Promemoria Kuwait: Politisk och ekonomisk översiktsrapport Officiellt namn: Kuwait (Dawlat al-kuwayt) Yta: 17 818 km 2 Huvudstad: Kuwait City Folkmängd: ca 4,3 miljoner, varav cirka 2,9 miljoner utländska medborgare (2016) Befolkningstillväxt: 4,8 % (2015-2016) Religion: Islam 85% (70% sunni, 30% shia) Språk: Arabiska Valuta: Kuwaitisk dinar (KWD) Växelkurs: 1 Kuwaitisk dinar (KWD) 29 SEK (2016) Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Emiren Sabah al-ahmad al-jaber al-sabah Kronprins: Sheikh Nawaf al-ahmed al-sabah Regeringschef: Premiärminister Jaber Al-Mubarak Al- Hamad Al-Sabah Utrikesminister: Shaykh Sabah Al-Khalid Al-Hamad Al-Sabah BNP: 104 miljarder USD (2016) BNP tillväxt (real): 2,5 % (2016) BNP/capita: 69,739 USD (2016) Inflation: 4% (est 2017) Arbetslöshet: 3 % (2016) Nationell budget, intäkter: 47,14 miljarder USD (2016) Nationell budget, utgifter 65,32 miljarder USD (2016) Oljereserver: 104 miljarder fat (2016) Naturgasreserver: 1,784 triljoner kbm (est 2016) Oljeproduktion: 2,85 miljoner fat/dag (est 2016) Svensk export: 494 miljoner SEK (2016) Svensk import: 2,4 miljoner SEK (2016) Svenska exportvaror: Verkstadsprodukter, maskiner Svenska importvaror: Bränslen och verkstadsprodukter Största exportpartners: Sydkorea, Kina, Indien, Japan, USA, Största importpartners: Kina, USA, Saudiarabien, Japan, Tyskland
Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Kort historik I början av 1700-talet emigrerade ett antal beduinstammar från det inre av den Arabiska halvön till det karga landskap som är dagens Kuwait. Området kontrollerades då av Bani Khaled stammen. 1756 utsågs Sabah Bin Jaber till det nya bosättarsamhällets ledare (sheikh). Han kom senare att kallas Sabah den förste och det är hans ättlingar som än i dag styr Kuwait. För att undvika ett ottomanskt maktövertagande, skrev Kuwaits emir år 1899 ett avtal med Storbritannien och blev därefter ett brittiskt protektorat. Först 1961 blev landet självständigt och Kuwait tog sina första steg som en modern självständig stat. Två år senare hölls landets första parlamentsval under en lika ny konstitution. Inrikespolitik Kuwait är en konstitutionell republik där emiren är statschef. Författningen antogs 1962 efter frigörelsen från det brittiska protektoratet. Av Kuwaits konstitution framgår att styret skall vara demokratiskt och att suveräniteten ligger hos folket, som är källan till all makt. Det stadgas också att alla skall behandlas lika oavsett kön, ursprung, språk och religion. Den nuvarande emiren, Sabah IV Ahmad Al-Jaber Al-Sabah, tillträdde i januari 2006 sedan parlamentet röstat om att avsätta företrädaren. Emiren utses alltid ur familjen Al-Sabah. Emiren utser premiärministern, som i sin tur utser övriga ministrar, ministerrådet, vilket godkänns av emiren. Det är i emirens och hans val av regering som den exekutiva makten vilar. Den legislativa makten utövas av nationalförsamlingen (Majlis al- Umma) som består av ministrar och 50 folkvalda representanter som väljs vart fjärde år i fria och allmänna val. Ministrar får automatiskt plats i parlamentet, men saknar rösträtt om parlamentet väljer att rösta om avsättande av ministrar. Sedan 2005 får både män och kvinnor rösta och ställa upp i val. Alla medborgare över 21 år har rösträtt, med undantag för de som ej föds in i medborgarskapet. Personer måste ha varit medborgare i minst 30 år för att få rösta. Politiska partier är förbjudna, men parlamentsgrupperingar fungerar i viss mån indirekt som sådana.