Bil 13 Regelbok för ögonbottenfotografering av diabetiker och behandling av diabetesretinopati 2011

Bil 13 Regelbok för ögonbottenfotografering av diabetiker och behandling av diabetesretinopati

Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 2 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse För att en vårdgivare skall få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat skall upphandlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid mottagningen 1 1 av Stockholms läns landsting ( Beställaren ). Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid varje mottagning av Beställaren. Vårdgivaren skall uppnå följande krav för att vårdgivaren skall auktoriseras för att bedriva verksamhet vid mottagningen. 1. Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Intyg från myndigheter För att Beställaren skall kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. 1 Med mottagning avses vårdmottagning, slutenvårdsenhet eller motsvarande

3 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse Ovannämnda intyg skall inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare skall auktoriseras kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Beställaren kommer att göra en helhetsbedömning bl.a. genom att ta in kreditupplysning via AAA Soliditet AB. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 2. Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem som återfinns i kapitel 2 i, för varje mottagning där Vårdgivaren önskar bli auktoriserad av Beställaren. 3. Regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa regelboken för den eller de verksamheter som skall bedrivas. 4. Mottagningen Vårdgivaren skall ange adressen där respektive mottagning skall vara lokaliserad.

4 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 5. Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om Vårdavtalet enligt lag om valfrihetssystem avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt 6 i Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 5 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, ( Beställaren ) och [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), har slutits följande Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 1 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen] ( Mottagningen ). Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och bestämmelserna i Regelboken enligt 2 nedan. 2 Regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av Regelboken för [ange verksamhetstyp]. Regelboken består av följande delar. 1. Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse 2. Mall för Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Ersättningsvillkor 7. Informationshantering och rapportering 8. Ansökan om auktorisering

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 6 Allmänna villkor och Uppdragsbeskrivning beskriver tillsammans det uppdrag som Vårdgivaren skall utföra. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och Regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 2. Ersättningsvillkor 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Informationshantering och rapportering 3 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Stockholms läns landsting, ändra villkoren i Regelboken. Sådan ändring sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken skall Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken i sin lydelse före ändringarna. 4 Avtalsperiod 4.1 Avtalsperiod och uppsägningstid Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter till [ange datum]. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalstidens slut förlängs Avtalet automatiskt att gälla tills vidare med tolv månaders uppsägningstid. Tillträdesdag för detta Avtal är den [ange datum].

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 7 4.2 Förkortad avtalsperiod i visst fall Oaktat vad som i mom 4.1 stadgas om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande. För det fall att ett avtal tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga avtal inom vårdvalsområdet till att upphöra vid en och samma tidpunkt, skall detta avtal också upphöra vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att avtalet kan få en kortare avtalsperiod än tolv månader. 5 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt 6 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 6 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning har dömts för brott avseende yrkesutövning eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta; e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 8 f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 5 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisation för den verksamhet som bedrivs vid Mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 7 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 8 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 9 9 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 10 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 11 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 12 Särskilda bestämmelser - Underleverantör Avsnitt 20 om underleverantör i Allmänna villkor kompletteras med följande skrivning: Om underleverantör skall anlitas, skall Vårdgivaren underrätta Beställaren om detta enligt gällande rutiner. Underrättelsen skall vara Beställaren till handa minst 30 dagar innan underleverantören börjar utföra åtaganden för Vårdgivarens räkning enligt detta avtal. 13 Övrigt Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i 3. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig ak-tör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gäl-lande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 10 Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. * * * * * * * * * Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Avdelningschef Behörig firmatecknare Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden

Kapitel 3 11 Kapitel 3 Allmänna villkor

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 12 Kapitel 4 Uppdrag för ögonbottenfotografering av diabetiker och behandling av diabetesretinopati 1 Uppdraget Uppdraget omfattar ögonbottenfotografering och behandling alternativt remittering för behandling av diabetesretinopati i öppen vård. Verksamheten skall utgöra en del av det utbud Stockholms läns landsting bedömer skall finnas inom ögonsjukvården. Patienter skall tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet för ögonbottenundersökningar av diabetiker är att minimera risken för försämrad syn föranledd av diabetessjukdom. 2 Målgrupp Vårdtjänsten skall erbjudas patienter med typ 1 eller typ 2 diabetes som är folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och ges enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus. Gränsdragning Vissa patienter kan inte följas med regelbunden ögonbottenfotografering. Gäller t ex patienter med mediegrumlingar, liten pupill, skador på hornhinna, komplikationer i iris, utbredda ärr i näthinnan efter olika sjukdomar eller laserbehandlingar, perifert liggande skador i näthinnan, andra kroniska ögonsjukdomar eller dålig medverkan från patienten. Denna patientgrupp följs därför upp av ögonläkare under lång tid genom

