Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska
Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Begrepp: Kognition Förmågor: tänka tala/språket reflektera lära sig nytt göra/genomföra, orientera
Kognitiv svikt/ nedsättning och hjärna
Symptom på kognitiv svikt/ kognitiv nedsättning Minnessvårigheter/ glömska Beteendeförändring Tillfälligt/ övergående Stadigt (diagnos)
Minnesvårigheter/glömska Stressrelaterad glömska Sjukdomsrelaterad glömska MCI(mild kognitiv svikt)
Stress och beteendeförändring Förändrad personlighet Stresskänslighet Ljuskänslighet Nedstämdhet/ likgiltighet Passivitet Aggressivitet mf
Att vara anhörig!
Begrepp: anhörig, anhörigvårdare Anhörig; maka/ make, familjemedlem, vän eller en granne En anhörigvårdare är en person som vårdar eller stödjer en närstående person som är långvarig sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning.(socialstyrelsen) En som bryr sig om
Anhörigsjukdom, anhörigvårdare!
Frågor från anhörigvårdare Min närstående har förändras över tid eller min närstående har fått en diagnos Hur blir det för mig Måste jag göra allting själv Vad är viktigast att tänka på just nu Har personalen tillräcklig med kunskap om bemötande Är det okej om jag reser bort
Information är viktig för mig Hur ofta ska jag behöva berätta Vem är min koordinator Finns det andra med liknade problem Min nära frågar mig om och om igen Min närståendes sjukdom påverkar mig hela tiden Vad ska jag göra/ hur bör jag samtala
När bör jag söka stöd Var kan jag få för stöd/ hjälpinsatser Hur kan jag få avlastning? Vem lyssnar man på mig eller min man Jag är så trött jag kan inte sova, blir ofta störd på nätterna Vad är personalens och sjuksköterskans roll
Anhörigas känslor
Jag vet vad jag bör göra och jag gör det men skuldkänslorna finns där ändå Oron, rädsla för framtiden. Hur ska jag orka? Inte räcka till tålamodet brister Tappa kontrollen/ kaos Ensamhet Känslan av att vara överflödig Att inte räknas längre Oro, rädsla för att framföra synpunkter( en upplevelse)
Nationella riktlinjer för vård och omsorg.lyfter vikten av Prio 1- personcentrerad vård och omsorg Anhörigstöd/ anhörigavlastning Utbildning till anhöriga och kompetensutveckling till personalen Teamarbete och samarbete
Anhörigstöd! Att möta och bemöta en anhörig 1. Skapa goda relationer - Bjuda in till samtal - Lyssna och visa empati( ej sympati)
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) sammanställning säger att Forskning visar att den börda som många anhöriga upplever minskar om de får stöd i form av utbilningsprogram och/ eller kontinuerliga stödsamtal.
Utbildningen ska förmedla både fakta och strategier i mötet med sin närstående Den har en viss förebyggande effekt mot ohälsa tex. depressioner
Utbildningen bör förmedla kunskap om kognitiva nedsättningar, kognitiva hjälpmedel och hur bör man samtala med personer med kognitiv nedsättning.
Bemötande med fokus på relationer och individuellanpassande stödbehov!
Personcentrerat förhållningssätt(vipsteori) Salutogen förhållningsätt (KASAM) Validation som arbetsmetod
Personcentrerat förhållningssätt på arbetsplatser Se, lyssna, försöka förstå Vem är du/ vad önskar du? Vad är dina förväntningar? Hur vill du vara delaktig? Våga fråga, be om hjälp vb. Återkommande möten
Validationsprinciperna: 1. Alla personer är unika och värdefulla 2. Personer ska accepteras som de är 3. Att lyssna med empati bygger tillit och minskar oro 4. Smärtsamma känslor som uttrycks bör bekräftas av en lyssnare. Detta leder till minskad oro 5. Det finns (alltid) en orsak bakom ett förändrat beteende (trötthet, ilska, frustration, aggressivitet, passivitet mf) Referens: Naomi Feil
Anhörigas önskemål
Maslows behovstrappa( 1943) Humanistisk och psykologisk perspektiv Förklaringsmodell
Psykiska och sociala behov Behov av tröst, samtal Att bli omtyckt, att klara av, att få ge, att höras till
Fysiska behov Promenader, yoga
Gymnastik/ träning, kurser
Individanpassat stöd främjar hälsa och kan förbygga ohälsa hos anhöriga( Socialstyrelsen) Hur?
Kommunikation mellan professionella och anhöriga
Valfrihet, själbestämmandet Delaktighet, inflytande Självbestämmande Hopp, tillit Meningsfullhet Gemenskap Närhet Återhämtning/ glädje Trygghet Frånvaro Medberoende/bunden Hopplöshet Förvirring Ensamhet Främlingskap Ledsamhet Rädsla
Goda möten /goda relation Teamarbete och respekt Gemensamt ansvar Samsyn i arbetsgrupper och tydlighet i mötet Känslan av samhörighet Tydlighet i roller Närvarande ledarskap Kontinuerligt uppföljning och återkoppling
Det är små saker som ger oss livsglädje
Tack för att ni har lyssnat!