En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Nr 6 2006 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms HEMMA HOS Minister med skog i blick Klimatfrågan GRANEN KLARAR SIG Julläsning Bygden där skogsvård inte kostar något extra Korsord med fina priser Julklappar till hela familjen Massor av boktips

INNEHÅLL Nummer 6 2006 Nästa nummer utkommer 15 februari TEMA: Föryngring & förädling ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigering: Kicki Myrberg kicki.myrberg@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. VÄLKOMNANDE. På Hedgården kombinerar Margareta och Lars-Erik Bolin skogsbruk med turism. EGEN EL. Bilden visar hjärtat i en ny teknik där villapannan kan ge både el och värme. Sid 36 5 LEDARE: Miljö är ett mångtydigt begrepp där det är lätt att prata förbi varandra. 6 PROFILEN: Hemma hos den nya skogs och jordbruksministern Eskil Erlandsson. 10 MARKNAD: Konjunkturen pekar uppåt för alla produkter från skogen. 11 SKOGSVÅRD: Hotet från insekterna. 12 LANDSBYGD: Gemensamt ägd skog ger liv åt bygden och betalar skogsvården. 20 KOOPERATION: Mellanskog och Södra i unik uppgörelse. 22 POLITIK: Tydligare roll för skogen i EU. 24 EKONOMI: Nya krav på att upprätta bokslut. 26 FORSKNING: Intervju med Pelle Gemmel. 29 MILJÖ: Frågor om skogsbruk och klimatförändring. 33 JULKLAPPSTIPS: Flera sidor med klappar för hela familjen. 36 TEKNIK: Framtidens panna ger både el och värme, terränghjuling med servo och ny lunningshjälp. 40 SKOGSVÅRD: Ta bort granbarkborreträden. 42 MARKNAD: Optimism och framtidstro hos skogsägarna. Växande byggmarknader påverkar träindustrin. 44 PORTRÄTT: Ulf Hannu vill ha produktionsmål för skogsbruket. 47 FISKE: Tips om fiske på isen. 49 BÖCKER: Många lästips. 60 KORSORD: Kryssa rätt och vinn fina priser. 62 KRÖNIKA: Kraft i det kooperativa företagandet. Sid 14 15 FISKELYCKA. Lär om darrande tips inför vinterfisket. Sid 47 49 RÖJARE. Ulf Hannu vill röja både i skogen och politiken. Sid 44 45 Foto: Pär Fornling Tf Redigeringsansvarig: Ola Oscarsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 88 E-post: ola.oscarsson@lrfmedia.lrf.se Omslag. Eskil Erlandsson med planteringsborren. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA 3

I boken Snö av Yngve Ryd berättar renskötaren Johan Rassa om över 300 ord som på olika sätt beskriver snö. Allt från vindblottade fläckar på fjället till hård snö som inte renarna orkar gräva igenom. För den som lever nära naturen är det inte konstigt. Varje nyans i språket speglar ett hot eller en möjlighet. Tanken går till den där renskötaren när alla talar om miljö och alla menar olika saker. Att plocka fram 300 betydelser är överdrivet, vi kan nöja oss med hundradelen. Då kan miljö vara tre olika och delvis motsägelsefulla mål: Mångfald för skalbaggar, växter och djur. Rekreationsskog för människor. Produktionsskog mot miljöförstöringar. OM VI nu tycker att växthuseffekten är ett överordnat problem ska vi odla så mycket skog som möjligt. Ur den aspekten är gödslad plantageskog med gran (för att ta ett extremt exempel) miljögrön i dubbel betydelse. Det finns invändningar, men på en punkt måste vi faktiskt tro forskarna. På lämpliga marker kan produktionen minst dubblas utan något egentligt problem med näringsläckage, vilket är en vanlig slagordsmässig invändning. Om det sedan är önskvärt, eller lönsamt, är en annan fråga. Det finns i vilket fall många fler medel att öka produktionen och allt trä som ersätter kol, plast och oljeprodukter är av godo. För miljöns skull. MÅNGFALDEN har hittills styrt dagordningen i skogen och är argumentet för nästan alla nya reservat. I den allmänna opinionen har biologerna åkt snålskjuts på det flertydiga miljöbegreppet. Möjligen kan man säga att ändamålet helgar medlen, men då biologer talar om miljö tänker de på skalbaggar. Allmänheten däremot kopplar miljön till trevliga skogsutflykter i ett parkliknande landskap, det som numera kallas rekreationsskog. När något får den typen av politiskt korrekta benämningar finns anledning att vara vaksam. Det blir ett självspelande piano av EU-bidrag, utredningar, anslag, forskning, myndighetsuppdrag och åtgärder. Här håller man på att skapa ett problem som egentligen inte finns, eller i alla fall ges orimliga dimensioner. Det är av godo att så många som möjligt vistas i naturen och det bör uppmuntras på alla sätt. Frågan är i vilken grad det behöver påverka skogsbruket. Man kommer väldigt långt med allemansrätten. Och i de många fantastiska strövområden som finns är det få som går bortom elljusspåren. Den tätortsnära skogen är dessutom oftast kommunägd, därmed har samhället mycket av lösningen i sina egna händer. ALLA MÅLEN samsas inom skogsbruket och kan säkert göra det framöver också. Det är ju själva sinnebilden för den svenska modellen. Men den behöver inte drivas in absurdum. Om vi nu, tack och lov, har betydande arealer reservat är det rimligt att intensivodla en del skog, om nu någon är intresserad. Och kanske kan vi få lika mycket mångfald på mindre areal genom effektivare naturvård. Forskarna kan ge vägledning, men den debatten kommer inte riktigt igång. Det är enklare att säga nej till allting, men det löser ingenting. Minst av allt miljöfrågorna. En bra början är att vara mindre slagordsmässig och tala om hot och möjligheter för helheten. Ett likartat språk underlättar. MEN UTAN några som helst språkliga reservationer vill vi nu tillönska alla läsare en riktigt God jul och ett Gott nytt år. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN Insnöad miljödebatt

xxxxxxxxxxx Skogsfrågorna på Eskils Den nye skogsministern är ingen vän av detaljregler och han ser skogen som en naturlig del i att utveckla landsbygdsföretagandet. Eskil Erlandsson känner väl brukandets villkor av egen erfarenhet. Text & foto: Pär Fornling Det hade kunnat vara en interiör från tv-serien Hem till byn. Miljön är lika typiskt lantlig med en trivsam bland6 ning av inredning och föremål från olika tidsepoker. Vi sitter i finrummet med ett fat småkakor på bordet. Det är varmt och ombonat. Mobiltelefonen bredvid kaffekoppen fylls raskt med meddelanden om inkommande samtal. Mi- nistern sneglar på displayen och en del kräver omedelbara svar. Någon i andra änden försöker stressa på och lyckas pressa in ytterligare ett par möten i en fullbokad kalender. Nu börjar det bli kärvt att hinna in till frisören i Ljungby, vilket är första chansen efter en intensiv tid med den nya regeringen.