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 13 individuella kontroller, och kan i regel inte följas i screeningprogram med ögonbottenfotografering. 3 Vårdtjänst Vårdtjänsten skall erbjudas inom Stockholms län. Vårdtjänsten skall omfatta: Fotografering och analys av ögonbottnarna Fotografering med digital kamera med en tillräcklig upplösning för att upptäcka de minsta förändringarna. Fotografierna skall lagras digitalt och vara tillgängliga för andra utövare av ögonbottenundersökningar i samråd med berörd patient Undersökning och klinisk uppföljning av de patienter som inte går att fotografera Behandling av behandlingskrävande diabetesretinopati antingen på den egna mottagningen eller via underleverantör Vårdgivaren skall föra patientjournal och delge undersökningsresultatet till remittent och patient med rekommendation om tidsintervall till nästkommande undersökning I de fall annan sjukdom än diabetesretinopati upptäcks vid ögonbottenundersökning skall vårdgivaren remittera patienten till ögonspecialist och informera den diabetesbehandlande läkaren. Ansvara för att patient som behöver täta kontroller kallas vid tidpunkter som bedömts lämplig med hänsyn till aktuell ögonstatus. 4 Tillgänglighet Vårdgivaren skall erbjuda tider för undersökning och behandling på vardagar och om vårdgivaren finner det lämpligt även på helger. Vårdtjänsten skall erbjudas under hela året undantaget semesterstängning. Vårdgivaren skall vid behov vara tillgänglig för patienter per telefon under hela den tid verksamheten har öppet.

Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 14 Vi de tider Vårdgivaren inte har öppet skall det finnas möjlighet att lämna återbud per telefonsvarare. Dessutom skall information ges om verksamhetens öppettider och hänvisning skall finnas till Vårdguiden på telefon och Internet. 5 Kompetens Medicinskt ansvarig för verksamheten skall vara specialistläkare i ögonsjukdomar med minst fem års klinisk erfarenhet av medicinsk retina. Fotografering kan utföras av för ändamålet utbildad personal medan granskning av bilder skall utföras av vidareutbildad ögonsjuksköterska eller ögonläkare med erfarenhet av diabetesretinopati. Den behandlande ögonläkaren skall vara väl förtrogen med laserbehandling av ögonkomplikationer vid diabetes och för att upprätthålla skicklighet självständigt genomföra minst 100 behandlingar av diabetesretinopati per år. Detta krav gäller även för eventuell underleverantör. Det är vårdgivarens ansvar att följa antalet behandlingar som underleverantören utför. 6 Kvalitetsregister Vårdgivaren skall rapportera till relevanta kvalitetsregister. Vårdgivaren skall ha rutiner för att garantera god hygien som följer gällande riktlinjer inom Stockholms läns landsting se uppdragsguiden. 7 Samverkan Vårdgivaren skall samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat remittent och primärvård. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och närståendeperspektiv, är så sammanhängande som möjligt.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 15 Kapitel 5 Uppföljningsplan Denna plan kan revideras av Beställaren årligen. Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika former och på olika nivåer. Detta dokument utgör en del av beställarens uppföljning och beskriver de strategiska nyckeltal som Beställaren kommer att följa. Ett nyckeltal innebär att ett värde sätts i relation till ett annat värde för att göra vårdenheterna jämförbara. Nyckeltal redovisas där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi. Denna del av uppföljningen struktureras enligt leverantörsuppföljningsmodellen (L.U.M) och kommer att redovisas i leverantörsuppföljningsdatabasen (L.U.D) se Uppdragsguiden. Uppgifter till uppföljningen hämtas av Beställaren från befintliga register som Vårdgivaren skall rapportera till. Regler för rapportering finns i avtalets avsnitt om informationsförsörjning - Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. I tabellen nedan framgår om nyckeltalet ligger till grund för målrelaterad ersättning (M), se ersättningsbilagan.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 16 Uppdragsgemensam uppföljningsplan för och behandling av retinopatier Behov Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Andel utförda ögonbottenfotograferingar i länet av det totala Behov i befolkningen antalet diabetespatienter i länet (avser de senaste 12 månaderna) (från WIM-husläkare erhålles antalet. Barndiab från diabetesregistret) Andel utförda behandlingar av retinopatier i länet av det totala antalet genomförda ögonbottenfotograferingar i länet (avser de senaste 12 månaderna) Behandling av retinopatier Varför följs nyckeltalet Uppföljning av om diabetespatienterna i genomsnitt ögonbottenfotograferas i den utsträckning som vårdprogrammet föreskriver Uppföljning av hur stor andel av de undersökta patienterna som har komplikationer till sin diabetes i form av retinopatier. Frekvens Månatligen Månatligen Källa GVR GVR Vårdtyngd Andel patienter som behandlats för retinopatier av Vårdgivarens egna patienter som ögonbottenfotograferats (avser de senaste 12 månaderna). Behandling av retinopatier Månatligen GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 17 Prestation Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Utförda och Andel utförda beställda ögonbottenfotograferingar av vårdgivaren av det totala antalet ögonbottenfotograferingar i länet (avser de senaste 12 månaderna) Varför följs nyckeltalet Uppföljning av vårduppdraget Frekvens Månatligen Källa GVR Andel utförda behandlingar av retinopatier av vårdgivaren eller av underleverantör av totalt antal behandlingar av retinopatier i länet (avser de senaste 12 månaderna) Behandling av retinopatier Uppföljning av vårduppdraget Årsvis GVR Andel patienter som remitterats till underleverantör för behandling av diabetesretinopati i öppen vård av totalt antal patienter som ögonbottenfotograferats hos vårdgivaren Remittering för behandling a retinopatier Uppföljning av vårduppdraget Årsvis GVR Uteblivna besök Andel patienter som uteblivit från kallat besök för ögonbottenfotografering, totalt (avser senaste 12 månaderna) Uppföljning av patienternas följsamhet till vårdplaneringen Månatligen GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 18 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Nyckeltalen fördelat på ålder och kön och geografi Andel patienter av det egna antalet patienter där tolk anlitats vid besöket Behandling av retinopatier Krav på tjänsten Månatligen Månatligen GVR GVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 19 Kvalitet Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Vård i rimlig tid Inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Registrering i Centrala VäntetidsRegistret, CVR Registrering i Vårdmarknad Andel patienter som efter beslut om behandling av retinopatier väntat till behandling < 90 dagar > 90 dagar ar och behandling av retinopatier ar och behandling av retinopatier Behandling av retinopatier Följer vårdgarantin Följer krav i uppdraget Följa vårdgarantin CVR Månatligen Månatligen Månatligen Vårdmarknad CVR

Kapitel 5 Uppföljningsplan 20 Kostnad Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Direkta kostnader Uppdragskostnader Budget och kostnadsutveckling skall vara i balans. Månatligen Raindance Uppdragskostnader Behandling av retinopatier Indirekta kostnader Kostnad för sjukresor och behandling av retinopatier Kostnadskontroll Månatligen SRS Kostnad för tolk och behandling av retinopatier Kostnadskontroll Månatligen SRS

Kapitel 5 Uppföljningsplan 21 Effekter Nyckeltal Vilken verksamhetsdel följs Varför följs nyckeltalet Källa Frekvens Bonusnivå Vitesnivå % Andel patienter som anser att behovet av hälso- och sjukvård är tillgodosett Patienteffekt och behandling av retinopatier Patientens nytta av ögonbottenfotografering och behandling 1/12 del Patientenkät Andel patienter som anser att helhetsintrycket var gott eller mycket gott Se ovan Följa patientens upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 95% 65% 10% Andel patienter som har förtroende för vårdgivaren Se ovan Följa patientens upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 98% 80% 10% Andel patienter som rekommenderar vårdgivaren Se ovan Följa patientens upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 95% 65% 10%

