I Ur och Skur, Utsiktens förskola, Brösarp. Verksamhetsplan 2017/2018
Bakgrund I Ur och Skur, Utsiktens förskola, Brösarp Under 2011 startade vi ett samarbete med Byagillet. Projekt hade som syfte att förändra åldersstrukturen i Brösarp. I Ur och Skur var en del i detta arbete. I januari 2012 startade vi upp med en avdelning: Skogsmusen. Därefter har personalen fått grundutbildning i omgångar och idag är hela Utsikten en certifierad I Ur och Skur förskola. Utsikten betalar både personalens och barnens medlemsavgifter till Friluftsfrämjandet. Vi tillhör Skåne-Tranås lokalavdelning. Friluftsfrämjandet I Ur och Skur är Friluftsfrämjandets barnverksamhet genom friluftsliv i förskolan, där grunden bygger på övertygelsen att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom lustfyllt upplevelsebaserat lärande. Genom att vistas i naturen året runt får barnen naturkänsla, motion, rörelse och gemenskap utan prestationer i tävlingsform. Det du upplever som liten har betydelse för resten av ditt liv. I Ur och Skur historia I Ur och Skur-pedagogiken initierades på föräldrakooperativet Mulleborg på Lidingö 1985, genom Friluftsfrämjarledare tillsammans med föräldrar. Idag finns det 205 stycken I Ur och Skur förskolor/skolor runt om i Sverige. Inledning Vi strävar efter att erbjuda en god kvalitét i alla led. Utsikten vill ge barnen en bra inställning till naturen. Om barnen tidigt får förmånen att vara ute mycket, lär de sig också hur de ska uppträda i och emot naturen. Vi hoppas att barnen ska finna naturen/skogen som en rekreationsplats. Genom att vi vuxna tar ansvar och är goda förebilder ger vi barnen de verktyg och kunskaper som behövs för att skapa en bättre miljö. Utveckling och kvalitetssäkring Genom regionala och rikstäckande nätverksträffar med andra I Ur och Skur verksamheter vidareutvecklas våra tankar och metoder. Vi strävar mot att alla pedagoger ska ha I Ur och Skurs grundutbildning (7,5 hp) samt ledarutbildning för Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Varje år genomför I Ur och Skur centralt: en enkätundersökning, vartannat år bland familjerna och vartannat år bland pedagogerna. Vartannat år genomför också Tomelilla kommun en enkätundersökning för vårdnadshavare för att se om vi som
verksamhet uppfyller deras förväntningar och mål. Utifrån enkäten görs sedan förbättringsområden. För Utsikten är målet att vårdnadshavare och personal svarar på enkäten för att ge oss ett underlag att jämföra. Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Läroplanen för förskolan, Lpfö -98/16, sid. 8) Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Arbetslaget ska ansvara för att göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med vårdnadshavarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. (Lpfö -98/16, sid.8-9) visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnet får möjlighet att visa solidaritet, alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga i lärmiljön med oss pedagoger och övriga på förskolan. bemöta alla barn och vuxna på ett öppet och respektfullt sätt och uppträda som goda förebilder,
uppmuntra barnen att lyssna och få förståelse för andra människors åsikter och värderingar, likheter och olikheter samt sträva efter att barnen ska visa hänsyn och hjälpa varandra i alla situationer under dagen, ge flickor och pojkar samma tid, utrymme, material och uppmärksamhet, sträva efter att barnen ska utveckla respekt och empati för allt levande genom att prata kring olika situationer som uppstår, sträva efter att skapa förutsättningar för barnets framtida frilufts- och miljöintresse. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö -98/16 s.9-10) Arbeta utifrån ett upplevelsebaserat lärande, där vi tillsammans är medupptäckare, medundersökande, medupplevare och medagerande. Medupptäckare: På äventyr och upplevelser i naturen upptäcker barn och pedagoger tillsammans. Pedagogen stannar upp, kommer och tittar, när ett barn får syn på något intressant. Barnen blir intresserade när den vuxne söker efter t.ex. smådjur. Intresset smittar. Barnen gör som den vuxne gör.
