Registerhållarens förord

Årsrapport 2012 1

Registerhållarens förord Svensk sjukvård står inför en mycket stor utmaning. Befolkningen blir äldre och inom en snar framtid är den vanligaste patienten som söker sjukvård en 82-årig multiorgansjuk kvinna där ca 50-70% av dessa har en minnesrelaterad sjukdom. Man måste nu börja tänka proaktivt både när det gäller utbildning av olika personalkategorier och omhändertagandet av våra patienter. När det gäller utbildning så måste man inom Sveriges högskolor (undersköterskor och sjuksköterskor) och Universitet (läkarutbildningen) ändra inriktningen på dessa utbildningar så att den blir mer anpassad till patienternas framtida behov. Den multiorgansjuka patienten behöver multidisciplinärt professionellt omhändertagande där alla huvudmännen, specialistvård, primärvård och kommun bildar en obruten vårdkedja mellan sig. Vi måste fokusera mer på att arbeta förebyggande med preventiva insatser och inte invänta att problemen eskaleras så avancerad specialistvård blir oundviklig. Svenska BPSD registret är en del i detta och har anpassat sin uppbyggnad och arbetssätt för att både utbilda vårdpersonal och att se människan bakom problemet och därigenom kunna ge personcentrerad vård. Vi har alla inom BPSD-styrgruppen kunnat följa den enorma utvecklingen och spridningen i Sverige som skett under 2012. Nu är mer än 250 kommuner anslutna till BPSD registret. Våra ambitioner är att alla kommuner skall vara anslutna och att vi har duktiga certifierade utbildare i 173 kommuner. Det ställer höga krav på oss och kommunerna för att detta inom en snar framtid skall kunna bli verklighet. Vi kan då tillsammans göra att Svensk demensvård helt har implementerat de nationella riktlinjerna och kan ge patienterna en optimal vård. Vi har fått till oss fantastiska resultat från norr till söder i Sverige när man nu arbetar personcentrerat och använder genomförandeplaner. BPSD problemen minskar och likaså oönskade läkemedelbehandling. Här är många vinnare; patienten, anhöriga, vårdpersonal och samhället. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har gått med i BPSD registret och önskar dom som ännu inte gått med välkomna. Vidare stort tack till Socialdepartementet och SKL för att man valt att BPSD registret skall ingå i satsningen på De mest sjuka äldre. Det har gjort att vi tillsammans med Senior Alert, SveDem och Palliativ registret kommit närmare varandra och kan delge varandra utbyte både inom vård, registerutveckling och omvårdnadsforskning. Jag vill också rikta ett stort tack till de fantastiska personerna som arbetar inom vår BPSD grupp för att sprida, utbilda vårdpersonal, stötta de certifierade utbildarna, monitorera, sköta hemsidan mm i hela vårt land. Läs årsberättelse 2012 och njut av de fina framgångarna. Malmö den Lennart Minthon Professor, Registerhållare 2

Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 4 Antal registreringar 5 Täckningsgrad 6 Anslutna enheter 6 Bättre liv för sjuka äldre 7 Bakgrund 7 Data från BPSD-registret 8 Ålder och kön 8 Diagnoser 8 Förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD 9 Tänkbara orsaker till BPSD 15 Läkemedel 18 Vårdåtgärder 22 Utbildningar 26 Certifierade utbildare 28 Monitorering 30 Årligt möte 30 Samarbete med EyeNet Sweden 30 Styrgrupp 31 Presentationer 32 Nyheter i programvaran 33 Referenser 34 3