Kapitel 5 Uppföljningsplan 22 WIM-enkät ögonbottenfotografering och behandling av retinopatier Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig via en länk som sänds till Vårdgivaren per e-post och är öppen för rapportering under kalendermånaden januari. Rapportering kan endast ske vid ett tillfälle, närmare instruktioner kommer att medfölja e-posten. Rapportering skall avse samtliga patienter som vårdas enligt detta Avtal. Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 1. Antal behandlingar av retinoppatier per behandlande läkare (minst 100/år) 2. Andel av patienterna hos Vårdgivaren som remitterats för fotografering, men som genomgått undersökning och klinisk uppföljning därför att det inte går att ögonbottenfotografera 3. Finns det dokumenterade rutiner för vårdhygien? Följsamhet till krav i uppdraget 4. Finns rutiner för MRSA-odling? 5. Har Vårdgivaren en dokumenterad handläggningsrutin för sjukskriv-ningsprocessen? Enligt Allmänna villkor 2 ska Vårdgivaren följa lagar, förordningar, policys och ha ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukskrivningsprocessen ska säkras enligt Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting, se Uppdragsguiden eller beslut i hälsooch sjukvårdsnämnden 2010-04-27, HSN 1002-0175.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 23 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Miljöinsatser Läkemedel Utbildning Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att hos Vårdgivaren anställd läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Miljöledning Miljöcertifiering/- diplomering Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISOstandard 14001, EMAS eller motsvarande. 1. Hur många av de anställda personerna har rätt att förskriva läkemedel? personer 2. Hur många av dem har genomgått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan 1? personer Alternativ A I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren är, eller överstiger 15 Mkr/år. 3. Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? JA NEJ 4. Datum för certifiering år mån dag 1 Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs ej arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljön. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLLs webbaserade kurs Läkemedels miljöpåverkan som finns på Uppdragsguiden. Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

Kapitel 5 Uppföljningsplan 24 Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod 5. Datum för senaste recertifiering år mån dag 6. Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet? AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annat certifierande företag: Vårdgivaren ska vara miljödiplomerad av Beställaren eller har ett miljölednings-system certifierat enligt ISOstandard 14001, EMAS eller motsvarande. Alternativ B I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren understiger 15 Mkr/år. 7. Är Vårdgivaren miljödiplomerad av Beställaren? JA NEJ 8. Datum för senaste miljödiplomering år mån dag

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 25 Kapitel 6 Ersättningsvillkor för ögonbottenfotografering av diabetiker och behandling av diabetesretinopati Ersättningen består av en rörlig produktionsrelaterad ersättning och en målrelaterad bonusersättning/vite. 1 Produktionsrelaterade ersättningar Beställaren betalar Vårdgivaren ersättning per undersökning och per behandling som rapporteras elektroniskt till SLL s databaser enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. 1.1 Besöksersättning Beställaren betalar Vårdgivaren ersättning för besök av remitterad patient eller patient som är kallad till kontrollbesök för fotografering och analys av ögonbottnarna samt för dokumentation och lagring av fotografierna. Motsvarande ersättning betalas även för undersökning och klinisk uppföljning av de patienter som bedöms inte gå att fotografera. Ersättning betalas med nedanstående belopp. Patientavgifter skall avräknas från besöksersättning enligt ovan.

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 26 1.2 Ersättning för behandling av diabetesretinopati Beställaren betalar Vårdgivaren ersättning för laserbehandling. I enlighet med p 2 i Uppdragsbeskrivningen betalar Beställaren den auktoriserade Vårdgivaren även för de fall under p 1.1 vilka efter undersökning av den auktoriserade Vårdgivaren bedöms behöva behandling men remitteras till annan vårdgivare. Den remitterande Vårdgivaren ansvarar här för betalningen till annan vårdgivare. För vardera av dessa alternativ betalar Beställaren ett belopp per behandling enligt nedan. Patientavgifter skall avräknas från ersättning enligt ovan. 2 Bonusersättningar och viten Beställaren beräknar och utbetalar/fakturerar Vårdgivaren bonusersättningar och viten. Utbetalning av bonusersättning/fakturering av vite sker senast 31 mars efterföljande år. 2.1 Målrelaterad ersättning 3 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1.1 och 1.2 i denna ersättningsbilaga ligger till grund för beräkning av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren uppnår eller överträffar i Uppföljningsplanen specificerade bonusnivåer betalar Beställaren en bonus till Vårdgivaren. Denna bonus utbetalas med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. Om Vårdgivaren inte uppnår i Uppföljningsplanen specificerade vitesnivåerna betalar Vårdgivaren ett vite till Beställaren. Detta vite faktureras Vårdgivaren med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen.

