ESF Jämt är ett nationellt Socialfondsprojekt som ägs av Länsstyrelserna gemensamt och inansieras av Socialfonden. Sedan 2009 har åtta projektstödjare arbetat i ESF Jämt med att integrera jämställdhet i olika Socialfondsprojekt. Den 18 och 25 april 2012 anordnade ESF Jämt två nationella spjutspetsseminarium på temat Genus och ungdomar. Vad innebär det att ha ett jämställdhetsperspektiv kopplat till arbetet med ungdomar? Hur gör vi för att ta steget vidare? Spjutspetsseminariet inleddes av projektstödjarna i ESF Jämt, Maria Stefansson i Umeå och Katarina Jakobsson i Stockholm. Vi projektstödjare stöttar ESF projekt med rådgivning, utbildningsinsatser och några gånger per år anordnar vi större aktiviteter som detta spjutspetsseminarium. Anledningen till att temat i år är Genus och ungdomar är för att vi anser det vara viktigt att unga tjejer och killar får samma möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och i livet. Vi bör inte begränsa deras kompetenser genom att behandla tjejer och killar olika. Information om ESF Jämt inns på www.esf.se/jamt.
Ulla Rantakeisu i Umeå. Ulla Rantakeisu, forskare inom socialt arbete på Karlstads universitet, presenterade under förmiddagen sin studie: Kön, klass och platsanvisning om ungdomars och arbetsförmedlares möte på Arbetsförmedlingen. Studien handlar om arbetslösa ungdomars erfarenheter av mötet på Arbetsförmedlingen och hur mötet påverkas av de arbetslösas sociala klassbakgrund och kön. Totalt genomfördes 18 intervjuer med arbetslösa ungdomar under perioden januari 2003 till januari 2004. Förståelse eller missförstånd? Vad är det som gör att ojämlikhet återskapas i samhället och hur går det till? Människor skapar och återskapar sociala strukturer men kan det rent av förstärkas av våra handlingar? Gynnas en kategori ungdomar på bekostnad av andra ungdomar? De lesta handlingar som skapar ojämlikhet handlar om klass, kön, etnicitet, sexualitet med mera, och det sker omedvetet, menar Ulla. Det jag var intresserad av i rapporten var samspelet mellan klass och kön. Med klass menar jag arbetarklassungdomar och medeklassungdomar, detta baserat på föräldrarnas yrkesbakgrund. Ungdomarnas förväntningar ur ett klassperspektiv Vad har ungdomar för förväntningar när de kliver in på Arbetsförmedlingen? Ulla menar att arbetarklassungdomarna har väldigt höga förväntningar, vilket inte är konstigt då de är beroende av att få konkret stöd och hjälp av Arbetsförmedlingen. Ungdomarna kliver in på Arbetsförmedlingen för att få ett jobb. De har samma inställning som vid ett jobb, det vill säga de går till jobbet, får uppgifter, gör sina uppgifter och går sedan hem. På samma sätt förväntar de sig att det ska vara på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlaren ska berätta om vilka jobb som inns att söka, ungdomen söker arbetet och så är det klart! Ungdomarna säljer sin arbetstid i första hand. De höga förväntningarna handlar också om att arbetarklassungdomarna har begränsningar i materiella villkor och kontakter, fortsätter Ulla. Medelklassungdomarna har till skillnad från arbetarklassen ganska låga förväntningar eller inga förväntningar alls på Arbetsförmedlingen. De håller sig ganska distanserat och ställer oftast frågan Vad är Arbetsförmedlingen till för? De sätter in förmedlaren som en del av ett system och de slänger ofta ur sig kommentarer som hon (arbetsförmedlaren) gör bara sitt jobb. Tankesättet i medelklasspositionen är att hitta ett karriärarbete som är
