2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. I detta faktablad redovisas utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad fram till och med år 2010. 1 Under år 2010 skedde en betydande återhämtning på arbetsmarknaden, efter den kraftiga sysselsättningsminskningen som skedde i spåren av finanskrisen år 2009. Sysselsättningsutveckling Under år 2010 ökade antalet sysselsatta med drygt 1 000 personer eller 2,6 procent. Det totala antalet sysselsatta uppgick därmed till nästan 41 000 personer (diagram 1). Det innebär att drygt 1 000, eller knappt 40 procent av den totala sysselsättningsminskningen om 2 600 år 2009, återhämtades under år 2010. Diagram 1 Antal sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna år 1997 2010. 1 Först i december påföljande år publicerar SCB tillförlitlig statistik över sysselsättningsutvecklingen. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: 016 710 54 56, e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen
Antalet sysselsatta borde dock öka med ytterligare drygt 1 500 personer för att antalet sysselsatta skall motsvara nivån före konjunkturnedgången. Företagstjänster är den bransch som svarar för den största ökningen av antalet sysselsatta (diagram 2). Omkring halva sysselsättningsökningen, det vill säga omkring 500 personer, kan hänföras till denna bransch. Betydande ökningar av antalet sysselsatta har också skett inom handel, bygg, utbildning samt vård & omsorg. Inom industrin ökade antalet sysselsatta med måttliga knappt 100 personer. Det kan jämföras med sysselsättningsminskningen inom industrin året dessförinnan, vilken uppgick till omkring 1 700 personer. En bidragande orsak till sysselsättningsminskningen inom industrin, och sysselsättningsökningen inom företagstjänster, är den trendmässiga överflyttningen av jobb från industrin till bemanningsföretag. I synnerhet större industriföretag har i en högre utsträckning under senare år valt att hyra personal istället för att anställa. Diagram 2 Förändring av antal sysselsatta per bransch i Eskilstuna under år 2010. 2(6)
Sedan slutet av 1990- talet och fram till och med år 2007 ökade antalet sysselsatta i en snabbare takt i Eskilstuna än i flertalet jämförelsekommuner (diagram 3). Nedgången under 2009 blev dock väsentligt kraftigare i Eskilstuna, vilket huvudsakligen förklaras av Eskilstunas höga beroende av den tunga fordonsindustrin. Diagram 3 Sysselsättningsutveckling för dem med arbetsplats i respektive kommun i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 1997 2010, index: 1997=100 Den sysselsättningsökning som skedde år 2010 i Eskilstuna var i nivå med riket, men något lägre än i flertatalet jämförbara kommuner. Snabbast ökade antalet sysselsatta i Borås (+ 4,0 %) och långsammast i Linköping (+ 2,3 %). Ökningen i Eskilstuna (2,6 %) var på samma nivå som i riket som helhet. Utvecklingen av andel sysselsatta och arbetslöshet Det ökade antalet sysselsatta under år 2010 innebar att andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) ökade (diagram 4). Samtidigt ökade antalet personer i åldern 20-64 år med drygt 300. För att öka andelen sysselsatta måste med andra ord Eskilstuna, som har en växande befolkning, öka antalet sysselsatta i en högre takt än så. Andelen sysselsatta (20-64 år) uppgick år 2010 till 72 procent, vilket kan jämföras med 70 procent år 2009. För att full sysselsättning skall anses råda brukar man anse att andelen sysselsatta borde vara strax över 80 procent. För att nå en sådan hög andel hade fordrats att antalet sysselsatta i Eskilstuna ökat med i storleksordningen 4 000 personer fler än vad som var fallet år 2010. Det motsvarar en sysselsättningsökning med tio procent. 3(6)
Diagram 4 Andel sysselsatta 20-64 år med bostad i kommunen år 1985 2010. I förhållande till jämförelsekommunerna och riket totalt har andelen sysselsatta i Eskilstuna trendmässigt ökat starkt under 2000- talet (diagram 5). Sysselsättningsminskningen under år 2009 innebar dock att förvärvsfrekvensen i Eskilstuna återigen blev klart lägre än i övriga jämförelsekommuner eller i riket som helhet. År 2010 var andelen sysselsatta, trots ökningen på två procentenheter, fortfarande lägre i Eskilstuna än i riket eller i flertalet jämförelsekommuner. Endast Linköping, där andelen starkt påverkas av det stora antalet studenter, är andelen sysselsatta på samma nivå. Diagram 5 Andel sysselsatta 20-64 år i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 1997, 2009 och 2010. 4(6)
Rangordningen mellan kommunerna har förändrats mycket lite under den studerade perioden. Exempelvis Borås, som hade högst andel sysselsatta år 2010, hade även den högsta andel år 1997. På motsvarande sätt har Eskilstuna haft den lägsta andelen sysselsatta både i början och i slutet av perioden. Den återhämtning som inleddes i början av år 2010 har av allt att döma fortsatt även under år 2011. I dagsläget har vi inte tillgång till säkra uppgifter över antalet sysselsatta för år 2011. Däremot finns uppgifter som visar att antalet arbetslösa har fortsatt att minska de tre första kvartalen år 2011 (diagram 6). Sedan första kvartalet år 2010, då arbetslösheten nådde en topp, fram till och med tredje kvartalet 2011 har antalet arbetslösa (20-64 år) minskat med drygt 1 100 personer. Diagram 6 Antal arbetslösa 20-64 år (öppet + åtgärder) i Eskilstuna per kvartal år 1997 kv 3 år 2011. Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Trots minskningen uppgick antalet arbetslösa i genomsnitt under tredje kvartalet år 2011 till drygt 5 700 personer, vilket kan jämföras med antalet före krisen (1:a kv år 2008) som var knappt 3 200. Som andel av den arbetsföra befolkningen (20-64 år) uppgick arbetslösheten till 11,1 procent under tredje kvartalet år 2011. För män var motsvarande andel 12,3 procent och för kvinnor 9,9 procent. Arbetslösheten i Eskilstuna hör därmed fortfarande till en av de högsta i landet. Det är framförallt bland männen som andelen arbetslösa är påtagligt högre i förhållande till jämförelsekommunerna (diagram 7). Även bland kvinnorna är dock andelen högre i Eskilstuna. 5(6)
Utmärkande för Eskilstuna är också att skillnaderna mellan män och kvinnor är påtagligt mycket större än i jämförelsekommunerna eller riket. Skillnaden motsvarar 2,4 procentenheter. I övriga jämförelsekommuner varierar skillnaden mellan män och kvinnor med mellan 0,2 och 1,7 procentenheter. Diagram 7 Andel arbetslösa män och kvinnor 20-64 år (öppet + åtgärder) i Eskilstuna och jämförelsekommuner tredje kvartalet år 2011. Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Bland rikets samtliga kommuner hör Eskilstuna och Gävle till de tio kommuner med den högsta arbetslösheten. I likhet med Eskilstuna och Gävle finns ytterligare ett antal industrikommuner med bland dem högst arbetslöshet, som exempelvis Landskrona, Trollhättan eller Södertälje. Till gruppen med högst arbetslöshet hör även ett antal små glesbygdskommuner, som exempelvis Haparanda, Bräcke eller Storfors. Utmärkande för de kommuner som har lägst andel arbetslösa är att de, med några få undantag som exempelvis Borgholm eller Östhammar, ingår i någon storstadsregion. 6(6)