Budget 2014 och plan 2015-2017 Norrköpings kommun

Budget 2014 och plan 2015-2017 Norrköpings kommun

Grafisk form och produktion: Tina Vennerholm, Samuel Wibeck och Lisa Frulla Foto: Gustav Lindh, Ida Ling Flanagan, Hans Eklundh, Jeppe Gustavsson, Samuel Wibeck, Lisa Frulla, Seada Pozder, Niclas Sandberg, Sofia Andersson M&F Foto, Brita Nordholm, Fotofabriken, Stefan Nilsson, Peter Modin, Petter Andersson, Gudjon Bjarnason, istockphoto, Mostphotos, Morguefile och stock.xchng. Molnillustrationer: DrAfter123@iStockphoto Tryck: Elanders, 2013

Budget 2014 och plan 2015-2017 Utdebitering 2011 2012 2013 2014 Kommunen 21,45 21,03* 21,03 21,28** Landstinget 9,85 10,27 * 10,92 10,67 ** Summa kommunalskatt 31,30 31,30 31,95 31,95 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 32,47 33,12 33,12 * Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmanna skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till landstinget. ** Skatteväxling genomförs med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttas från landstinget till länets kommuner. För mer information, se sidan 41 och 82.

Innehåll Beslut 5 Utveckling och rättvisa 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2014 och driftplan 2015-2017 10 Sammanställning av budgetramar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 13 Finansieringsplan 2014-2017 14 Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 18 Den attraktiva staden 18 Utbildningsstaden 19 Den barnvänliga staden 20 Den gröna staden 21 Omsorgsstaden 21 Den demokratiska och tillgängliga staden 22 Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan 23 Budgetprocessen 25 Styrning och organisation 26 Budgetanslag 2014-2017 28 Kommunfullmäktiges budgetanslag 2014-2017 28 Kommunrevisionens budgetanslag 2014-2017 28 Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 29 Nämndernas budgetanslag 2014-2017 31 Valnämnden 31 Överförmyndaren 31 Kommunstyrelsen 32 Barn- och ungdomsnämnden 34 Gymnasienämnden 36 Kultur- och fritidsnämnden 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 39 Vård- och omsorgsnämnden 40 Socialnämnden 42 Stadsplaneringsnämnden 43 Tekniska nämnden 44 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 45 Ofördelat kommunstyrelsen 46 Investeringar 47 Investeringsbudget 2014 nämndvis med objekt 47 Kommunstyrelsen 47 Stadsplaneringsnämnden 48 Tekniska nämnden 50 Kultur- och fritidsnämnden 50 Barn- och ungdomsnämnden 50 Gymnasienämnden 50 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 50 Vård- och omsorgsnämnden 51 Socialnämnden 51 Planerade förhyrningar under perioden 2014-2017 51 Investeringsplan 2014-2017 52 Kommunstyrelsen 52 Stadsplaneringsnämnden 52 Tekniska nämnden 54 Kultur- och fritidsnämnden 55 Barn- och ungdomsnämnden 55 Gymnasienämnden 55 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 55 Vård- och omsorgsnämnden 56 Socialnämnden 56 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 56 Kommunstyrelsen 56 Tekniska nämnden 57 Stadsplaneringsnämnden 57 Kultur- och fritidsnämnden 57 Allmänna planeringsförutsättningar 2013 58 Bolagskoncernen 90 Bolagsöversikt 90 Norrköping Rådhus AB 92 Hyresbostäder i Norrköping AB 94 Samhälls- och eventfastigheter i Norrköping AB 98 Etablering Norrköping AB 100 Fastighets AB Butangia 102 Norrköping Vatten AB 104 Norrköping Hamn och Stuveri AB 106 Norrköping Airport AB 108 Norrköping Spårvägar AB 110 Upplev Norrköping AB 112 Norrköping Visualisering AB 114 Norrköping Symfoniorkester AB 116 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd 118 Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 119 Bilaga 3. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 121 Bilaga 4. Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2014 123 Bilaga 5. Förhandlingsprotokoll MBL 125 Bilaga 6. Yrkande Akademikerförbundet SSR 128 Bilaga 7. Yrkande Kommunal 132 Bilaga 8. Yrkande Lärarförbundet 135 Bilaga 9. Yrkande Vision 138 Bilaga 10. Yrkande Lärarnas Riksförbund 139 Bilaga 11. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 141 Bilaga 12. Kompensation för kostenhetens personals löneökningar 144 Bilaga 13. Satsningar 146