baserat på deras unika kompetens. De avgör själva hur och när arbetet ska utförs, med andra ord de säljer sin kompetens och inte arbetstiden. Arbetssökandet sker på egen hand vilket kan kopplas till hur de skulle utföra arbetet, säger Ulla. Vidare har medeklassungdomarna till skillnad från arbetarklassungdomarna goda sociala kontakter och bra tillgång till resurser. De har också systemöverblick över saker och säger att det är arbetsförmedlarens jobb att ge stöd i arbetssökandet. Arbetarklassungdomarna har inte samma syn utan strävar efter kompisrelation med förmedlaren. Mötet i praktiken Mötet i praktiken på Arbetsförmedlingen medför att ungdomarna konfronteras med två skilda uppfattningar om arbete. Initialt uppmannas arbetslösa att formulera ett yrkesintresse och fokus läggs då på intresse. Efter tre månader klassas de som långtidsarbetssökande och då kommer nästa uppmaning från Arbetsförmedlingen och det är att ta vilket lämpligt jobb som helst. I praktiken innebär jobb som intresse för arbetarklassungdomarna främmande och en energikrävande idé. Arbetsförmedlingens uppmaning om att formulera ett yrkesintresse krockar dessutom med arbetarklassungdomarnas uppfattning om jobb. Arbete är snarare en plikt och det är fritiden som ska ge möjligheter för att tillfredsställa egna intressen och inre behov. De vill heller inte acceptera uppmaningen som följer, att ta vilket lämpligt jobb som helst när de närmar sig att klassas som långtidsarbetslösa. Ungdomarna känner sig förolämpade då det inns risk att fastna allra längst ned och inte kunna ta sig vidare, säger Ulla. Arbetsförmedlingens uppmaningar blir med andra ord oerhört svåra att hantera för ungdomar från arbetarklassen. De normer och värderingar som ungdomarna möter tidigt på Arbetsförmedlingen passar arbetarklassungdomarna väldigt illa. Förväntningarna om den konkreta hjälpen införlivas inte. Eftersom de inte planerar någon karriär är de rädda att fastna i något lågbetalt arbete. Arbetsförmedlingens normer och värderingar passar som handen i handsken med medelklassungdomarnas. Jobb som intresse är ett självklart förhållningsätt och medelklassungdomarna har inga svårigheter med att leva upp till det då jobbet är målet i livet. De är även villiga att ta vilket lämpligt jobb som helst som ett första steg i sin karriär och det passar ungdomarna att ta ansvar och lösa problemet själva. De önskar stöd endast när de själva efterfrågar det och de är litiga på att använda de resurser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Arbetarkillarna ömkas medan tjejerna klandras En spännande skillnad mellan arbetarklasstjejerna och killarna i rapporten är att killarna har större möjlighet att manövrera sig ur Arbetsförmedlingens uppmaning om att ta vilket lämpligt jobb som helst. Killarna har förhandlingsmöjligheter med Arbetsförmedlingen och de kan totalvägra några av förmedlarens anvisningar. Arbetarklasstjejerna i urvalet har inte motsvarande lexibilitet, vilket bekräftas av förmedlarna som säger att killarna tar mer tid medan tjejer tar vilket jobb som helst, de är så lexibla. Vilket de tvingats till på grund av arbetsförmedlarnas högre krav på tjejerna. De hänvisas därför också ofta till skitjobben, menar Ulla. Killarna ömkas och tjejerna klandras. Män bekräftar män och kvinnor bekräftar män. Eftersom män anses vara normen så bekräftas de av både andra män och kvinnor. Citat från arbetarklasskille: Jag kan ju säga till (förmedlaren) att det här jobbet vill jag inte söka (...) Då fi ck jag godkännande att inte söka jobbet. När en tjej uppgav att hon inte ville söka ett jobb för att hennes kompis blivit sexuellt trakasserad på samma arbetsplats, svarade arbetsförmedlaren: Nä det struntar jag fullständigt i. Då har vi i alla fall fått ut dig härifrån.