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 27 2.2 Vite för bristande miljöarbete Om den sammanräknade årliga ersättningen till Vårdgivaren, är eller överstiger 15 miljoner kronor avräknas ett vite på 0,5 procent från ersättningen om Vårdgivaren inte är miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande den 31 december. Om den sammanräknade årliga ersättningen till Vårdgivaren understiger 15 miljoner kronor avräknas ett vite på 0,5 procent från ersättningen om Vårdgivaren inte är miljödiplomerad av Beställaren alternativt miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande den 31 december. Beställaren fakturerar Vårdgivaren vitet. För Södersjukhuset och S: t Eriks ögonsjukhus gäller särskilda regler som anges i respektive avtal. 2.3 Vite för bristande inrapportering Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt Informationsförsörjningskapitlet i Regelboken äger Beställaren rätt att innehålla 5 % av det på varje faktura fakturerat belopp från den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 % av det innehållna beloppet. Detta vite begränsas inte av de i p 1.1 och p 1.2 definierade underlagen för ersättning. 3 Patientavgifter Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som Stockholms läns landsting beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL s patientavgiftshandbok och på www.uppdragsguiden.sll.se. Patientavgifter skall kunna betalas kontant, med betalkort eller med kredit (via inbetalningskort). Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt SLL s avgiftsregler. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för utebliven patientavgift för patienter som uteblir från bokade besök.

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 28 De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren. 3.1 Frikort Vårdgivaren äger rätt att fakturera Beställaren för utebliven intäkt vid besök av patient som har frikort eller av annan anledning enligt SLL s avgiftsregler inte skall betala patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalat, om denne inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Patient med frikort avser patient som uppnått nivån för högkostnadsskydd. 3.2 Patientavgifter för tekniska hjälpmedel Vårdgivaren ansvarar för att från patienter ta ut eventuell avgift för hjälpmedel efter vad som framgår av Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för redovisning av avgiften, som i sin helhet skall tillfalla Beställaren. Betalning till Beställaren regleras med faktura senast månaden efter det Vårdgivaren tagit emot avgiften. 3.3 Förändrade patientavgifter Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter skall övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Parterna skall komma överens om hur denna justering av ersättningarna skall ske. 4 Läkemedel När patienten behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig på mottagning, inom dagvård och slutenvård skall läkemedlen rekvireras från den leverantör som har avtal med SLL om läkemedelsförsörjning eller annan leverantör som SLL upphandlat och bekostas av vårdgivaren. Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter och nettopriser skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot. Om behandlande läkare bedömer att patienten själv kan administrera sina läkemedel utan övervakning eller hjälp av sjukvårdspersonal, får läkemedlet förskrivas på recept.

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 29 För alla auktoriserade i vårdvalet kommer det att ingå ett kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel från 2012. 5 Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service. 6 Lokaler och utrustning Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler och den utrustning som behövs för uppdragets utförande. 7 Tekniska hjälpmedel Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt SLL:s anvisningar och regler. Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden. 8 Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för språktolk eller teckentolk vid patientkontakt om Vårdgivaren anlitar tolkverksamhet som SLL har avtal med. 9 Sjukresor Beställaren svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör SLL har avtal med anlitas. 10 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller för läkare och andra vårdyrkesstuderande med av SLL fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på www.uppdragsguiden.se.

Kapitel 6 Ersättningsvillkor 30 11 Fakturering Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren efter avslutad behandling till adress som Beställaren skriftligt anger. På fakturan samlas samtliga poster som skall faktureras den månaden. Vid fakturering till SLL skall avdrag göras för uppburna patientavgifter. Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och att ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning. 11.1 Kompensation för moms Moms på 6,0 procent ingår i ersättningsbeloppen som kompensation för att privat vårdgivare och landstingsägda bolag inte äger rätt att göra avdrag för moms. 11.2 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger beställaren rätt att förlänga tiden för betalning motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten avslutades. 11.3 Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan skall ske senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren. 11.4 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler.