PROFILEN xxxxxxxxxxx Ibland tas motorsågen fram, men den hinner bli rätt dammig mellan gångerna. Mesta skogsbruket sköts av Södra. bord Vi förstår att det är bråttom, ursäktar oss och skyndar på samtalet. Eskil Erlandsson gör en avväpnande gest och slår lugnt upp ytterligare en kopp kaffe till ur den vita termoskannan. Han förmår på samma gång utstråla både lugn och effektivitet. Den politiska karriären inom Det är spännande att få ansvar för allt bruk av mark och vatten visst skulle det kunna finnas fördelar att ha hela förädlingskedjan på ett departement. Men många frågor hakar ändå i varandra, beredningen berör flera departement och det finns en naturlig koppling mellan jord och skog. centerpartiet har varit spikrak. Efter nästan tio år som kommunalråd i Ljungby kom han in i riksdagen 1994, där den 49årige Erlandsson närmast varit ordförande i försvarsutskottet. Nu är han jordbruksminister och tillika skogsminister efter att skogsfrågorna återförts till jordbruksdepartementet från näringsdepartementet. Man kan säga att historien upprepar sig. Det är samma organisation som när partikollegan Karl-Erik Olsson var jordbruksminister. Han är dessutom näst intill granne med Eskil Erlandsson. Karl-Erik Olssons gård ligger knappa 10 mil från Stackarp, där vi nu sitter och pratar skogspolitik. tande tid med sex dagar utan telefon och förbindelse med omvärlden. Först i slutet av veckan kunde jag ta mig ut i skog och mark för att se förödelsen. Det var tungt. Mätt i kubikmeter blåste hälften av all skog ner här på gården. tig resurs för att utveckla den svenska landsbygden. Berätta först något om platsen Vi är i den sydvästra delen av Småland, där terrängen börjar stegra sig mot höglandet. Farfar köpte gården 1917. Nu brukar jag den tillsammans med min yngre bror Håkan. Vi är alltså tredje generationen här. Hur stor är gården? Ungefär 340 hektar, varav 250 hektar produktiv skogsmark. Det är bara några mil till Ljungby och centrum för orkanen Gudrun, hur påverkade den dig? På kvällen när den drog in var jag i Växjö domkyrka på en minnesstund över tsunami-offren. Jag lyckades inte ta mig hem förrän vid tvåtiden på natten. Därefter följde en omstör- Arbetar du själv i skogen? Det blir inte mycket för egen del. Tiden räcker inte till. Vi är medlemmar i Södra och de har skött skogsbruket här på gården under flera år. Vilka skogsfrågor ansvarar du för? Allt som rör brukandet av naturen ligger på Jordbruksdepartementet. För skogen går gränsen vid fällskäret, när träden börjar processas till någon produkt övergår ansvaret till Maud och Näringsdepartementet. Vore det inte en fördel att ha hela kedjan på ett ställe, från planta till planka? Visst kunde det vara så, men då skulle vi bara ha en förvaltning i landet. Kring alla frågor finns skatter, infrastruktur, EU, handelsfrämjande åtgärder och mycket annat. Knappt något ärende är isolerat, utan valsar runt mellan rätt många departement. Dessutom får vi nu samma gränsdragning som Skogsstyrelsen. De sköter marken tills trädet lämnat skogsbilvägen. Är det roligt att ansvara för skogen? Ja, det tycker jag. Skogen är en naturlig del av landsbygdsföretagandet och en vik- Vad händer med skogsutredningen? Vi ska värdera förslagen. Om vi då tycker det är värt att gå vidare med dem kommer hela eller delar av utredningen att gå ut på remiss. Hur fungerar dagens skogspolitik? På det hela taget sköter sig skogssverige på ett sätt så att vi får fram de nyttigheter som behövs till förädling och nyttjande på olika sätt. Och i det stora hela fungerar återbeskogningen, även om det felar lite i marginalen, liksom för röjningarna. Jag hoppas vi kan fortsätta den inslagna upplysningsvägen och slipper de detaljerade bestämmelser vi en gång hade. Du vill alltså undvika nya detaljregler? Det finnas förstås undantag men generellt är regeringens målsättning att bringa ner antalet detaljregler med 25 procent under mandatperioden. Är det rimligt att Skogsstyrelsen säljer rotpoststämplingar och skogsbruksplaner? Jag ber att få återkomma. Vi ska noggrant utvärdera alla myndigheters uppdrag, apropå förslagen att en del bör läggas ner. När kommer den utvärderingen? For tsättning sid 8 7

For tsättning: Stockbandsågar med kvalitet PROFILEN xxxxxxxxxxx Skogsfrågorna Med tanke på att vi har någonstans kring 500 statliga myndigheter behöver vi nog hela perioden på oss för att traska igenom dem alla. Det börjar bli dragkamp om skogsråvaran, bör staten styra användningen? Nej. Marknaden har gett oss den välfärd vi har och en marknadsekonomi sköter nog det på ett förnuftigt sätt. Nu kommer EU-stöd till skog och landsbygdsutveckling, är det bra? Att utveckla företagandet på landsbygden är en del av mitt uppdrag. Där är skogen betydelsefull och EU kan ge draghjälp. Men vi ska akta oss för EU-lagstiftningar och EUprogram kring skogsbruket. Det kan vi sköta nationellt även fortsättningsvis. Min utgångspunkt är att beslut ska fattas så nära människorna de berör som möjligt. dem och det ska vi också vara. Det fungerar tydligen utan samhällets inblandning Ja, frivilligheten ska ha företräde framför tvång och lagstiftning. Ibland är brukaren både bäst och billigast på att värna naturvården. Man bör överväga de frivilliga instrument som finns genom att skriva naturvårdsavtal för vården i stället för att cementera fast saker och ting. Vad händer med förslaget skatt på väg? Förslaget är ute på remiss och kommer att beredas av näringsdepartementet. Många är oroliga över dyrare transporter, speciellt skogsföretag i Norrland. Jag är väl medveten om att förslaget mött hård kritik och måste bearbetas på ett sånt sätt att vi räddar näringar och landsändar. Du har motionerat i riksdagen om att tills vidare stoppa statens inköp av mark till reservat, varför? Jag föreslog ett moratorium för bildande av naturreservat. Pengarna kan i stället användas till att komma ifatt och ta hand om det som redan är inköpt. Det behövs uppmärkning, vägar, stigar, skötsel och liknande. Vad är din inställning till intensivare gödslad plantageskog? Det måste vara med viss försiktighet så vi inte får monokulturer över hela ytan. Innebär det att målet levande skogar, om ytterligare 900 000 naturskyddade hektar, bör ändras? Målet ligger fast till dess att riksdagen ändrar det. Men jag tycker det är viktigt att ta hand om och få acceptans för det som redan är avsatt. Jag vet att miljöministern i dagarna överväger de här sakerna. Vad driver dig som politiker? Viljan att göra ett bra samhälle bättre, att utveckla, se möjligheter och att bygga framåt. Har du själv några skyddade områden på fastigheten? Vi har en vacker lövbacke och en bergskreva som i praktiken är tekniskt impediment. Har det inneburit problem med myndigheterna? Inte alls. De är områden som varit orörda länge och ska så förbli. Pappa var rädd om 8 Röjningsplikt? Jag är generellt emot regelsystem. Upplysningar och kampanjer är bättre. Stabil konstruktion = bra sågresultat Slip och skränkmaskin håller världsklass Priser som tål att jämföras CTR 950 S 013-16 10 20 www.jgv.se Finns i 3 storlekar: Max stockdiameter från 640-970 mm. Valfri såglängd. PILOUS-bandsågarnas stabila och styva konstruktion är nyckeln till att man kan producera mera med mycket fina sågningsresultat. Sågarna är också lätta att sköta och använda och har lång livslängd Träfförädling som Träförädling s verkligen lönar sig! Berätta om en fin dag i skogen? De är många. Jag återvänder hit så ofta jag kan, helst varje veckoslut. Gården är en motpol till det andra livet i Stockholm. För mig är det livskvalitet och jag får ro att sortera tankarna efter alla intrycken under veckan. En fin upplevelse är att se något växa, gärna ett träd jag följt sedan det var planta. Är det dessutom i kombination med något djur och en klar fin dag som den här då blir jag glad. Det rör mig in i själen.

