Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid hantverksprogrammet, inriktning florist, på Praktiska Södertälje
1 (10) Innehåll Bakgrund och frågeställningar Resultat Fakta om granskningen Bakgrundsuppgifter om hantverksprogrammet på Praktiska Södertälje Metod och material Bakgrund och frågeställningar Skolverket, Skolinspektionen och andra som granskat gymnasieskolans yrkesprogram har identifierat en rad olika problem och utmaningar när det gäller att få till en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Bristande samverkan riskerar att leda till att eleverna får en utbildning där arbetslivsanknytningen inte håller en tillräckligt hög kvalitet för att ge eleverna bästa möjliga utgångsläge för anställning eller eget företagande inom det yrke de utbildar sig till. Eller utifrån arbetslivets perspektiv, att elevernas utbildning inte räcker till för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, som anställd eller genom eget företagande. Svårigheter att rekrytera elever till gymnasiala yrkesutbildningar och i förlängningen bristande tillgång på välutbildad arbetskraft är ett stort problem i många branscher. Därför borde det finnas ett gemensamt intresse hos arbetslivet och gymnasieskolans yrkesprogram att samverka för att skapa attraktiva yrkesutbildningar av hög kvalitet. Granskningen fokuserar på två förutsättningar som identifierats som särskilt centrala för en god samverkan och arbetslivsanknytning; det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) och det lokala programrådet. Dessutom granskas hur valet av programfördjupningskurser går till. Dessa kurser ska ge elevernas utbildning djup och kvalitet som en bra grund för etablering på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med granskningen är att identifiera utvecklingsområden och goda exempel inom området arbetslivsanknytning på yrkesprogram och på så sätt bidra till en högre kvalitet i elevernas utbildning så att de blir anställningsbara eller kan etablera sig i programmets yrkesområden genom eget företagande.
2 (10) Granskningens tre huvudfrågor är: 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? Resultat I följande avsnitt redovisas granskningens resultat för floristinriktningen på hantverksprogrammet på Praktiska Södertälje i Södertälje kommun. 1. Har yrkesprogrammet en organiserad samverkan med det lokala arbetslivet? Med organiserad samverkan avses i denna granskning att det finns ett aktivt och regelbundet forum för samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet i form av ett programråd eller jämförbart forum. På programrådets möten kan exempelvis frågor om utbildningens kvalitet och aktualitet, utvecklingen och uppföljningen av elevernas yrkeskunnande och frågor kring det arbetsplatsförlagda lärandet diskuteras. Representanter för det lokala arbetslivet, lärare och elever behöver vara representerade på programrådet. Utveckling av samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet bör också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. I gymnasieförordningen (2010:2039) 1 kap. 8 anges att det ska finnas lokala programråd för yrkesprogrammen i gymnasieskolan för samverkan mellan skola och arbetsliv. Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök finns inget existerande programråd för inriktningen florist på hantverksprogrammet. Rektorn känner inte till vilka ansträngningar skolan gjort tidigare för att få till stånd ett programråd. Dock har skolan planerat att kalla ihop ett programråd i mars 2016. Till detta möte har man bjudit in handledare för de arbetsplatser som tar emot apl-elever och även Floristernas Yrkesråd. Floristerna Yrkesråd är ett branschförbund som jobbar med att stärka floristers yrkeskunskap. Även yrkesläraren, rektorn och elever kommer vara med på programrådsmötet. Rektorn har föreslagit att skolan till detta programrådsmöte ska bjuda in företag som de har samarbetat med tidigare och företag som de kan samarbeta med i framtiden. Programrådet
