett publicerande av API:er. Licensen levereras med en tillhörande beskrivning som redogör för typiska affärsmässiga och juridiska vägval som ett privat företag behöver tänka på i sina licensvillkor när företaget tillhandahåller ett API. Kompetensförstärkning kring kommunala öppna data 10 Identifiering av det informationsbehov som finns hos kommuner angående öppna data, samt ett antal verktyg, artiklar, checklistor m.m. Stöd för att öppna integritetskänslig data inom utbildningssektorn 11 Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har sett över förutsättningar för att tillgängliggöra data beträffande elevinformation, så som statistik kring avbrott, studievägar, val av inriktning och dylikt. Rättsliga lösningar för tillgängliggörande av öppna datakällor 12 Praktiskt användbara rättsliga lösningar för tillgängliggörande av öppna datakällor: 1. Riktlinjer för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos myndigheten (datapolicy); och 2. En öppen licens för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen. Framtaget av Lunds universitet. Mjukvaruplattform och molntjänst för enkel publicering av länkade öppna data 13 En öppen källkodsplattform som ger organisationer möjlighet att undvika de stora investeringar som det skulle innebära att utveckla en egen in-house-lösning. 7 https://github.com/softroniccloudpartner/ef1.opendataclient 8 http://www.lodis.se/ 9 http://apilicens.se/ 10 http://sambruk.se/projektnatverk/kompetensforstarkningkringkommunalaoppnadata.4.7b34e07a139d0d50 e8b2af6.html 11 http://api.pedagogisktcentrum.se/ 12 http://lup.lub.lu.se/record/4146822 13 http://lodify.com/sv/ 7 (18)

Portalens utveckling 1.3 Styrgrupp för uppdraget För uppdragets långsiktiga strategi har VINNOVA tillsatt en styrgrupp som leds av förvaltningschef Leif Callenholm. Representanterna har utsetts av respektive departement och består av Juha Alskog (Näringsdepartementet) och Karina Aldén (Finansdepartementet, ersatte Gustaf Johnssén). Styrgruppen har träffats fem gånger under uppdraget. 1.4 Historik Uppdraget tog 2012 sin start i den förstudie som också låg till grund för regeringsbeslutet att lansera en teknisk plattform för öppna data 14. Förstudien genomfördes inom ramen för arbetet med regeringens e-förvaltningsstrategi. En första betaportal direktupphandlades, utvecklades och lanserades den 14 december 2012. Syften med betaportalen var främst utvärdering och att fungera som en utgångspunkt för vidare dialog. ÖD 1. ÖD 2. ÖD 3. ÖD 4. ÖD 5. ÖD 6. ÖD 7. En betaportal lanserades 14 december 2012, med utgångspunkt i den förstudie som låg till grund för beslutet att inrätta en nationell portal. En utvärdering av betaportalen genomförs och bildar underlag för kommande vidareutveckling. En andra portal lanseras 25 november 2013. Det är en portal som endast innehåller beskrivningar av datakällor hos offentliga organisationer. EU tar i början av 2014 fram rekommendationer för format och beskrivning (metadata) av datakällor i nationella portaler. Formatet kallas DCAT-AP. PSIdatakollen.se lanserades 2014 för att påvisa vikten av att data publiceras på ett standardiserat sätt (E-delegationens rekommendationer). 2014 genomförs en upphandling av en portal enligt EU:s rekommendationer. Portalen avser (informellt) standardisera hur aktörer publicerar information om öppna datakällor. En tredje portal som automatiskt skördar beskrivningar av öppna data från svenska aktörer enligt rekommendationen DCAT-AP lanserades i juni 2015. 14 Länk: http://www.vinnova.se/pagefiles/591806061/slutrapport%20f%c3%b6rstudie%20nationell%20portal% 20Inkl%20bilagor.pdf 8 (18)