Budget 2014 NorrköpiNgs kommun 5 Beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 skattesatsen för år 2014 till 21,28 procent, 1.2 de mål och preciseringar för åren 2014 2017 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redovisas på sidorna 16 24, inklusive förändring av måluppfyllelse avseende mål nr 5, 6, 10, 11, 14, 15 och 21, 1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2014, 1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultat planen för åren 2015 2017 samt investerings planen för åren 2015 2017, 1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2014 för respektive nämnd samt de preliminära budget ramarna för respektive nämnd för åren 2015 2017, 1.6 budget 2014 och ekonomisk plan 2015 2017 med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2014 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med 15 300 000 kr, Samhälls och Eventfastigheter i Norrköping AB 550 000 kr, Norrköping Vatten AB 4 000 000 kr och från Norrköpings Hamn och Stuveri AB med 17 000 000 kr, 1.8 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2014 från Norrköping Rådhus AB till Upplev Norrköping AB med 2 000 000 kr, Norrköping Airport AB 7 000 000 kr, Norrköping Visualisering AB 3 000 000 kr och till Fastighets AB Butangia med 4 000 000 kr, 1.9 öronmärkning av överskott, i den mån resultatet i bokslut 2013 medger det, för tidsbegränsade satsningar enligt bilaga 13. 2 Kommunfullmäktige fastställer uppdrag 2.1 till byggnads och miljöskyddsnämnden samt vårdoch omsorgsnämnden att initiera en utredning om framtida finansiering av bostadsanpassningsbidraget, 2.2 till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att starta ett kommunalt bygg och entreprenadbolag med syfte att sänka byggkostnaderna, 2.3 till kommunstyrelsen att tillsammans med ungdomar ta fram konkreta förslag på hur kommunen kan bli bättre ur ett ungdomsperspektiv. Ungdomarna ska också ges möjlighet att generellt ge sin bild av dagens Norrköping och stadens framtida utveckling, 2.4 till kommunstyrelsen att utreda hur vi kan utveckla ett större socialt ansvar i samband med ombyggnationer och renoveringar i bostadsområden genom att involvera de boende i arbetet under pågående projekt, 2.5 till kommunstyrelsen att initiera ett arbete för att mobilisera hela kommunen och ideella krafter under parollen Håll Norrköping rent, 2.6 till kommunstyrelsen att utreda och lämna förslag på hur vi kan få en effektivare plan och bygglovsprocess, 2.7 till kommunstyrelsen att utreda hur en ökad samordning av viss service i syfte att öka effektiviteten och sänka kostnaderna med 5 000 000 kr kan genomföras. Exempel på service är kommunikation. Omfördelning av budget föreslås när resultat uppnås, 2.8 till kommunstyrelsen att verka för att kommunens kostnader sänks med 5 000 000 kr respektive 10 000 000 kr genom en utvecklad upphandling och ett effektivare lokalutnyttjande i kommunens verksamheter. Omfördelning av budget föreslås när resultat uppnås. 3 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 378 423 kr till partistöd 3.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 76 000 kr, 3.2 fastställa mandatstödet till 30 123 kr per mandat, 3.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kr, 3.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 000 kr per mandat, 3.5 notera fördelningen av partistödet för år 2014 enligt bilaga 1. 4 Kommunfullmäktige beslutar att kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att svara för kommunens åtagande att vara fristad för författare som inte kan utöva det fria ordet i sina hemländer. 300 000 kr omfördelas från kommunstyrelsens budget till kultur och fritidsnämnden för ändamålet. 5 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 5.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, 5.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 6 För 2014 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till 1 000 000 000 kr. 7 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 6 000 000 kr och sälja fastigheter till ett värde av högst 10 000 000 kr vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr. 8 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna mån at ligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. kommunstyrelsen Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Bengt Cete (MP) kommunalråd Mona Olsson (V) kommunalråd kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör ett alternativt budgetförslag från moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och Centerpartiet samt ett alternativ från sverigedemokraterna finns tillgängliga på kommunstyrelsens kontor (diarienummer ks 2013/0303).