Ytterligare något som kännetecknar arbetarklasskillarna är att de gärna arbetar intensivt och är sedan lediga under en längre tid för att kunna fokusera på fritiden. Det som kännetecknar tjejerna är att de är geogra iskt rörliga men bara om de inte har en partner att ta hänsyn till. För att kunna fokusera på fritiden Tjejerna får också beröm från förmedlaren vad gäller lexibilitet eftersom de är geogra iskt rörliga om de inte har en partner. För både arbetarklasskillarna- och tjejerna så utgör jobb medel för att nå mål utanför lönearbetet. Killarnas mål är att ha en bra framtid medan tjejernas tar hänsyn till killen, familj och inte minst framtida familj. Tjejerna får beröm från förmedlare som menar att de är så lexibla men kan också klandras om de har en partner eftersom de då inte är geogra iskt rörliga. Det är ett samhällsproblem där två saker ska lösas, dels medel för liv det vill säga produktion och dels reproduktion, att samhället återskapas. Vi måste återskapa livet i sig, ta hand om barn, gamla, omsorgsarbetet reproduktionen. Detta är fortfarande kvinnornas ansvar och är tydligt på Arbetsförmedlingen. Kvinnor klandras för vad som egentligen är ett samhällsansvar. Killarna skämtar bort och re lekterar inte kring framtida familj, vilket förstärks av Arbetsförmedlingen. De ser fortfarande män som familjens försörjare. Därför är också arbetarklasstjejerna skarpast i sin kritik gentemot Arbetsförmedlingen, menar Ulla. Tjejerna får inga resurser, ska vara jobb lexibla och ta ansvar samt lösa samhällsproblemet produktion och reproduktion. Fixar de inte det så klandras de. handlingar och vad det är vi ser när vi pratar om att se en individ. Arbetsförmedlare ägnar mer tid åt killar än tjejer och det gäller framförallt arbetarklassen medan medelklassen, både tjejer och killar, är den optimala arbetssökande enligt Arbetsförmedlingens normer. I praktiken - medelklasskillars och tjejers möte Ullas rapport visar att medelklasskillarnas och tjejernas normer passar ganska bra med Arbetsförmedlingens. Här inns dock en distanserad konsultation och medelklassungdomarna har inte samma behov som arbetarklassen. Killarna har precis som arbetarklassen förhandlingsmöjligheter. Medelklasstjejer är inriktade på karriär men är lexiblare i jobbsökande än killar i motsvarande klassposition. De har också större erfarenheter än killarna av okvali icerade och tillfälliga deltidsjobb. För både medelklasstjejerna och killarna utgör jobb mål för egenutveckling karriärarbete. Tjejerna har ytterligare ett mål och det är mål för framtida familj, vilket skapar problem för tjejerna i båda klasserna. Killarna å andra sidan skämtar För både arbetarklasskillar- och tjejer utgör jobb medel för att nå mål utanför lönearbetet. Killarnas mål är att ha en schysst framtid medan tjejerna har mål i andra de tar hänsyn till partnern, framtida partnern, familj och inte minst framtida familj. Arbetsförmedlingen ska göra individuella bedömningar men tolkningar av förhållningssätt skiljer sig åt med avseende på kön och klass. Individuell bedömning blir då istället könsstereotyp. Vi kategoriserar och har stereotypa uppfattningar. Egentligen bör vi börja fundera på våra