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 31 Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 1 Introduktion Vårdgivare skall uppfylla ett antal krav på att leverera information elektroniskt för att effektivisera vårdprocessen kvalitativt och ekonomiskt - samt förbättra samverkan och ge förutsättningar för invånarnas och vårdens aktörers möjligheter till Nationell e-hälsa. En nationell IT strategi togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren 2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell ehälsa och fokus förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter. I samband med detta kommer nya krav och möjligheter, t ex krav på etjänstekort samt tillgänglighet till etjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Nationell läkemedelsförteckning. SLL:s framtida IT-utveckling kommer i hög grad att präglas av den nationella IT-utvecklingen. Därmed kan kraven i Avtalet på informationshantering och rapportering komma att kompletteras med ytterligare krav under avtalsperioden. SLL har två IT-plattformar som baseras på och följer det nationella arbetet, dessa är Vårdguiden med Mina vårdkontakter (MVK) samt Plattform SLL (PSLL). Genom dessa nås i framtiden såväl de nationella etjänsterna som de inom SLL. Detta avsnitt beskriver den information som skall rapporteras till SLL via olika etjänster och filöverföringar. Stora delar av informationen är obligatorisk enligt lag och gällande regelverk. Informationskraven beskrivs under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställda filöverföringar. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns beskrivningar av det stöd som finns att få genom SLL:s etjänsteutbud och IT-infrastruktur 2. 2 Med tjänst, system och plattform avses i detta sammanhang:

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 32 2 Förändrade krav under avtalsperioden Under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställd filöverföring eller online-tjänst beskrivs nuvarande krav på etjänster och filöverföring eller överföring via online-tjänst. Kraven kan komma att förändras exempelvis p.g.a. förändrade nationella krav på inrapportering. Beställaren har enligt Avtalet rätt att ändra, lägga till eller ta bort etjänster och filöverföringar med tillhörande informationsobjekt och definitioner. Förändrade krav under avtalsperioden redovisas på Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering. Exempel på ett nytt krav är elektroniskt stöd (esjukintyg) för överföring av elektroniska sjukintyg från vårdgivaren till Försäkringskassan. Övergången till esjukintyg är ett regeringsinitiativ och kommer att vara ett krav för samtliga vårdgivare inom SLL under när etjänsten är helt färdigutvecklad. 3 Områden för etjänster och Infrastruktur Det finns fyra övergripande områden som stöds av olika etjänster: Invånartjänster Vårdinformation och beslutsstöd Ekonomi/uppföljning Infrastruktur Tjänst: en tjänst är det arbete som informationsteknik kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/IT-tjänst. Exempelvis en bokningstjänst av ett vårdtillfälle eller en filöverföring mellan två programvaror/system. Tjänsten är en del av en teknisk plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster etc. System: Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje tekniskt system erbjuder funktioner och den vy som människan möter i systemet samt alla de nödvändiga basfunktioner som krävs för att skapa ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. Plattform: En plattform inom informationstekniken är en bas/samling av funktioner som flera tjänster kan samutnyttja. Den består av en viss hårdvara, ett visst operativsystem och basfunktioner för exempelvis, säkerhet, databashantering och kommunikation. Tjänsterna kan serva helt skilda system och verka i helt skilda kontexter.

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 33 Fig 1. Beskrivning av SLL:s områden för etjänster och infrastruktur 4 Kravställda etjänster Vårdgivaren skall använda de etjänster och därtill relaterade ITplattformar och IT-system som framgår av Tabell 1. Under punkt 4.1 finns krav som gäller vid avtalets tecknande. För detaljerad information angående informationsobjekt se punkt 4.2 och för termer och definitioner se punkt 5.3. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns gällande krav vid eventuella förändringar.