6 Budget 2014 Norrköpings kommun Utveckling och rättvisa Årets budgetförslag präglas av oron i vår omvärld. Självfallet påverkas Norrköping liksom andra kommuner av lågkonjunkturen och eurokrisen. Skatteinkomsterna växer långsammare än tidigare och kostnaderna för arbetslösheten ökar. Dessutom påverkas vi naturligtvis av de prioriteringar som görs på central nivå. De ökade klyftorna i vårt land sätter tydliga spår även i vår kommun. Inte minst i socialnämndens ekonomi. Många Norrköpingsbor har det kärvt både ekonomiskt och socialt. Vi har en hög arbetslöshet och många har svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. En tydlig utmaning vi har är att stötta alla dessa Norrköpingsbor så de kan leva ett bättre liv. Därför måste vi ständigt arbeta med att utveckla våra verksamheter till nytta för alla Norrköpingsbor. Samtidigt fortsätter Norrköping att utvecklas starkt. Befolkningsökningen fortsätter med ett stort födelsenetto och många som flyttar till kommunen. Det har lett till att vi på kort tid gått från överskott på bostäder till akut bostadsbrist. Framväxten av nya jobb är fortsatt stark och vi har många företag som visar intresse för Norrköping. Vår utmaning ligger i att möta bägge dessa behov. Dels ska vi ha ett välmående näringsliv och dels välmående Norrköpingsbor. Har vi det finns också förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta. Det ekonomiska läget är visserligen kärvt, men i grunden har Norrköping ett mycket bra läge. På kort tid har läget inför framtiden ljusnat rejält. Beskedet om Ostlänken ger företag och enskilda stora möjligheter och vi har fått besked om ett par större etableringar. Kommunens ekonomi är stabil. Vi har mycket tillgångar och lite skulder. Medel för att möta en del av de framtida utmaningarna är redan avsatta i tidigare bokslut och vi väljer även nu att sätta av medel för att möta framtiden. Den allra viktigaste prioriteringen handlar om skolan. Alla barn ska ha godkända betyg. Vår övertygelse är att vi kan och ska nå dit. För att lyckas krävs att vi blir bättre på att tidigt hjälpa barn att läsa, skriva och räkna. Dessutom måste vi ge våra anställda i skolan bättre villkor. Vi vill ha de bästa lärarna och vi vill ge våra barn de bästa förutsättningarna. Under förra året påbörjade vi därför ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i skolan. I år föreslår vi ytterligare 26 miljoner kronor, vilket innebär att vi under två år satsat 66 miljoner kronor på höjd kvalitet. Vi har bestämt oss; våra barn och ungdomar ska ha bästa möjliga förutsättningar. För att klara satsningen på skolan har vi tvingats omfördela pengar. Vi tänker inte betala reformer med lånade pengar. Norrköping har ordning och reda i ekonomin och så ska det vara även i fortsättningen. Därför har andra verksamheter fått stå tillbaka. Utöver skolan finns det planerade reformer för valfrihet inom äldreomsorgen. Vi föreslår att vi inför Mina timmar inom hemtjänsten vilket kommer möjliggöra för den äldre att själv välja insats vilket ökar livskvaliteten. Mina timmar kommer genomföras succesivt med start i början av året. I övrigt gäller strama tyglar. Utöver den långsiktiga satsningen på skolan vill vi även använda en del av våra reserver för tidsbegränsade satsningar. Satsningar som behövs för att Norrköping ska kunna ta tillvara de möjligheter vi har. Vi vill bland annat avsätta pengar för att hinna ifatt när det gäller byggplaner och övrig planering. Idag har vi en kö av detaljplaner. För att företag och enskilda ska kunna förverkliga det de vill är det viktigt att vi kommer fram med dessa. Dessutom är det centralt att vi fångar upp företagens behov för att kunna utvecklas och må bra. Därför är det viktigt att ytterligare stärka dialogen med näringslivet. Totalt av sätter vi 10 miljoner för att beta av detaljplaner och bygglov och 5 miljoner för att utveckla dialogen med