Sammanfattning År 2012 blev ett intensivt år för BPSD-registret då intresset för registret verkligen tog fart. En stor bidragande faktor till detta var regeringens satsning på de mest sjuka äldre där en ökad satsning på bl.a. BPSD-registret ingår och det utgick prestationsersättning till registrerande enheter. Det ökade antalet registrerade individer gör att vi kan presentera mer valida data i års-rapporten än föregående år. Bakgrund Demens är en av de stora folksjukdomarna vilket leder till olika konsekvenser för individ, närstående och för samhället. I Sverige finns idag ca 150 000 individer med demenssjukdom och cirka hälften av dessa bor på någon form av demensboende. Förutom nedsättningar av kognitiva funktioner så som minne, orienteringsförmåga, språklig förmåga och tankeförmåga, vilka kännetecknar demenssjukdom, förekommer även beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD beskrivs dels som förändrade beteenden som är belastande för omgivningen (t.ex. aggressivitet, rop, vandringsbeteende), dels som psykiska symtom som är belastande för individen(t.ex. ångest, depression och hallucinationer). Ofta är svårare BPSD förknippat med uttalad demensgrad. BPSD är en av de vanligaste anledningarna till att individen är i behov av ett särskilt boende och är även ett vanligt skäl till läkemedelsförskrivning och polyfarmaci. I dagsläget sker dock alltför sällan en utvärdering av en eventuell läkemedelseffekt och individen behandlas ibland med läkemedel som innebär negativa effekter och som ger oönskade biverkningar. Registret har varit i drift sedan nov. 2010 och har redan en stor geografisk spridning. Deltagande enheter kommer från landsting, kommuner och privata vårdgivare. Registret har en tydlig struktur som bygger på kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista för tänkbara orsaker till BPSD, förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder (alla i enlighet med de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen, 2010) för att minska BPSD samt utvärdering av vidtagna interventioner. Denna struktur genererar en individuell personcentrerad vårdplan som är ett stöd i vården av personer med demenssjukdom. Strukturen som finns i BPSD-registret bidrar till ett ständigt förbättringsarbete 4

Antal registreringar Antalet registrerade individer i BPSD-registret ökade från 535 till 3907 under 2012. Antalet registreringar ökade från 1138 till 7189 (diagram 1) 8000 Antal registrerade personer Antal registreringar 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2012 2011 2012 Diagram 1. Antalet registrerade personer samt antalet registreringar 5

Täckningsgrad Under året ökade registrets täckningsgard kraftigt (bild 2) November 2010 November 2011 November 2012 Bild 2. De bruna områdena visar de kommuner som har någon enhet ansluten till registret Anslutna enheter Det finns en viss eftersläpning från anslutning till att enheten börjar registrera, vilket beror på att all personal vid enheten ska informeras och genomgå den webbutbildning som registret tagit fram, innan man startar upp. Antalet anslutna enheter ökade betydligt under året (diagram 2). Enheterna kom både från offentliga och privata verksamheter. Majoriteten av de anslutna enheterna är särskilda boenden, men det finns även en del hemtjänstteam, specialistteam för BPSD samt dagverksamheter som anslutit sig till registret. Antal anslutna enheter År 2010 År 2011 År 2012 11 53 576 52 505 Antal anslutna, registrerande, enheter 10 Antal anslutna enheter 700 600 500 400 300 200 100 Diagram 2. Antalet anslutna enheter under 2012. 6 Dec Nov Okt Sep Aug Juli Juni Maj April Mars Feb Jan 0

Bättre liv för sjuka äldre Bakgrund Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Statsbidrag har inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Med de mest sjuka äldres behov i centrum och genom ekonomiska incitament ska satsningen uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov och förbättringarna ska leda till: Preventivt arbetssätt God vård vid demens God läkemedelsbehandling för äldre God vård vid livets slut Sammanhållen vård och omsorg kring mest sjuka äldre BPSD-registret ingår i satsning för god vård vid demens och det utgår prestationsersättning till de enheter som registrerar. Detta, tillsammans med utvecklingsledarnas arbete, har bidragit till BPSD-registrets snabba ökning av täckningsgrad. 7

Data från BPSD-registret Ålder och kön Av de individer som var registrerade var 63,7 % kvinnor och 36,3 % män. Män Kvinnor Både män och kvinnor Medelålder 81,1 84,4 83,2 Medianålder 82 85,5 85 Diagnoser Den vanligaste diagnosen hos de registrerade individerna var Alzheimers sjukdom. Under annan demens registreras individer med mer ovanliga demenssjukdomar, alkhoholdemens samt individer med diagnosen demens utan närmare specifikation (UNS). Cirka 17 % av de registrerade individerna uppvisade tydlig kognitiv svikt men saknade demensdiagnos (diagram 3) Diagram 3. Procentuell fördelning av diagnoser hos de registrerade individerna. 8

Förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD För att mäta förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD används Neuropsychiatric Inventory Scale (NPI-skalan) i registret. De symtom som registreras är följande; vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, lättretlighet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar samt aptitstörningar. Förekomsten och allvarlighets-graden av dessa symtom graderas enligt NPI-skalan följande; Förekomst 1. Ibland mindre än en gång/vecka 2. Ganska ofta ca en gång/vecka 3. Ofta- flera gånger/vecka, men inte varje dag 4. Mycket ofta en eller flera gånger/dag Allvarlighetsgrad 1. Lindrig Vanföreställningar förekommer men verkar oskadliga och upprör inte NN så mycket 2. Måttlig Vanföreställningarna är påfrestande för NN och orsakar ett ovanligt eller annorlunda beteende 3. Påtaglig Vanföreställningarna är mycket påfrestande och upprörande för NN och orsakar ett stort mått av ovanligt eller an norlunda beteende Poängen för förekomst och allvarlighetsgrad multipliceras därefter och som mest kan ett symtom generera 12 poäng. De genomsnittliga poängen för NPI-skalans totala poäng för hela riket visas i grafen nedan. Den visar en relativt stabil linje och inte att BPSD har minskat över tid. Detta beror på att nya enheter, med högre poäng, hela tiden har tillkommit och därmed ligger den genomsnittliga poängen kvar på samma nivå. Diagram 4. Genomsnittlig NPI-poäng över tid, riket 9

Nedan visas varje symtom för sig med medelvärde på NPI-skalan över tid, från registrets start i november 2010. Vissa symtom har en tydlig genusskillnad, tex är agitation/upprördhet vanligare hos män än hos kvinnor (diagram 5) och ångest vanligare hos kvinnor än hos män (diagram 8) Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 5 Diagram 6 10

Sammanlagd Män Kvinnor Män Kvinnor Diagram 7 Sammanlagd Diagram 8 11

Sammanlagd Män Kvinnor Män Kvinnor Diagram 9 Sammanlagd Diagram 10 12

Sammanlagd Män Kvinnor Män Kvinnor Diagram 11 Sammanlagd Diagram 12 13

Sammanlagd Män Kvinnor Män Kvinnor Diagram 13 Sammanlagd Diagram 14 14

Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 15 Tänkbara orsaker till BPSD Det finns många bakomliggande orsaker till BPSD, exempelvis kroppslig sjukdom, en miljö som inte är anpassad till de handikapp personer med demenssjukdom har, undereller överstimulering, felaktigt bemötande eller felaktig medicinering. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör alltid utreda de bakomliggande orsakerna till BPSD (Socialstyrelsen, 2010). I BPSD-registret dokumenteras de tänkbara orsaker som anses vara mätbara och som ett exempel kan anges förekomsten av smärta. Individen med nedsatt kognitiva förmåga kan ha svårt att uttrycka smärta verbalt och kan istället reagera med att uttrycka det som oro, ångest eller agitation. Personer med kognitiv svikt får inte smärtstillande behandling i lika stor utsträckning som personer i samma ålder men utan kognitiv svikt (Husebo et al 2011). Data från BPSD-registret visade att ca 75 % av de registrerade individerna ansågs smärtfria i december 2012. (diagram 16) 15

Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 16. Andel individer som verkar vara smärtfria. För att utesluta att förekomsten av BPSD beror på en infektion är temp en variabel som registreras. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 17. Andel individer som har en normal temp 16

En av tio patienter på de medicinska klinikerna i Sverige behöver sjukvård på grund av olämplig eller felaktig läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Metoden kan bland annat förhindra att patienter tar läkemedel som de inte längre behöver, är olämpliga för äldre, påverkar varandra negativt eller orsakar biverkningar som kan yttra sig som tex BPSD. En viktig del av analysen av tänkbara orsaker till BPSD är därför att läkemedelsöversyn, vilket 80 % av de registrerade individerna fått. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 18. Andel individer med genomförd läkemedelsöversyn 17

Läkemedel Efter utredning av symtom, tänkbara orsaker och eventuella psykiska eller kroppsliga sjukdomar är nästa steg är att se över patientens befintliga läkemedelsbehandling. Läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet ska övervägas att sättas ut och läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan kan eventuellt sättas in. Att tidigt sätta in grundbehandling mot Alzheimers kan minska risken för utveckling av BPSD. Först vid otillräcklig effekt efter att också ha optimerat vårdmiljön och bemötandet, kan det bli aktuellt med farmakologisk behandling av de beteendemässiga och psykiska symtomen vid demenssjukdomen. I registret går det att utläsa en nedåtgående trend av användningen av neuroleptika i riket (diagram 19). Det går även att utläsa en ökad förskrivning av analgetika smärtstillande läkemedel, en läkemedelsgrupp som anses ha för låg förskrivning för personer med demenssjukdom (diagram 20) Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 19. Andel registrerade individer som behandlas med neuroleptika 18

Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 20. Andel registrerade individer som behandlas med analgetika smärtstillande läkemedel. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 20b. Andel registrerade individer som behandlas med lugnande läkemedel 19

Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 20c. Andel registrerade individer som behandlas med antidepressiva läkemedel Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 21. Andel registrerade individer som behandlas med sömnmedel 20

Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 22. Andel registrerade individer som behandlas med kolinesterashämmare Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 23. Andel registrerade individer som behandlas med NMDA-antagonist 21

Vårdåtgärder De vårdåtgärder som finns inlagda i BPSD-registret är de som enligt Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010) kan minska förekomsten av BPSD. Enligt dessa riktlinjer är en personcentrerad vård av högsta prioritet och för att verkligen få ett individanpassat bemötande är det viktigt att upprätta en bemötandeplan. Andelen individer med upprättad bemötandeplan i registret är på stadig uppgång (diagram 24) Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 24. Andel registrerade personer som har en upprättad bemötandeplan. 22

En annan vårdåtgärd som kan minska förekomsten av BPSD är aktivering som är anpassad efter individens förmåga och intresse. I registret finns här möjlighet att skriva i fritext och exempel på angivna aktiviteter är; måla med akvareller på duk, titta på foto, plocka upp matvaror, baka, snickra, vara delaktig i städningen av sin lägenhet, plocklåda, golf, läsa tidningen, vika dukar, empatidocka, boule. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 25. Andel individer som har en specifik aktivitet för att minska förekomsten av BPSD 23

Det finns vetenskapliga belägg för att en lugn ljudmiljö kan minska agitation, oro och aggressivitet hos personer med demenssjukdom (SoS 2010). Nedan visas hur många individer i registret som hade lugn ljudmiljö som en aktiv vårdåtgärd för att minska förekomsten av BPSD. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 26. Andel individer som hade lugn ljudmiljö som en aktiv vårdåtgärd för att minska förekomsten av BPSD. Musik kan minska rastlöshet och agitation samt förbättra kommunikationen för personer med demenssjukdom (Snowden et al 2003, Vink et al 2003). Musik och sång finns därför angivet som en specifik vårdåtgärd i registret. Sammanlagd Män Kvinnor Diagram 26. Andel individer som hade musik/sång som en specifik åtgärd vid BPSD 24

Vården av personer med demenssjukdom ska vara personcentrerad det är personen och inte sjukdomen som ska vara i centrum. Detta innebär att de åtgärder som kan minska förekomsten av BPSD är olika hos olika individer. Det är viktigt att de som vårdar personer med demenssjukdom verkligen lär känna vårdtagaren och tar del av individens levnadsberättelse. I BPSD-registret är det därför möjligt att i fri text skriva in andra vårdåtgärder än de som anges i de Nationella Riktlinjerna. Cirka hälften av de registrerade individerna hade någon vårdåtgärd registrerad under övrigt och exempel är följande; Bolltäcke Vakna i sin egen takt Frukost på sängen Bra övergångar efter en aktivitet så man inte lämnar honom i ett vakuum Använd Hörat för att underlätta kommunikation Radion på under natten Liten lampa tänd nattetid Fotbad Kvällsrutiner: Vid 19-20-tiden börja hjälpa henne att klä av sig och sätta på morgonrocken. Dämpad belysning i allrummet, lugn och ro. Sitt med henne i allrummet och prata, titta på TV (ej nyheter) och skapa ro innan sänggåendet. Sinnenas rum Vårdhund 25

Utbildningar För att en enhet ska kunna ansluta sig till registret måste de utse BPSD-administratörer, oftast undersköterskor. Dessa går tillsammans med enhetschef, ansvarig sjuksköterska och andra berörda yrkesgrupper en tvådagarsutbildning. Diagram 28. Yrkesfördelningen vid utbildningarna år 2012 Diagram 29. Antalet utbildningar för att bli BPSD-administratör 26

Utbildningen tar upp fakta om demenssjukdomar, BPSD, bemötande, kvalitetsregister, implementering, de nationella riktlinjerna samt hur en registrering går till. Det finns utrymme för diskussioner och utvärderingar visar att utbildningen är mycket uppskattad; Mycket bra utbildare, engagerad föreläsare, kanonduktiga och positiva utbildare! Klar och tydlig information Bra att träffa kollegor från andra enheter Få upp ögonen för nya arbetssätt och tänk Bra att få träna praktiskt, både på papper och dator Att brukaren är i fokus! En kick-off till att göra sitt arbete bättre Diskussionerna Bra att cheferna är med! Chans för reflektion 27