bort och re lekterar inte kring framtida familj och det oavlönade arbetet, vilket förstärks av Arbetsförmedlingen eftersom de fortfarande har synen att mannen ska vara försörjande. Slutligen Resultaten visar att medelklassungdomarna i urvalet, företrädesvis killarna, är bäst skickade att möta arbetsförmedlingen. Arbetarklassungdomar har bl.a. svårigheter att hantera Arbetsförmedlingens syn på arbete som karriärarbete. Oavsett klassbakgrund behandlas tjejer tuffare än killar. Framförallt unga arbetarklasstjejers konkreta försök att kombinera förvärvsarbete med omsorg för andra vänds till en brist av arbetsförmedlingen. Det är också arbetarklasstjejerna som uttrycker sig skarpast i sin kritik av arbetsförmedlingen. Resultatet från denna rapport är inte generaliserbara till en större grupp ungdomar eller andra myndighetskontakter än de som studerats. Dock går det med stor sannolikhet att appliceras på andra typer av möten exempelvis med socialtjänsten, menar Ulla. Förstärker Arbetsförmedlingen en klass- och könsmässig reproduktion på arbetsmarknaden och missgynnas särskilt unga arbetarklasstjejer? Ja, Arbetsförmedlingen reproducerar ojämlikheten snarare än att producera mer jämlikhet åtminstone med avseende på klass och kön. Problemet ligger i individualiseringen gräsrotsbyråkratens arbete är att se en unik individ och hans/hennes behov, vilket skapar problem. Vi ser inte den unika individen utan kategoriseringen. En individuell bedömning blir både klass- och könsstereotyp. Rapport www.ifau.se (publikationer, rapporter, 2009:3, Klass, kön och platsanvisning. Om ungdomars och arbetsförmedlares möte på arbetsförmedlingen) Tips från ESF Jämt Fundera kring vad vi är med och reproducerar? Hur ser resursfördelningen ut i era projekt? Finns det könsuppdelad statistik? Får alla lika mycket stöd och hjälp? Testa att vara två vid ett möte där en av er har en övervakande roll. Ställ därefter frågor såsom: skulle du ha agerat på samma sätt om det var en kille/ tjej du möte? Skulle du formulerat dig på samma sätt?
Projktexempel 1 Maria Lindberg i Umeå. Ett av projekten som presenterade sig under dagarna var Lärling 2.0 som vänder sig till långtidsarbetslösa ungdomar mellan 18-24 år. Region Värmland, samtliga arbetsförmedlingar och samtliga kommuner arbetar tillsammans för att utveckla lärlingsmetoden. Syftet är att underlätta för unga kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden och bryta utanförskapet. Metodiken bygger på att målgruppens tankar, idéer och re lektioner ska tas tillvara. Utmaningen handlar mycket om de värmländska företagens behov av ny kompetens och ungas behov av att etablera sig. Idag inns omkring 3 000 unga tjejer och killar i värmlandsregionen som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Ungdomar med noll arbetslivserfarenhet. Vi har analyserat denna grupp under en lång tid men i våra analyser har vi inte re lekterat över företagens behov av kompetens, säger Berndt Jendrny, projektledare. Vårt koncept är att anpassa ungdomarnas kompetens till företagen. sig från en praktikplats, säger handledaren Maria Lindberg. En lärlingsplats utgår från företagens/ organisationens framtida kompetensbehov. Lärlingen får samma ersättning från Försäkringskassan som en praktikant men det inns möjlighet till inansierad spetsutbildning under lärlingstiden samt att handledaren ofta gör besök i företagat där ungdomen arbetar. Detta är det unika med Lärling 2.0. Varje lärling får en personlig utbildningsplan och en handledaren när denne anmäler sig till projektet. Tillsammans med handlarend tas en intern utbildningsplan fram med det ungdomen lär sig på jobbet varje dag samt en extern utbildningsplan som handlar om de utbildningsinsatser ungdomen behöver för att bli klockren för jobbet. Det ska dock vara en utbildning till företagets Lärling är ett kompetensförsörjningsprojekt. Handledarna coachar inte projektet utan uppdraget är att matcha ungdomar mot lediga platser. En lärlingsutbildning skiljer