3 (10) är tänkt att vara för de elever som läser programfördjupningskurser mot florist inom floristinriktningen (två av eleverna i årskurs 3 läser kurser som utgör en breddning mot inredning i hem- och butiksmiljö). Enligt rektorn vill man framöver få igång programrådsmöten två gånger per år. Av dagordningen till detta möte framgår att följande frågor kommer att diskuteras; arbetsplatsförlagt lärande, rapport från branschen, diskussion om programfördjupningar för olika yrkesutgångar, innehåll i gymnasiearbetet, behov av apl-platser ht 2016 och elevintag läsåret 2016/2017. Av granskningen framgår det att skolan har en koppling till Floristernas yrkesråd. Skolan deltar, som en av flera skolor, i seminarier som arrangeras av detta yrkesråd. Enligt rektorn syftar dessa seminarier till att utveckla yrkes-beviset, diskutera praktiska moment i kurserna och gå igenom praktiska elevarbeten för att få en så likvärdig bedömning av elevernas kunskaper som möjligt i hela landet. Rektorn säger att genom att delta i Floristernas Yrkesråd kan man hålla utbildningen aktuell och att skolan därigenom kan hålla sig uppdaterad med vad som gäller i branschen för tillfället. Enligt intervju med en representant för Floristernas Yrkesråd är den kontakt yrkesrådet har med skolan huvudsakligen genom arbetet med yrkesbeviset, och den yrkeslärare från skolan som deltar på yrkesrådets seminarier. Representanten för Floristernas Yrkesråd uppger att genom att Praktiska Södertälje deltagit i yrkesbeviset har man höjt kvaliteten på utbildningen jämfört med för 6-7 år sedan. Detta genom den kvalitetssäkring som yrkesbeviset innebär. Han uppger att av de uppskattningsvis 30 skolor som Floristernas Yrkesråd samarbetar med är det bara ca fem skolor som har programråd. Den intervjuade apl-handledaren säger att skolan inte har kallat henne till någon samverkan med arbetslivet och att hon inte har något direkt intresse av att delta i en sådan samverkan. Även om lärarna har ett lokalt nätverk med arbetslivet och skolan deltar i Floristernas Yrkesråd menar Skolinspektionen att ett programråd är viktigt som ett gemensamt forum där man tillsammans kan diskutera frågor vad gäller samverkan mellan arbetsliv och skola på ett mer strukturerat sätt. Genom att etablera ett programråd menar Skolinspektionen att man får ett forum där skolans utbildning är i fokus och där skolan kan styra agendan. De enskilda och informella kontakter som yrkesläraren har med branschen bidrar sannolikt till utvecklingen av programmet, men kan inte ersätta formen med programråd.
4 (10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att ett programråd behöver utvecklas på hantverksprogrammet för att kunna få till stånd en organiserad och nära samverkan mellan skola och arbetsliv. I ett programråd behöver representanter från det lokala arbetslivet, lärare och elever vara representerade. Det är positivt att skolan deltar i Floristernas Yrkesråd eftersom det blir ett sätt för skolan att hålla sig uppdaterad gällande vilka krav branschen ställer på elevernas yrkeskunnighet. Deltagandet i yrkesrådet är dock mer att betrakta som ett komplement till den samverkan som kan utvecklas med hjälp av ett programråd. Om skolan vill fortsätta med breddningen inredning hem- och butiksmiljö bör skolan fundera på hur man kan få representanter som täcker även denna del av branschen representerade i framtida programråd. 2. Får eleverna läsa kurser inom programfördjupningen som är utvecklade i samråd med det lokala arbetslivet och med hänsyn till utbildningens mål? Programfördjupningen syftar till att ge yrkesutbildningen djup och kvalitet för att stärka elevernas yrkeskompetens och därmed ge dem goda förutsättningar för framtida arbete. Vilka kurser som ska ingå i programfördjupningen ska beslutas lokalt, inom de ramar som Skolverket föreskrivit. Inför beslut om kurser, och för frågor gällande innehållet i de kurser som väljs ut, är det viktigt med samråd med det lokala arbetslivet. I detta samråd bör även elevernas synpunkter beaktas. Valet av programfördjupningskurser behöver följas upp och i förekommande fall förändras så att det möter elevernas och arbetslivets behov. I gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 6 anges att huvudmannen ska besluta om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning, utifrån de föreskrifter som Skolverket meddelat. För yrkesutgång florist upplevs programfördjupningskurserna till stor del som självklara För yrkesutgången florist använder sig skolan i stort sett av Skolverkets förslag till programfördjupningskurser för denna yrkesutgång. Skillnaden mot Skolverkets programfördjupningspaket är att man inte erbjuder kurserna växtkunskap och florist 4- specialisering inom ramen för programfördjupningskurserna. Istället har skolan florist 5 motsvarande 200 p (Skolverkets programfördjupningspaket innehåller florist 5 specialisering 50 p). Inom individuellt val erbjuder skolan dock florist 4 specialisering och florist 5 specialisering omfattande 50 p. Yrkesläraren uppger att det är hon som beslutat om att ta bort växtkursen eftersom de delar eleverna behöver i denna kurs ingår i de övriga floristkurserna.