Mer råvara till växande industrier AFFÄRER Södra levererar en guldkantad bild av framtiden. Det mesta handlar om en växande och Av Pär Fornling lönsam industri. I scenariot finns också ett trendbrott för råvarupriserna. Det mesta pekar åt rätt håll och för ovanlighetens skull sammanfaller den goda konjunkturen för massa, sågade trävaror och energi. Så har det inte varit sedan 1995, sade koncernchef Leif Brodén när han och divisionscheferna presenterade företaget på en så kallad kapitalmarknadsdag. MASSAINDUSTRIN är redo att växa. En första möjlighet är att trimma de existerande bruken. Vd Sten Holmberg räknar med att virkesråvaran räcker till ytterligare 150 000 200 000 ton massa. Därutöver kan man tänka sig att vi startar nya linjer eller förvärvar något bruk, säger han. Dagens kapacitet är 2 miljoner ton massa. Det gör Södra till världens största tillverkare av långfibrig avsalumassa och nummer två i världen om också kortfibrig massa räknas med. Sten Holmberg anger flera skäl till varför det går bra just nu och varför uppgången ser ut att hålla i sig. Dels handlar det om att världens användning av papper ökar stadigt med tre procent om året. Dels håller kanadensiska tillverkare på att backa ur Europa, lönsamheten är pressad och leveranserna går i högre grad till hemmamarknaden och Asien. Det öppnar upp för Europa som är Södras hemmamarknad. Resultatet för årets tre första kvartal var en knapp miljard kronor. SÅGVERKEN räknar också med tillväxt. Dagens produktion är 1,5 miljoner kubikmeter sågade trävaror. År 2008 förutser vd Peter Nilsson att Södra Timber når 2 miljoner kubikmeter. Marknaden är väldigt stark nu. Framför allt har vi en hög byggtakt i Europa. Risken är att ett sämre byggande i USA gör att en del volymer ämnade för den amerikanska marknaden i stället hamnar i Europa, 10 Trycket ökar på transport av virke in till Södras växande industrier. Peter Nilsson är ändå optimist och räknar med fortsatta prisökningar både för tall och granvirke, speciellt granen där uppgången dröjde rätt länge. Mellan tredje och fjärde kvartalet ökade granpriset med 10 procent. Resultaten de tre första kvartalen blev drygt 200 miljoner kronor. Rörelsemarginalen tredje kvartalet var 10 procent. GAPRO ligger långt fram i förädlingen av träprodukter och säljer lister, paneler och massiva trägolv. Ett mål är att öka omsättningen från 700 miljoner kronor till en över en miljard. Vår tillväxtstrategi är att köpa familjeföretag i Norge och norra Europa, berättar vd Håkan Svensson. Det är bra efterfrågan i Norge och Sverige, dit 90 procent av produkterna går. Dessutom ser man möjligheter att växa i Japan, Sydkorea och Danmark. VIRKESFÖRSÖRJNINGEN och därmed Södra Skog står inför utmaningen att får fram råvara för att möta expansionen i massabruken och sågverken. Det handlar om ytterligare 1,5 miljoner kubikmeter de närmsta åren (som jämförelse var virkesfångsten 14,5 miljoner kubikmeter år 2004det senast normala året innan stormen). Trots den jättelika stormavverkningen räknar alltså skogsdirektör Mats Sandgren med ökade volymer. Jag tror vi får se lägre slutavverkningsålder för granskogen, stormen visar riskerna med att överhålla granen. Vi arbetar också för ökad medlemsareal, där vårt nya verksamhetsområde i Bohuslän och Dalsland är en del (se sidan 20). Dessutom kan leveranstroheten öka. Av våra medlemmar levererar 72 procent allt virke till oss. Vi vill öka nivån, för att nå dit är det viktigt att medlemmarna också ser sig som ägare till industrin. Den Foto: Södra ägarrollen finns anledning att ta hänsyn till när man gör sina virkesaffärer, säger Mats Sandgren. Dessutom har Södra köpt 5 000 hektar skog i Esland och nyligen nästan lika mycket i Lettland. PRISERNA på virket har gått upp och ner genom åren. För skogsägaren har nettot länge hållits uppe av lägre drivningskostnader (effektivare metoder att avverka och hantera virket). Men råvarupriset har med hänsyn till inflationen länge befunnit sig i ett sluttande plan utför. Nu förändras bilden. I 50 år har vi sett hur virkespriserna sjunkit, men nu tycks det vara ett trendbrott, säger Leif Broden och räknar upp flera bidragande orsaker. Ökat intresse för bioenergi, stora arealer som avsätts till naturvård, ett kraftigt ökad virkesbehov i södra Tyskland och bra efterfrågan på huvudprodukterna massa, papper och sågade trävaror.

Biodiesel från skogen Talldiesel är arbetsnamnet på ett nytt bränsle. Det är i princip detsamma som biodiesel, vilket tillverkas i Karlshamn och fler platser är på gång. Där används rapsolja som råvara, här kommer råvaran från massaindustrin i form av tallolja och en del annat. Tanken är att bygga en fabrik på Harholmen i Piteå. Bakom projektet står Lars Stigsson, grundare till Chemrec som nu arbetar med svartlutsförgasning. Planen är att börja bygga fabriken nästa år, årsproduktionen blir maximalt 100 miljoner liter. Avverkningarna rekordstora Det höga trycket i skogsbruket börjar nu bekräftas av officiell statistik. Enligt Skogsstyrelsen avverkades det 87 miljoner kubikmeter år 2004, vilket är en ny rekordnotering. När siffrorna för 2005 blir klara väntas de bli ännu högre, inte minst genom orkanen Gudrun. Preliminärt beräknas förra årets avverkningar till 122 miljoner kubikmeter. Ökningen rimmar väl med exporten av skogsindustripro- dukter som mellan år 2000 och 2005 steg med 6 procent. Enligt Skogsstyrelsen riskerar skogsbruket om 5 10 år att hamna i en situation där avverkningarna måste dras ner för att inte äventyra hållbarheten. Detta om avverkningarna fortsätter att öka i samma takt som de senaste 10 15 åren. För att motverka det framhåller Skogsstyrelsen produktionshöjande åtgärder som bättre föryngringar, ökad röjning och gödsling på lämpliga marker kan balansen mellan avverkning och tillväxt långsiktigt förbättras Den negativa obalansen mellan avverkning och tillväxt är störst i norra Sverige och skiftar mellan trädslagen. För gran har vi en markant negativ balans, för tall i stort sett balans och för lövträd en positiv balans. Vi skulle alltså kunna avverka mer lövträd än vad vi gör i dag, men det är inte lämpligt att öka granavverkningen om vi inte också sätter in åtgärder för att öka produktionen, säger Sven A Svensson på Skogsstyrelsen. Fortsätter sälja mark Sveaskog fortsätter att sälja av mark till privatpersoner och till Naturvårdsverket, för bildande av naturreservat. Under perioden juni 2002 till och med september 2006 har Sveaskog sålt drygt 147 600 hektar mark i närmare 930 affärer för att stärka enskilt jordoch skogsbruk. Det framgår av delårsbokslutet, där bolaget de första 9 månader sålde skogsmark för närmre 300 miljoner kronor. 11

LANDSBYGD Gemensam skog ger liv Enda kostnaden för att få skogen gödslad är ett telefonsamtal. Det är samma sak med röjning, plantering, markberedning och mycket mer! Att vara skogsägare i Älvdalen har många Text & foto: Pär Fornling fördelar. Det finns ett beprövat sätt att hålla landsbygden levande: Ta några 10 000-tals hektar skogsmark och låt hela avkastningen gynna den lokala bygden i allmänhet och skogsägarna i synnerhet. Idén är förstås teoretisk, varken Sveaskog eller bolagen lär vara intresserade. Men under nödåren i slutet av 1800-talet blev tanken verklighet. När skogsmarken i Älvdalen skiftades gick en tredjedel till staten, en tredjedel till privata markägare och en tredjedel till en gemensamt ägd besparingsskog. Det blev en reserv, eller besparing, när barkbrödsdagarna knackade på dörren i de timrade dalastugorna. Och det fungerade. ATT VANDRA längs bygatan med Hans-Peter Olsson, förvaltare på besparingen ger en inblick i vad det handlar om. Där är biografen som vi hjälpt till att renovera. I det röda huset på kullen en bit bort ligger samlingslokalen för bröllop och liknande festligheter, den driver besparingen med en person anställd. I slutet av den här vägen finns en simhall med 50-metersbassäng. Besparingen betalade golvet, precis som man en gång finansierade telefonledningar och järnväg. Vi bidrar till porfyrmuseet, sponsrar idrottsföreningar och närmsta stora projekt är 10 miljoner kronor till en ny högstadieskola Hans-Peter berättar allt eftersom samhället vid älvens strand passerar i revy. En del av bilarna vi möter har säkert köpts av lån från besparingen. Alla i socknen får låna 100 000 kronor till två procents ränta. 12 Om skogen ägts av ett bolag hade pengarna försvunnit någon annanstans, säger HansPeter när vi kommer fram till kontoret, med en stor björnstaty framför entrén. Han betonar att det inte är någon kritik mot bolagen i sig. Deras uppdrag är helt enkelt annorlunda än vårt. Utan besparingsskogen hade samhället varit en bråkdel av vad det är idag. Men den verkliga skillnaden, jämfört med övriga landet, märks hos skogsägarna. Här i Älvdalen kostar skogsvården inget extra. Allt, inklusive gödsling och vägar, betalas av besparingen. Och inom kort får skogsägarna landets modernaste skogsbruksplaner. De bygger på ny flygfotografering med en upplösning så hög att man kan se enskilda träd. Då ett bestånd ska avverkas kan man kolla vilka träd som finns och optimera det mot prislistan från sågverket (det blir med andra ord en så kallad stockdatabas). Fornlämningar inventeras utifrån terrängkartorna, där enskilda stenar märks. Och framför allt går det att värdera skogen. Likt på flera platser i Dalarna finns många små skiften. Tanken är att man med hjälp av den aktuella planen ska kunna byta mark med varandra för att få mer sammanhållna skiften. Räkningarna från Lantmäteriet och den digitala planen från PC Skog går tvärs över gatan till besparingens kontor. GRUNDEN i det hela är 54 000 hektar skog. Man förvaltar också Särna Idre besparingsskog och det finns fler Besparingen präglar samhället. Festlokalen drivs med en anställd, och är nästan lönsam, bion har renoverats med pengar från skogen. besparingsskogar runt om i landet. Det som gör Älvdalen lite speciell (och rik) är att besparingen också har en omfattande kapitalförvaltning och är delägare i tre vattenkraftverk. Nästa steg är förhoppningsvis att bygga fem vindkraftverk. Tillstånden tar tid, men om ett år hoppas jag de ska vara på plats, säger HansPeter. Varje kraftverk kostar 20 25 miljoner kronor och de flesta kalkyler kring vindkraft pekar på 10 procents avkastning. Kommande år räknar man med en vinst på 45 miljoner kronor, varav tre fjärdedelar från skogen. Av det delas över 40 miljoner kronor ut i enlighet med den speciella lag som gäller för besparingen. For tsättning sid 14