Budget 2014 Norrköpings kommun 7 näringslivet. Till detta avsätter vi 20 miljoner för att driva arbetet med Ostlänken framåt. Därmed möjliggör vi planeringen för nya bostadsområden, ny infrastuktur och fler arbetstillfällen. Socialnämnden har haft en tuff period med ökade behov. För att möta detta och utveckla metoder för att hjälpa de som har det svårast avsätter vi 15 miljoner. Till detta avsätter vi 7 miljoner för metodutveckling inom omsorgen. Genom det avtal vi tecknat med arbetsförmedlingen har vi stora möjligheter att tillsammans stötta ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. För att göra allvar av detta avsätter vi 8 miljoner. Kultur- och idrottslivet i Norrköping har en stor del i våra barns utveckling. Det är viktigt inte bara för barnen utan för hela kommunen. Det är en del av Norrköpings prägel. Vi investerar därför 5 miljoner i kultur- och idrottslivet. Tack vare att vi har ordning och reda i ekonomin kan vi föreslå en budget som möter de reella behov som finns. En stabil ekonomi gör att vi kan använda pengar till strategiskt viktiga investeringar för utveckling och rättvisa. Satsningar som hjälper både den enskilde men som också möjliggör för Norrköping att fortsätta växa och utvecklas. Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Mona Olsson kommunalråd Vänsterpartiet Bengt Cete kommunalråd Miljöpartiet de Gröna

8 Finansiella förutsättningar Budget 2014 Norrköpings kommun Finansiella förutsättningar Statens riktlinjer för den kommunala ekonomin Regeringen presenterade den 18 september 2013 budgetpropositionen för år 2014. Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 1,2 procent för 2013 och 2,5 procent för 2014. Jämfört med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så är det oförändrat för år 2013 och en ökning med 0,3 procentenheter för år 2014. Regeringens prognos ligger väl i linje med Konjunkturinstitutets och Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar. Prognos BNP i budgetpropositionen procentuell årlig förändring 2014 2015 2016 2017 1,2 2,5 3,6 3,9 Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin och BNP ökade med enbart 0,7 procent för 2012. Efter den kraftiga konjunkturnedgången 2009 (BNP minskade med 5 procent) följde en återhämtning de två följande åren. Det kommer dock att ta tid innan den svenska ekonomin fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är en fortsatt stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen. Vissa tecken på återhämtning kan dock skönjas och olika förtroendeindikatorer såsom inköpschefsindex för industri- och tjänste sektor har förbättrats påtagligt, även om nivåerna är fortsatt låga i flera länder och då inte minst i Syd europa. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Konjunktur nedgången i euroområdet tycks ha bottnat, men kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hushållen fortsätter att tynga inhemsk efterfrågan. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. År 2014 bedöms BNP i euroområdet växa något, men tillväxten förväntas bli låg. Våra två nordiska grannar Danmark och Finland bedöms få en fortsatt svag utveckling, men Norges ekonomi fortsätter växa starkt tack vare relativt höga oljepriser och en stark hemmamarknad. Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker och även om läget har förbättrats så finns fortsatt en risk för förnyad turbulens på de finans iella marknaderna. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror till stor del på utfästelser från Europeiska centralbanken om att vid behov genomföra stödköp på obligationsmarknaderna. Vad gäller USA så kantas återhämtningen av betydande osäkerhet. Arbetslösheten har visserligen sjunkit från 10 till 8 procent sedan 2009, men samtidigt har arbetskraften minskat. Mildringen av de finanspolitiska åtstramningarna i USA innebär dock förstärkta förutsättningar för en återhämtning i USA 2014, vilket det redan finns tecken på. Trots att en något starkare utveckling i omvärlden kan anas under det andra halvåret, förväntas tillväxten i svensk ekonomi för helåret 2013 vara låg, vilket främst beror på att såväl export som investeringar faller. Hushållens konsumtion växer i en måttlig takt och bidrar tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig konsumtion till att hålla BNP-tillväxten uppe. Konjunkturinstitutets förtroendeindikatorer för både hushåll och företag har dock fortsatt att stiga och ligger nu nära historiska medelvärden, vilket tyder på högre BNPtillväxt framöver. Vad gäller skatteunderlagets tillväxt så är utvecklingen på arbetsmarknaden den viktigaste faktorn och där finns en källa till osäkerhet vad gäller prognoser över framtida tillväxt. En ökning av antalet arbetade timmar med 1 procent ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med ungefär 10 miljarder kronor i Sverige. Som jämförelse kan nämnas att en ökning av hushållens konsumtion med 1 procent ökar mervärdesskatteintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor. Regeringens bedömning av utvecklingen av arbetade timmar i budgetpropositionen ser något ljusare ut jämfört med vårpropositionen. Vad gäller utvecklingen på arbetsmarknaden så bedöms tillväxten under 2013 och 2014 inte vara tillräckligt hög för att arbetslösheten ska börja sjunka stadigt. Arbets lösheten bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och det är inte förrän mot slutet av 2015 som arbetslösheten förväntas minska mer tydligt. Först i slutet av år 2017 bedöms konjunkturläget bli balanserat. Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi 2014 2015 2016 2017 Arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften 15-74 år 8,1 7,8 7,0 6,4 Utveckling av timlöner* 2,8 2,9 3,2 3,4 Utveckling av arbetade* timmar 0,5 1,1 1,6 1,5 *årlig procentuell förändring En avgörande förutsättning för en konjunkturell återhämtning är dock att tillväxten internationellt förstärks. För att svensk ekonomi ska återhämta sig krävs också fortsatt draghjälp från inhemsk efterfrågan och inte minst då att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt. För båda dessa faktorer finns osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli såväl sämre som bättre än vad som nu prognostiseras. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det slag som drabbade världsekonomin 2008-2009 bedöms emellertid vara betydligt lägre än vad den har varit de senaste åren. Om förtroendet bland hushåll och företag, särskilt i USA