och ungdomens fördel. Företaget ska tycka att utbildningen är relevant då det ska leda till en anställning i framtiden. Jämställdheten då? Inledningsvis besökte vi endast småföretagare och hade en missvisande bild och tankar kring lärlingar. Som många andra såg vi framför oss en ung kille med blåbyxor och som inte var rädd att ta i, så var det dessutom formulerat i våra annonser, berättar Jendrny. ESF Jämt:s projektstödjare Katarina Jakobsson kontaktades och med hennes hjälp kunde projektet ta på sig genusglasögonen och fundera på sitt arbete från andra synvinklar. Med hjälp av 4R-metoden fann projektet att ler killar än tjejer är lärlingar och ler killar än tjejer får arbete efter lärlingsutbildningen. Detta var skrämmande siffror och vi började snabbt att fundera kring varför det såg ut som det gjorde? Hur presenterade vi våra lärlingsplatser? Och allra viktigast vilka förändringar krävs för att våra resurser ska fördelas rättvist mellan könen? Projektet kommer nu att genomföra seminariedagar med samverkanspartners för att lyfta jämställdhetsfrågan. Hur formulerar vi våra annonser? Hur är vi så könsneutrala som möjligt? - Vi måste också lära oss att ifrågasätta företagarna, menar Maria. Om de önskar en kille som inte är rädd för att ta i så ska vi våga ifrågasätta varför de måste anställa en kille och föreslå tjejer som inte är rädda för att ta i till företaget.
Projktexempel 2 Vera Westerlund i Umeå. Vera Westerlund och Johan Hörnemalm från Luleå kommun berättade om projektet UTAN ett projekt i samverkan mellan aktörer i Piteå och Luleå kommun. Syftet är att stötta unga i åldern 16-24 år att avsluta sin gymnasieutbildning och komma in på arbetsmarkanden. Vi har tidigare drivit fyra olika projekt i fyra olika kommuner med samma inriktning. Istället för att arbeta enskilt i kommunerna bestämde vi oss denna gång att samarbeta. Vi började med att titta på framgångsfaktorerna från våra tidigare projekt. De var: Individfokus Eget ansvar Bemötande Tid Vi tittade självklart också på våra gemensamma svagheter och för det mesta handlade svagheterna om det kommunala uppföljningsansvaret. De ungdomar som är under 20 år och gör avbrott från gymnasiet, hur gör vi med dem? Syftet med projektet är att underlätta för unga mellan 16-24 år att komma in på arbetsmarknaden och att stötta unga att avsluta sin gymnasieutbildning. Projektets målgrupp är ej utbildningsklara ungdomar i åldern 16-19 år som gjort ett avbrott och inte är särskilt motiverad att plugga. Samt ej anställningsklara ungdomar i åldern 20-24 år, dessa behöver någon typ av förberedande insats för att bli klara. Målet är att av de 450 projektdeltagarna ska 50 % gå till studier, 15 % till arbete och 25 % av deltagarna ska vara medvetna om vilka val man gör ur ett genusperspektiv. Dessutom ska 90 % av deltagarna i projektet ha upplevt att deras lärande i projektet fört dem närmare arbetsmarknaden. Jämställdheten då? I målgruppen vet vi av erfarenhet att många ofta har låg självkänsla och de har brister i sin utbildning vilket vi tror bäddar för att individerna i denna målgrupp gör traditionella yrkesval. De gör sina val i första hand utifrån där man ser sig höra hemma utifrån kön och kontext, inte utifrån intresse och kompetens. Projektet UTAN bestämde sig därför tidigt för att satsa på jämställdhetsarbetet. Istället för att skriva en jämställdhetsplan med generella formuleringar så önskade de att arbeta mer konkret. Med hjälp av ESF Jämt:s projektstödjare Maria Stefansson tog projektet fram en punktlista med konkreta saker att göra kring generella insatser och mycket speci ika insatser. En av punkterna är att vi ska ha könsuppdelad statistik som vi följer upp och analyserar. Hur ser deltagarfördelningen ut och varför är det så? Hur fördelas resurserna och varför ser det ut så? Uppmärksammar vi ett problem så försöker vi genast att åtgärda det. Ett mål som är svårt att följa upp är det som formulerades i ansökan, redan innan projektet startade om att 25 % av deltagarna ska göra genusmedvetna val. Vi är väl
