Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Avdelningen för befolkningsperspektiv Mars 06

2 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Befolkningen i länet 5 Levnadsförhållanden 8 Levnadsvanor 11 Befolkningens hälsa 13 Befolkningens syn på sjukvården Konsumtion av hälso- och sjukvård Kostnader för hälso- och sjukvård Barn och ungdomar 24 Äldre 26 Psykisk ohälsa 28 Metod Förklaringar och begrepp 31 Rapporten är sammanställd av Milan Knezevic, Avdelningen för befolkningsperspektiv. Kapitlet Kostnader för hälso- och sjukvård har sammanställts av Michael Högberg, Närsjukvård norra länet. Data från Folkhälsoenkäten 02 och Vårdbarometern har tagits fram av Avdelningen för befolkningsperspektiv. Data om vårdkonsumtionen i länet samt kartorna över länet har tagits fram av Avdelningen för Verksamhetsstyrning och uppföljning. En referensgrupp har vid två tillfällen lämnat sina synpunkter på rapporten. Vid sammanställningen har ett flertal medarbetare på Beställare Vård bidragit med synpunkter.

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 3 Inledning En effektiv styrning av hälso- och sjukvården kräver beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård i dag och i framtiden. Denna rapport är en sammanställning på länsnivå av olika uppgifter som enligt vår bedömning är viktiga för denna styrning. Utgångspunkten är ett befolkningsperspektiv. De områden som redovisas är demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion samt kostnader. För att kunna göra jämförelser mellan olika delar av länet är det mesta uppdelat på kommun- och stadsdelsnivå. Vidare lämnas i tre separata avsnitt redovisningar för de tre prioriterade grupperna: barn och ungdomar, äldre samt psykisk ohälsa. I dessa avsnitt lämnas också några iakttagelser som inte gör anspråk på att vara heltäckande för den aktuella behovsgruppen, men ändå känns viktiga att framhålla. Sedan år 02 har Beställare Vård årligen tagit fram en folder för varje kommun och stadsdel. År 04 togs foldern Befolkningens hälsa och vårdbehov i Stockholms stad fram med jämförelser mellan stadsdelarna. Den här rapporten är en vidareutveckling med beskrivning av befolkningens behov på länsnivå Målgruppen för rapporten är framför allt politiker och tjänstemän i landstinget samt vårdgivare och samarbetspartners. Vår förhoppning är att innehållet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och beslut av framför allt inriktnings- och prioriteringskaraktär på olika nivåer i organisationen. Leif Karnström Avdelningschef Avdelningen för befolkningsperspektiv Beställare Vård

4 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Sammanfattning Under de kommande fyra åren kommer invånarnas behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län att öka. Förändringen beror främst på en hög demografisk ökning på ca 1,4 per år. De demografiska förändringarna är dock inte jämnt fördelade mellan kommunerna/stadsdelarna. De yttre och mindre kommunerna får en hög ökning på 10- fram till 09, medan innerstadsdelarna får svagast ökning. Stockholms stad blir allt yngre medan kommunerna blir allt äldre, framförallt i södra länet. Mest ökar andelen äldre mellan 65-80 år. Invånare med utländsk bakgrund bor oftare i socioekonomiskt svaga områden. Även i kommuner med en hög andel invånare med svensk bakgrund finns områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund. Levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa för dessa grupper ligger under eller mycket under genomsnittet. Både utbildnings- och inkomstnivå har ökat från en redan hög nivå, men skillnaderna mellan olika sociala grupper ökar. Inkomstklyftorna mellan områdena samt skillnaderna i utbildningsnivå ökar. Invånare med hög utbildning och inkomst söker vård i högre utsträckning, medan invånare med låg utbildning och låg inkomst har sämre hälsa men lägre konsumtion av hälso- och sjukvård än genomsnittet. Den sista gruppen avstår oftare från att söka vård av ekonomiska skäl. En negativ utveckling av levnadsvanor hos unga i allmänhet, och hos unga flickor i synnerhet kan noteras. Detta ökar behoven av förebyggande insatser och tillgången till psykiatrisk vård. Medellivslängden ökar men fler upplever sämre hälsa. Den psykiska ohälsan ökar, mest hos yngre vuxna och hos kvinnor. Övervikt fortsätter att öka i alla åldrar. Enligt en prognos från länets Centrum för folkhälsa kommer antalet individer med diagnostiserad cancer, akut hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur samt psykos inkl schizofreni att öka. Skillnaderna i hälsa sett per kommun/stadsdel ökar också. Invånarnas åsikter om hälso- och sjukvården i länet blir mer positiva. Störst förbättring har noterats i telefontillgängligheten till husläkarmottagningarna och möjligheten att få information om sjukvården. Trots förbättringen finns vissa skillnader mellan kommuner/stadsdelar, åldersgrupper, svensk- och utländskt födda och mellan kvinnor och män i länet. Antalet besök i öppenvården ökar och närsjukvården står för hela ökningen sedan år 02. Öppenvårdskonsumtionen per invånare varierar kraftigt mellan kommuner/stadsdelar. Förortskommuner med yngre befolkning och längre avstånd till vårdgivarna har lägre antalet besök per invånare. Antalet vårdtillfällen i slutenvården har ökat med 2,5 sedan 02. Mest ökade geriatrisk slutenvård. Somatisk specialistvård står för över 80 av vårdtillfällena för alla åldersgrupper. Kommuner/stadsdelar med äldre befolkning och med närhet till akutsjukhus har högre antal vårdtillfällen räknat per 1 000 invånare. s hälso- och sjukvård kostade förra året 35 miljarder kronor, eller 8 kronor per invånare. Spridningen i kostnader per invånare är stor mellan kommuner/stadsdelar, från 56 kronor till 9 kronor. Våra barn är bland de friskaste i världen, men det finns indikatorer som pekar på försämring. Konsumtionen av öppen psykiatrisk vård ökar snabbt. Förekomsten av allergi minskar inte och övervikt fortsätter öka. Äldres hälsa har förbättrats under de senaste åren och äldre i länet uppger bättre hälsa än äldre i resten av landet. Enligt prognosen kommer andelen äldre över 65 år att öka från drygt till fram till år 09. Kvinnor lever längre men mäns medellivslängd ökar snabbare. Äldre kvinnor rapporterar i högre grad smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet. Under 05 har äldre haft i genomsnitt,6 besök i öppenvården med en stor spridning mellan kommunerna/stadsdelarna från 11 till 2 besök per invånare. Äldre över 65 år stod för över 40 av alla vårdtillfällen i slutenvården i länet för 05. Psykisk ohälsa och konsumtion av psykiatrisk vård ökar i länet. De grupper som oftare än andra uppvisar nedsatt välbefinnande är arbetslösa, förtidspensionerade, ensamboende och personer med ekonomiska problem. Kvinnor rapporterar lägre psykisk välbefinnande än män. Under år 05 har över 80 000 personer haft kontakt med beroendevården och/eller den psykiatriska vården och antalet ökar sedan år 98. Detta bidrar till att antalet personer som inte har tillgodosedda behov av psykiatrisk vård minskar.