I dialog med olika aktörer om betaportalen, tillsammans med egen användning av portalen, har insikt kring drift och utveckling inhämtats. En särskild workshop hölls 31 januari 2013 för utvärdering av betaportalen, som stöd till vägval för det fortsatta arbetet. De samlade erfarenheterna bildade underlag för en vidareutveckling under 2013. En uppdaterad plattform baserad på öppenkällkodlösningen CKAN 15 upphandlades. Erfarenheter visade att en portal främst bör innehålla beskrivningar (metadata) av datakällor det vill säga, vad datakällan kallas, var den innehåller för slags information, vem som står bakom datakällan, vilka villkor som gäller för vidareutnyttjande, etc. Publiceringen av data är en uppgift för den organisation som äger eller ansvarar för informationen. Portalen kan liknas vid en katalog, i meningen att den pekar ut de datakällor som offentliga aktörer publicerar i sina egna webbkanaler. En andra portal lanserades 25 november 2013. Den portalen är en s.k. tunn webbplats med fokus på endast datakällor. Den har samma inriktning som majoriteten av portalerna i andra EU-länder, i meningen att det är en portal som innehåller beskrivningar av de datakällor som offentliga aktörer tillgängliggör. Det finns en inofficiell standardisering på plattformen CKAN och med begränsat antal funktioner inbyggda i själva portalen. Detta är ett avsteg från den lösningen som förstudien beskrev. Erfarenheter från andra länders nationella portaler ger att redaktionell hantering av datakällor, att driva en förteckning och uppdatera den, är en resurskrävande uppgift. I praktiken är tio procent (eller högre) av datakällor och länkar i en portal fel eller saknas helt 16. Det tekniska samarbetet kring portaler inom EU är idag inriktat på interoperabilitet. Målet är att medlemsländer ska ha en eller flera nationella portaler som bidrar med data till en samlad portal på EU-nivå 17. Syftet är att informationen ska vara enklare åtkomlig över gränserna. Ett ytterligare argument för samordning är att betydande värden kan uppstå om man kan få tillgång till jämförbara datakällor från mer än en organisation eller ett land. För att en pan-europeisk portal ska bli möjlig behöver man standardisera metoder för att dela information mellan portaler, och att data beskrivs enligt en gemensam terminologi (vokabulär). Metoden att dela och förstå data som EU driver på central nivå kallas Data Catalog Application Profile (DCAT-AP 18 ). VINNOVA deltar i den Public Sector Information 15 http://ckan.org/ 16 http://data.gov.uk/data/report/broken-links 17 http://publicdata.eu/ 18 https://joinup.ec.europa.eu/asset/dcat_application_profile/news/european-commission-sets-workinggroup-governmental-data-portals 9 (18)

sub-group 19 som kommissionen ansvarar för, och som har gemensamma specifikationer som ett av sina huvudområden. Den gemensamma vokabulär som valts ut för beskrivning av data är EuroVoc 20. EuroVoc är en flerspråkig och ämnesövergripande tesaurus för terminologin inom EU:s olika verksamhetsområden, med tonvikt på Europaparlamentets verksamhet. EuroVoc finns på 23 av EU:s officiella språk. Den drivs som en central resurs av Publikationsbyrån 21. En upphandling av portalens utveckling enligt rekommendationen DCAT-AP genomfördes i början av 2014. För att stärka genomförandekapaciteten anställdes sakkunnig kompetens med bakgrund från Riksantikvarieämbetets öppna data. Upphandlingen handlade om automatisk inläsning/skördning (harvesting) av metadata till portalen genom specifikationen DCAT-AP. Upphandlingsunderlaget skrevs på engelska för att internationellt synliggöra de lösningar som Sverige utvecklar samt möjliggöra internationella anbud. Upphandlingen vanns av organisationen som står bakom CKAN, vilket ger en kanal att omsätta lösningar till andra aktörer med samma plattform. 1.4.1 Egenskaper hos portalen oppnadata.se Oppnadata.se är en sammanställning av datakällor som tillgängliggörs av i första hand svenska myndigheter, men även andra aktörer välkomnas. Det är alltså information om själva datakällorna (metadata) som sammanställs. Datakällorna i sig hämtas inte in till plattformen. Portalen hämtar automatiskt de metadata som finns tillgängliga på en fördefinierad adress. Den förväntade adressen är www.myndighet.se/datasets/dcat men kan vid behov ändras för varje myndighet. Plattformen följer de-factostandard och EU-rekommendationer för denna typ av portaler (CKAN respektive DCAT-AP). Det möjliggör användning av tjänster över landsgränser och säkerställer förutsättningar för vidareutveckling. Den svenska tolkningen och implementeringen av DCAT-AP finns beskriven i särskilt dokument 22. Några vägval som gjorts är: Enbart samla metadata om datakällor Tidigt beslutades att enbart hämta information om datakällorna, inte innehållet i datakällorna. Det finns flera orsaker till det: 19 The purpose of the working group is to assist the Commission in preparing the technical specifications for a pan-european digital service infrastructure for data. Funding will come from the Connecting Europe Facility programme. 20 http://eurovoc.europa.eu/ 21 http://publications.europa.eu/index_sv.htm 22 http://lankadedata.se/dcat-utbildning/#!material/rekommendation.md 10 (18)