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 34 4.1 etjänster och därtill relaterade IT-plattformar och IT-system Tabell 1. etjänster och därtill relaterade IT-plattformar och IT-system som vårdgivare skall använda Vårdinformation och beslutstöd Namn Elektroniskt journalsystem E recept Sjukresesystemet Uppdragsguiden Ekonomi/uppföljning Namn DRG SLL Faktureringsunderlag läkemedel, FUL WIM Vårdmarknad Beskrivning Är ett IT system i vilket vårdgivare dokumenterar patientuppgifter. Digital förskrivning och beställning av recept till Apotekens Service AB. Tjänsten skall vara integrerad med vårdgivarens journalsystem alternativt Mina vårdkontakter och ansluten till landstingets gemensamma receptserver. I det fall tjänsten inte är integrerad i journalsystemet eller Mina vårdkontakter skall vårdgivaren redovisa en plan för integrationen. En sjukresa är en resa/transport av en patient till/från eller mellan vårdgivare i sjukvården. Sjukresesystemet är Stockholms läns landstings systemstöd för att administrera sjukresor. Vårdgivare skall när behov och förutsättningar finns för patientens räkning beställa sjukresa digitalt via sjukresesystemet. Uppdragsguiden är ett sätt för HSN förvaltningen att tillhandahålla information för landstingsfinansierade vårdgivare i Stockholms län. Ambitionen är att samla den information vårdgivarna behöver för att utföra sitt uppdrag och att erbjuda genvägar till/beskrivningar av olika system. Här finns information om patientmötet (information som berör frågeställningar som kan tänkas dyka upp i den direkta kontakten med patienten), vårdavtal (relationen mellan beställare och vårdgivare). Utvecklingsfrågor, strategisk uppföljning och inrapportering av verksamhetsdata och nyheter går att finna på Uppdragsguiden. Beskrivning Tjänst som utifrån framför allt diagnos och åtgärdskod/er grupperar besöket/vårdtillfället till en DRG kod (sekundär klassifikation). DRG kod kan användas som ersättningsbar produktkod. Granskning och kontroll av vårdgivarens kostnader för läkemedel som vårdgivaren har eget betalningsansvar för. WIM (Webbaserad inmatning) är en elektronisk uppföljning anpassad för de olika vårdområdena. Genom WIM inhämtas verksamhetsinformation som ej rapporteras elektroniskt via vårdgivarens kassa eller PAS system till GVR. WIM skickas till vårdgivaren och skall för avtalsuppföljning besvaras en gång per år. Utöver WIM avseende avtalsuppföljning skickas det ut ett antal andra WIM i olika syften som skall besvaras av vårdgivaren. Vårdmarknad är ett system som används av vårdgivare för att registrera prognostiserad väntetid för åtgärder och mottagningsbesök. Informationen i Vårdmarknad används både av patienter och remittenter för att se vilken eller vilka vårdgivare som har kortast väntetid. Informationen redovisas i Vårdguiden och i den nationella databasen hos Sveriges Kommuner och Landsting. Kräver åtkomst till SLLnet Ja, i förekommande fall Nej Nej Nej Kräver åtkomst till SLLnet Nej Ja Nej Nej

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 35 Infrastrukturfunktioner, tillhörande IT system/it tjänst och förklarande beskrivningar Namn Hantera elektronisk kommunikation via valfri tjänsteleverantör Hantera e post via valfri tjänsteleverantör Hantera etjänstekort enligt SLL:s RA policy Hantera Internet via valfri tjänsteleverantör Hantera koder och klassifikationer via PSLL/kodservern Hantera personuppgifter via PU/PSLL Beskrivning För att hantera elektronisk kommunikation så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda denna tjänst. Det finns möjlighet för vårdgivaren att ansluta till det koncerngemensamma kommunikationsnätet SLLnet för åtkomst till koncerngemensamma etjänster och IT tjänster och/eller för elektronisk kommunikation med andra vårdgivare. Det finns möjlighet för vårdgivaren att avropa anslutning till SLLnet via SLL:s Tjänstekatalog. För att tillse att olika intressenter inom SLL kan hantera meddelandebefordran över Internet via E post (elektronisk post) inom och utom SLL så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda denna tjänst. Det är fritt att välja leverantör av tjänsten. Det finns möjlighet för vårdgivaren att avropa denna tjänst via SLL IT:s tjänstekatalog. För att tillse en förbättrad fysisk säkerhet och säker identifiering vid åtkomst till IT tjänster så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal att använda denna tjänst. SITHS policy för Registration Authority (RA) anger riktlinjer för hur man skapar och ger ut SITHS kort (dvs kort med SITHScertifikat). Det är ett krav för vårdgivare med vårdavtal att hantera etjänstekort med SITHS certifikat enligt SITHS RApolicy. Det är fritt för vårdgivaren att välja leverantör av etjänstekortet. Kortutgivaren måste vara godkänd enligt SITHS Inera AB. Det finns möjlighet för vårdgivaren att avropa etjänstekort som tjänst via SLL IT:s tjänstekatalog. För att tillse att olika intressenter inom SLL kan hantera enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild via World Wide Web, e post och fildelning inom och utom SLL så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda denna tjänst. Det är fritt att välja leverantör av tjänsten. Det finns möjlighet för vårdgivaren att avropa denna tjänst via SLL IT:s tjänstekatalog. För att öka riktigheten och kvalitén på information så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda denna tjänst som omfattar obligatoriska koder och klassifikationer för användning inom vård och omsorg. Exempel på koder och klassifikationer är: besöksklassificering, läkemedelskoder, verksamhetsform och diagnoser. Det är krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda SLL:s tjänst Kodserver. Kodserverns koder och klassifikationer finns på: http://codeserver.sll.se/user action.do?action=start För att öka riktigheten och kvalitén på personuppgifter så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal med SLL att använda denna tjänst. Åtkomsten till personuppgifter sker via SLL:s Snod tjänst ( SäkerNod ) via personuppgiftsregistret (PU) till länets befolkning och andra intressenter som kommer i kontakt med SLL. PU förses med personuppgifter från Skatteverket, fastighetsinformation från lantmäteriet, områdesindelningar mm. Kräver åtkomst till SLLnet Nej Nej Nej Nej Nej Ja