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) Nationalförsamlingen har en stark roll som lagstiftande församling. Visserligen måste emiren validera alla nya lagförslag, men om nationalförsamlingen med två tredjedelars majoritet kommer till ett annat beslut än emiren, måste denne ändå godkänna lagförslaget. Nationalförsamlingen kan misstroendeförklara premiärministern, och emiren kan då antingen upplösa regeringen eller nationalförsamlingen. Om det senare sker måste nyval utlösas inom två månader. Om den nya församlingen inte heller känner förtroende för premiärministern måste dock emiren forma en ny regering. Det politiska livet i Kuwait präglas av stark turbulens. Parlamentet kan också rikta en misstroendeförklaring mot en minister eller kalla honom/henne till utskottsförhör, vilket ofta refereras till som grillningar i Kuwait. Det folkvalda parlamentet har förhållandevis stort inflytande i den politiska processen. I varje fall om man jämför det med andra folkvalda politiska församlingar i regionen, som ofta fungerar mer som rådgivande funktioner i den politiska processen, än som lagstiftande. Dock är som framgår ovan icke-valda ministrar berättigade en plats i parlamentet, vilket innebär ett skydd för sittande regering. En intressant komponent i den kuwaitiska politiska kulturen är de så kallade diwaniya. En anrik tradition av regelbundna, inofficiella möten vid vilka män och numera även kvinnor, politiker, stamledare och medborgare träffas för att diskutera angelägna frågor. Till skillnad från andra former av samlingar behöver inte tillstånd sökas för att samlas i diwaniyas. Regeringen försökte i april 2008 förbjuda diwaniyas i en ansats att förhindra stammar från att hålla hemliga primärval i vilka man enas om en kandidat för parlamentsvalet. Efter upprepade protester drog dock regeringen tillbaka förslaget. Efter en regeringsombildning upplöste emiren parlamentet i december 2011. Det nya valet i februari 2012 vanns av oppositionen, med islamister i täten, vilka försökte öka de religiösa inslagen i samhället, baserat på shari a. I juni 2012 suspenderades parlamentet av emiren som återinsatte motsvarande från november 2011. I oktober 2012 upplöstes parlamentet på nytt och nyval utlystes. Efterföljande val ägde rum i december 2012, och präglades även det av viss kontrovers. Valet bojkottades framförallt av islamistiska grupperingar och oppositionella
Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) stammar och kom att ogiltigförklaras av författningsdomstolen med ytterligare nyval som följd. Nytt val hölls i juli 2013 och bojkottades av stora delar av den traditionella oppositionen. I december 2013 lämnade regeringen in en avskedsansökan efter ett stort antal grillningar i parlamentet och en ny regering utsågs i januari 2014, den sjätte regeringsombildningen sedan december 2011. I denna regering halverades antalet kvinnor och shi iter från två till en vardera medan antalet islamister fördubblades från två till fyra. Återkommande grillningar parlamentet samt blockerade förslag till lagstiftning har fortsatt att skapa spänningar mellan parlamentet och regeringen. Under 2015/16 intog regeringen en allt hårdare linje mot oppositionen. Medborgarskap upphävdes för regimkritiker, tidningar stängts ned och en ny anti-terrorismlagstiftning infördes och vad gäller kontroll av internet (juni 2015), begränsades yttrandefriheten på nätet. Starka motsättningar mellan regering och parlament vad gällde landets ekonomiska politik resulterade i att parlamentet i oktober 2016 upplöstes än en gång av den kuwaitiska emiren. Val hölls i november 2016. I detta val gjorde oppositionen återkomst; denna gång bestående av islamister, liberaler och representanter för olika stammar. Den senare tidens politiska reformer underbyggt av en genuin misstro gentemot regeringen anses ha påverkat oppositionens beslut att upphäva bojkotten. Oppositionen skördade stora framgångar och vann 24 av 50 mandat i nationalförsamlingen. Runt hälften av oppositionens platser utgörs av islamister och endast en kvinna tog plats i parlamentet. Antalet shi iter minskade från nio till sex platser. Betydelsen av den nya sammansättningen i den legislativa makten är ännu oklar men oppositionens möjligheter att påverka det politiska läget avgörs av hur väl de olika fraktionerna inom oppositionen lyckas samarbeta. De senaste åren har kuwaitisk inrikespolitik präglats av turbulens. Under 2011 intensifierades protesterna och hösten 2012 präglades av stora demonstrationer, liksom mindre dito sommaren 2014. Även om Kuwait är något av en föregångare i regionen vad gäller demokratiska reformer, ligger mycket makt alltjämt kvar i emirens händer. The Economist Intelligence Unit (EIU) rankar Kuwait som en
Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) auktoritär stat i sitt demokratiindex, men konstaterar samtidigt att landet är en av de mest demokratiska bland de auktoritära. Ett de facto moratorium på dödsstraffet infördes 2007, men detta bröts 2013, då fem personer avrättades. I januari 2017 avrättades sju personer, däribland en kuwaitisk prins. Avrättningarna var de första verkställda dödsstraffen sedan 2013. Utrikes- och säkerhetspolitik Kuwaits utrikes- och säkerhetspolitik bygger på försök att uppehålla goda relationer med de tre stora grannarna Irak, Iran och Saudiarabien. Med Saddam Hussein ur bilden, återupptog Kuwait diplomatiska förbindelser med Irak 2008. Kuwait har därefter eftersträvat normaliserade relationer genom att bl. a efterskänka delar av krigsskadeståndet från Iraks invasion 1990 och stöd för stabiliseringssträvandena i Irak. Kuwaits relation till Iran är bättre än många andra GCC-länders. 2014 blev emiren den förste GCC-ledaren att besöka Iran sedan iranska revolutionen 1979. Förhållandet till Saudiarabien är dock det dominerande och Kuwait återfinns ofta i det saudiska lägret i utrikesoch säkerhetspolitiska frågor. I förhållande till Saudiarabien finns dock ett spänningsmoment i den gemensamma förvaltningen av oljefälten i den s.k. Neutrala zonen, som ligger längs gränsen mellan de två länderna. Kuwait stödjer den saudiledda militära interventionen i Jemen som inleddes i mars 2015. I januari i år besökte Kuwaits utrikesminister, tillika vice premiärminister, Sheikh Sabah al-khalid al-hamad al-sabah Iran. Besöket var det första på högre nivå från ett GCC-land sedan början av 2016 då de diplomatiska relationerna mellan Saudiarabien och Iran bröts efter det att Saudiarabien avrättat en shiitisk skriftlärd och den iranska Basilmilisen bröt sig in och vandaliserade den saudiska ambassaden i Teheran. Kuwait är en viktig bundsförvant till USA. Sedan den USA-ledda koalitionen 1991 befriade Kuwait från den irakiska invasionen, har USA omfattande militärbaser i Kuwait, och landet fungerar som ett transitområde och logistisk bas för amerikanska trupper. Kuwait är en viktig partner till NATO och är tillsammans med Bahrain de enda
Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) länderna i Gulfen med statusen major non-nato ally (MNNA). Kuwait stödjer den av USA ledda koalitionen mot Daesh. Sedan 2013 har Kuwait stått värd för fyra givarmöten (pledging) för Syrien. Kuwait är en betydande biståndsgivare och ger mer än 2 % av sin bruttonationalprodukt i form av bistånd. Ekonomi och handel Kuwait är ett av världens rikaste länder per capita. Med en tiondel av världens kända oljetillgångar domineras Kuwaits ekonomi av oljesektorn. Oljan står för runt 90 procent av inkomsterna från export och utgör drygt hälften av landets BNP och landet investerar stora delar av sina oljeinkomster utomlands. Investeringarna har nästintill dubblerats efter finanskrisen och uppgår nu till runt 400 miljarder USD, vilket gör det till en av världens största investeringsfonder. Landets ekonomiska struktur gör det känsligt för oljeprisfluktuationer. Två strejker mot försök att dra ner löner och sjukförmåner bland oljearbetare, april och maj 2016, har påvisat svårigheten för Kuwait att reducera kostnader när prisnivån på olja sjunker. För att minska beroendet av olja har regeringen presenterat en femårig reformplan, som löper 2015/16-2019/20. Syftet är att diversifiera ekonomin, främja den privata sektorn och minska subventioner