Utvecklingen går mot att använda API:er vilket innebär att man bättre når data vid källan i stället för att nå en (inte uppdaterad) kopia. Området är på väg bort från statiska datakällor och istället används direktåtkomst av data vid källan. Standarderna som EU tar till sig är CKAN och DCAT-AP, vilka stödjer den här principen. Skördning Skördning är ett begrepp från engelskans harvesting som används för att beskriva att data maskinellt hämtas från olika källor. Portalen förväntar sig att kunna hämta metadata om datamängder via ett ordinärt (http) anrop. Det finns mer avancerade mekanismer för skördning (ex OAI-PMH) som ganska enkelt kan implementeras i plattformen vid behov. Val av leverantör Valet av leverantör för den senaste utvecklingen föll på Open Knowledge 23. Det är en organisation som står bakom plattformen CKAN vilket varit en fördel för projektet. Organisationen har ledande kompetens kring plattformen men kan också omsätta resultat från utvecklingen i kommande versioner. Programkoden från projektet är öppen källkod. Den bygger också vidare på öppen källkod i de delar där det varit möjligt, t ex olika moduler som tagits fram för CKAN. 1.5 DCAT-AP Nästan samtliga av EU:s nationella portaler för öppna data samlar endast beskrivningar av datakällor, s.k. metadata. För att man ska kunna utbyta och förstå de beskrivningarna har man skapat ett gemensamt format kallat DCAT-AP 24. The DCAT Application profile for data portals in Europe (DCAT-AP) is a specification based on the Data Catalogue vocabulary (DCAT) for describing public sector datasets in Europe. Its basic use case is to enable cross-data portal search for data sets and make public sector data better searchable across borders and sectors. This can be achieved by the exchange of descriptions of datasets among data portals. För att öka den svenska kompetensen om denna specifikation har VINNOVA erbjudit en utbildning inriktad mot utvecklare. Ett kurstillfälle (kostnadsfritt för deltagare) hölls den 26 september 2014. Kursmaterialet finns fritt tillgängligt 25. 23 https://okfn.org/ 24 https://joinup.ec.europa.eu/asset/dcat_application_profile/description 25 http://lankadedata.se/dcat-utbildning/#!index.md 11 (18)

VINNOVAs utlysning Öppna datakällor under 2014 gav möjlighet för organisationer att söka stöd för projekt kring DCAT-AP 26. Figur 1 Utlysningen Öppna datakällor 4 omfattade de inringade områdena, med huvudfokus på DCAT-AP. 1.6 PSI-datakollen Tillsammans med E-delegationen har VINNOVA lanserat PSIdatakollen.se, en webbtjänst som visar vilka offentliga organisationer som följer rekommendationen att publicera data på adressen /psidata. Denna rekommendation återfinns på http://www.vidareutnyttjande.se/. Webbtjänsten undersöker automatiskt om en offentlig myndighet uppfyller detta krav. Syftet är att belysningen ska sporra fler myndigheter att anpassa sina öppna data till E- delegationens rekommendationer. Sajten avser även påvisa vikten av att data publiceras på ett gemensamt sätt. Att en myndighet inte får grönt ljus betyder inte nödvändigtvis att den inte publicerar sina data, bara att den inte gör det enligt E-delegationen rekommendation. Att en aktör får grönt ljus innebär heller inte att man lever upp helt till PSI-direktivet, PSI-lagen eller E-delegationens vägledning. 26 http://www.vinnova.se/sv/ansoka-och-rapportera/utlysningar/effekta/oppna-datakallor-2014/ 12 (18)

Budget Medel för genomförande av uppdraget fram till 2015-07-01 är 38 534 748 kronor, enligt tabell nedan. Förbrukat av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling, anslagspost 1 Näringslivsutveckling är 8 344 755 kronor. Konferens och möten Tävlingar Analys Drift och utveckling Projektstöd Resor Personal 286 560 kr 1 475 000 kr 300 000 kr 2 289 772 kr 33 299 621 kr 47 718 kr 1 136 077 kr 13 (18)