xxxxxxxxxxx åt bygden Ett samhälle där mycket kretsar kring skogen, både den egna och gemensamt ägda. Lasse Andersson och Hans Peter Olsson kartlägger fördelningen av nya vinster från besparingen. 13

For tsättning: LANDSBYGD xxxxxxxxxxx Gemensam skog ger liv Där framhålls att överskottet ska användas för att främja jord- och skogsbruket, eller på annat sätt vara till gagn för delägarna. Det handlar om 2 200 personer fördelade på 1 400 fastigheter i socknen, som alla får full del av besparingens alla erbjudanden. Däremot varierar röstetalen mellan fastigheterna, på de oftast väldigt livliga stämmorna. Att tjäna pengarna är det lätta. Det jobbiga är fördelningen, säger Hans-Peter med prövat leende. Och nu går det väldigt bra. Tidigare har utdelningen legat på drygt 20 miljoner kronor. HÄR BORDE finnas landets mest välskötta skogar. För när markberdningen, röjning och plantering inte kostar något extra finns det rimligen ingen anledning att avstå. Och varför ska man inte gödsla skogen när någon annan betalar notan? Men riktigt så är det inte, i varje fall har det inte förts i bevis. Det finns forskning från Älvdalen om att de fria skogsbruksplanerna ökade aktiviteten i skogen, men en del skogsägare är likväl passiva och det är lätt att ta saker för givna när de funnits i mer än 100 år. Jag tror inte vi kan se någon klar gränsskillnad mot exempelvis Mora kommun då det gäller skötseln, men visst nyttjas möjligheterna. Det tog extra fart när vi lyckades förenkla hanteringen för några år sedan. Den som exempelvis vill röja behöver numera bara göra en enkel anmälan. Entreprenören skickar räkningen direkt till oss och Skogsstyrelsen medverkar till att bedöma och kontrollera insatserna. Därmed ökade röjningarna från 200 till 1 200 hektar om året och nu är röjningsberget borta. Jag är själv orienterare, springer mycket i skogarna, och kan se förändringarna. En annan effekt är att det gett jobb till många entreprenörer. Totalt, med röjning och alla andra projekt, bidrar vi med minst hundra jobb i bygden. I DE EGNA skogarna har avverkningarna ökat. Vi har väldigt mycket gammal skog som kanske avkastar en halv procent i värdetillväxt, vilket är för lite. Därför hugger vi något mer, om än försiktigt, och den gamla tallskogen som står kvar gödslas för att få fart på tillväxten. Enligt gödslingskalkylen ger det 10 procents avkastning. I framtiden tror jag vi får se kortare rotationstider med tanke på avkastningskraven, säger Hans-Peter Olsson. En annan strategi är att ha en hög andel planteringar och använda lite olika provenienser. Därmed blir det en riskspridning med tanke på klimatförändringar och eventuella insektsangrepp. Det där med försiktighet och beredskap inför olyckor sitter liksom i organisationens ryggmärg. Det var i den andan besparingen föddes. Räkningen går tilll besparingen Här är ett axplock av vad som finansieras genom besparingsskogen: En av de största utgiftposterna är vägar och vägunderhåll. I princip bygger besparingen vägen om byn är överens. Därefter står man för både underhåll och snöplogning. Ett kostsamt projekt är nya skogsbruksplaner i kombination med fria markbyten. Möjligheten att få marken gödslad gäller all gallrad barrskog över 70 år. Röjning, markberedning, plantering, hyggesrensning, skyddsdikning, rågångsupptagning och landskapsvård betalas genom besparingen. Markägare som gör skogsvåden själva får ersättning för arbetet. Ganska nytt är att skogsförsäkringarna betalas genom besparingen. Inom jordbruket finns olika djurbidrag som likt ersättning för veterinärkostnader betalas av besparingen. 14 Turism, skog och Arbete i den egna skogen, turism och draghjälp från besparingen håller igång Text & foto: Pär Fornling skogsgården. Det känns lite andäktigt att öppna låset. Den väldiga nyckeln har en sidenmjuk yta, polerad av generationers händer från 1200-talet och framåt. Huset är inte riktigt så gammalt, man behöll låsen och flyttade dem till nyare byggnader, berättar Lars-Erik Bolin medan dörren till ett av fastighetens 23 hus glider upp med ett ljudligt knarrande. De många husen har blivit en del av livsstilen på Hedgården. Både som krävande underhåll, men också som en inkomstkälla. Vi är med i Bo på lantgård, vilket gjort att vi har över 600 gästnätter om året, berättar Margareta Bolin. ORGANISATIONEN marknadsför boende på lantgårdar över hela landet och Margareta tycker årsavgiften på 6 500 kronor är väl investerade pengar. Det är ett sätt att öka inkomsterna från skogsgården. För att lyckas måste man gilla gästerna, bjuda på sig själv och naturupplevelserna knutna till gården. Ing-Marie fick både plantor Det är lite av ett drömscenario, säger Ing-Marie Bergman. Hon bor på Trattmasgården med 100 hektar skog norr om Älvdalen i byn Åsnen. Intresset för skogsbruket har kommit efter att hon tog över släktgården. Jag tar hjälp av Mellanskog för skötseln och lär mig själv efterhand. Vi fick en skogsbruksplan från PC-skog av besparingen, den är en bra utgångspunkt i arbetet. I somras planterade hon ett par hektar. Besparingen ordnade markberedning, men arbetet gjordes i egen regi mot