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 5 Befolkningen i länet Befolkningens behov av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av dess storlek och ålderssammansättning. Stockholms län är en tätt befolkad storstadsregion sett ur svenskt perspektiv. I länets 26 kommuner bodde i slutet av år 05 knappt 1 900 000 invånare, vilket är av Sveriges befolkning. Största kommunen är Stockholms stad som består av stadsdelar med sammanlagt 0 000 invånare, näst störst är med 81 000 invånare. Minsta kommun är med ca 8 000 invånare. Befolkningstillväxten för hela länet fram till 09 förväntas bli drygt 26 000 invånare per år. Enligt prognosen består ökningen av ett födelseöverskott på ca 10 000 personer, inrikes inflyttning på ca 10 500 personer och invandring från utlandet på ca 4 500 personer per år i genomsnitt. Ytterområdena 1 ökar snabbast Antalet invånare ökar fram till år 09 i nästan alla kommuner/stadsdelar. Absolut största ökningen prognostiseras i, ca 6 000 invånare. Procentuellt ökar snabbast, med drygt. Diagram 1: Antal invånare 05 samt förändring fram till 09, i antal resp. andel, per kommun/stadsdel, efter länsdel, prognos, basår 04 % 0% 4% Antal inv 05 % 3% Förändring 09 2% 2% 11% Förändring i % 4% 3% 3% 9% 4% 3% 6% 6% 6% 4% 1% 0% % % Källa: RTK Områdesdatabasen % 13% 2% 5% % 10% 6% 4% 13% % 3% 8% 5% 10% 4% 5% 4% 3% % 5% 5% 0 000 40 000 000 80 000 100 000 antal Sett över hela länet inträffar den största ökningen i norra länet. Enligt prognosen ökar antalet invånare med ca 40 000 personer eller med. Tabell 1: Antal invånare per länsdel, 05 samt förändring i antal och i fram till 09, prognos, basår 04 05 09 Förändring Länsdel antal antal antal % Norra länet 54 02 6 08 40 051,0 Sthlm/ 93 983 82 129 33 6 4,2 Södra länet 5 51 552 596 31 845 6,1 totalt 1 888 62 1 993 802 105 040 5,6 Källa: RTK Områdesdatabasen 80-talister och 40-talister ökar mest Skillnaderna i ökningen för olika åldrar är stora. Mest ökar grupperna -29 resp. 62-4 år. Största minskningen förväntas för gruppen 10- år resp. 55-61 år. Diagram 2: Antal kvinnor och män, efter ålder, 05 samt förändring fram till 09, prognos, basår 04 ålder 90 80 0 50 40 10 0 000 kvinnor antal män 000 Källa: RTK Områdesdatabasen m 05 m 09 kv 05 kv 09 1 Läs mer om länets uppdelning under sista kapitel Förklaringar och begrepp

6 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Stora skillnader i andelen äldre Drygt av alla invånare i länet är över 65 år och 4,5 är över 80 år. Enligt SCB är andelen äldre över 65 år i riket. Den högsta andelen äldre över 65 år i länet har och, knappt av befolkningen. Den lägsta andelen har och, endast 6 resp. 9. Andelen äldre över 80 år är störst på,,8, och i,,5. Den lägsta andelen har, 1,3, och, 2,1. Diagram 3: Andel invånare över 65 år per åldersgrupp och totalt, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 05, prognos, basår 04 9,6 8,8 9,0 9,3 9,5 8, 10,0 9, 8, 11,3 11,2 10,6 11,2 11,4 13,8 5,0 6,6, 8,9,0 8,0 8,1,3 8,3 8,6 8,5 8,0 9,4 11,4 10, 10,6 10,1 10,5 12,6 8,4 8,8 9,0 8,8 9,0 9,9 10,0 9,0 10,8 11, Källa: RTK Områdesdatabasen 2,6 2,9 2,6 3,0 4,1 2,9 3, 5,1 3,4 4,3 6,2 6, 6,8 1,36,4 2,9 9,4 65-9 3,1 10, 3,0 11,9 80-w 5,0 11,9 4,1 12,0 4,5 12,6 5,4 12, 6,1,4 5,9,5 6,3,8 6,9,8 5,5,0 4,6,0 5,9,6 6,2,8,5,6,8,2,4,9 2,5 2,4 4,5 2,1 2,8 2,5 2,5 2,4 3,9 11,4 11,9 12,0 12,4 12,8 12,9 13,4 13,8,,5,8,9,2 5,8,5 10,9 11,1 11,2 11,5 11,6 4,0 4,6,1 12,4 12,4 12,9,8,3 0 5 10 25 Yngre äldre ökar snabbast Tabell 2: Förändringen av antalet äldre, efter åldersgrupp, 05-09, prognos, basår 04 05 09 Förändring Ålder antal antal antal % 65-9 år 1 1 1 02 29 942,5 80-w år 85 094 85 428 334 0,4 65-w år 266 4 296 500 26 11,4 Källa: RTK Områdesdatabasen Antalet äldre över 65 år kommer att öka mest i de norra och södra delarna av länet. Den största ökningen prognostiseras för med knappt 2 100 äldre. I 5 stadsdelar i Stockholms stad kommer antalet äldre att minska, störst blir minskningen i, med 400 äldre. Diagram 4: Antal invånare över 65 år 05 samt förändring fram till 09, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 05, prognos, basår 04 365 626 86 1 4 1 03 4 910 9 589 1 8 1 689 1 50 689 1 25 8 413 51 459 1 94-1 -286 08-409 -35-3 Källa: RTK Områdesdatabasen 404 469 1 1 8 1 1 05 Förändring fram till 09 83 5 125 95 294 340 2 089 1 62 1 554 1 690 1 3-500 500 500 antal

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Majoriteten av de äldre är kvinnor Andelen kvinnor ökar med stigande ålder. Av alla invånare över 65 år är 59 kvinnor och av alla invånare över 80 år är 6 kvinnor. Diagram 5: Andel kvinnor resp. män i länet, per ålder, 04 ålder 100 80 40 kvinnor män 0 0 25 50 5 100 Källa: RTK Områdesdatabasen Högre andel personer med utländsk bakgrund 2 än i riket År 04 hade 30 400 invånare i länet utländsk bakgrund vilket är drygt av alla invånare i länet. Genomsnittet för riket var 13. Invandringen till länet minskar. Under 04 utvandrade ca 13 000 personer samtidigt som ca 000 personer med utländsk bakgrund invandrade till länet. Prognosen visar att invandringssaldot, ca 4-5 000 personer per år, kommer att ligga på samma nivå fram till år 09. 3 I, och bor av alla länets invånare med utländsk bakgrund. I 12 av länets totalt 43 kommuner/stadsdelar bor 50 av alla invånare med utländsk bakgrund. Diagram 6: Andel invånare med utländsk bakgrund per kategori och totalt, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 04 Källa: RTK Områdesdatabasen,8 9,3 9,3 11,6 11,8 13,9,0,1,8,6,3,2,3,8,5 9,0 12,5 12,9 13,6,0,5,8,8,6,3,1,5,3,1 29,0 11,1 11,2 12,4,6,,4,8 23,2 2,4 Utl. medb. födda i utlandet Utl. medb. födda i Sverige Sv. medb. födda i utlandet 38,8 41,4 48,6 36,1 65,5 0 25 50 5 2 Med begreppet utländsk bakgrund avses invånare folkbokförda i Sverige som: har utländskt medborgarskap, eller är svenska medborgare födda utomlands 3 Regionplane- och trafikkontoret, Befolkningsprognos 05