5 (10) Det framgår av intervjuer med yrkeslärare, rektor och Floristernas Yrkesråd att de anser det vara självklart att eleverna ska läsa de fördjupningskurser som finns inom yrkesutgången florist. Yrkesläraren uppger att för att eleverna ska kunna gå upp i yrkesbevis så måste de läsa kurserna. Floristernas Yrkesråd uppger att det finns vissa diskussioner kring innehållet i bland annat programfördjupningskurser på yrkesrådets seminarier. Det handlar mestadels om att yrkesrådet rekommenderar ett innehåll i programfördjupningskurserna och att de deltagande lärarna för en diskussion utifrån detta på seminarierna. Skolans breddning mot inredning hem- och butiksmiljö har inte föregåtts av samråd med branschen För breddningen (skolans egen benämning) mot inredning hem- och butiksmiljö finns ingen motsvarande yrkesutgång hos Skolverket. Skolan har själva satt ihop kurserna för denna breddning, totalt utgörs programfördjupningskurserna här av åtta kurser. Av granskningen framkommer att det inte har skett något samråd med arbetslivet vad gäller valet av kurser inom programfördjupningen för breddningen. Kurserna inom programfördjupningen har varit desamma sedan yrkesläraren började på skolan för fyra år sedan. Enligt yrkesläraren har kurserna valts ut utifrån vad som får erbjudas inom hantverksprogrammet, kopplat till vad eleverna kan vilja jobba med. Yrkesläraren uppger att hon har gått igenom kurserna för att försäkra sig om att de passar för vad eleverna ska jobba med efter utbildningen. Enligt yrkesläraren kommer ingen av de elever som för närvarande läser floristinriktningen i årskurs 1 (utbildningen har inga elever i årskurs 2) läsa breddningen inredning hem- och butiksmiljö, utan alla elever på skolan kommer nästa läsår att läsa kurser inom yrkesutgången florist. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det inte har skett något samråd med arbetslivet vad gäller valet av programfördjupningskurser. Dock upplevs de kurser som vid tiden för granskningen utgör inriktningens programfördjupningskurser mot yrkesutgången florist som relevanta av yrkeslärare, rektor och yrkesråd för att utveckla en god yrkeskompetens inom floristyrket. Vad gäller de kurser som erbjuds inom breddningen inredning hem- och butiksmiljö har det inte skett någon diskussion med representanter för arbetslivet. För de elever som läser breddningen inredning hem- och butiksmiljö finns inte heller någon arbetslivskoppling motsvarande den som Floristernas Yrkesråd står för vad gäller floristinriktningen. Skolan bör hitta vägar att sam-
6 (10) råda med branschen för att se om det finns en efterfrågan från arbetsmarknaden på den kompetens som eleverna får genom att läsa breddningen. Det tidigare identifierade utvecklingsområdet, att påbörja programrådsarbetet som beskrivs i föregående punkt, bedömer Skolinspektionen även ger möjligheter till att diskutera och vid behov revidera programfördjupningens innehåll. 3. Är innehållet i elevernas apl sammansatt i samråd med det lokala arbetslivet och på ett sätt som bäst gynnar elevens utveckling mot ett relevant yrkeskunnande? För att säkerställa att den arbetsplatsförlagda delen av elevernas utbildning (apl) är av högsta möjliga kvalitet behöver skolan samråda med det lokala arbetslivet angående val av lämpliga apl-platser och vilka delar av elevernas utbildning som arbetsplatserna kan ta ansvar för. Detta förutsätter att handledare och deltagare i programråd har tillräcklig kunskap om programmets struktur och kurser. Arbetslivet kan också på olika sätt bidra till att lärare och elever får tillgång till det senaste inom branschen. Vidare behöver skolan ha system för att anpassa apl till enskilda elevers behov och att på ett systematiskt sätt följa upp varje elevs lärande på arbetsplatsen. I allt detta är handledarnas kompetens av avgörande betydelse, varför olika former av handledarutbildning är av stor vikt. Av läroplan för gymnasieskolan (21011:144) 2.4 framgår att gymnasieskolan ska samverka med bland annat arbetslivet för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Behov av ett mer strukturerat arbete vid val av apl-platser I granskningen framkommer att apl-platserna främst anskaffas genom de kontakter som läraren har med olika arbetsplatser. Av elevintervjuerna framgår att det är yrkesläraren som bestämmer vilka apl-platser eleverna ska ha. Eleverna kan ge förslag men det är läraren som avgör om det är en lämplig aplplats. Yrkesläraren säger att det finns svårigheter att få ut eleverna inom breddningen inredning hem- och butiksmiljö på apl-platser där de kan jobba tillsammans med inredare. Flera av arbetsplatserna som tar emot apl-elever är apl-platser sedan en längre tid tillbaka. Enligt yrkesläraren har hon tidigare tagit bort några apl-platser som hon har ansett inte kunnat leva upp till kraven på att erbjuda relevanta utbildningsmoment för eleverna. Yrkesläraren uppger att om hon märker att handledaren förväntar sig att eleven ska vara arbetskraft, och inte är där som en del av utbildningen, sätter hon inte eleven på den arbetsplatsen. Yrkesläraren säger att det är viktigt att hon kan lägga ut kursmoment på aplplatserna och att en apl-plats kan passa för kurser som finns första året, men