Att värma ett par boningshus kräver sin vedhuggare, det går åt 23 fastkubikmeter om året. Låset och nyckeln har daterats till 1200-talet och är fortfarande i bruk. Det är tätt med husen kring gårdsplanen hos Margareta och Lars-Erik Bolin. Lars Åkerman, inspektor Mellanskog. Lars-Erik apterar själv fram de värdefulla timmerstockarna. h mängder av hus på gården Dessutom tycker jag vi ska vara lite ambassadörer för skogsbruket, säger Lars-Erik och berättar om engelsmännen som kom på besök. De var emot allt vad skogsbruk heter, men efter att vi åkt runt en halv dag och tittat på föryngringar och ungskog hade de en helt annan syn. Det kändes roligt. Lars-Erik växlar arbetet mellan husen, turistguidning och arbete i skogen. VI ÄR HÄR tillsammans med Mellanskogs inspektor Lars Åkerman för att höra hur det är att driva skogsbruk med draghjälp av besparingen. Vad vore vi utan den, undrar Margareta retoriskt, när vi sitter i det ombonade köket och äter paj med trattkantareller och älgfärs. Hon berättar om underhållet av vägarna, bidragen till bystugorna och röjningen av byarna, där landskapet öppnas upp efter att ha varit på väg att slya igen. Lars Åkerman nickar instämmande. Han bor själv på en gård några kilometer bort och har fått en helt ny vy över sjön efter röjningen. Vi vet inte riktigt hur bra vi har det. En del skog missköts i alla fall och en del av mitt jobb är att putta på skogsägarna så att de nyttjar möjligheterna. PÅ HEDGÅRDENS 260 hektar produktiv skogsmark är i alla fall Lars-Erik aktiv. Jordbruket är utarrenderat, han koncentrerar sig på skogen med mycket eget arbete. De större avverkningarna sköter Mellanskog, men fina timmerställningar hugger han helst själv. Det går inte fort, men jag kan aptera fram ett högre värde än vid maskinell avverkning. Jag diskuterar först med Lars på Mellanskog vart virket ska gå och får en aktuell timmerprislista. Därefter arbetar jag med måttband och klave för att ta fram stockarna med de efterfrågade och bäst betalda dimensionerna. När Lars-Erik vilar sig från huggningen växlar han av med röjsågen! Det har blivit en skön konst, med många återkommande röjningar. Och ibland åker sekatören fram för att fixa till plantorna. Han ska låta gödsla en del genom besparingens försorg, och nyttjar förstås de andra möjligheterna som ges. Det var lite trögt att komma igång med den digitala skogsbruksplanen vi fick, men man lär sig. Nu ska jag komplettera med en GPS-mottagare vilket gör det enklare att flytta fakta från skogen till kartan i datorn, säger han. Ute på gårdsplanen förbereds ett 24:e hus, som ska rymma ett bandsågverk från Jonsered till husbehovssågning. Dessutom hugger Lars-Erik för fullt fram till snötäcket blir för tjockt, då finns å andra sidan alltid husen att reparera på och turisterna att ta hand om. r och planteringsbidrag en ersättning på 1,25 kronor per planta, plus fria plantor. I samband med en skilsmässa nödgades jag sälja en del skogmark, då var det naturligt att låta besparingen köpa. Därmed förblir den i vår och bygdens ägo, säger Ing-Marie Bergman. Hemma på gården betar får, vilket uppmuntras med djurbidrag och hon är engagerad i Åsnens utveckling, där besparingen bidrar till bystugan och olika aktiviteter för att ge liv åt bygden och dess historia. Pär Fornling Ing-Marie Bergman återvände till skogsgården och rötterna i Älvdalen. 15

NÄRINGSPOLITIK Förnyad skogspolitik S erige har fått en ny regering och därmed nya personer som arbetar med våra frågor. Skogsministern heter numera Eskil Erlandsson och vår nya statssekreterare Rolf Eriksson. Eskil Erlandsson är själv skogsägare och Rolf Eriksson kommer från LRF: s Brysselkontor det finns alltså förutsättningar för god förståelse för våra frågor. Trots detta hade vi föredragit att man hållit ihop den skogliga värdekedjan på Näringsdepartementet under Maud Olofsson. Nu hamnar skogsindustrifrågorna på ett departement och skogsbruksfrågorna på ett annat. Det blir än viktigare att arbeta för ett helhetstänkande. Vi vill ha till stånd ett bra samarbete med regelbundna möten mellan den politiska ledningen och skogsnäringen som vi hade med Ulrica Messing, och den nya departementsstrukturen underlättar knappast sådan samling. Skogsutredningen presenterades i början av oktober, och även om den inte innehåller några genomgripande förslag till förändringar av skogspolitiken så har den en positiv laddning. Den bejakar ökad tillväxt i skogen och vill slå fast nyttan av de förnybara produkter som vi får från skogen. Ökad statlig styrning finns med på minussidan även om det handlar om åtgärder som syftar till att öka produktionen, nämligen hot om röjningsplikt och planplikt. Jag utgår från att vår nya regering skickar utredningen på remiss och sedan går vidare i arbetet med att gemomföra förslagen. Och då är det viktigt att förslagen i det delbetänkande som utredningen presenterade redan våren 2005 och som innehåller värdefulla förslag som rör Skogsstyrelsen också behandlas. I delbetänkandet avhandlas exempelvis Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, med förslag om att begränsa deras marknadsnära uppdrag som värdering och rotpoststämpling. Detta är förslag som vi stödjer. Skulle det trots allt bli aktuellt med planplikt enligt utredningens förslag så borde även Skogsstyrelsen upphöra att arbeta med gröna planer. Jag ser det som direkt olämpligt att en myndighet som ska utöva tillsyn över skogsbruksplaner också gör planer på uppdrag. Andra positiva delar i skogsutredningen är förslag om nytt system för indelning av skogsmark, som överensstämmer med andra länders sätt att räkna. En ny portalparagraf i skogsvårdslagen som bejakar nyttan av hållbart nyttjande av förnybar råvara och tonar ner den Aktuellt just nu 15 december 15 december 22 feb. 07 23 maj 07 11 sept. 07 Lämnas konsekvensanalysen av kilometerskatter, gjord av SIKA (Statens institut för trafikanalys) och ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), till regeringen LRF lämnar remissyttrande på Jakt- och fiskeutredningen och Gränsdrag ningskommissionen (efter förlängd tid) Skogsstyrelsens nationella sektorsråd diskuterar nya delmål i miljömålsarbetet Skogsstyrelsen lägger fast sina förslag på nya delmål, som går ut på remiss över sommaren Skogsstyrelsen antar nya delmål, som lämnas till Miljömålsrådet målkonflikt mellan produktion och miljö som präglat debatten senare år plockar jag också in på plussidan. Liksom förslag om bättre ordning i EU-frågorna. Sverige har ibland blundat för att massor av beslut faktiskt fattas i Bryssel, trots att vi inte har någon gemensam skogspolitik. Nya tag behövs för att optimera våra möjligheter att vara med och påverka. EU:s vattendirektiv hör till de frågor som just nu sysselsätter många, både förtroendevalda och tjänstemän, i skogsägarrörelsen. Direktivet innebär att man ska tillsätta vattenråd för alla de 119 avrinningsområdena (av väldigt varierande storlek) som Sverige är indelat i. I dessa vattenråd ska berörda näringar vara representerade. I flertalet fall är skogsnäringen berörd. Vår arbetsuppgift blir ofantlig, och vi måste samverka med både jordbruket och skogsindustrin för att kunna vara väl företrädda överallt. Och nog är det viktigt att vi är med! I arbetet ingår att klassa vatten efter bedömningsgrunder som Naturvårdsverket håller på att lägga fast. För alla vatten som inte bedöms hålla god kvalitét ska åtgärdsprogram upprättas. Då kommer sannolikt skogsbruket i fokus. Som exempel kan nämnas revideringen av vattenskyddsområden, där alla möjliga förslag på inskränkningar i möjligheten att bedriva skogsbruk diskuterats, utan konsekvensanalyser. Varken konsekvenser för miljön eller ekonomin. Så här gäller det att vi alla kraftsamlar! Linda Hedlund, LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Två tidningar samma sida 18