8 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Levnadsförhållanden Mellan levnadsförhållanden och hälsa finns ett ömsesidigt samband. Personer som bor i socioekonomiskt svaga områden har i regel sämre hälsa och större vårdbehov. Att ha hög inkomst, hög utbildning eller att bo i trygga områden bidrar positivt till individens hälsa, samtidigt som personer med bra hälsa oftare kan uppnå högre inkomst, högre utbildning eller flytta till tryggare områden. Utbildningsnivån är hög men ojämnt fördelad Sedan år 90 har andelen invånare 25-64 år med låg 4 utbildning minskat i länet, från 24 till. År 03 hade 43 av länets invånare någon form av eftergymnasial utbildning. Lägst andel invånare med låg utbildning, t o m lägst i landet, har, 5. Den högsta andelen har, 41. Var fjärde lågutbildad person i länet bor i kommunerna,, och i. 35 av de lågutbildade är födda i utlandet. Bild 1: Andel invånare 25-64 år med låg utbildning (), per kommun/stadsdel, 03 Stockholms län Stockholms stad Källa: RTK Områdesdatabasen 4 Avser personer 25-64 år med högst förgymnasial utbildning dvs. med grund- eller folkskola. Både medelinkomsterna och inkomstskillnaderna ökar Medelinkomsten 5 i länet har ökat med 5 mellan år 91 och 03. Om man tar hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (,4 ) har den reala ökningen varit 28. Samtidigt har inkomstskillnaderna mellan kommuner/stadsdelar ökat., och har haft en real inkomstökning på 44 medan och har haft endast 4. Real medelinkomst i har t o m minskat med 1. Diagram : Utvecklingen av medelinkomst (i tkr) per inkomsttagare år och äldre, per kommun/stadsdel, 91-03 89 108 Källa: RTK Områdesdatabasen 6 1 1 131 1 1 1 1 133 133 135 13 13 139 0 0 0 1 1 2 2 2 4 5 6 1 4 8 1 6 9 9 2 4 5 9 8 2 3 6 5 236 243 9 234 2 245 2 234 2 262 238 234 9 21 9 250 25 258 23 26 281 292 8 8 8 9 2 3 4 6 6 8 8 3 3 2 3 91 03 340 0 50 100 0 0 250 0 350 tusental kr 5 Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp.

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 9 Kvinnornas medelinkomst har haft bättre utveckling än männens, men den är fortfarande mycket lägre. Diagram 8: Utvecklingen av medelinkomst (i tkr) per inkomsttagare, år och äldre, per kön, 91-03 år 03 91 2 6 0 40 80 100 Källa: RTK Områdesdatabasen kvinnor män Svag ekonomi 6 påverkar vårdutnyttjande negativt I den senaste Folkhälsoenkäten svarade drygt av de tillfrågade att de varit tvungna att avstå från att gå till tandläkare, sjukvården, eller att ta ut läkemedel på grund av svag ekonomi. Andelen varierar från 13 till 26 mellan olika närsjukvårdsområden. Diagram 9: Andel invånare () som uppger att de avstått från att gå till tandläkare, sjukvården eller att ta ut läkemedel p g av dålig ekonomi under de senaste 12 månaderna, per närsjukvårdsområde, 02 Nordost Norra innerstan Västerort/ Nord Sydost Södermalm Syd Östra söderort Nordväst Västra söderort - Järva Källa: Folkhälsoenkäten 02 13 25 26 0 10 6 Avser personer som svarat ja på frågan 66 Har du under de senaste 12 månaderna avstått från att gå till tandläkare, sjukvården eller att ta ut läkemedel på grund av ekonomi. Folkhälsoenkäten 02. Familjernas köpkraft påverkar barnens levnadsförhållanden Barn som lever i hushåll som har svårt att klara sina löpande utgifter har i högre grad ont i magen, huvudvärk, sömnbesvär samt känner sig trötta i skolan 8. Andelen barn som bor i familjer med låg köpkraft varierar mellan kommuner/stadsdelar, från 8 i till 42. Andelen barn som bor i familjer med hög köpkraft varierar ännu mer, från 1 i till 54 i. I de 3 kommuner som har högst antal barn i familjer med låg köpkraft (, och ) bor fler sådana barn än i de kommuner/stadsdelar med lägst antal sådana barn. Diagram 10: Andel barn () som lever i familjerna med låg köpkraft, per kommun/stadsdel, 02 8 41 10 24 10 11 54 12 40 12 41 13 13 24 13 13 28 34 33 25 39 8 8 13 12 10 11 23 12 28 9 9 35 36 6 39 42 63 1 0 40 80 100 Källa: RTK Områdesdatabasen låg köpkraft medel köpkraft hög köpkraft Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp. 8 Barn-ULF, undersökningar om levnadsförhållanden, SCB

10 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Var fjärde barn bor med ensamstående förälder År 03 bodde i länet 1 000 barn under år med sin ensamstående mor eller far. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar varierar från i till 34 i och i. Stadsdelarna i Stockholms stad har högst andel barn som bor med ensamstående mor eller far. Södra länet har lägst spridning mellan kommunerna. Diagram 11: Antal barn 0- år som bor med ensamstående förälder, per kommun/stadsdel, 03 Källa: RTK Områdesdatabasen 24 25 26 26 25 23 23 24 24 25 25 33 25 25 26 2 28 28 33 33 34 34 0 10 40 Ensamstående den dominerande familjetypen Enligt befolkningsstatistiken finns drygt 1,4 miljoner invånare över år i länet. Majoriteten av dem är ensamstående. Däremot är majoriteten av både kvinnor och män mellan 40-80 år gifta eller sammanboende. Det finns drygt 000 fler skilda kvinnor än män i länet, och skillnaderna mellan kön gäller alla åldrar. Däremot finns det 40 000 fler ogifta män än kvinnor. Diagram 12: Antal invånare -w år, efter ålder och civilstånd, 04 antal 35000 28000 000 000 000 0 Ogifta Gifta Skilda Änka/Änkling 40 50 0 80 90 100+ ålder Störst känsla av otrygghet i förorterna, och har en betydligt större andel invånare som känner sig otrygga än genomsnittet, när de går ensamma i sitt bostadsområde när det är mörkt ute, enligt Folkhälsoenkäten. Enligt Folkhälsoenkäten 02 är det tre gånger fler kvinnor än män som känner sig otrygga. Diagram 13: Andel invånare -84 år som känner sig otrygga i sitt bostadsområde (), per kommun/stadsdel, 02 Källa: Folkhälsoenkäten 02 4 6 8 9 9 9 10 23 23 23 24 25 2 34 0 10 40