7 (10) sedan kan man behöva flytta eleven till en annan arbetsplats om man märker att arbetsplatsen inte kan erbjuda de moment som krävs inom kurserna för följande år. Sålunda är det mycket upp till den enskilda läraren att bedöma om en arbetsplats har förutsättningar att bidra med relevant yrkeskunnande. Skolinspektionen menar att skolan i detta avseende skulle kunna utveckla ett mer strategiskt tänk kring hur man går till väga för att göra en sådan bedömning så att man har ett system som försäkrar sig om att arbetsplatserna är lämpliga för att eleverna ska få en apl av god kvalitet och med tydlig koppling till de kurser eller delar av kurser som genomförs på apl innan eleven tilldelas platsen. Väl utvecklad uppföljning av elevernas lärande på apl-platserna från skolans håll I granskningen framkommer det att yrkesläraren har tät kontakt med aplplatsen. Under ett inledande besök på arbetsplatsen går yrkesläraren igenom kursinnehållet tillsammans med handledarna. Vid detta tillfälle diskuterar man även vilka delar av kurserna som kan förläggas till arbetsplatserna. Innan arbetsplatsen tar emot en apl-elev skriver arbetsplatsen ett utbildningskontrakt med eleven och utifrån en apl-planering går yrkesläraren tillsammans med handledaren igenom vilka arbetsmoment som skolan anser kan genomföras som apl. Det framkommer av granskningen att eleverna känner till vilka delar av ämnesinnehållet som ska genomföras under apl. Eleverna uppger att yrkesläraren diskuterat med eleverna vilka delar av kurserna som ska ligga på aplplatserna. Granskningen visar att det sker en tät uppföljning med eleverna och handledarna från yrkesläraren håll. Yrkesläraren har regelbunden kontakt med lärare och handledare och genomför besök minst var tionde dag. I vissa fall kan yrkesläraren ha ännu tätare kontakt med framför allt eleverna. Rektorn uppger att yrkesläraren har en dag per vecka som är avsatt till att göra besök på arbetsplatserna. Eleverna har en veckorapport där de varje dag ska fylla i en kort redogörelse om vad de gjort på sin apl-plats. Handledaren ska sedan bedöma kvaliteten på de beskrivna arbetsmomenten i veckorapporten. En elev säger att yrkesläraren kom ut varje vecka under elevens apl-period och att de då gick igenom veckorapporten och diskuterade vad som förväntades av eleven den aktuella veckan och terminen. Tillsammans prickade de av vilka moment som genomförts. Den intervjuade handledaren uppger att hon har gått igenom bedömningsblanketten tillsammans med yrkesläraren när läraren gör sina uppföljnings-
8 (10) besök. Rektorn säger att syftet med veckorapporten mestadels är för att se till att eleven får en varierad utbildning med olika moment. Nära dialog med handledare som underlag för bedömning/betygssättning Av granskningen framgår att eleverna är medvetna om att handledarna gör en form av bedömning av hur eleven har utfört de olika arbetsmomenten. Yrkesläraren har en löpande dialog med handledarna vad gäller elevernas utveckling. Enligt yrkesläraren kan handledarna inte bedöma hur eleverna ligger till betygsmässigt men yrkesläraren kan hämta in information från handledarna gällande hur en elev t.ex. genomför ett visst arbetsmoment. Rektorn uppger även att de aldrig har pratat om betyg gentemot handledaren. Många exempel på samverkan med arbetslivet för att höja kvaliteten i utbildningen I granskningen framkommer flera exempel på att skolan försöker se till att utbildningen följer med i utvecklingen inom branschen. Eleverna uppger att de har fått möjligheter att besöka olika mässor och att de gör en del studiebesök på olika arbetsplatser. Yrkesläraren uppger att det även förekommer att arbetsgivare kommer till skolan och att de även varit på SM i binderi. Skolan anpassar apl utifrån enskilda elevers behov Yrkesläraren uppger att de flesta apl-platser går att anpassa efter individens behov. Skolan ser helst att eleven ska kunna vara på samma apl-plats så lång tid som möjligt, helst hela utbildningstiden. De två elever som har läst breddningen inredning hem- och butiksmiljö kommer att få skolförlagd utbildning under vårterminen 2016 istället för att vara på apl-platsen som det var tänkt. Anledningen till detta är bland annat hänsyn utifrån elevernas behov. Den ena eleven som ska ha skolförlagd utbildning istället för apl fick avbryta sin apl under den sista terminen då hen inte fick relevanta arbetsuppgifter under sin apl-period. I granskningen framkommer att eleverna har fått möjlighet att byta apl-platser om de inte trivts med sina tidigare apl-platser eller om de behövt utvecklas inom andra områden än vad deras nuvarande apl-plats kan tillgodose.
