Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Utbildningens syfte Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Skollagen 1 kap. 4 2 Varför inkludering? Utbildningsresultat Sociala värden Se t.ex. Mitchell (2008;2016). 3 1
Ett starkt argument: Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Detta mönster finns i alla socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen, 2010, s. 228) 4 Olika definitioner av inkludering en gemenskapsorienterad definition en individorienterad definition en placeringsorienterad definition. (Nilholm 5 & Göransson, 2013) Inkludering och 6 2
7 Subjektiv Objektiv engagemang Acceptans (erkännande) samhandling tillgänglighet tillhörighet Delaktighetsaspekt autonomi Delaktighetskarakteristik existentiell psykologisk interpersonell social funktionell fysisk Figur: Delaktighetsaspekternas inbördes sammanhang (Janson, 2004) Vad vet vi om konsekvenserna av organisatorisk differentiering? Stigmatiseringseffekter: Både självvärdering och motivation påverkas om elever placeras i negativt differentierade grupper Förväntningar från lärare och kamrater: Lärare tenderar att sänka krav och förväntningar i dessa elevgrupper. Även bland kamrater sänks förväntansnivån (Persson & Persson, 2012, s. 49). Hatties studie Synligt lärande (2014) problematiserar nivågruppering som pedagogisk modell och menar att effekterna av nivågruppering är minimala i relation till inlärningsresultat (se s.129-132). 3
Risker med stöd genom elevassistent Det skapas ett avstånd till övriga elever om studenten med funktionsnedsättning och sitter mycket fysiskt separerade från klassen. Det skapas för stort vuxenberoende hos studenten som gör att eleven blir osjälvständig och osäker i sammanhang där elevassistenten inte är med. Kamratrelationerna blir lidande genom att elevassistenten är närvarande och inte ger eleven möjlighet att utveckla horisontella relationer. Eleven upplever en känsla av utanförskap genom att ha en elevassistent. Begränsad tillgång till kompetent undervisning och bedömning då elevassistenten inte nödvändigtvis har någon pedagogisk utbildning. Engagemangsaspekten: Lärare tenderar att vara mindre engagerade när en student med funktionsnedsättning har en elevassistent eftersom eleven redan har vuxenstöd och får individuell uppmärksamhet. (Giangreco, Yuan, McKenzie, Cameron & Fialka, 2005) 10 Essunga kommun Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever (2012) Bengt Persson och Elisabeth Persson Liber Utgångspunkter: 2007 placerade sig Essunga bland den fem sämsta kommunerna i Sverige sett till niondeklassarnas meritvärden. Resultat: 2010 hade samtliga elever gymnasiebehörighet och placerade sig i topp 10 bland Sveriges kommuner. 12 4
Den goda lärmiljön blev i samtalen med kollegerna en miljö där alla elever ges möjlighet till stimulans och lärande utifrån sina förutsättningar. Idén om läraren som en i ett team, där erfarenhets- och kunskapsutbyte får en framträdande roll, har i projektet kopplats samman med frågan om hur alla elevers och lärande kan stimuleras. Utöver att lärarnas kompetens, samarbete och engagemang satts i fokus, betonas även en mer flexibel hållning till grupper och gruppstorlekar som en framgångsfaktor, främst genom att de mindre permanenta grupperna delvis lösts upp och inkluderats i den större gemenskapen. Men elevers upplevelse av medinflytande och är också avgörande komponenter i uppbyggnaden av goda lärmiljöer i skolan. (Tetler, et al. 2015, ss. 10-11). 13 Några röster: Personligen tänker jag mer på inkludering i allt jag gör. Ser inkludering på ett annat sätt än att "alla ska vara i samma rum". Skolan som helhet har blivit mer kreativ och försöker lösa de olika "händelserna" själva, innan man säger att man inte kan hantera någon elev. Genom projektet har en samsyn skapats på skolan. Det skapas trygghet och stabilitet då vi har samma tänk. Jag måste hela tiden tänka på hur jag på bästa sätt kan serva eleven i sin ordinarie undervisningsgrupp. Ibland specialtränar jag naturligtvis elever utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Några röster: Att jag hållit ut och fortsatt att arbeta med våra "goda lärmiljöer", t.ex. har arbetet med självvärdering och kamratbedömning blivit en naturlig del av undervisningen. Eleverna i förberedelseklassen har blivit snabbare inkluderade i sin klass. Samarbetet med andra kollegor och speciallärare är också en framgångsfaktor. Framgångsfaktor för oss på fritids är att vi pratar mycket med varandra och känner ett stort förtroende för varandra och vi kan säga vad vi vill. Vi pratar mycket om hur vi ska vara mot varandra och mot eleverna. Vi har många pedagogiska diskussioner kontinuerligt. 5
Universal Design for Learning (UDL) Skolan ska skapa förutsättningar för att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande. (fritt översatt efter Meyer, Rose & Gordon, 2014). 16 Universal Design for Learning (UDL) Ron Mace som är arkitekt och en av grundarna av UDL uttrycker det så här: Consider the needs of the broadest possible range of users from the beginning 17 Avslutning: Åtgärder i skolan måste bottna i en ömsesidig respekt för olika synpunkter om vilka behov, intressen och ämnen som har värde. Det innebär att man blir accepterad och att man själv kan acceptera andra och bidra till det gemensamma, men efter förmåga. Detta är processer som kräver ömsesidig anpassning och som förutsätter att alla är tillsammans i ständig konfrontation och samverkan. Det kräver inkludering, och att alla som senare ska vara tillsammans i samhället också är det i skolan. (Haug, 1998, s. 20). 18 6
Kontaktuppgifter: http://www.hkr.se/daniel ostlund http://danielostlund.blogspot.se https://twitter.com/danneostlund https://www.instagram.com/dr_ostlund/ daniel.ostlund@hkr.se 19 7