Dialog och kommunikation Dialog med aktörer har skett inom Forum för öppna data som VINNOVA driver tillsammans med E-delegationen och SKL. ÖD 8. ÖD 9. ÖD 10. ÖD 11. Samråd och extern dialog med olika aktörer sker genom Forum för öppna data, som drivs i samarbete med ett antal nyckelorganisationer. Webbsändning och arkiv i efterhand. En omfattande aktivitet har arrangerats 2012-2014 i samband med Internetdagarna. Internationella och nationella talare bjuds in. Webbsändning och arkiv i efterhand. Närmare 100 möten med olika aktörer har genomförts för att sprida kunskap om öppna data, om portalen och för dialog. Se bilaga. På Facebook har gruppen Opengov 27 samlat över 2400 medlemmar och är en kanal för öppen offentlig förvaltning där nyheter och information om öppna data sprids och debatteras. Gruppen startades av Peter Krantz. ÖD 12. På Twitter används hashtaggen #oppnadata 28. 1.7 Samråd och dialog Samråd och dialog sker i huvudsak i öppna forum. För utvalda frågor, kring PSIutredningen eller E-delegationens projekt om en förvaltningsgemensam tjänstekatalog, genomförs enskilda samråd. Inom ramen för regeringsuppdraget driver VINNOVA tillsammans med E-delegationen och SKL Forum för öppna data som även webbsänds och arkiveras. Syftet är att dela erfarenheter och höja kunskapsnivån, men även att inhämta underlag för utvecklingen av portalen och andra stödinsatser. Sammanlagt sju Forum öppna data har genomförts. De forum som hållits i VINNOVAs lokaler finns att se på VINNOVA:s webbtv-kanal 29. Information har delats och kontakt har tagits med samtliga i uppdraget utpekade samrådsparter, främst genom deltagande i forumet. Forumen har även använts till kommunikation om viktiga nyheter, som en mötesplats där man kan hitta aktörer med rätt kunskap, för att sprida kunskap och insatser på området, och för att skapa samråd kring olika initiativ. 27 https://www.facebook.com/groups/opengov/ 28 https://twitter.com/search?q=%23oppnadata&src=hash 29 https://www.youtube.com/user/vinnovase/ 14 (18)

1.7.1 Internetdagarna är en årlig samling kring öppna data På Internetdagarna i november 2013 var VINNOVA arrangör av en heldag om öppna data, från ett internationellt och svenskt perspektiv. Det internationella passet hade den mest namnkunniga panelen någonsin på området i Sverige 30. Aktiviteten var utsåld och samlade över 130 deltagare - journalister, utvecklare, myndigheter, företag och forskare. Denna konferens används som en mötesplats för att sprida kunskap och nyheter på området. Huvudpunkten på agendan var internationella utblickar och vad aktörerna menar borde hända inom öppna data. Olika perspektiv gavs: data är en infrastruktur för innovation, vi behöver bättre lyfta fram den återanvändning som finns, impact assessment är omtvistat som utgångspunkt då det saknas etablerade mått 31. På Internetdagarna 2014 gavs åter en heldag med förebilder inom öppna datakällor, tillämpningar, myndigheter och utvecklare. Dagen gav en blandning av internationella och svenska exempel som visar ett urval av det bästa som finns inom öppna data 32. 1.7.2 Kommunikationsinsatser Genom VINNOVA:s utlysningar har ett antal projekt av kommunikativ karaktär getts stöd. Exempel: Kompetensförstärkning kring länkade öppna data - dialog, webbinarier och vitbok 33 Öka kompetensen inom länkade öppna data och runt systematiken kring processen att tillgängliggöra länkade öppna data. En framtagen vitbok beskriver hur man kommer igång med länkade öppna data, fördelar, möjliga svårigheter, teknikplattformar, vanliga frågor och ett flertal scenarier. Kommunikationsinsatser för ökad förståelse av potentialen med öppna miljödata 34 Flera filmer om öppna data och miljödata i syfte att öka förståelsen av potentialen med öppna miljödata och inspirera till nya innovativa användningsområden. 30 https://internetdagarna.se/arkiv/2013/internetdagarna.se/index.html%3fp=10290.html 31 http://www.youtube.com/playlist?list=pli7dd2rwmej7o7n9nspbd61rdcwqmnb85 32 https://youtu.be/uizyqnxvyau?list=pli7dd2rwmej7nevtsl-tyhyaj7tah2klb 33 http://lankadedata.se/vitbok/ 34 http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/oppna-data/ 15 (18)