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 11 Levnadsvanor Fysisk aktivitet, matvanor, sexualvanor, tobak, alkohol, narkotika och spelande påverkar vår hälsa, enligt de nationella folkhälsomålen. Under det senaste decenniet har rökvanorna förbättrats både i länet och i riket. Alkoholkonsumtionen ökar totalt, samtidigt som konsumtion av vin och öl ökar snabbare än konsumtion av sprit, enligt Systembolagets rapporter. Andelen överviktiga och feta i hela befolkningen ökar, samtidigt som andelen som regelbundet motionerar ökar. Minskningen av andelen dagligrökare har stannat av Rökning ökar risken för flera kroniska sjukdomar som cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt- och kärlsjukdomar etc. Generellt sett är det fler som röker bland personer med kortare utbildning, ensamstående med barn, personer med utländsk bakgrund och förtidspensionärer enligt Folkhälsorapporten 03 och enligt undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). I de flesta kommuner/stadsdelar är andelen kvinnor som röker högre än andelen män. Diagram : Andel dagligrökare -84 år (), kvinnor och män, efter kommun/stadsdel och länsdel, 02 8 9 13 13 13 11 12 13 3 12 13 Källa: Folkhälsoenkäten 02 11 13 11 12 12 23 0 10 40 26 Män Kvinnor Andelens som röker i länet är något lägre än i riket Andelen dagligrökare fortsätter att minska både i länet och i riket. Diagrammet visar dock att utvecklingen har stannat av under senare år, framförallt för männen i länet. Diagram : Andel dagligrökare i åldern 84 år (), i länet och i riket, 80-03 40 10 0 80 82 Kvinnor, riket (,3%) Män, riket (, %) Kvinnor, länet (,2%) Män, länet (,4 %) 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB 03år och alkoholkonsumtion är högre än i riket Hög alkoholkonsumtion ökar risken för förtidig död på grund av skrumplever, inflammation i bukspottkörteln, skador, förgiftningar, psykiska sjukdomar, cancer etc. Sedan mitten av 90-talet ökar den totala alkoholkonsumtionen i landet. Beräkningar visar att alkoholkonsumtionen är högre i Stockholms län än i övriga landet och att detta gäller både män och kvinnor i alla åldrar. Under de senaste sju åren har antalet personer som behandlas för alkohol- och/eller narkotikamissbruk inom Stockholms läns landsting ökat med 41. 9 I Stockholms län är tillgången till systembolagsbutiker mindre än i riket, i förhållande till befolkningen, medan antalet utskänkningsställen är betydligt högre. Såväl försäljningsdata som självrapporterade uppgifter visar på en kraftig ökning av konsumtionen under de senaste fem åren. Den uppskattade konsumtionen ligger för närvarande i Stockholms län runt 12 liter 100 ig alkohol per person och år, och i riket totalt runt 10 liter per år. 10 9 Folkhälsoguiden, Centrum för folkhälsa, SLL 10 Alkoholen i Stockholm, Centrum för folkhälsa, SLL

12 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Den högsta andelen högkonsumenter 11 bland kvinnor finns i, 11, och den lägsta på, 3. Den högsta andelen högkonsumenter bland män finns i, 26, och den lägsta i,, och, 12. Diagram : Andel som ofta dricker mycket alkohol (högkonsumenter) kvinnor och män, -84 år (), per kommun/stadsdel, efter länsdel, 02 Älvs jö 4 6 5 5 8 8 4 5 9 6 8 3 8 6 6 8 10 5 9 9 11 8 8 9 5 6 4 5 9 5 6 5 Källa: Folkhälsoenkäten 02 12 13 13 12 13 12 12 Kvinnor Män 0 10 26 Fler har stillasittande fritid 12 Fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och känslan av välbefinnande. Fysisk aktivitet förebygger även en rad sjukdomar: hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2 diabetes, benskörhet och övervikt. Enligt Folkhälsorapporten 02 motionerar en allt större andel av landets befolkning regelbundet medan invånarna i Stockholms län blir alltmer stillasittande både under arbetstid och under fritid. 11 Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp. 12 Avser personer som har promenerat, cyklat eller rört på sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan på fritiden under de senaste 12 månaderna. Fråga i Folkhälsoenkäten 02. Enligt samma källa har andelen invånare som motionerar regelbundet inte ökat lika mycket som i resten av landet. Samtidigt ökade andelen invånare med stillasittande fritid vilket förstärker en negativ trend. Andelen kvinnor och andelen män med stillsittande fritid skiljer sig relativt lite, sett per kommun/stadsdel. Den lägsta andelen personer med stillasittande fritid har och, den högsta och. Diagram : Andel invånare () med stillasittande fritid, kvinnor och män, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 02 SLL Källa: Folkhälsoenkäten 02 0 10 40 50 Män Kvinnor 0 10 40 50

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 13 Befolkningens hälsa Enligt den senaste Folkhälsorapporten förbättras befolkningens hälsa både i länet och i riket. Andelen personer -84 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott är 9 i länet mot 3 i riket enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden ULF, från år 04. Dödligheten i cancersjukdomar och i hjärtkärlsjukdomar minskar. Däremot ökar den psykiska ohälsan samt skillnaden i hälsa som ökar både mellan kön, socioekonomiska grupper och mellan olika områden i länet. Medellivslängden ökar Internationellt sett är medellivslängden i länet hög, 82,5 år för kvinnorna och, år för männen. Kvinnorna i länet lever i genomsnitt 4,8 år längre än männen. Skillnaden är minst i, knappt 3 år, och störst i, drygt år. I genomsnitt lever kvinnor på längst, 84,3 år, kortast i, 81,1 år. Männen lever längst i, 80,3 år, kortast i, 5, år. Skillnaderna mellan den högsta och den lägsta medellivslängden för kvinnor är 3,2 år och för män 4,6 år. Tabell : Medellivslängd (antal år), per kommun/stadsdel, kvinnor och män, efter länsdel, 01-03, 5,8 6,6 6,,2 8,0 8,2 8,4 8,6 8,8 8,9 5, 5,8 5,9 6,0 6,3 6,9 6,9,0,2,3,6,6, 8,0 8,1 8,3 8,3 9,4 9,6 6,8,2,3,4,6 9,4 9,6 9, 80,3,8,9 8,5 8,8 80,2 82,5 81,1 82,5 82,3 83,9 82,1 83,1 83,8 81,9 82,9 83, 84,0 83, 83,5 83,8 81, 82,0 82,2 82,2 81, 82,5 82,1 82,3 82,3 81,4 82,6 82,0 82,1 82,8 83,0 81,9 83,2 83,8 84,3 81,6 82,1 81,5 82,4 83,1 83,6 82,4 82,9 83,0 83,0 Män Kvinnor 0,0 5,0 80,0 85,0 90,0 antal Källa: Regionplane- och trafikkontoret Självskattad hälsa försämras 2 av 3 kvinnor och 3 av 4 män i länet bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott enligt Folkhälsoenkäten. Kvinnorna i länet bedömer sin hälsa sämre än männen. Samtidigt ökar andelen som mår dåligt eller mycket dåligt. Kvinnorna på bedömer sin hälsa högst och kvinnorna i lägst i länet. Männen på bedömer sin hälsa högst och männen i lägst i länet. Diagram : Andel som bedömer sitt nuvarande hälsotillstånd som gott (), kvinnor och män, -84 år, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 02 6 64 65 66 66 6 69 0 2 2 4 4 5 6 5 59 61 63 64 6 6 68 69 69 0 1 1 3 5 5 56 66 66 6 69 69 1 1 3 Källa: Folkhälsoenkäten 02 3 66 2 3 66 4 3 4 2 3 3 6 80 82 9 5 0 64 Kvinnor 61 69 Män 0 1 6 3 3 6 5 1 5 80 83 5 9 66 69 6 68 1 1 3 2 3 3 0 25 50 5 100

