Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Relevanta dokument
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Vilka är ni? menti.com

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Beteendeproblem i förskolan

Strategier i vardagen

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Beteendeproblem i äldrevården

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Vardagen - utvärdering

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektiv teori och metod

Verktyg för utvärdering och kartläggning

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

LEVA LÄRMILJÖN DEL 2. Utvärderingen förra gången. Plan för idag. Från er utvärdering vid förra föreläsningen:

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Fostran av annorlunda barn

En föreläsning om problemskapande beteende

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Problemskapande beteende

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Problemskapande beteende

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Idag. Frågor och reflektion? Systematiskt arbete vid beteendeproblem

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Läropussel, minikonferens

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Adhd och Autism i vardagen

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Lågaffektivt bemötande i skolan

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Adhd och Autism i vardagen

Hantering av problemskapande beteenden

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Transkript:

Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning All personal 7 april Utbildning/ EHT + rektor 5 maj Utbildning/ EHT + rektor Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Tre metoder för att förebygga och hantera problembeteende Idag Repetition Fördjupning -Ytterligare verktyg/tankemodeller för att närma sig och verka i problemsituationer FIKA Två diskussions- och analysövningar Repetition - Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande beteende är ett beteende som leder till problem. 1

Vems är problemet? De beteenden som leder till problem för skolan är sällan elevens problem utan snarare elevens lösning Inte elevens ansvar att lösa skolans problem Repetition - Vad är problemskapande beteende? - Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W. Greene Repetition - Vad är problemskapande beteende? Repetition - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kontrollprincipen 3. Principen om affektsmitta Repetition - Ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar. Repetition - Kontrollprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Vår uppgift är att hjälpa eleven behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår vanliga reaktion för att inte öka stressen. 2

Repetition - Självkontrollmodellen Repetition - Kontrollprincipen Affektintentsitet Ingen självkontroll Kaos Självkontroll Affektutlösare Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) Vägra, ljuga, skapa avstånd, hota självskada Kaosbeteende 13 Repetition - Kontrollprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Vår uppgift är att hjälpa eleven behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår vanliga reaktion för att inte öka stressen. Repetition - Affektsmitta Vad innebär detta för mig som personal? Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Elever som uppvisar beteendeproblem har ofta sämre möjlighet att observera och påverka sina egna affekter än vad vi har. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn. Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att personen vi arbetar med inte ska förlora sin självkontroll. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Repetition - Tre metoder för att minska problembeteende 1. Avledning 2. Affektreglering 3. 3

Repetition - Metod 1: Avledning Enkla avledningar Kraftiga avledningar Repetition - Metod 2: Affektreglering Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Repetition - Metod 3: Öka begripligheten Släppa överkrav reaktivt/proaktivt Repetition - Metod 3: Öka begripligheten t.ex. genom att: Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situationen Introducera ett krav just när något annat är färdigt. Skapa en så kallad prompt. Skapa en känsla av delaktighet. Repetition - Sammanfattning av lågaffektiva metoder Vid kaos är det centrala att personen återfår sin självkontroll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med elevens förmågor, annars kommer problemet kvarstå Misslyckanden kräver utvärdering Fördjupning Många problem kräver många lösningar Vems är problemet? Droppen som fick stressbägaren att rinna över 4

2017-04-03 Många problem kräver många lösningar Hantera Utvärdera Förändra 25 Hantera 26 Avledning Affektreglering Affektsmitta Delaktighet Kompensera Registrera - se mönster Analysera hitta ingångar Levla lärmiljön hjälper till att hitta Kollegialt utbyte Utvärdera 27 28 Färdighetsträna Specialpedagogiska insatser CPS, MI Stödstrukturer Kravanpassa Hantera Utvärdera Förändra Förändra 29 30 5

Stressmodellen Stressmodellen KAOS Upplevd orättvisa Varningssignaler Glömt gympakläder Stressnivå Oro för prov Stökig morgon hemma Sömnsvårigheter FIKA! Förebygga och hantera beteendeproblem Övningsuppgift 1 Övningsuppgift II Uppgift 1 Friluftsdagen Elev som har svårt vid aktiviteter utanför skolan Blir ofta väldigt orolig. Brukar vägra att delta. Vill inte kliva i/ur bussen. Svårt för föräldrarna att få hen till skolan sådana dagar. Blir ibland arg och slåss vid sådana tillfällen. 6

Förhållningssätt Stå fast vid kraven utan anpassning Det här ska man klara! Släppa kraven Eleven blir alltid så jobbig, det funkar ändå inte, bättre att hen stannar hemma Krav Klara avvikelser från rutiner Så här brukar det inte vara på morgonen/lunchen/rasten Jag hatar att åka buss, tänk om jag blir åksjuk. Anpassa kraven Vad kan vi göra för att öka elevens chanser att klara situationen? Krav Överblicka en ny situation Hur länge håller vi på? Hur gör jag när jag ska gå på toa? Kommer jag att veta var jag ska när jag kommer fram? Vad händer om jag kommer bort? Kommer min lärare att vara där? Kommer jag att hinna hem till bussen? Krav Stå ut med att prova saker som man inte är van vid/gillar Det är läskigt med liften. Jag får ont i fötterna av pjäxor. Mina glasögon skaver när jag har hjälmen på. Kommer de andra skratta om jag inte vet hur jag ska göra? Klara avvikelser från rutiner Förbereda, prata igenom dagen diskutera svåra moment. Kanske åka och kolla i förväg? Använd ett schema för att skapa överblick Bildstöd kan öka tryggheten Identifiera särskilda svårigheter, i det här fallet åksjuka, reservera ett säte längst fram Kanske någon som har extra ansvar att möta upp direkt på morgonen 7

Överblicka en ny situation Tydligt schema över dagens olika moment Tydliga instruktioner, gärna illustrerade Extra stöd vid övergångar mellan aktiviteter under dagen En genomförbar plan om något blir för svårt Stå ut med att prova saker som man inte är van vid/gillar Lite extra hjälp i liften Anpassa aktiviteterna Justeringar i hur länge man håller på Provköra skidglasögonen Hur kan vi kravanpassa för Ville? Börja med att hitta krockar mellan krav och förmågor. (ex. Förstå förutsättningar och regler i lekar) Diskutera hur ni kan kravanpassa för att öka Villes möjlighet att klara av situationen. Att diskutera efter filmen 1. Vad har personerna i filmen för olika problem de vill lösa i situationen? 2. Var lägger personerna i filmen ansvar? 3. Vad gjorde de olika personerna i filmen som var bra? 4. Vad gjorde personerna i filmen som var mindre bra? 5. Vad skulle man kunna göra för att förebygga situationen? 6. Vad skulle man kunna gjort för att bättre hantera situationen? Läs mer anton@rovasjogren.se erik@rovasjogren.se 48 8