Budget 2014 Norrköpings kommun Finansiella förutsättningar 9 och i Europa, återvänder snabbare än förväntat så kan tillväxten bli starkare än i prognosen. I ett sådant scenario kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Då hushållens konsumtion bedöms komma att stå för en större del av BNPtillväxten, jämfört med tidigare konjunkturuppgångar, är prognosen särskilt känslig för förändringar i hushållens konsumtion. Ett högre internationellt ränteläge skulle få negativa effekter även för svensk ekonomi, dels genom lägre omvärldsefterfrågan, dels via högre finansieringskostnader för framför allt företag och hushåll. En sådan utveckling skulle i sin tur medföra en mer dämpad utveckling av hushållens konsumtion och företagens investeringar jämfört med bedömningar i prognosen. Utöver ett högre ränteläge utgör även hushållens höga skuldsättningsgrad en risk i prognosen för hushållens konsumtion. Skatteunderlag Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2014 uppgår enligt prognos augusti 2013 till 24 130 747 tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 2,4 procent jämfört med budget 2013. Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 92,1 procent för 2013 och bedöms bli 91,7 procent för 2014. Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2014 är 21,28 procent, vilket är en ökning med 0,25 procentenheter jämfört med år 2013, beroende på att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttas från landstinget till länets kommuner. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2013 uppgå till 5 167 882 tkr. En skattekrona motsvarar cirka 240 000 tkr år 2014. Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med 2008. Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2014 är att kommunen får 207 385 tkr i fastighetsavgifter. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2014 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 111 666 tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera åren 2014-2017 för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 15 augusti 2013, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) 2014 2015 2016 2017 Egna skatteintäkter 5 121,9 5 355,4 5 651,9 5 931,5 Statlig inkomstutjämning 1 157,8 1 208,0 1 274,8 1 337,6 Kostnadsutjämning 47,2 47,7 48,2 48,6 Regleringsbidrag/ avgift 29,1 17,1-23,4-62,9 Kommunal fastighetsavgift 207,4 207,4 207,4 207,4 LSS-utjämning 110,2 111,4 112,5 113,7 Strukturbidrag 13,9 14,0 14,2 14,3 Summa 6 687,5 6 961,0 7 285,5 7 590,3

10 sammanställning Budget 2014 Norrköpings kommun Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2014 och driftplan 2015-2017 Driftbudget (mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettodriftkostnad -6 175,8-6 471,8-6 688,1-6 937,0-7 240,7 exklusive avskrivningar Avskrivningar -224,1-233,0-252,6-262,6-262,6 Verksamhetens nettodriftkostnad -6 399,9-6 704,8-6 940,7-7 199,6-7 503,3 Skatteintäkter 4 924,1 5 121,9 5 355,4 5 651,9 5 931,5 Kommunalekonomisk utjämning 1 1 459,8 1 565,6 1 605,6 1 633,6 1 658,8 Finansnetto 2 16,0 12,0 10,0 10,0 10,0 Mellankommunal utjämning 0,0 5,3 2,6 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0 Specificering av vissa poster 1 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 1 094,0 1 157,8 1 208,0 1 274,8 1 337,6 Kostnadsutjämning 27,5 47,2 47,7 48,2 48,6 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 33,3 29,1 17,1-23,4-62,9 Fastighetsavgift 208,5 207,4 207,4 207,4 207,4 LSS-utjämning 96,5 110,2 111,4 112,5 113,7 Strukturbidrag 0,0 13,9 14,0 14,2 14,3 2 Finansnetto 16,0 12,0 10,0 10,0 10,0 Finansiella intäkter 342,0 344,0 346,0 348,0 348,0 Intäktsränta 323,0 325,0 326,0 328,0 328,0 Kreditivränta 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 15,0 15,0 16,0 16,0 16,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -326,0-332,0-336,0-338,0-338,0 Räntekostnader lån -316,0-322,0-326,0-328,0-328,0 Räntor pensionsavsättningar -7,0-7,0-7,0-7,0-7,0 Övriga finansiella kostnader -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0