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Varannan man och var tredje kvinna i länet är överviktig 13 Lägst andel kvinnor med övervikt eller fetma har,, och högst, 48. Lägst andel män med övervikt eller fetma har, 3, och högst, 65. Diagram : Andel överviktiga och feta (), BMI 25, -84 år, kvinnor och män, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 02 Upplands Bro 34 25 25 29 33 34 35 35 36 38 42 43 44 48 25 2 28 28 33 35 36 36 3 38 39 40 40 40 42 34 38 38 39 40 41 42 43 44 Källa: Folkhälsoenkäten 02 51 4 44 50 46 5 53 49 55 46 52 5 55 59 42 3 40 39 44 49 46 42 48 46 53 55 51 51 5 5 52 53 50 56 56 55 59 56 5 58 56 56 Kvinnor Män 0 25 50 5 65 Diagram : Andel överviktiga och feta (), BMI 25, kvinnor och män, -84 år, i länet och i riket, 96-04 50 40 41,2 25,4 Riket män Riket kvinnor män kvinnor 46,9 96-9 98-99 00-01 02-03 04 år Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Förekomsten av folksjukdomar kommer att öka Enligt en prognos kommer antalet cancerfall per år att öka med cirka 90 för män och 4 för kvinnor fram till år. Av ökningen med 90 för män beror 0 på förändringar i befolkningen och på andra faktorer, som förändringar i riskfaktorer och bättre diagnostik. För kvinnor står förändringarna i befolkningen för 42 och förändringar i riskfaktorer och bättre diagnostik för 5. När det gäller förändringar i risken att insjukna är det framför allt trenderna i prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor som har betydelse. Antalet fall av hjärtinfarkter per år beräknas öka med 3 för män och 105 för kvinnor fram till år. Också för denna sjukdom står förändringarna i befolkningen för en stor del, nämligen 82 för män och 4 för kvinnor. Den återstående delen av ökningen beror på en förväntad uppgång av risken att drabbas av hjärtinfarkt, bl.a. på grund av en förändrad livsstil. För höftfrakturer beräknas en kraftig ökning av antalet fall fram till år, en ökning med 1 för män och 65 för kvinnor. Även här beror ökningen till största delen på den demografiska utvecklingen. Enligt senaste undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) är andel överviktiga eller feta i länet lägre än i resten av landet. Undersökningen visar också att ökningen av andelen överviktiga har stannat av både i länet och i riket. Om det handlar om ett trendbrott återstår att se. 13 Body Mass Index är internationellt mått för övervikt: vikt (kg), dividerat med längd i kvadrat (m 2 ). 25 övervikt, fetma. WHO - Världshälsoorganisation Ur Den framtida hälsan, en projektion av sjukligheten i Stockholms län och riket för några stora sjukdomsgrupper fram till år, Centrum för folkhälsa, 05

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Stora skillnader i andelen förtidspensionärer i länet Andel invånare mellan 45-64 år i länet som är förtidspensionerade är,5. Andelen varierar mellan drygt i och 35 i. Kommuner/stadsdelar som har en hög andel invånare med låg utbildning har också en hög andel förtidspensionärer. Bild 2: Andel förtidspensionärer () 45 64 år, per kommun/stadsdel, 03 Stockholms län Tandhälsa för barn och ungdomar Andelen kariesfria 3-åringar är lägst i, och, och högst i, och. Andelen -åringar med kariesfria sidoytor är lägst i, och och högst på och. Diagram : Andel kariesfria 3-åringar och andel - åringar () med kariesfria sidoytor, efter länsdel, 04 Kariesfria 3-åringar 53 45 50 51 53 54 54 55 55 55 56 5 58 61 -åringar med kariesfria sidoytor 93 94 93 95 94 93 92 94 98 92 98 96 92 95 9 Stockholms stad Enskede Årsta Katarina - Sofia 39 42 43 46 48 50 50 52 53 58 61 61 61 68 69 82 85 90 89 90 91 91 93 95 94 98 96 9 96 9 92 9 9 Källa: RTK Områdesdatabasen Källa: Tandvårdsstaben 42 45 46 48 49 49 51 53 55 55 90 89 91 94 92 93 94 9 9 95 0 25 50 5 100 Data avser andelen kariesfria barn som har besökt tandvården i respektive kommun/stadsdel oavsett var barnen bor.

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Befolkningens syn på sjukvården Fler invånare i länet värderar sjukvården bättre år 05 än 04. Störst förbättring har noterats i telefontillgängligheten till husläkarmottagningarna och möjligheten att få information om sjukvården. Förbättringarna inom flera områden är större i Stockholms län än i övriga landsting. Nu värderar invånarna i Stockholms län vården över eller i nivå med riksgenomsnittet. Positiva trender i befolkningens syn Tre av fyra tillfrågade anser att de har god tillgång till den vård de behöver. Förtroende och information får lägre betyg men i jämförelse med andra samhällssektorer ligger sjukvården högst. Diagram 23: Andel () som svarat positivt på frågorna om de har tillgång till den vård de behöver, om de har förtroende för sjukvården och om det är lätt att få information om sjukvården, -84 år, länet, 01-05 80 0 50 0 52 51 Förtroende Tillgång Information 6 59 6 nöjda med tillgång Under år 05 har andel invånare som är nöjda med tillgång till vård ökat i alla närsjukvårdsområden med ett undantag, närsjukvårdsområde Nord. Högst ökning hade närsjukvårdsområdena Nordväst och Järva. Nord minskade marginellt. Högst andel invånare som är nöjda med tillgången till vård hade närsjukvårdsområde Nordost och lägst andel hade närsjukvårdsområdet Syd. Data presenteras per närsjukvårdsområde eftersom antalet svarande på kommun/stadsdelnivå är för litet för att visa statistiskt säkra förändringar. Diagram 25: Andel tillfrågade () som svarat positivt på frågan om de har tillgång till den vård de behöver, per närsjukvårdsområde, -84 år, 04-05 40 01 02 03 04 05 år 3 6 Källa: Vårdbarometern Äldre och svenskfödda är mest nöjda Äldre är mest nöjda, framförallt med tillgång till vård. Utländskt födda och kvinnor är minst nöjda, framförallt med förtroende till sjukvården. De som uppger sämre hälsa är också mer missnöjda. Diagram 24: Andel nöjda efter kön, ålder och födelseland, länet, 05 Förtroende för vården Tillgång till vård Lätt att få info Kvinnor Män -64 65-w Född utomlands Född i Sverige Kvinnor Män -64 65-w Född utomlands Född i Sverige Kvinnor Män -64 65-w Född utomlands Född i Sverige Källa: Vårdbarometern 58 61 5 56 59 58 61 59 62 63 66 1 3 5 50 0 80 90 100 6 84 Samhällsservice Nöjdhet, Svenskt kvalitetsindex, 05 Andelen som angivit 4 eller 5 (5 högst). Vet ej svar har uteslutits, Vårdbarometern 01-05 Syd Järva Nord Västerort- Nordväst - Norra innerstan Östra söderort Västra söderort Södermalm Sydost Nordost Källa: Vårdbarometern 0 1 66 2 4 3 2 4 68 5 4 5 2 5 2 6 5 6 3 6 6 9 4 80 9 82 04 05 0 40 80 100

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 59 har förtroende för sjukvården Under år 05 har förtroende för sjukvården ökat i alla närsjukvårdsområden, med undantag för närsjukvårdsområde där förtroendet minskat något. Högst ökning hade närsjukvårdsområde Södermalm. Högst andel invånare som har förtroende för sjukvården i länet hade närsjukvårdsområdet, 66, och lägst andel hade närsjukvårdsområde Järva 54. Data presenteras per närsjukvårdsområde eftersom antalet svarande på kommun/stadsdelnivå är för litet för att visa statistiskt säkra förändringar. Diagram 26: Andel tillfrågade () som svarat positivt på frågan om förtroende för sjukvården, per närsjukvårdsområde, -84 år, 04-05 nöjda med information Andelen som är nöjda med information har ökat under år 05 i alla närsjukvårdsområden. Högst andel invånare som var nöjda med information om sjukvården hade närsjukvårdsområdena - och Sydost, 64, och lägst andel nöjda invånare hade närsjukvårdsområde Nord, 52. Högst ökning hade närsjukvårdsområdena -, Nordost och Norra innerstan. Data presenteras per närsjukvårdsområde eftersom antalet svarande på kommun/stadsdelnivå är för litet för att visa statistiskt säkra förändringar. Diagram 2: Andel tillfrågade () som svarat positivt på frågan om det är lätt att få information om sjukvården, per närsjukvårdsområde, -84 år, 04-05 55 59 04 05 52 04 05 Järva 54 54 Nordväst 50 55 Syd 52 56 Norra innerstan 52 5-55 58 Västerort- 56 58 Nord 58 59 Östra söderort 54 59 62 Västra söderort 56 Södermalm 53 63 Nordost 5 63 Sydost 59 63 59 66 0 40 80 100 Källa: Vårdbarometern Nord 51 52 49 56 Södermalm 50 5 Syd 49 58 Nordväst 55 58 Västra söderort 54 59 Norra innerstan 49 59 Järva 56 62 Västerort- 53 62 Östra söderort 52 62 Nordost 52 63 55 63 Sydost 54 64-53 64 0 40 80 100 Källa: Vårdbarometern