9 (10) Vissa handledare går Skolverkets webbutbildning för handledare Skolan uppmuntrar handledarna till att gå Skolverkets webbutbildning. Enligt yrkesläraren är det dock ingen av de arbetsplatser som tar emot apl-elever under årskurs 3 som har genomgått Skolverkets handledarutbildning, medan de arbetsplatser som tar emot elever i årskurs 1 har genomgått utbildningen. Yrkesläraren uppger att skolan tidigare har bekostat utbildning för handledare och uttrycker att det vore bra om man kunde ha en handledarutbildning inom skolan. I intervjuerna framkommer att det dock är svårt för handledare på mindre företag att få tid att gå från sin arbetsplats för att genomgå en utbildning någon annanstans. Rektorn säger att skolan vill passa på att ha en minihandledarutbildning under programrådet i mars. Den intervjuade handledaren säger att hon inte har erbjudits någon utbildning som handledare, men säger att hon inte heller känt något behov av att få en handledarutbildning. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan behöver utveckla ett mer strategiskt tänk kring hur man kan gå till väga för att göra en bedömning om en arbetsplats har förutsättningar att bidra med relevant yrkeskunnande utifrån de moment i de apl-förlagda kurserna som ska läggas ut på apl-platserna. Detta för att försäkra sig om att arbetsplatserna är lämpliga och för att eleverna ska få en apl av god kvalitet. Skolan bör även hitta former för hur man kan utbilda handledarna på arbetsplatserna för att försäkra sig om att handledarna har nödvändiga kunskaper och i övrigt är lämpliga för uppdraget. Fakta om granskningen Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram under våren 2016. Granskningen vid hantverksprogrammet, inriktning frisör, på Praktiska Södertälje ingår i denna granskning. Praktiska Södertälje besöktes 19 och 23 februari 2016. Ansvariga inspektörer har varit Johan Juffermans och Ulrika Sutorius. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av arbetslivsanknytning på yrkesprogram genomförs i ytterligare sju kommunala skolor och sju skolor med fristående huvudman. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport som är planerad till
10 (10) juni 2016. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Praktiska Södertälje Praktiska Södertälje är en fristående gymnasieskola under huvudmannen Praktiska Sverige AB. Skolan erbjuder nio nationella yrkesprogram. I denna granskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram på Praktiska Södertälje har Skolinspektionen valt att granska hantverksprogrammets inriktning florist utifrån att det är den inriktning på programmet som har flest antal elever i årskurs 3, tre elever. Hantverksprogrammet är en lärlingsutbildning och programmet erbjuder också inriktningen hår- och makeupstylist. Totalt har programmet 20 elever, varav 15 elever i årskurs 1 och 5 elever i årskurs 3. Av de tre elever som läser i årskurs 3 på floristinriktningen läser två elever en breddning (skolans egen benämning) inom floristinriktningen mot inredning hem- och butiksmiljö. Det är en av eleverna i årskurs 3 som läser programfördjupningskurser mot yrkesutgången florist. I årskurs 3 har eleverna tre dagar apl och två dagar skolförlagd utbildning. Metod och material Granskningen av arbetslivsanknytning på yrkesprogram genomförs på 15 gymnasieskolor, åtta kommunala skolor och sju skolor med enskild huvudman. På varje skola granskas antingen hantverksprogrammet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet. I de fall utbildningen erbjuder flera inriktningar granskas den största inriktningen, utifrån antalet elever. Granskningen genomförs till största delen genom intervjuer. Både elever, yrkeslärare, ansvarig rektor på det utvalda programmet intervjuas om utbildningens programfördjupning och om organisationen, innehållet och uppföljningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Även elevernas aplhandledare och arbetslivets representanter i det lokala programrådet intervjuas om detta. Dessutom utgör skolans dokumentation av samverkan med arbetslivet en grund för granskningen.