KOOPERATION Medlemmar byter förening I en historisk uppgörelse överlåter Mellanskog en del av verksamhetsområdet till Södra. Syftet är att pressa upp Text & foto: Pär Fornling massavedspriset. Det är klart att jag hade en del funderingar inför beslutet, men det känns helt rätt. Vi räknar med att alla tre bli vinnare, säger Mellanskogs ordförande Börje Lagerqvist. Han tänker då på de 1 700 medlemmarna (som erbjuds gå in i Södra), på Mellanskog (vilka får ny avsättning för massaveden) och på Södra (med behov av mer råvara). UPPGÖRELSEN går ut på att Bohuslän och Dalsland blir en del av Södras domäner efter årsskiftet, de övertar också Mellanskogs personal i området. Tanken är långt ifrån ny. Den var uppe redan på 80-talet efter Vänerskogs konkurs. Resultatet då blev i ställe flera små föreningar som sedermera fusionerades till Västra skogsägarna. När Västra för ett par år sedan Arkitekterna bakom uppgörelsen, Mellanskogs ordförande Börje Lagerqvist......och Södras ordförande Lars-Eric Åström. fusionerade med Mellanskog var frågan också uppe, men Södra har avvaktat. Senaste tillskottet var Skaraborg 1999, efter en brandkårsutryckning när Skaraborgs skogsägare gått i konkurs. Därefter har marknaden förändrats på många sätt. Importen av virke har blivit väsentligt dyrare och bioenergin bidrar till ett helt annat sug efter råvaran. Dessutom har Södra numera två massabruk i Norge, nära det nya området, och framför allt behöver man råvara för att öka produktionen. En expansion av medlemsområdet är en naturlig åtgärd för att långsiktigt klara virkesbehovet, konstaterar Södras ordförande Lars-Eric Åström. FRÅGAN är vad Mellanskog vinner på uppgörelsen, de tappar ju både medlemmar och virkesvolymer. För att få svar på den frågan måste man börja med virkesmarknaden för massaved. Holmen och framför allt StoraEnso håller hårt emot i prisförhandlingarna, vilket gör att skogsägarna får mer betalt för massaveden både norr och söder om Mellanskog.. I början av året var skillnaden uppåt 50 kronor. I dag är skillnaden något mindre (kring 35 kronor för barrmassaved och 10 kronor för löv/gran). Detta efter att Mellanskog i juni gick ut med prishöjningar som inte var helt förankrade hos köparna, vilket alltid är ett riskspel. Om köparna inte accepterar måste föreningen betala mellanskillnaden. 20 Nu har vi fått acceptans för priserna, men det kostade ett antal miljoner, vilket var en bra investering. Vårt uppdrag är ju att öka lönsamheten för medlemmarnas skogsbruk och utspelet visade att vi driver på priserna. Det bidrog i sin tur till ökad kontraktering av virke, säger Börje Lagerqvist. Bruken är visserligen beroende av att få råvara, men å andra sidan har inte Mellanskog haft något bra alternativ till avsättning. Där kommer uppgörelsen med Södra in i bilden. Södra har förbundit sig att köpa ett hemligt antal kubikmeter massaved genom långsiktiga, rulllande virkeskontrakt, vilket blir ett trumfkort i förhandlingarna med bolagen. FUSIONER är vanliga, men där här är något nytt inom lantbrukskooperationen. De skogsägare som vill gå över begär utträde från Mellanskog, därefter blir de nya medlemmar i Södra. Ett praktiskt problem är att de som normalt lämnar Mellanskog bara får tillbaks ungefär halva insatsen. (Målet är att ge full återbetalning, men man är inte där ännu.) Det berör dock inte majoriteten av de 1 700 medlemmarna eftersom de var med i Västras fusion, där det ingick en insatsgaranti i uppgörelsen. Mellanskogs virkesfångst i området är ungefär 250 000 kubikmeter. På sikt hoppas Södra kunna fördubbla den. Vi har naturligtvis stor glädje av medlemmarna i Bohuslän och Dalsland, som bidrar positivt till vårt resultat. Men ser vi till helheten tror jag likväl det här är en bra uppgörelse för alla parter, säger Börje Lagerqvist.

POLITIK xxxxxxxxxxx Tomas Landers från Finland arbetar för det nordiska familjeskogsbruket med EU-frågor i Bryssel. EU-pengar till skogen Nästa år får skogsbruket EU-pengar. Frågan är vad som egentligen är på gång i unionen. Vi lät frågan gå vidare till Tomas Landers som arbetar för familjeskogsbruket i Bryssel. Text & foto: Pär Fornling Det talas mycket om skog i EU, håller unionen att få en gemensam skogspolitik? Nej, men visst är det ovanligt många skogsfrågor nu. Efter flera års diskussioner har EU fått en handlingsplan för skogen och skogsbruket. Dessutom har vi flera olika handlingsprogram som nystartar till årsskiftet. 22 Vad innebär handlingsplanen? Den ska sätta fräs på de skogspolitiska områden där EU kan skapa mervärde. Planen sträcker sig från 2007 till 2012 och innehåller 18 prioriterade handlingsområden. En annan viktig sak är att planen ska råda bot på den dåliga samordningen av skogsfrågorna inom EU. Förhoppningsvis vägs också skogen in i konsekvensanalyser inför olika förslag. Det låter ändå som en gemensam skogspolitik? Nej, det kan man inte säga. Planen kommer att lyfta skogens profil, men samtidigt deklareras entydigt att vi inte behöver en gemensam skogspolitik i EU. Dessutom utgår man ifrån närhetsprincipen, vilket gör att mycket ansvar hänskjuts till medlemsländerna.. Finns det anledning att vara nöjd? Ja, det tycker jag. Förberedelserna har varit utdragna, men resultatet är förvånansvärt bra. EU-institutionerna har lyssnat på medlemsländernas och skogssektorns behov. Vad innebär handlingsprogrammen? Arbetet i EU planeras sex år i taget. Nu är det dags för en ny programperiod, från 2007 till år 2013. På vilket sätt berörs skogen? Den finns framför allt med i tre olika program. För det första har vi landsbygdsutvecklingen (LBU) där faktiskt var tionde euro gått till skogliga åtgärder. För det andra Life+

Så det blir mer skogsforskning i EU framöver? En hel del tyder på det. Skogsnäringen har pekat ut behoven och möjligheterna, vilket utgör en plattform för att få del av EUs allt större forskningsbudget. Kan du ge något exempel på tänkbar forskning som skogsägarna får nytta av? Ett prioriterat område är skogsteknik och drivningsteknik för effektivare avverkningar. Ett annan är forskning kring attityderna till skogsbruk i det moderna samhället. Kan du ge något inspirerande exempel på hur LBUpengarna kan användas? I Danmark har man utvecklat en modell för försäljning av naturvärden, så kallade soft values. På så sätt får danska skogsägare stöd till naturturism och liknande nya projekt. Det förvånar mig att var tionde LBU-krona gått till skogen, det har vi inte sett så mycket av i Sverige! Nej, andra länder har nog nyttjat möjligheterna bättre. I Sverige har LBU-pengarna mest gått till jordbruket, men det lär bli annorlunda framöver. Nu ser skogen ut att få en del, men det är ändå ganska lite jämfört med andra länder. Vad betyder det praktiskt? Det återstår att se, men enligt förslagen kan en del EUmedel gå till bioenergi, föryngring med lövskog och utbildning i olika former. Det bör finnas goda möjligheter att ge draghjälp åt landsbygdsturismen med hjälp av EU. TIPS: Jordbruksverket - www. sjv.se har mycket information, däribland broschyren Utveckling av landsbygden, en introduktion av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Skogsstyrelsen, ww.skogsstyrelsen.se har den mer skogliga informationen. Mycket handhas av länsstyrelserna, www.lst.se Nya EU-bidrag med skoglig anknytning Efter årsskiftet finns det nya EU-pengar att söka till att utveckla landsbygden dit nu också skogen räknas. De rent skogliga bidragen är inte många i det nya programmet för landsbygdsutveckling (se artikel här bredvid), men de finns med för första gången. Och för den som vill utveckla skogsgården genom turism och förädling finns betydligt mer. Här är några exempel: Ädellövskogsbruk Du kan få stöd för markberedning, plantor, plantering och stängsling i samband med nyanläggning och föryngring av ädellövskog. Utbildning, rådgivning. Här finns många öppningar. Inom skogen ligger tyngdpunkten på miljö, inom turism handlar det mer om företagsutveckling. Natur, kulturvärden EU kan betala en del av skötseln. Förädling Ett investeringsstöd till de som har färre än 10 anställda och förädlar skogsprodukter. Turism Det uppmuntras på olika sätt, exempelvis kan man få stöd till att anlägga vandringsleder och rusta lokaler. Hybridasp Inte bara salix (energiskog) kan få stöd utan också poppel och hybridasp. För salix måste varje enskild sammanhållen plantering vara minst 1,0 hektar och för poppel och hybridasp krävs minst 0,1 hektar. Ersättningen är höjd till 6 000 kronor per hektar. Nordea Bank AB (publ) (den nya miljöbudgeten), där fortsätter ett program kring skogen och dess hälsa (Forest Focus). Och för det tredje EUs sjunde forskningsprogram, där skogen tar stora kliv framåt. Har du placerat årets skogsintäkt rätt? Inför årsskiftet är det viktigt att placera skogsintäkterna rätt för att undvika obehagliga skattekonsekvenser. Det är också av stor betydelse att fatta rätt beslut även på lång sikt när det gäller din skogsekonomi. Hos Nordea finns specialistgruppen Jord & Skog som har lång erfarenhet från såväl fastighets- och virkesaffärer som skatter och generationsskiften. Välkommen att kontakta ditt närmaste Nordea kontor eller någon av oss på Nordea Jord & Skog. Nordea Jord och Skog består av: Eivor Mettävainio, Östersund tfn 063-14 84 66, Gösta Lundin, Jönköping, tfn 036-19 54 41, Klas Classon, Malmö, tfn 040-24 71 14, Gunilla Aschan, Linköping, tfn 013-771 39, Arne Grundberg, Karlstad, tfn 054-17 41 51, Rolf Nordén, Sundsvall, tfn 060-18 82 04, Egon Stenseke, Göteborg, tfn 031-771 65 08, Lars Gustafsson, Borlänge, tfn 0243-79 46 29. Eivor Mettävainio Östersund Arne Grundberg Karlstad Rolf Nordén Sundsvall 23