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Patienternas klagomål Under år 04 registrerades drygt 8 000 klagomål hos olika klagoinstanser i länet vilket är en ökning med drygt 5 jämfört med år 03. Diagram 28: Antal och andel ärenden per klagoinstans i länet, 04 Patientförsäkring; 1 8; 23% HoS ansvarsnämnd; 853; 11% Lex Maria; 251; 3% Patientnämnden; 5 135; 63% De flesta klagomålen, 1 33, avser somatisk specialistvård. Om hänsyn tas till antalet vårdhändelser avser de flesta klagomålen psykiatri, 4,6 klagomål per 10 000 vårdhändelser. Diagram : Antal ärende per 10 000 vårdhändelser och antal ärende totalt, efter vårdgren, 04 antal ärende / 10 000 vårdhändelser 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 2,0 1 463 4,6 649 3,5 3,4 1 33 2 000 1 0 1 0 800 400 antal ärende totalt Källa: Patientnämnden, Årsrapport 04 Två av tre klagomål kommer till Patientnämnden Sedan år 00 har antalet ärenden hos Patientnämnden ökat från drygt 4 000 till drygt 5 000. I genomsnitt kommer dubbelt så många klagomål till nämnden från kvinnor som från män. Särskild stor skillnad mellan könen finns när det gäller bemötande, kommunikation och information. Diagram 29: Antal ärenden per ärendetyp, efter kön, 04 0,0 Primärvård Psykiatrisk vård 55 Geriatrik Källa: Patientnämnden, Årsrapport 04 Som. specialistvård 0 Övrigt 8 9 Organisation, regler, resurser 80 138 Bemötande, kommunikation, information Vård och behandling 523 591 984 Män Kvinnor Källa: Patientnämnden, Årsrapport 04 0 400 800 10 00 antal Som vårdhändelse räknas alla besök, inkl. telefonkontakt, samt alla vårdtillfällen under 04

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Konsumtion av hälso- och sjukvård Invånarnas kontakter med hälso- och sjukvården varierar över tiden och mellan olika områden. Individens hälsotillstånd, uppfattningar och förväntningar på sjukvården och individens ekonomi avgör i vilken utsträckning som ett upplevt hälsoproblem resulterar i en telefonkontakt eller ett besök hos en vårdgivare. Det finns stora variationer i konsumtionen mellan olika socioekonomiska-, ålders-, och sjukdomsgrupper. Faktorer som kön och födelseland är också viktiga. Även utbud av vård, boendeort, närheten till vårdgivare och andra dimensioner av tillgängligheten påverkar vårdkonsumtion. Hur kommunala sektorer, exempelvis skolhälsovård och äldreomsorg, är utvecklade påverkar invånarnas hälso- och sjukvårdskonsumtion. Vårdguiden första linjens hälso- och sjukvård Under 05 har Vårdguiden tagit emot 1,5 miljoner telefonsamtal och fått 4,5 miljoner besök på sin hemsida på Internet. 00 000 telefonkontakter till Vårdguiden avser egenvård. Konsumtion av öppenvård ökar År 05 gjordes 13,9 miljoner besök i öppenvård i länet. Mer än var annat besök i öppenvård skedde i primärvården. Tabell 3: Antal besök i öppenvård, totalt och per 1 000 invånare, samt andel efter vårdgren, 05 Vårdgren Antal besök (tusen) Antal besök/ 1000 inv. Andel /vårdgr. () Primärvård 624 4 03 55 Som. specialistvård 4 581 2 426 33 Psykiatri 1 431 58 10 Geriatrik 9 95 1 Övrig vård 6 1 Totalt 13 962 392 100 Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen Antal besök mellan vårdgrenar och vårdkategorier varierar Antalet besök per invånare i primärvården ökade med och i psykiatrin med. Antalet besök per invånare i somatisk specialistvård minskade med fem framförallt på grund av minskningen av läkarbesök. Diagram 31: Förändringen av antal besök i öppenvård per invånare, per vårdgren och vårdgivarkategori, 02-05 Läkare Övriga vårdkategorier Alla 28 12 9 8 10 5 3 0-10 -8-5 - Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Öppenvård totalt Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen Åldersgrupperna 55-59 år och -64 år gjorde flest besök i öppenvården, drygt 1,1 miljoner var. Patienter som gick till psykiatri var oftast i skol- eller arbetsför ålder medan majoriteten i primärvården var äldre. Diagram : Andel besök i öppenvården totalt, per åldersgrupp och vårdgren, 05 antal besök 10000 1000000 800000 0000 400000 0000 0 Primärvård Somatisk specialistvård Psykiatri Övrigt Geriatrik 00-04 05-09 10- - -24 25-29 -34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 -64 65-69 0-4 5-9 80-84 85-89 90-94 95-w Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen ålder Kvinnor besökte öppenvården 8,8 gånger per år och män 5,9 gånger i genomsnitt. Skillnaderna minskar med åldern. Pojkar upp till -årsåldern besökte vården oftare än flickor. Diagram 33: Antal besök i öppenvård per invånare, per åldersgrupp och kön 05 antal besök / inv 25 10 5 0 Kvinnor Män 00-04 05-09 10- - -24 25-29 -34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 -64 65-69 0-4 5-9 80-84 85-89 90-94 95-w Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen 8,8 5,9 Alla ålder Läs mer i kapitlet Förklaringar och begrepp