medvetna om svårigheterna att själva följa upp detta så därför har vi upphandlat ett externt företag som ska hjälpa oss med utvärderingen. Men diskussionerna kring detta mål har även handlat om varför projektet ska sträva efter att endast 25 % av deltagarna ska göra medvetna val utifrån ett genusperspektiv bör inte målet vara 100 %? Unga ger stöd till unga Projektet UTAN funderade länge och väl kring hur arbetet med ungdomarna skulle ske. - Vi vet att unga lyssnar till unga så därför rekryterades ungdomar som medarbetare i projektet. Ungdomsjobbarna har en annan och enklare relation till ungdomarna vilket även underlättar arbetet. En av de unga medarbetarna är Nadia Nadia Hill. Hill från Piteå kommun. Vi har haft många bra diskussioner i grupperna med ungdomar, berättar hon. Vi har pratat mycket om yrkesval, om normer och relationer. Med hjälp av bland annat RFSL ungdoms metodbok BRYT har vi kommit långt. En övning som vi genomför är att dela upp deltagarna i mindre grupper och be dem att skriva på postit-lappar vad de anser kännetecknar kvinnligt och manligt. Alla postit-lappar sätts därefter upp på tavlan under rubrikerna biologiskt och socialt. Därefter diskuterar vi det som står på lapparna, till exempel hockey är det typiskt manligt för att killar föds som hockeyspelare eller är det socialt? I grupperna framkommer det att i stort sett allt de skrivit är socialt skapat och inte biologiskt.
Projktexempel 3 Emelie Waldermarsson och Tanja Dragicevic. Allt ler unga med funktionshinder får aktivitetsersättning och många av dessa unga riskerar att hamna i ett permanent utanförskap. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmö och Blekinge samarbetar i projekt AMA för att pröva nya arbetsformer och metoder för att stödja unga med aktivitetsersättning mot arbete eller studier. En person kan få aktivitetersättning om skolgången är förlängd på grund av funktionsnedsättning eller arbetsförmågan är nedsatt i minst ett år. Sedan 2005 har det skett en fördubbling vad gäller personer, 19-29 år, som går på aktivitetsersättning. Det är en oroväckande utveckling, säger Emelie Waldermarsson. Många av de ungdomar som går in i ersättningen hittar inte en väg ut. De är i stort behov av att få komma ut i samhället och få ett jobb men får inte det stöd de önskar. Det inns en stor risk att de hamnar i ett utanförskap, säger Emelie. Huvudproblemet är att aktivitetersättning inte har haft den effekt som det var tänkt då möjligheter till frivilliga aktiver inte fört unga med funktionsnedsättningar närmare arbete och/eller studier. Det inns självklart många olika orsaker till varför det ser ut som det gör. AMA:s syfte är att vid projektets slut ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmö och Blekinge ha kommit dithän att tiden med aktivitetersättning för unga människor med funktionsnedsättning innebär en möjligt att få ett aktivt stöd för att hitta tillbaka till arbete och/eller studier. Målgrupp: Unga med aktivitetsersättning som har en rehabiliteringspotential. Delmål: Gemensam arbetsprocess (viktig och ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv) Att ge kvinnor och män samma möjligheter och resurser (självklart att det ska göras men det svåra är hur man gör det vi kommer att jobba aktivt med det). Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra projektet. Strategisk påverkan. Bygger projektet kring samverkan på olika nivåer. Jämställdheten då...? För att konkretisera vad det innebär att arbeta med jämställdhet tog projektet hjälp av ESF Jämt:s projektstödjare Vanja Carlsson. Vårt mål är att ge kvinnor och män samma möjligheter och resurser, berättar Tanja Dragicevic. Vi började jämställdhetsarbetet med att genomföra en SWOT-analys för att hitta våra styrkor och svagheter internt samt externt. Vad gäller exempelvis resursfördelningen så funderade vi kring: vad är en resurs i AMA och hur följer vi upp resursen? Hur ser resursfördelningen ut mellan kvinnor och män? Den könsuppdelade statistiken har visat att