EKONOMI Nya redovisningsregler Dags att förbereda bokslutsarbetet F rån första januari gäller så kallat förenklade redovisningsregler. Men för de flesta skogsägare blir det faktiskt krångligare. Nyheten är att de som hittills deklarerat med N1-blanketten framöver måste upprätta ett förenklat bokslut. Men svårigheterna ska inte överdrivas. För den som har ordenlig bokföring är det inte så krångligt, men som med mycket annat är det en inkörningsperiod för att få upp rutinerna. Förenklingen gäller för många andra mindre småföretag (med en stadigvarande omsättning över 800 000 kronor). Dit hör sällan skogsägarna. De nya redovisningsreglerna gäller så kallade K1-företag (med en stadigvarande omsättning på högst tre miljoner kronor). Vid deklarationen för inkomståret 2007 ersätts både blankett N1 och N2 med den nya deklarationsblanketten: NE. Alla näringsidkare ska därmed upprätta ett förenklat årsbokslut, vilket görs i deklarationen. I detta avseende kan man alltså inte tala om en förenkling för de många skogsägare som har endast ett fåtal affärstransaktioner per år. I andra avseenden är det dock positivt att ett årsbokslut måste upprättas. Det blir inte minst enklare att utläsa hur verksamheten faktiskt går. de näringsidkare som idag inte behöver avsluta den löpande redovisningen med ett årsbokslut, alltså deklarerar med blankett N1, ligger det nära till hands att tillämpa K1-reglerna. Men det är inte självklart. Det är främst tre saker som skiljer metoderna och som endast är möjligt i de allmänna reglerna: Ett öppningsbokslut upprättas för 1 januari 2007. Lämpligen görs det i samband med deklarationen för inkomståret 2006. Öppningsbokslutet beskriver näringsverksamhetens ställning avseende tillgångar, skulder och eget kapital. Värdena som ska tas upp i balansräkningen kommer i stor utsträckning att vara desamma som används i N6-blanketten. Som skogsägare kommer du att ställas inför tre olika frågeställningar med anledning av de förändrade reglerna: 3. Vilken kontering skall du använda dig av i bokföringen? Det finns en särskilt anpassad kontotabell till det förenklade bokslutet. Resultaträkningen i den nya NE-blanketten innehåller bara fyra intäktsposter, fyra kostnadsposter, två avskrivningsposter samt årets resultat. Det är alltså färre poster än i dag och kommer att göra det svårare att göra uppföljning av företagets resultat och ställning enbart utifrån deklarationen. Planenlig avskrivning på maskiner och inventarier Periodisera upplupna intäkter/kostnader Göra avsättningar, för exempelvis framtida skogsvård (se faktaruta om fallgropar) 2. Vilken bokföringsmetod ska du välja? Boksluts/kontantmetoden eller faktureringsmetoden? På ditt F-skattebevis framgår vilken redovisningsmetod du skall använda dig av i dagsläget. Om du vill ändra från den ena till den andra ska du anmäla det till Skatteverket innan årsskiftet. (Att ändra under ett räkenskapsår är krångligare.) De allra flesta skogsägare använder boksluts/kontantmetoden idag och bör så göra även framledes. 1. Ska du tillämpa de nya K1-reglerna, vilket är frivilligt, eller ska du fortsätta med de allmänna reglerna? (fortsätta att upprätta årsbokslut enligt gällande regler med blankett N2) Detta beslutar man lämpligen i samband med att deklarationen för 2006 upprättas. Men det är inte förrän i deklarationen för 2007 som det kommer märkas i praktisk handling. För 24 Tomas Karlsson, LRF Konsult.

Andra förändringar Några ytterligare förändringar som genomförs är att: En enkel förteckning över bokslutsåtgärder ska finnas. Där ska framgå hur värdering av varulager gjorts, hur avskrivningar beräknats, vilka fordringar och skulder som finns. Inventarier med värde under 5 000 kr direktavskrivs. Lager ska värderas till senaste inköpspris för produkten och får dras av direkt om värdet understiger 5 000 kr. N6-blanketten försvinner. Beräkning av räntefördelning och expansionsfond sker på samma sätt som tidigare på en blankett som inte behöver lämnas in till Skatteverket. Samtliga tillgångar och skulder som hör till näringsverksamheten ska bokföras medan tillgångar som räknas som privata inte får tas med alls i bokföringen. Fallgrop för skogsägare Den enskilt största faran för skogsägare är att de som gjort reservationer för framtida skogsvårdsåtgärder kan åka på en skattesmäll vid deklarationen under våren 2008 då det inte längre är tillåtet med sådana avsättningar enligt de förenklade reglerna. Dessa skogsägare gör alltså klokt i att stanna kvar i de allmänna reglerna. Det extra arbete som då krävs är att upprätta ett sedvanligt årsbokslut. Det finns möjlighet att senare byta redovisningsmetod. Momsregler Rörande mervärdesskatt är det små förändringar för skogsägaren. Det kommer även fortsättningsvis gå att deklarera momsen en gång per år om den stadigvarande omsättningen understiger en miljon kronor. Annars är det månadsvis i skattedeklarationen. Boksluts/kontantmetoden blir möjlig att använda för företag med upp till 3 miljoner kronor i omsättning mot dagens 800 000 kr. Om du idag använ- der faktureringsmetoden i bokföringen (du bokför fakturorna så fort du får dem) men vill gå över till boksluts/kontantmetoden måste detta anmälas till skatteverket innan årsskiftet. Ur likviditetssynpunkt kan det finnas skäl att redovisa enligt boksluts/kontantmetod eftersom man då faktiskt fått den utgående momsen utbetald innan den ska redovisas till Skatteverket. Tips inför årsskiftet Upprätta ett provbokslut där du gissar intäkter och kostnader efter bästa förmåga. Vid stor vinst och liten möjlighet till räntefördelning; tidigarelägg investering till innan årsskiftet. Eller pensionsspara i näringsverksamheten om du är aktiv näringsidkare. Underskott kan utnyttjas mot inkomster. Dags att avverka? Se till att skriva kontrakt och få förskott utbetalt innan årsskiftet. Annars är det inte värre än att underskottet rullas vidare till nästa år. Det är hög tid att planera och börja beträda den ekonomiska vägen för nästa år. Neutralisera kapitalvinster och förluster i möjligaste mån. Om du sålt en fastighet med vinst kanske det är lämpligt att sälja förlusttyngda aktier innan årsskiftet. Sen kan du köpa tillbaka aktien igen om du fortfarande tror på den. Undvik kapitalförluster över 100 000 kr. Skattereduktionen blir mindre för överstigande belopp. 25