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Små kommuner konsumerar minst öppenvård Invånarna i besökte vården i genomsnitt 5,9 gånger, medan invånarna i besökte vården 9 gånger under 05. Skillnaderna kan förklaras med skillnaderna i invånarnas ålder, hälsotillstånd, vårdutbud etc. Diagram 34: Antal besök i öppenvård per invånare, per kommun/stadsdel och vårdgren, 05 Närsjukvård Somatisk specialistv. Övrig vård Totalt Spånga Hässelby-Välling. Maria Gamla Stan,3 6,1 6,1 6,3 6,4 6,5 6,9,0,1,2,2,4,5,9,9 6,3 6,9 6,9,3,3,4,5,5,6,,8,8,9 8,1 8,2 8,3 8,3 8,8 9,0 5,9 6,2 6,3 6,4 6,5 6,8,0,3,4,6 0 2 4 6 8 10 antal besök / inv Källa: VAL-databasen, 06, RTK Områdesdatabasen Antalet vårdtillfällen i geriatriken ökar mest Antalet vårdtillfällen i somatisk specialistvård har ökat med knappt 2 och i psykiatri med drygt 1 sedan 02. Diagram 4: Antal vårdtillfällen per vårdgren, 02-05 Vårdgren 02 05 05/02 i % Somatisk specialist. 9 825 234 089 1,9 Geriatrik 23 4 26 30 12,6 Psykiatri 26 639 26 938 1,1 Totalt 281 923 288 999 2,5 Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen Tabell 5: Antal vårdtillfällen i sluten vård, totalt och per 1 000 invånare, efter vårdgren, 05 Vårdgren Antal vtf totalt Antal vtf /1000 inv Andel i % Som. specialistvård 234 089 124 81,0 Geriatrik 26 30 9,1 Psykiatri 26 938 9,3 Övrigt 1 2 1 0,6 Totalt 288 999 3 100,0 Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen Somatisk specialistvård står för de flesta vårdtillfällena för alla åldersgrupper, även för de allra äldsta. Antalet vårdtillfällen ökar med åldern. Undantaget är något högre konsumtion hos kvinnor 25-39 år på grund av förlossningsvård. Diagram 35: Antal vårdtillfällen per 1 000 invånare, per vårdgren och ålder, 05 antal vårdtillfällen / 1000 inv 1000 800 0 400 0 0 Psykiatri Geriatrik Somatisk specialistvård 00-04 05-09 10- - -24 25-29 -34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 -64 65-69 0-4 5-9 80-84 85-89 90-94 95-w Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen ålder Totalt sett hade kvinnor något högre antal vårdtillfällen per 1 000 invånare än män, mot 139. Män under år och över 45 år hade något högre antal vårdtillfällen per 1 000 invånare än kvinnor. I åldrarna -44 år är det kvinnor som hade betydligt högre antal vårdtillfälle per 1 000 invånare än män. Diagram 36: Antal vårdtillfällen per 1 000 invånare, per kön och ålder, 05 antal vårdtillfällen / 1000 inv 1 0 1 000 800 0 400 0 0 Kvinnor Män 00-04 05-09 10- - -24 25-29 -34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 -64 65-69 0-4 5-9 80-84 85-89 90-94 95-w Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen 4 139 Alla år Läs mer i kapitlet Förklaringar och begrepp

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Ojämn vårdkonsumtion mellan områdena Invånarna i hade 4 vårdtillfällen per 1 000 invånare, vilket är högst i länet och hade 112 vårdtillfällen per 1 000 invånare vilket var lägst i länet. Skillnaderna kan förklaras med skillnaderna i invånarnas ålder, hälsotillstånd, vårdutbud etc. Diagram 3: Antal vårdtillfällen per 1000 invånare, per kommun/stadsdel och vårdgren, efter länsdel, 05 Somatisk specialistv. Geriatrik Psykiatri Övrig vård Totalt Spånga Hässelby-Välling. 3 112 124 125 126 126 126 12 1 136 139 3 4 5 3 124 129 1 133 0 1 4 8 9 8 0 2 2 3 2 4 1 125 131 133 138 0 0 8 9 0 50 100 0 0 antal vårdtillfällen / 1000 inv Källa: VAL-databasen, RTK Områdesdatabasen Läkemedelskostnader per kommun Skillnaderna mellan kommuner i läkemedelskostnader är små. Alla kommuner ligger i intervallet 10 under och 10 över genomsnittet. Antalet DDD per 1 000 invånare i länet följer kostnaderna med få undantag. Exempelvis har högst konsumtion i länet utryckt i antalet DDD, men kostnaderna ligger endast något över genomsnittet. Läkemedelskonsumtionen i Stockholms stad ligger över länets genomsnitt. Diagrammet visar inte data på stadsdelsnivå eftersom läkemedelsdata kan åldersstandardiseras endast på kommunnivå. Diagram 38: Läkemedelskostnader per invånare resp. antal DDD per 1 000 invånare, per kommun, 05 Stockholm 1 383 1 3 1 3 1 312 1 9 1 289 1 3 1 243 1 381 1 3 1 9 1 311 1 5 1 353 1 395 1 465 1 404 1 540 1 395 1 428 1 48 1 409 1 482 1 510 1 42 1 498 1 46 2 440 2 3 2 4 2 3 2 2 2 2 286 2 0 2 3 2 34 2 35 2 382 2 386 2 396 2 4 2 4 2 42 2 452 2 5 2 5 2 5 2 5 2 5 2 534 2 584 2 586 2 66 0 800 1 0 2 400 3 0 Källa: Apotekets databas, åldersstandardiserat DDD / 1000 inv resp. kronor / inv Antalet uppdrag minskar men kvaliteten ökar Under senare år har alla ambulanser successivt bemannats med en sjuksköterska för att höja kvaliteten i de medicinska åtgärderna under transporter. Tabell 6: Antal uppdrag i ambulanssjukvården, per typ av uppdrag, 03-05 Typ av uppdrag 03 04 05 Ambulans 1 00 128 0 12 500 Liggande persontransporter 49 400 52 100 50 0 Akutbilar 350 13 050 6 000 Helikopter 2 000 1 500 1 0 Transp. av avlidna 2 0 2 500 2 400 Källa: SOS Alarms statistikrapporter 03-04, CAKNET 06 Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Kostnader för hälso- och sjukvård För att ge en bild av hur sjukvårdskostnaderna fördelar sig ur ett befolkningsperspektiv redovisas kostnader för köpt sjukvård, läkemedel och tandvård fördelade på kommuner och stadsdelar. I flertalet fall kan kostnaderna för köpt vård fördelas direkt efter var patienten är bosatt. För en mindre andel måste kostnaderna fördelas via s k fördelningsnycklar. Utförd hälso- och sjukvård kostar 8 kr per invånare Totalt kostade hälso- och sjukvården i länet 35 miljarder kronor för år 05. Av detta belopp har, miljarder 23 kronor kunnat fördelas per kommun/stadsdel och per invånare. Tabell : Kostnader för hälso- och sjukvård per vårdgren, totalt och per invånare i länet, 05 Vårdgren Totalt i Mkr Andel i Per invånare i kr Somatisk specialistvård 133 46 8 012 Primärvård 5 86 3 064 Psykiatri 3 881 12 2 055 Geriatrik 2 1 13 Tandvård 513 2 22 Läkemedel 4 291 13 2 22 Övrig vård 98 3 5 Totalt 28 100 8 Källa: Beställare Vård, Årsredovisningen 05 Faktiska kostnader och behovsindex 24 I tabell 8 sätts faktisk vårdkonsumtion i relation till beräknad vårdkonsumtion enligt behovsindex per länsdel. Som framgår av tabellen ligger befolkningens andel av kostnaderna i södra länet över behovsindex, medan motsatsen gäller för befolkningen inom Stockholm/. Norra länets andel motsvarar behovsindex. I förhållande till 04 har Norra länet och Stockholm/ minskat medan Södra länet har ökat sin andel av totalkostnaden. Tabell 8: Faktiska kostnader för hälso- och sjukvård och kostnader enligt behovsindex, för länet samt uppdelat per länsdel, 05 Norra länet Kostnader per närsjukvårdsområde Andel av totalkostnad i % (04 inom parentes) Behovsindex 05 i % (04 inom parentes) Sthlm/ Södra länet Hela länet 9 09 234 8 85 28 29, (,2) 29, (29,3) 43,5 (43,5) 44,1 (44,) Källa: Beställare Vård, Årsredovisningen 05 26,8 (26,3) 26,2 (26,0) 23 Läs mer under i kapitlet Förklaringar och begrepp. 24 Beställare Vård, Årsredovisning 06 100 (100) 100 (100) Genomsnitskostnaderna varierar mellan kommuner/stadsdelar 25 Överensstämmelsen mellan faktiska kostnader och kostnad enligt index är inte lika påtaglig när kostnaderna redovisas på mindre geografiska områden, exempelvis per kommun/stadsdel. För drygt en tredjedel av kommunerna/stadsdelarna var avvikelsen högst 2 men för det stora flertalet var skillnaden större. Spridningen i kostnader per invånare för hälsooch sjukvård inklusive tandvård är stor mellan kommuner/stadsdelar inom respektive länsdel. Det skiljer mer än 6 000 kronor per invånare mellan de kommuner/stadsdelar som har högst respektive lägst kostnad. Se diagram 39. Diagram 39: Kommuner/stadsdelar med högst/lägst kostnad för hälso- och sjukvård per invånare, per vårdgren, 05 Somatisk specialistv Läkemedel Geriatrik Psykiatri Primärvård 3 913 3 6 3 064 2 6 2 20 2 980 935 2 0552 1 288 1 8 2 2 063 1 1 536 436 2 38 2 651 2 22 1 831 1 8 9 12 9 610 8 012 6 599 6 588 0 2 500 5 000 500 10 000 kronor/invånare Källa: Beställare Vård, Årsredovisningen 05 25 Beställare Vård, Årsredovisning 06