projektet tar in ler män än kvinnor och detta är något som Tanja med lera tidigt börjat re lektera kring. Vi måste besvara frågan varför vi tar in ler män än kvinnor och även fundera kring könsstereotypa yrkesval. Förutom att bredda möjligheterna för deltagarna måste vi granska oss själva och granska vad som händer i mötet mellan en myndighet och deltagaren. Vi försöker problematisera vår egen roll för allt handlar om hur vi reproducerar de mönster som redan inns i arbetsmarknaden. Personalen i projektet får stöd av ESF Jämt i aktivt arbete för att bryta de könsstereotypa yrkesvalen. Tillsammans med processtödet har också en checklista tagits fram på vad de bör vara uppmärksamma på och tips på hur de kan hantera problemen. Vad gäller implementeringen i ordinarie verksamhet säger Emilie så här: Vi har byggt en omfattande projektorganisation och förankrat arbetet tidigt hos Försäkringskassan. Vi har en styrgrupp och en operativgrupp och tillsammans arbetar vi med att utveckla en efterfrågad metod. kvinnliga patienter behandlas och sjukskrivs i hög grad enligt det spåret. Ring inger - Riskbruk Kvinnors drickande är mer skambelagt, vilket gör att läkare ofta undviker att fråga efter kvinnors riskbruk. För män däremot inns en risk att den mer normaliserade synen på mäns drickande leder till att deras riskbruk inte tas på det allvar som skulle behövas. Fråga alltid! Lill inger - Rehabiliteringsplan Män får oftare rehabilitering som fokuserar på att de ska kunna återgå i arbete snabbt. Kvinnors rehabilitering är ofta mindre fokuserad på återgång till arbete. Arbetsgivaren ger inte alltid samma stöttning till kvinnor som till män. Genushanden Teorin projektet använder är genushanden tänk tvärtom! Det gäller att synliggöra de konkreta misstag vi gör i mötet med individen. Exempelvis så tillfrågas kvinnor om sin familjesituation men sällan mannen. Tänk tvärtom! Vi vet också att kvinnors alkoholkonsumtion är mer skambelagt än männens och därför missar vårdpersonalen eller väljer att inte ta upp ämnet. Det gäller att fundera på om individen hade haft annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Tänk tvärtom! Tummen - Familjesituation Kvinnor frågas oftare än män om sin familjesituation. Det gör att stort fokus läggs vid kvinnors familjesituation och förstärker synen att eventuella barn främst är kvinnors ansvar. Tänk tvärtom: fråga mannen! Pek inger - Våld Här handlar det främst om kvinnors utsatthet för våld i hemmet, men också om att mäns utsatthet för psykiskt våld anses som skamligt att tala om. Vktig fråga, våga se! Lång inger - Somatisk eller psykiatrisk diagnos Sjukvården har en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser och i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär däremot tolkas ofta främst som psykiatriska och
Susanne Zander, projektkoordinator i Temagrupp Unga, avslutade dagarna med att presentera statistik rörande unga som varken arbetar eller studerar samt om jämställdhetsarbete i ungdomsprojekt. Vårt uppdrag är att samla in erfarenheter från ESF projekt med unga deltagare, mestadels handlar det om projekt från programområde 2 då vi primärt är intresserade av ungdomar som varken arbetar eller studerar. Informationen från projekten samlas framförallt genom projektenkäter men Temagruppen är också ute och gör projektbesök samt samlar information på andra sätt. En enkät som besvarats av 130 projekt visar att ler män än kvinnor har aktivitetersättning och att anledningen till varför många unga kvinnor