Kapitel 7 Informationshantering och rapportering 36 Hantera säkra identiteter med SITHS certifikat via PSLL Hantera vårdgivarens kontakt och behörighetsinformation via EK För att tillse säker åtkomst till IT system och etjänster samt inloggning till dessa så är det krav på vårdgivare med vårdavtal att använda denna tjänst. Medarbetare hos vårdgivare med vårdavtal skall ha ett etjänstekort. etjänstekortet är en förutsättning för sammanhållen patientinformation och fungerar även som en personlig e legitimation. etjänstekortet är en förutsättning för åtkomst till olika IT system och etjänster. Det finns möjlighet för vårdgivaren att avropa denna tjänst via SLL IT:s tjänstekatalog. Medarbetare hos vårdgivare med vårdavtal skall ha ett etjänstekort som följer SITHS regelverk. etjänstekortet, som grundas på en säker personpost i EK, är en förutsättning för att ta del av sammanhållen patientinformation. etjänstekortet fungerar även som en personlig e legitimation. etjänstekortet är en förutsättning för åtkomst till olika IT system och etjänster. Vårdgivare skall vända sig till SLL IT för att avropa tjänsten via SLL IT:s tjänstekatalog. Vårdgivarens kontaktkort innehåller beskrivningar av vårdgivarens uppdrag och verksamhet. Uppgifter hämtas automatiskt ifrån den registrering som Vårdgivaren gör i EK. För att tillse att vårdgivare inom SLL även kan tillse en säker inloggning enligt Patientdatalagens och Datainspektionens krav så är det ett krav för vårdgivare med vårdavtal att använda denna tjänst. Funktionen innehåller uppgifter om vårdgivarens kontakt och behörighetsinformation och ska registreras i SLL:s elektroniska katalog (EK) som ingår i PSLL. Exempel på uppgifter är: vårdgivarens namn, typ av vårduppdrag, kontaktuppgifter, öppettider, vårdgivarens organisationstillhörighet och personal. Tjänsten är bland annat en förutsättning för tilldelning av certifikat som stöd för inloggning och behörighetsstyrning i IT system samt information i etjänster som Vårdguiden och Mina vårdkontakter. Vårdgivare skall vända sig till SLL IT för att avropa tjänsten via SLL IT:s tjänstekatalog. Nej Ja I tabell 1, kolumn Kräver åtkomst till SLLnet anges om tjänsten eller funktionen förutsätter åtkomst till det koncerngemensamma kommunikationsnätet SLLnet. Det finns olika sätt att få åtkomst, ett sådant är t ex SLL:s SAM-tjänst. 4.1.1 Rätt att använda SLLnet SLLnet är Stockholms läns landstings gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting har rätt att ha en anslutning till SLLnet. För vissa vårdgivare är denna rättighet även en skyldighet och är då kostnadsfri. 4.1.2 Kostnader för SLLnet Anslutning till SLLnet är kostnadsfri för de vårdgivare som använder system eller IT-tjänster vilka i Tabell 1 är markerade med Ja i kolumnen Kräver åtkomst till SLLnet. Kapacitet och servicenivå anpassas till vad som krävs för att klara av inrapporteringen via de system som är obligatoriska enligt regelboken. Om det inte längre är nödvändigt att vara