Certifierade utbildare För att kunna möta den ökade efterfrågan för anslutning till registret utbildades fler certifierade utbildare som kan hålla i tvådagarsutbildningen. Under året utbildades totalt 88 personer från hela landet. Deras uppdrag ser olika ut; allt från att utbilda i en kommun till hela län. Mona, Annika & Lisbeth från Skellefteå Kicki & Annika från Kramfors respektive Sollefteå David från Västerbotten & Anna-Lena från Ljusdal Lena frånvänersborg Liisa från Gagnef Ann-Charlotte & Rita från Halmstad Katarina från Eskilstuna Linda från Tidaholm Hans-Bertil & Roland från Bjurholm Victoria & Linda från Köping Annelie & Siv från Kiruna/Boden Carina från Bromölla Anna-Lena från Älvdalen Anna, Pia, & Boliana från Borlänge 28

Therese från Gävle, Pia från Eskilstuna, Maria från Varberg och Eva från Halland. Från Dalarna kommer Gudrun från Avesta, Elisabeth & Birgitta (Falu), Marie & Carin (Mora) och Erika & Linda (Orsa). Chatarina från Åre, Annika & Bodil från Örebro, Lena från V:a Götaland och Anne-Ly & Maria från Hallsberg samt Birgitta från Krokom Sven-Erik & Malin från Västmanlands län, Elena & Frida från Marks kommun, Ingrid från Rättvik, Bertha från Linköping & Ann-Christin & Maria från Ludvika Kristina från Trelleborg, Andrea från Värmland, Pernilla från Härryda, Nina & Kristina från Leksand, Margaretha från Smedjebacken och Ann-Christine från Säter 29

Monitorering I uppdraget från SKL ingår att varje kvalitetsregister skall monitorera de enheter som är med i registret. Vi har under 2012 i BPSD-registret monitorerat 15 enheter. Vid någon enhet har endast en eller två personal varit med vid monitoreringen, men vid flera enheter har flera av personalen samt enhetschefen medverkat. Samtliga enheter har varit mycket positiva till monitorering då detta varit ett tillfälle att få svar på praktiska frågor. Vad vi kan se så är det inga större problem att få fram diagnos och göra NPI-skattningen. Vid analysen av basala behov syns att några använder sig av olika mätinstrument för att få fram värden: ibland används Senior alert för att få fram analysvärde om mat, dryck och vikt. En del gånger är det bara personalens observationer som ligger till grund för mätvärdet. Flera har sina observationer inskrivna i SOL-dokumentation. När det gäller sjukdomstecken ser man att det finns de som kontrollerar värden vid varje registrering, men även de som använder sig av gamla värden. De flesta värden är inskrivna i HSL-journal. Läkemedelsgenomgång med läkare är gjord vid de flesta enheterna. Någon enhet har även involverat farmaceut vid läkemedelsgenomgången. Som grund till vårdåtgärder används levnadsberättelse, nationella riktlinjer, genomförande-plan men även egna eller anhörigas önskemål om aktiviteter. De flesta enheter använder sig av signeringslistor för att se så att åtgärderna genomförs. Årligt möte BPSD-registrets andra årliga möte hölls i november i Sundsvall och 160 personer från hela landet deltog. Dagen innehöll presentation av resultat från registret, från enheter i Skellefteå, Halland och Torsby samt föreläsningar om Fysisk aktivitet, rörelse och beröring vid BPSD och Aktiviteter vid demenssjukdom Samarbete med EyeNet Sweden BPSD-registret har ett nära och gott samarbete med registercentret EyeNet Sweden. Representant från BPSD-registret medverkade vid de årliga EyeNet-dagarna där det diskuterades bl.a. tekniska registerfrågor och hur man kan arbeta med PROM i praktiken 30

Styrgrupp Styrgruppen utökades med en medlem, Marie Ternström, sjukgymnast i Sandvikens kommun. Anledningen till detta var att bredda kompetensen inom gruppen. Registerhållare Landskoordinator Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Lennart Minthon, professor, Minneskliniken Skånes Universitetssjukhus Eva Granvik, sjuksköterska, fil mag. Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Region Skåne Katarina Nägga, överläkare Minneskliniken Skånes Universitetssjukhus Anita Källman, sjuksköterska Geriatriska mottagningen, universitetssjukhuset, Linköping Bertha Ragnarsdottir, kurator, fil mag. Linköpings kommunala äldreomsorg Håkan Minthon, sjuksköterska Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Region Skåne Sara Jönsson, undersköterska Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Region Skåne Marie Ternström, sjukgymnast Sandvikens kommun Solweig Brändström, arbetsterapeut, fil mag. Geriatriskt centrum, NUS, Umeå Styrgruppen har haft arbetsmöten fyra dagar under det gångna året. 31