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv 23 Stockholm/ Stockholm har den högsta kostnaden per invånare, 928 kronor, på grund av höga kostnader för psykiatri, primärvård, geriatrik och läkemedel. Stockholm har en relativt hög andel äldre vilket delvis kan förklara kostnadsläget. Närheten till ett stort och diversifierat vårdutbud torde också ha betydelse. Stadsdelarna och i östra söderort har bland den äldsta befolkningen i länet. De har också den högsta kostnaden per invånare, bl.a. beroende på höga kostnader för psykiatri och geriatrik, men också för akutsomatisk vård och primärvård. Även västra söderort har en hög kostnad per invånare, främst orsakat av höga kostnader för akutsomatisk vård. Samtidigt har närsjukvårdsområde Järva (, och ) de näst lägsta kostnaderna per invånare i länet, framförallt beroende på lägre kostnader för akutsomatisk vård. kommun har lägst kostnad per invånare inom länsdelen. Norra länet Norra länet har lägre genomsnittskostnad än Stockholm, 9 kronor, men nivån dras upp av höga kostnader för akutsomatisk vård i respektive i och. Akutsjukhusen i respektive närsjukvårdsområde, och en hög andel äldre i befolkningen torde påverka detta. har den lägsta kostnaden per invånare i hela länet. Södra länet Södra länet har de lägsta kostnaderna per invånare, 869 kronor. Området har också den yngsta befolkningen, vilket utgör en förklaring. Men kostnaderna har ökat mot tidigare år och kostnaderna för akutsjukvård är nu högre per invånare i södra länet än i Stockholm/. Det är särskilt, och som har höga kostnader för akutsomatisk vård. I övrigt ligger södra länet generellt lägre än de båda övriga länsdelarna avseende samtliga vårdgrenar med undantag av habilitering (övrig vård). Även i södra länet varierar kostnaderna mellan de olika kommunerna. Inom länsdelen har högst kostnad per invånare medan har lägst. Diagram 40: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare, per kommun/stadsdel och vårdgren, efter länsdel, 05 Närsjukvård Somatisk spec. Läkemedel Tandvård Övrig sjukvård Totalt Hässelby-Välliningy 8 356 986 828 933 131 4 955 956 296 353 483 6 363 59 5 134 389 481 489 964 41 48 68 43 1 656 684 293 35 238 38 9 64 92 3 452 350 35 041 123 949 133 0 5000 10000 000 000 25000 Källa: Beställare Vård, Årsredovisningen 05 kostnader / inv i kronor

24 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Barn och ungdomar År 05 fanns 4 000 barn och ungdomar i Stockholms län. Samma år föddes 25 0 barn, den högsta siffran sedan 92. Enligt prognosen kommer antalet barn 0-9 år att öka med knappt 23 000 barn och antalet unga 10- år att minska med knappt 13 000 fram till år 09. Mycket god hälsa i stort med några undantag Svenska barn har mycket god hälsa, sett internationellt. Spädbarnsdödligheten som är bland de lägsta i världen fortsätter att minska. Allt fler barn överlever svåra sjukdomar tack vare bättre vård enligt länets Folkhälsorapport 03. Däremot har svenska barn bland den högsta förekomsten av diabetes i världen, allergisjukdomar minskar inte som i andra länder, fetma fortsätter att öka och den psykisk ohälsan är fortfarande hög. 26 Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Bland unga män är självmord den vanligaste dödsorsaken, bland unga kvinnor den näst vanligaste. 2 Att leva i en storstadsregion påverkar barnens välbefinnande. Det är t ex vanligare hos barn i de tre storstadsområdena (Stockholm, Göteborg, Malmö) än i övriga landet att ha svårt att sova och att vara trött i skolan. Ett gott humör är också något vanligare bland barn som bor utanför storstadsregionerna. 28. Enlig en undersökning 29 av -åringar i nio kommuner/stadsdelar i länet var flickor och pojkar stillasittande efter skoltid i genomsnitt 4,6 resp. 4,9 timmar per dag på vardagarna. Andelen överviktiga flickor och pojkar i länet var enligt samma undersökning 11,2 resp.,5. Barn och ungdomar lever under olika levnadsförhållanden Andelen barn mellan 0 6 år som har kontakt med BVC har ständigt ökat sedan 01. Under 04 har 99,6 av 8 000 barn och deras föräldrar haft kontakt med BVC. Av barn som föddes 02 är 98 vaccinerade. Andelen barn som ammas vid sex månaders ålder ökar och ligger nu runt 80. De geografiska skillnaderna inom länet är fortfarande stora, t ex på ammas 90 av barnen vid sex månaders ålder medan andelen i är 66. Andelen barn som utsatts för tobaksrök i hemmet minskar men den är mycket hög i vissa områden. I bor drygt 40 av barnen i hemmiljö där någon vuxen röker. Genomsnittet för länet är knappt. Unga kvinnor i länet röker mer men dricker mindre än unga kvinnor i riket Andelen flickor i länet som uppger att de röker dagligen ökar och uppgår idag till. Diagram 41: Andel elever i årskurs 9 som uppgett att de röker dagligen/nästan dagligen, flickor och pojkar, 90-05 28 24 12 8 4 0 Pojkar (riket) Flickor (riket) Pojkar (länet) Flickor (länet) 90 91 92 93 94 95 96 9 98 99 00 01 02 03 04 05 Källa: CAN, Centrum för alkohol och narkotika Alkoholkonsumtionen i riket i årskurs nio minskar sedan år 00. I länet minskar alkoholkonsumtionen hos pojkar och ligger nu på samma nivå som hos flickor. I genomsnitt dricker en -åring i Stockholms län motsvarande en halvlitersburk starköl per vecka, enligt en enkät från CAN. Diagram 42: Genomsnittliga årskonsumtionen i deciliter alkohol 100 i årskurs 9, flickor och pojkar, 90-05 deciliter alkohol 100 50 40 Pojkar (riket) Flickor (riket) Pojkar (länet) Flickor (länet) år 26 MPA, Barnsjukvård, Årsrapport 04 2 Självmordsprevention i skolan, Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, 05 28 Barn-ULF, Undersökning av levnadsförhållanden, SCB 02-04 29 COMPASS-studien, Sydvästra sjukvårdsområdet, 02 10 0 90 91 92 93 94 95 96 9 98 99 00 Källa: CAN, Centrum för alkohol och narkotika 01 02 03 04 05 år