Budget 2014 Norrköpings kommun sammanställning 11 Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunfullmäktige 12 418 12 520 13 146 13 352 13 562 Kommunrevisionen 4 275 4 272 4 564 4 478 4 604 Valnämnden 469 4 775 381 389 397 Överförmyndaren 11 229 13 402 14 371 14 876 15 407 Kommunstyrelsen 349 760 356 027 361 675 370 535 382 325 Barn- och ungdomsnämnden 2 032 036 2 069 916 2 120 530 2 167 273 2 216 667 Gymnasienämnden 463 239 452 462 443 439 444 232 454 074 Kultur- och fritidsnämnden 208 715 208 738 222 469 227 900 233 735 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 502 244 498 510 503 305 507 835 512 576 Vård- och omsorgsnämnden 1 829 189 1 947 598 1 995 970 2 042 987 2 103 456 Socialnämnden 405 715 412 839 417 082 421 888 429 837 Stadsplaneringsnämnden 27 088 27 708 30 198 30 601 31 708 Tekniska nämnden 364 347 362 821 379 152 391 674 406 949 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 32 607 36 074 37 431 38 676 40 109 Ofördelat kommunstyrelsen 5 000 15 700 8 500 8 500 8 500 Pensionsskuldens förändring 138 000 138 000 138 000 138 000 138 000 Avsättning för pensioner 1 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Finansiering av investeringar 1 65 000 65 000 65 000 65 000 65 000 Återbetalning social investeringsfond 1 2 512 1 728 7 222 9 543 4 381 Medel för löneavtal, kommunstyrelsen 2 74 297 83 200 181 700 303 500 443 600 Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen 2 17 000 10 000 15 000 15 000 15 000 Skatteväxling kollektivtrafik -400 0 0 0 0 Ofördelad central lönepott 2013 3 0 91 297 91 297 91 297 91 297 Central service 4 0-5 000-5 000-5 000-5 000 Lokaler 5 0-10 000-10 000-10 000-10 000 Upphandling 5 0-5 000-5 000-5 000-5 000 Summa budgetramar 6 6 574 740 6 822 587 7 060 432 7 317 536 7 621 184 1 Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan 16-17. 2 För mer information se sidan 29. 3 Avser central lönepott samt extrapott lönesatsning för 2013 som ännu ej fördelats till nämnd. Efter beslut kommer beloppen att fördelas till berörda nämnder. 4 För mer information se sidan 5, beslutssats 2.7. 5 För mer information se sidan 5, beslutssats 2.8. 6 I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) 2014 2015 2016 2017 Summa budgetramar 6 822,6 7 060,4 7 317,5 7 621,2 Avgår avskrivningar -233,0-252,6-262,6-262,6 Avgår internränta -117,8-119,7-117,9-117,9 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 6 471,8 6 688,1 6 937,0 7 240,7 Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna 28-46.