Insatser för vidareutnyttjande Stöd har getts till organisationer och grupper av aktörer att åtaranvända öppna data. Många sådana aktiviteter är tävlingar (hackathons). Det är aktiviteter där utvecklare, designers och behovsägare kan samla idéer och bygga lösningar baserade på öppna data. Aktiviteterna främjar återanvändningen av data och skapar synlighet kring vad öppna data kan användas till. Resultat av aktiviteterna är en blandning av att aktörer tillgängliggör fler datakällor, att offentliga organisationer möts och samarbetar kring gemensamma utmaningar, att dataansvariga och myndighetsrepresentanter får återkoppling kring hur deras datakällor fungerar för tredjepartsutvecklare, att utvecklare samlas och skapar lösningar kring egna eller fördefinierade behov, att innovationer skapas. Ett exempel på en tjänst som kom från ett hackathon (Travelhack) är Resledaren, en mobil tjänst som fungerar som en utökad reseplanerare i Sveriges kollektivtrafik. Appen är till för alla, men är speciellt utvecklad för personer med kognitiv funktionsnedsättning 35. 2012-04354 West Coast Big Apps hackathon 2013 West Coast Big Apps Ek.för. 180 000 kr 2012-04255 TravelHack 2013 Samtrafiken i Sverige Aktiebolag 2013-05319 Hack for Sweden Statistiska centralbyrån, SCB Stockholm 200 000 kr 200 000 kr 2015-02496 Gothenburg Startup Hack 2015-02495 Göra det förståeligt - Visualisering av Wikidata och öppna data 2015-02484 Hackaton med programmeringsspråket R och Kolada Gothenburg Startup Hack WIKIMEDIA SVERIGE, WIKIMEDIA SVERIGE Sveriges Kommuner och Landsting, Center för esamhället 150 000 kr 50 000 kr 45 000 kr 35 http://www.resledaren.se/ 16 (18)

2015-02479 Nordisk open data/knowledge samarbete+koordinering 2015-02472 Nordic Open Data Week-evenemang i Göteborg 2013-02403 Västsvenska paketet och relaterade trafikstörningar Open Knowledge Finland SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, SP Mätteknik VIKTORIA SWEDISH ICT AB 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr 2014-03952 Hack for Sweden 2015 LANTMÄTERIET 200 000 kr 2013-02403 Open Stockholm Award 2014 STOCKHOLMS KOMMUN 300 000 kr 17 (18)

Internationellt arbete och kontakter Speciellt den internationella utvecklingen på området öppna data går fort. Andra länder har helt eller delvis gjort det som beskrivs i regeringsuppdraget. Att dra lärdomar från andras erfarenheter av att skapa tekniska plattformar är ett viktigt inslag. I ett längre perspektiv är det också viktigt att Sveriges plattform tekniskt bygger en struktur som fungerar mot internationella satsningar. Tekniska vägval, internationella standarder och specifikationer, licensalternativ, integritet och säkerhet är exempel på internationella frågor som bevakats för att validera och vidareutveckla den svenska tekniska plattformen på lämpligt sätt. ÖD 13. ÖD 14. Utvecklat samarbete och dialog med de nordiska aktörerna inom öppna data. Dialog med andra internationella aktörer och nätverk som Open Data Intitute (ODI), Open Knowledge och kommissionens Public Sector Information sub-group. Bland de projekt som fått stöd av VINNOVA finns de som vill koppla upp sig internationellt. Vi har sett en svensk aktör formellt bli antagen som svensk nod 36 till Open Data Institute, samt bildandet av Open Knowledge Sverige 37. Under 2014 och 2015 har särskilt det nordiska samarbetet varit intensivt. De ansvariga aktörerna för norska och danska portalerna samt användargrupperingar i Finland har varit de mest aktiva i samarbetet. Det resulterade i en gemensam aktivitet, Nordic Open Data Week, som främsta aktivitet 38. Veckan samlade stort antal aktiviteter och är en början till mer samarbete kring gemensamma frågor. Intresse finns att ha fortsatt och mer utvecklat samarbete under 2016. 36 http://akrodata.se/open-data-noden-west-coast-big-apps/ 37 http://se.okfn.org/2014/02/22/okfn-sverige-tillkannagivande-av-lokalgrupp/ 38 http://nordicopendataweek.se/ 18 (18)