varken arbetar eller studerar är på grund av omvårdnad av barn. Enkäten visar också att 18 % av de ungdomar som varken jobbar eller studerar har varit i kontakt med lera stöd under ett år. Vad gäller jämställdhetsarbetet så uppger 90 % av projekten att de har ett genusperspektiv. Frågan är varför de övriga tio procenten inte har ett genusperspektiv när det inns krav på ESF projekt att arbeta med frågan! I vårt arbete försöker vi hitta nya metoder och arbetssätt med ungdomar och det kommer en rapport om praktik och ytterligare en om sommarjobb under 2012. Vi försöker också att identi- iera systemfel vilka problem projekten upplever och vilka strukturella hinder som inns inom politiken när det gäller målgruppens etablering på arbetsmarkanden. De hinder vi funnit är: Inte avslutad utbildning Psykisk ohälsa Problem i hemmet Hemlöshet Ungdomar har ovanstående problem och de har lera av dessa samtidigt. Detta är en av orsakerna till varför det inns stora svårigheter med att arbeta med denna målgrupp. Enkätundersökningen visar att många olika metoder och arbetssätt genomförs i projekten. Tema Unga arbetar med att kartlägga, sammanställa Susanne Zander i Umeå.
och sprida de framgångsrika metoderna. Hälften av projekten använder sig av tio eller ler metoder i sitt arbete vilket i sin tur försvårar vårt arbete vad gäller att identi iera vilka metoder som ger resultat. Anledningen till att projekten använder många olika metoder är att de har olika målgrupper och väljer metod efter individens behov. Utvärdering av projekt Att utvärdera och följa upp är ett viktigt steg i projektarbetet för att bidra till ständig förbättring och för lärande. - Tänkt utvärdering från dag ett! Dokumentera arbetet i ordinarie verksamhet och beskriv vad som är annorlunda i projektet. Fundera alltid kring hur ska utomstående kunna lära av projektet? Utvärderingarna saknar ofta detta och lärandet efter projektets slut blir omöjligt i efterhand. Projekten implementeras inte av olika skäl men oavsett om det gått bra eller inte så kan ett Dokumentera: Beskriv metoder/arbetssätt. Vad genomfördes? Hur genomfördes det? Vilka deltog? Hur gick det sen? lärande ske. Även mindre bra erfarenheter och vilka lärdomar projektet tog av dessa kan vara av värde att sprida.
Spjutspetsseminaret avslutades med en sammanfattning av dagarna med ESF Jämt:s projektstödjare Anna-Elvira Cederholm och Camilla Minda Grenert. - Vi har idag fått olika infallsvinklar på hur genus och ungdomar hänger ihop. Ibland ses ungdomar som en homogen (och könslös) grupp, till exempel med ett projekt som ska öka entreprenörskapet främst bland kvinnor, unga och de med utländsk härkomst. Har inte unga eller de med utländsk härkomst något kön? Men det har alltså betydelse, vilket tydligt framkommer under Ulla Rantakeisus föredrag. Hon visar hur föreställningar om manligt och kvinnligt får betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och arbetssökande ungdomar. Det inns några vanliga föreställningar om hur jämställdhetsintegrering kan säkras och det är: Individuell bedömning samt att det ska vara könsneutralt. Vi har dock sett idag att detta inte fungerar i praktiken. För att citera Ulla Rantakeisu: En individuell bedömning blir både klass- och könsstereotyp. Lärling visade att till synes könsneutrala platsannonser (för praktikplats) var könsmärkta, ( inte rädd att ta i eller omtänksam ). Ett tips på hur vi ändå kan kontrollera så att vi inte skapar ojämställdhet är att använda oss av metoden genushanden, dvs att tänka tvärtom! En sista sak som är intressant att lyfta är det som Sussane Zander från Tema unga berättade: 90 % av projekten säger att de fokuserar på genus, men hur tänker de 10 % som inte gör det?! Text och layout: Sarol Bandak