12 sammanställning Budget 2014 Norrköpings kommun Sammanställning av investeringar Nämndernas investeringsbudget 2014 och investeringsplan 2015-2017 Nämnd (tkr) 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen 107 307 112 304 61 950 51 450 Stadsplaneringsnämnden 395 850 425 450 373 650 202 650 Varav: lokalförsörjning barn och ungdom 243 000 188 000 188 000 75 000 samt gymnasieskolor lokalförsörjning vård och omsorg 69 000 165 000 163 000 113 000 lokalförsörjning kultur och fritid 16 000 0 0 0 lokalförsörjning köksverksamhet 20 000 53 000 8 000 0 lokalförsörjning övrigt 63 200 35 000 30 500 30 500 geografisk information 650 450 150 150 mark och exploatering -16 000-16 000-16 000-16 000 Tekniska nämnden 89 300 162 500 144 800 114 900 Kultur- och fritidsnämnden 21 407 8 486 6 800 4 700 Barn- och ungdomsnämnden 21 600 13 600 11 600 11 600 Gymnasienämnden 9 000 7 000 5 000 5 000 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 000 1 000 1 000 1 000 Vård- och omsorgsnämnden 18 714 23 965 24 416 31 367 Socialnämnden 2 000 0 0 0 Summa 666 178 754 305 629 216 422 667 Investeringsbudget för år 2014 redovisas på sidorna 47-51 Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 51. Investerings plan för åren 2015-2017 redovisas på sidorna 52-56.

Budget 2014 Norrköpings kommun sammanställning 13 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen Dessa ingår inte i investeringsplanen 2014-2017 Nämndnslag (tkr, netto) 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen 50 700 141 000 66 000 23 000 Tekniska nämnden 74 500 75 000 291 500 312 500 Stadsplaneringsnämnden 26 000 20 000 10 000 0 Kultur- och fritidsnämnden 2 000 0 0 0 Summa 153 200 236 000 367 500 335 500 Utöver investeringplanen 2014-2017 redovisas här en samman ställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun. Ovanstående investeringar redovisas på sidan 56-57.

14 sammanställning Budget 2014 Norrköpings kommun Finansieringsplan 2014-2017 (mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 1 321,6 329,7 387,8 463,0 459,0 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 346,3 393,1 464,5 330,0 111,4 Summa 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4 Använda medel Investeringar 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4 Summa 687,9 742,8 872,3 813,0 590,4 1 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 742,8 mnkr för år 2014, till 872,3 mnkr för år 2015, till 813,0 mnkr för år 2016 samt till 590,4 mnkr för år 2017. Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. 1 Justerat resultat före extraordinära poster 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0 32,9 95,8 97,0 Avskrivningar 224,1 233,0 252,6 262,6 262,6 Egenfinansiering av investeringar (finansiellt mål) 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Avsättning för pensioner (finansiellt mål) 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Återbetalning social investeringsfond (finansiellt mål) 2,5 1,7 7,2 9,5 4,4 Justerat resultat 321,6 329,7 387,8 463,0 459,0 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.

Budget 2014 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.

16 God ekonomisk hushållning Budget 2014 Norrköpings kommun Finansiella mål Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning. Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatte avräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatte underlaget får kommunerna i stället negativa skatte avräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. För närvarande finns en markering på 270 miljoner kronor under eget kapital ( konjunkturfond ). Social investeringsfond I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar. Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköping Egenfinansiering av tillgångar Norrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egenfinansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Egenfinansiering av tillgångar (mnkr) 2014 2015 2016 2017 65,0 65,0 65,0 65,0 Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften.

Budget 2014 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 17 Avsättning för pensioner (mnkr) 2014 2015 2016 2017 30,0 30,0 30,0 30,0 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Social investeringsfond Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/ utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2. Återbetalning social investeringsfond (mnkr) 2014 2015 2016 2017 1,7 7,2 9,5 4,4 Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande. Årets resultat Avgår: realisationsvinster, orealiserade vinster på värdepapper, intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip, markering inom eget kapital för framtida pensioner, markering av medel till social investeringsfond Tillkommer: orealiserade förluster på värdepapper, kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip, kostnader för omstruktureringsåtgärder, disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner, disposition av övriga markeringar, exempelvis social investeringsfond. Årets resultat mot balanskrav Vid underskott: Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider. Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott: Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för egenfinansiering av investeringar, resultatavsättning av pensioner samt markering av medel till social investeringsfond avräknas överskottet. Övriga medel markeras inom egna kapitalet som balanserat resultat. Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet.