på olja, elektricitet och vatten, och parallellt öka kostnaderna för offentligt finansierade tjänster som hittills varit kostnadsfria för kuwaitier. En 10- procentig företagsskatt övervägs även för närvarande, liksom införandet av en mervärdesskatt i hela GCC 2018. Jordbruk och fiske står för en halv procent av landets BNP och knappt en procent av landets totala yta är uppodlad. Detta gör Kuwait starkt importberoende. Tillverkningsindustrin är liten och domineras av oljerelaterade industrier. Tjänstesektorn är en växande del av ekonomin. Gästarbetare från främst Asien och de arabiska grannländerna utgör en stor del av Kuwaits arbetskraft. Cirka 80 procent av alla kuwaitiska medborgare arbetar i den offentliga sektorn, medan den privata sektorn domineras av utlänningar. Lönenivån i den offentliga sektorn har nästintill fördubblats sedan finanskrisen bröt ut 2008. Trots kuwaitiska ansträngningar att öka andelen kuwaitier aktiva i den privata sektorn,
Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) bland annat genom att toppa upp lönerna från statligt håll, fortsätter andelen utlänningar att öka. 2003 ingick Kuwait en tullunion med GCC-länderna. Unionen innebär att interna tullar avskaffats och externa harmoniserats mellan länderna. Kuwait är sedan 1995 fullvärdig medlem i WTO. Kuwait styrs fortsatt av de stora handelsfamiljerna och de relativa monopol de upprätthåller inom olika sektorer. Detta, tillsammans med det faktum att parlamentet stoppar många av regeringens mer långsiktiga förslag för ekonomiska reformer, har förhindrat att Kuwait nått samma ekonomiska framgångar som de närliggande emiraten, FAE och Qatar. Förbindelser Sverige Kuwait Sverige har ingen diplomatisk, konsulär eller kommersiell representation i Kuwait, sedan ambassaden stängdes 2001. Sveriges ambassad i är sedan hösten 2016 sidoackrediterad i Kuwait. Kuwait tillåter inte honorära konsulat och Sverige erhåller för närvarande informellt stöd från företaget GAC (Gulf Agency Company) i främst konsulära ärenden. Kuwait har sedan 1994 en ambassad i Stockholm. Den svenska kolonin uppgår till omkring 125 personer. Sveriges export till Kuwait uppgick till 494 miljoner SEK år 2016. Importen uppgick samma år till dryga 2,4 miljoner SEK. Potentialen för svensk export till Kuwait är stor. Sjuk- och hälsovård, infrastruktur, miljöteknik samt finansiella tjänster är exempel på områden där svensk industri skulle kunna bryta ny mark i Kuwait. Utbildnings- och forskningsutbyte och samarbete är ytterligare områden med god samarbetspotential. Förutsatt en stabilisering i Irak, torde den planerade Mubarak Al-Kabirhamnanläggningen med industrizon vara av intresse för svenska företag givet den potential för gränsöverskridande handel som finns med Basraregionen i Irak. Den planerade utbyggnaden av ett järnvägsnät mellan GCC-staterna är också av intresse i detta sammanhang. Flera stora svenska företag som ABB, Ericsson, GAC och Volvo har egen närvaro i Kuwait medan IKEA och H&M är etablerade genom franchise. Nasdaq-OMX sålde våren 2009 sitt handelssystem och konsulttjänster till Kuwait Stock Exchange (KSE). OKQ8 är till stora delar Kuwait-ägt.
Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Dåvarande handelsministern Ewa Björling besökte Kuwait i februari 2010. I november 2015 besökte utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist landet. I oktober 2016 ägde möte rum i Kuwait City mellan statsminister Stefan Löfven och Kuwaits förste vice-premiärministern och tillika utrikesministern, shejk Sabah Khalid Hamad Al Sabah. De goda bilaterala relationerna lyftes fram liksom vikten av samråd inför och under 2018 då båda länderna kommer att ingå i FN:s säkerhetsråd. Drottning Silvia genomförde ett arbetsbesök till Kuwait hösten 2016 i samband med ett styrelsemöte med organisationen Mentor Arabia och Kuwaits talman Marzouq Al- Ghanim besökte Sverige i mars 2017. THESLEFF