Presentationer BPSD-registret har presenterats vid många olika konferenser under 2012, bla Nationella Kvalitetsregisterkonferensen, Äldreriksdagen, Nationell nätverksträff för MASar, Äldreomsorgsdagarna, För att möta efterfrågan av information om BPSD-registret togs det fram en informationsfilm som visar hur man använder registret http://www.youtube.com/watch?v=dl-pssemy4y Många enheter har spridit goda erfarenheter av att arbeta med registret; Sollidens sjukhem, KOSMO, Burlöv. Man kan inte undgå att få hela bilden med hjälp av skattningarna. Det blev lugnare, och när personalen ser att jobbet underlättas, det är då förståelsen för ett annat arbetssätt kommer, säger Maria, tillförordnad verksamhetschef. Vi tänker annorlunda, vi försöker med olika vårdåtgärder. Läkemedel är det sista vi tar till, säger Maria. Vad vi ser är att vid behovsmedicinerna minskar. Att jobba som vi gör är inte bara en vinst för våra boende, det är en vinst för personalen med. Det blir bättre för alla http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/battreliv/artikelserie/forstaelse-och-livskvalitet Norrevång, Tomelilla: Titta på siffrorna här, en av våra brukare har sänkt sig 86 till 58, jag är så stolt! säger Catarina Walters, undersköterska och BPSD-administratör på Norrevång, och visar upp resultatet i olikfärgade staplar Brukaren mår mycket bättre, och personalens arbete med har blivit mindre konfliktfyllt och tidskrävande. Anne Pyy, enhetschef, är nöjd med resultatet: Att kunna visa de här staplarna för hur det har gått är motiverande, det ska vi göra på nästa arbetsplatsträff. Nu har vi ett gemensamt verktyg genom BPSD-registret, dessutom är det ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten. http://ebp.kfsk.se/alla-aldreboenden-i-tomelilla-pa-vag-in-i-bpsd-registret/ Silverängen, Trelleborg Enhetschef Gunilla Anselmsson & Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska från Silverängen medverkade i Almedalen och berättade om sitt framgångsrika arbete med att höja livskvaliteten för de personer med demenssjukdomar som bor hos dem. http://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2010/05/silverängen-trelleborg.ppt 32

Nyheter i programvaran Programvaran genomgår regelbundet uppdateringar och förbättringar, ofta baserat på önskemål från användarna. Ett önskemål var möjligheten att skriva fri text vid vissa läkemedel som exempelvis ges i form av långtidsverkande plåster. Bild 3. Möjligt att skriva fritext i läkemedelsmodulen vid vissa läkemedel. Det blev tvingande för enheterna att registrera vilken typ av vårdenhet den registrerade individen vårdas vid. En stor anledning till att detta blev tvingande var att prestationsersättningen utgår till enheter inom kommunal verksamhet. Bild 4. Tvingande att fylla i vårdenhet. 33

Referenser Ballard C, Corbett A. (2010) Management of neuropsychiatric symtoms in people with dementia CNS Drugs. Sep;24(9):729-39 Cummings et al (1994) The Neuropsychiatric Inventory Neurology 44: 2308-2314 Husebo BS, Ballard C, Aarsland D (2011) Pain treatment of agitation in patients with dementia: a systematic review Int J Geriatric Psychiatry 26(10) 1012-1018 Läkemedelsverket (2008) Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/halso---sjukvard/behandlings--rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/beteendemassiga-och-psykiska-symtom-vid-demenssjukdom--bpsd/ Snowden M, Sato K, Roy-Byrne P (2003) Assesssment and treatment of nursing home residents with depression or behavioural symptoms associated with dementia; a review of the literature. Journal of American Geriatric Society, 51:1305-1317. Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen (2012) Verktyg för säker läkemedelsanvändning http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/hanteralakemedel Vink AC, Birks JS, Bruinsma MS, Scholten RJS (2003) Music therapy for people with dementia. The Cochrane Database of systematic Reviews 34