18 God ekonomisk hushållning Budget 2014 Norrköpings kommun Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål och målupp fyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Uppföljning av målen sker i delårsrapporter och årsredovisningar utifrån angivna måluppfyllelser. Målområde Den attraktiva staden Under perioden ska den generella utbildningsnivån höjas och arbetslösheten sjunka. Detta ska ske genom utbildningsinsatser samt jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildning är nyckeln till arbetslivet. Många i Norrköping saknar den nyckeln. Alla arbetssökande som saknar grundskoleutbildning ska erbjudas yrkesutbildning eller annan utbildning. MÅL 1 Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2009. För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2010. God ekonomisk hushållning med sikte på arbete åt alla kräver god tillgång på kunnig arbetskraft, en slagkraftig och hållbar infrastruktur samt en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och för enskilda att bosätta sig. MÅL 2 Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Måluppfyllelse: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultaten ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år. Möjligheten att leva i varierande och attraktiva miljöer såväl i inner staden som på landsbygden, i skärgården och i nya attraktiva stadsdelar är avgörande. Tillgången på bostäder i varje stadsdel, med olika upplåtelseformer och till rimliga hyror är av central betydelse för att vi ska kunna fortsätta den utvecklingen. MÅL 3 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett. MÅL 4 Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet. Måluppfyllelse: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.

Budget 2014 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 19 Hållbar ekonomisk utveckling med sikte på arbete åt alla kräver en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och enskilda att bosätta sig. Det handlar också om att stötta nya idéer och tankar hos de som vill starta företag. Goda kommunikationer till Stockholm och inom den fjärde storstadsregionen är oerhört viktigt för näringslivet i Norrköping. Utbyggnaden av järnvägskapaciteten inom och till länet måste ta fart. MÅL 5 Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång. Måluppfyllelse: Arbetet med Ostlänken prioriteras högt i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag, vilket avspeglas i uppdragsplaner och verksamhetsplaner. Kommunen har medverkat till att Ostlänken prioriteras i Nationell plan för transportinfrastruktur. Kommunen har medverkat till att järnvägsplaner för de olika etapperna i Ostlänken antas. Kollektivtrafikens restid i tätorten har minskat genom framkomlighetsåtgärder och prioritering. MÅL 6 Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring Måluppfyllelse: Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling. En regional etableringsstrategi har utvecklats. Människor ska vilja bosätta sig i Norrköping. För dem ska det finnas goda bostäder och tillgång till arbete. Därför ska vi ha en planering som ger tillgång till byggbar mark för bostäder och företag. MÅL 7 Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för hur många bo städer som har byggts och vilken upplåtelseform de har. Målområde Utbildningsstaden Norrköping ska ha en förskola präglad av omsorg, lärande och mångfald för barnen samt valmöjligheter för hela familjen. Norrköping ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Elevens lärande ska stå i fokus. Alla elever ska känna trygghet och glädje oavsett skolform. MÅL 8 Barngrupperna ska minska i storlek. Måluppfyllelse: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år 2010. MÅL 9 Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Måluppfyllelse: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem. MÅL 10 Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner Måluppfyllelse: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent 2014. Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år 2014. För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa städerna vid en jämförelse inom gruppen större städer. Andelen vuxenstuderande med lägst betyg E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år 2014.

20 God ekonomisk hushållning Budget 2014 Norrköpings kommun Målområde Den barnvänliga staden MÅL 11 Kommunen ska utveckla bra livsoch lekmiljöer för barn. Måluppfyllelse: Arbete med skolresplaner för att minska trafiken och göra skolvägarna mer säkra genomförs för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser anläggs eller genomgår omfattande renovering varje år. Genom tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa - såväl fysisk som social och psykisk - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Insatser särskilt riktade mot familj, skolgång och barnets vardagsliv är viktiga för att få en långsiktigt god hälsoeffekt. Genom att utveckla och stärka de tidiga insatserna ska färre barn och unga behöva placeras på så kallade HVB-hem. En av de faktorer som har störst negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska denna minska. MÅL 12 Antalet barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska. Måluppfyllelse: Antalet barn som har placerats i HVBhem har minskat under året jämfört med antalet år 2010. MÅL 13 Andelen barn som lever i hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska. Måluppfyllelse: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år 2010. Kultur och en i övrigt rik fritid ska vara en självklar del i alla barns och ungdomars vardag. Därför ska kulturen vara integrerad i förskola och skola. Vi ska också ha ett attraktivt kulturliv, liksom det är viktigt att det finns aktiva och levande föreningar och kulturliv. MÅL 14 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet Måluppfyllelse: Samarbetet mellan kultur- och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år 2010. Antalet barn som tagit del av Kulturskolans verksamhet har ökat jämfört med 2010. Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010. Antal barn och unga som nyttjar det bidragsstödda föreningslivet har ökat jämfört med år 2010.