Medundersökande: Barnen har en medfödd lust att lära. Pedagogen behöver vara engagerad och följa barnet i dess utforskande. Vi använder alla våra sinnen, vi känner, smakar, luktar, tittar och lyssnar. Det är spännande att kika under en stor sten. Hur smakar harsyra? Pedagogens intresse för naturen leder till motivation att lära mer. Medupplevande: I naturen blir vi bjudna på upplevelser. Vi är gästerna och allt kan hända! Vi upplever och lär oss tillsammans. Barnens frågor gör att vi söker kunskap tillsammans och följer upp frågan på förskolan. Vi njuter tillsammans och minns tillsammans! Medagerande: Den vuxne fångar de tillfällen barnen ger. Hoppa! Klättra! Kryp! Lukta! Smyg! Barnen upplever med hela kroppen och lek och rörelse genomsyrar verksamheten. Fråga barnen vad de tror! Vad gör nyckelpigan på vintern? Kan masken se? Vart tar alla löven vägen? En medagerande ledare deltar i leken eller upplevelsen/äventyret. Då pedagogen är en förebild och visar glädje, tycker barnet också om aktiviteten. Naturen är en plats som främjar mångfalden i olika uttrycksformer. ( I Ur och Skur, grundbok, Friluftsfrämjandet 2009) Lärmiljö Konkreta erfarenheter skapas genom direkta upplevelser. Att personligen uppleva med alla sinnen och känslor öppnar för vad som finns i situationen. Vi utgår från barnets erfarenheter. Tar tillvara på här-och-nu-upplevelser. I samtal med pedagogen och andra barn i gruppen reflektera kring öppna frågor, såsom Var, När, Hur, Vad, Vem? Bekräfta och prova barnens teorier, ge dem en gemensam upplevelseram som ger möjlighet att tillsammans utveckla nya idéer. Nya erfarenheter blir till ny förståelse och barnet befäster erfarenheten som ger dem ny kunskap. processen i det upplevelsebaserat lärande gör att barnet får konstruera kunskaper, färdigheter och värderingar genom direkta upplevelser. Barnen söker och erövrar kunskap genom: lek socialt samspel utforskande skapande iakttagande samtal reflekterande. samtala med barnen och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar och åsikter så att deras grundläggande respekt och förståelse för varje människa oavsett bakgrund ökar, med olika uttrycksmedel hjälpa barnen att uttrycka sig. I arbetet med barnen använder vi TAKK. Barns språk utvecklas i vardagens alla situationer. Vi
pedagoger använder ett rikt och nyanserat språk så att barnen får ett ordförråd och lär sig nya begrepp, sträva efter att alla ska känna trygghet i sig själv och i sin egen kultur genom att uppmärksamma våra vanligaste traditioner, sträva efter att vara goda förebilder vad gäller ett sunt miljötänk. Genom att sopsortera, kompostera, så och skörda får barnen kunskap om naturen, det ekologiska samspelet och kretsloppet. Det är i samtal med barnen och genom praktiskt handlande som ovanstående konkretiseras för barnen, det pedagogiska materialet ska vara försvarbart och stå för hållbar utveckling, i enlighet med vår Miljöplan. Vi respekterar allt och tar ansvar för det som finns i vår närhet och tar tillvara på varandra, vår miljö och våra saker, i naturen ge barnen tillfällen att träna och vidga sina begrepp, se samband och öka sin förståelse. När barnen använder sig själva och sin omgivning som arbetsmaterial, vid exempelvis byggande, konstruerande och skapande, får de möjlighet till en ökad förståelse för begrepp. I skogsmiljön kommer kunskap, gemenskap och rörelse naturligt till barnet. Ingen annan lekplats kan mäta sig med äventyret och mystiken i naturen. Ingen annan lekplats kan ge barnet sådana möjligheter att utveckla sin finmotorik och sin grovmotorik. Att lära sig vara aktsam i det lilla perspektivet, gör oss medvetna om vår inverkan på naturen och grundlägger en ekologisk förståelse. Naturen är ett oöverträffat laboratorium för alla barn. Skogen är som en gymnastiksal för barnen, men med ännu större möjligheter än en inomhuslokal. De tre utvecklingsfaserna i barnets utforskande av sin omgivning är: upptäckarfasen undersökarfasen reflekterandefasen. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda för delaktighet och ansvar och för de rättligheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. (Lpfö-98/16, s. 12). se mångfalden som en tillgång. Kommunikation är en viktig del i uppdraget på förskolan, där vi ger barnen redskap att utrycka sig genom olika uttrycksmedel. uppmuntra barnen att uttrycka sig på olika sätt, exempelvis värderas en matematisk förmåga lika högt som en musikalisk förmåga. Med I Ur och Skur-pedagogiken befästs kunskap med alla sinnen, vilket leder till livslångt lärande. Pedagogerna sätter ramarna och barnen fyller ramarna med innehåll, kunna förstå och handla efter demokratiska principer grundläggs inför kommande sociala sammanhang. Ofta fokuseras det på rättigheter till större del än skyldigheter. Vi har ett ansvar att tydliggöra båda delar. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättning för att varje barn ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förskollärare ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ansvarar för att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. (Lpfö 98/16, s 13) ge föräldrar fortlöpande information i den dagliga tamburkontakten, de årliga föräldramötena och utvecklingssamtalen som erbjuds. ta tillvara på synpunkter och konstruktiv kritik för att få möjlighet att vidareutveckla vår verksamhet, ge barnen de bästa förutsättningarna för sitt lärande och välbefinnande genom en bra dialog med hemmet. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. (Lpfö 98/16, s 13) Förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lpfö 98/16, s 14) informera föräldrar och barn om övergången till förskoleklass och fritidshemmet. Vi följer kommunens övergångsrutiner.
skapa tillfällen till möten och dialog genom att följa med på vissa teman skolan har, samt besöka skolans aktiviteter såsom teateruppsättningar och luciatåg, alla barn bjuds in för 2-3 gemensamma träffar under vårterminen för att bekanta sig med ny personal och nya lokaler. Vårdnadshavarna bjuds in till en informations kväll, förskola och fritidshem samarbetar över året (sammanslagningar under lov, öppningar och stängningar). Barnen bjuds in till fritids sporadiskt beroende på aktivitet. Uppföljning, utvärdering och utveckling Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. Förskollärare ansvarar för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas. Arbetslaget ska Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla Barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, - Föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. (Lpfö 98/16, s 14-15) resultat av dokumentation, uppföljning och utvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande. Genom att självkritiskt granska vårt eget arbete utvecklas verksamheten, kontinuerligt utvärdera den kommunövergripande enkäten för att förbättra verksamheten utifrån sammanställningen av personalens och vårdnadshavarnas svar. Förskolechefens ansvar Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, förskolans lärandemiljö utformas så att barn får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande., verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (Lpfö 98/16, s 16) kontinuerlig stämma av/utvärdera/utveckla vår verksamhet enskilt, i arbetslaget och tillsammans med förskolechefen, förskolechefen är tillgänglig för såväl barn, föräldrar och personal. ha ett nära samarbete med resursteamet, specialpedagoger och vårdnadshavare, kompetensutveckling sker inom I Ur och Skur profileringen, stärka den pedagogiska verksamheten genom att ömsesidigt ge/få feedback vid bland annat systematiskt arbetsmiljö möten, medarbetarsamtal och i den dagliga kontakten. 20170221