FORSKNING Bristande kunskap hotar trovärdigheten Efter 35 år på universitet är det dags för Pelle Gemmel att praktisera all sin teoretiska kunskap om skog. Han får något att bita i. Närmre bestämt två miljoner hektar. Text & foto: Pär Fornling Egentligen tänkte han bli arkitekt, men terminen på Chalmers började så sent att han fick möjlighet att testa jägmästarutbildningen. Så gick det som det gick. Han blev så småningom professor i skogsskötsel, drog igång lantbruksuniversitetets skogliga del i Götaland och tillhör den numera utrotningshotade kategori forskare som har en fast professur. Det innebär fast lön, frihet att tycka vad han vill och ägna sig åt det som känns angeläget. De flesta andra forskare måste jaga bidrag och anslag både till sin egen lön och forskningen. Det är en otrygg värld och forskningen blir styrd av tidens vindar. För att få pengar måste man känna vart vindarna blåser och försöka lägga sin kompetens efter det. Forskarna borde erbjudas mer trygghet, vilket också ger tankefrihet, säger Pelle Gemmel, som efter årsskiftet börjar som biträdande skogsskötselchef på SCA för att senare efterträda Per Persson som chef. HAN VÄLKOMNAR beskedet att den nya regeringen flyttar tillbaks skogsfrågorna från näringsdepartementet till jordbruksdepartementet. Ur lantbruksuniversitetets synvinkel är det utmärkt. Nu tycker jag att det precis som i Finland ska döpas om till Skogs- och jordbruksministeriet! Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett så kallat sektorsu26 Pelle Gemmel hoppas på en mer långsiktig styrning av skogsfakultetens inriktning. niversitet och sorterar därför inte under utbildningsdepartementet. Det bör innebära mycket tilllämpad forskning som sektorn (skogsbruket och jordbruket) har praktisk nytta av, vilket inte är självklart i en akademisk värld där framgången ofta mäts genom inlägg i vetenskapliga tidskrifter. Och det innebär att universitetet kan fungera som en myndighet till departementet och arbeta genom direktkontakt i aktuella frågor. Så har vi inte haft det under senare år, vilket varit en stor nackdel för skogen. Näringsdepartementet har haft närmre till Skogsstyrelsen än att gå över Jordbruksdepartementet, som i sin tur varit fullt engagerat i jordbruksfrågorna. Från samhällets sida måste man förstå att universitetets sektorsroll kräver intresse och engagemang. Det är förvånande att man kastat bort resurser och låtit skogsfakulteten flaxa fritt och göra lite som den vill. Förhoppningsvis blir det bättre nu, säger Pelle Gemmel. Han är i grunden positiv och lyfter gärna fram styrkan i systemet. Ett påtagligt bevis tycker jag är att vi fick dra igång skogsforskningen i Södra Sverige. MEN VETENSKAPEN sitter inte alltid i högsätet. Inom skogen ser han hur den fått träda tillbaks för tyckande och förhandlande, med en statlig skogspolitik som inte alltid vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Trots helt olika förutsättningar och trots målet att skapa ökad variation i skogsbruket är kraven lika för alla. Det hotar trovärdigheten för myndigheten hos skogsägaren. Naturligtvis måste myndigheten hos varje skogägare kunna motivera varje åtgärd och varje krav på hänsyn, annars kommer det aldrig att fungera. På sätt och vis var det näringen som bröt med en lång tradition av samförstånd genom certifieringen, som var en uppgörelse vid sidan om den gamla treenigheten mellan samhälle, forskning och industri. Det var nödvändigt ur ett kundperspektiv, men det var något nytt och det har blivit mer på samma tema. Vi måste utveckla ett skogsbruk och en politik som bygger på erfarenhet och kunskap, vilket gör att myndigheten får acceptans och förtroende hos skogsägarna, något som är helt nödvändigt för att politiken ska kunna genomföras. Utan det skulle vi aldrig klarat de senaste 100 årens succéhistoria för svensk skogsskötsel. LIKA KRAV för alla, oavsett förutsättningar, är inte heller det effektivaste sättet att värna skogens miljövärden. När vi nu har ett miljömål bör man rimligen göra en bristanalys för att med forskningens hjälp se var samhällets resurser gör mest nytta och hur man effektivast når målen. Då ser man exempelvis att skapandet och satsningen på 500 hektar rik ädel lövskog för fri utveckling på skånska slätten betyder avsevärt mer för den biologiska mångfalden än ytterligare bevarande av tiotusentals hektar barrskog i den boerala zonen i norra Sverige. Man måste tänka med huvudet, inte bara på mängden areal, säger Pelle Gemmel. Han tycker det ska vara fint och uppmuntrande att odla skog. Det är en kulturgärning likaväl som det självfallet är en moralisk skyldighet att inte utrota skogslevande arter.

Marianne står mitt i kraftfältet Till årsskiftet börjar kampanjen kraftsamling skog. I centrum för arbetet finns Marianne Eriksson som projektledare. Jag kommer att ha ett centralt ansvar, men det mesta arbetet görs ute i föreningarna. Där har jag hittills haft kontakt med skogscheferna, vilket känns väldigt positivt. Jag möter ett äkta engagemang och en tro på möjligheterna att öka produktionen i skogen, säger Marianne Eriksson. Hon lämnar jobbet som LRFs regionchef i Jämtland för att återgå till skogen. I bagaget finns en examen som jägmästare, lärare på skogsbruksskolor och tolv år inom skogsvårdsorganisationen, där hon arbetade med rådgivning och utbildning i flera studiekampanjer. Och nu är det alltså dags igen. Kraftsamling skog är den skogliga delen av LRFs kampanj för att få fart på landsbygdsföretagandet. Totalt satsar förbundet 250 miljoner kronor varav 18 miljoner kronor öronmärks till kraftsamling skog. Därutöver kan det tillkomma EU-medel och framför ger varje skogsägarförening ytterligare draghjälp. När jag såg annonsen om en kampanjledare kändes det helt rätt. Jag var bara var tvungen att skicka en ansökan, berättar Marianne, som är full av entusiasm inför hela projektet. Vi i de gröna näringarna sitter på ett guldägg, hävdar hon bestämt. MÅLET är att öka skogsproduktionen på skogsgården med 20 procent på 50 100 års sikt. Utgångspunkten är skogsägarens lönsamhet. Genom ökad produktion ska också lönsamheten på skogsgården öka. En medel är goda exempel. Över hela landet lyfts därför demononstrationsgårdar fram. Där ska man kunna inspi- Marianne Eriksson. Foto: Ola Persson reras och göra egna beräkningar på den egna fastigheten. Tittar man på exempelvis på ett förädlat plantmaterial ska man kunna se vad det betyder långsiktigt i kronor på den egna gården, med dagens virkespriser. Men vi kommer att arbeta på flera olika sätt, med studiecirklar kring en ny bok, internet och olika former av nätverk där skogsägare utbyter erfarenheter. Det gäller att hitta något som passar alla och att gå hela vägen för att verkligen praktisera de nya kunskaperna, säger Marianne Eriksson. Hon ser inga praktiska problem att nå den ökade avkastningen, men framhåller att viltskadorna är ett reellt hot. Vi behöver en riktigt bra älgavskjutning. NYCKELORDEN är lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft för de gröna näringarna. I vår del av projektet arbetar vi med produktionen, men det finns mycket mer som drar åt samma håll. En del av mitt arbete är att se till så att skogen kuggar ihop med LRFs stora kraftsamling för att få fram synnergieffekterna av alla satsnignarna tillsammans. Där betyder naturligtvis skogen mycket. Jag tror skogsägarna riktigt längtar efter att producera mer skog säger Marianne Eriksson. TROGEN PARTNER OUTLANDER 400 KLASSENS GRYMMASTE ARBETSHÄST Klassledande prestanda, oöverträffad styrka, överlägsna köregenskaper och suverän mångsidighet. Fortfarande vår mest populära ATV. OUTLANDER 400 H.O. OUTLANDER 400 H.O. XT OUTLANDER MAX 400 H.O. KLASSLEDANDE FYRHJULINGAR FÖR ARBETE, FRITID OCH NÖJE. PÅ VÄG OCH I TERRÄNG. DISTRIBUTÖR I SVERIGE: BRP SWEDEN AB brp.com 2006 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). and the BRP logo are trademarks of BRP or its affiliates. BRP reserves the right at any time to discontinue or change specifications, prices, designs, features, models or equipment without incurring obligation. NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE, SE BRP.COM ELLER RING 090-17 28 20 27