Aktbilaga 12 1(13) BESLUT Miljöprövningsdelegationen Miljövård Per Ahlenius Tel 026-171259 per.ahlenius@x.lst.se Hudiksvalls Kommun Tekniska förvaltningen 824 80 HUDIKSVALL Tillstånd enligt miljöbalken till återvinningsanläggning Anläggning: Ulvbergets kretsloppslager Fastighet: Finnflo 3:22 och 3:23 N/S-koordinat: 6845719, O/V-koordinat 1564836 SNI-kod: 90.002-1, 90.002-3, 90.005-1, 90.006-2, 37-2, 14.2-1, 26.829-3 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Hudiksvall Kommun Tekniska förvaltningen tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet motta och återvinna mineraliskt avfall från bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten begränsas till mottagning av maximalt 60 000 ton årligen, fraktionsvis fördelat enligt nedan : Betong från rivnings- ändrings och nybyggnadsverksamhet 20 000 ton/år Sopgrus och övriga massor 20 000 ton/år Asfalt 20 000 ton/år - varav tjärasfalt maximalt 1000 ton/år Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18) 50 db(a) kvällstid (kl. 18-22), söndag och helgdag (kl. 07-18) 45 db(a) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter.
2(13) 3. Uppstår problem med damning från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. Tillsynsmyndigheten får meddela de ytterligare villkor som kan behövas för att avhjälpa problem med damning. 4. Kemikalier skall hanteras så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering ske på tät yta så att spridning till mark eller vatten förhindras. Behållare med kemikalier och avfall skall vara märkt så att det tydligt framgår vad de innehåller. 5. Farligt avfall får inte lagras inom verksamhetsområdet, tjärasfalt undantaget. 6. Mängden krossat asfaltavfall som lagras skall hållas så liten som möjligt. 7. Asfalt innehållande tjära ska lagras separat och på sådant sätt att urlakning motverkas. 8. Vid återanvändning av tjärasfalt för tillverkning av ny beläggningsmassa får endast kall-teknik användas. 9. Journal skall föras över var asfalt innehållande tjära återanvänts. 10. Tillfarten till området ska vara försedd med avstängningsanordning som förhindrar att okontrollerad tippning kan ske. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående damning. Igångsättningstid Eftersom verksamheten pågår behövs ingen bestämmelse om igångsättningstid. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl. a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Tillsynsmyndigheten kan begära att verksamhetsutövaren skall lämna in ett förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder (26 kap 19 MB). Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive
3(13) 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen och Hudiksvalls kommuns miljökontor. Länsstyrelsen beslutade den 13 juli 2001 (dnr 242-7135-01) att verksamheten inte antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 5 november 2001 och kompletterades den 28 januari 2002. Ärendet kungjordes den 8 mars 2002 i Hudiksvalls Tidning med Hälsinglands Tidning. Miljö och räddningsnämnden i Hudiksvall har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Kretsloppslagret är sedan starten år 2000 lokaliserat till fastigheterna Finnflo 3:22 och 3:23 i Hudiksvalls kommun. Det ligger på en del av det avslutade deponiområdet söder om Ulvbergets avfallstation, mellan den nuvarande deponin och riksväg 84 mot Delsbo/Ljusdal. Området består av en upplagsplan om ca: 150 x 150 meter är inhägnat av stängsel och försett med en låsbar bom. Verksamhetsbeskrivning Ulvbergets kretsloppslager är ett samarbetsprojekt mellan tre stycken huvudmän, Råsjö Kross AB, NCC anläggning i Hudiksvall och Hudiksvalls kommuns
4(13) tekniska förvaltning och bedrivs sedan starten som ett anmälningsärende hos miljökontoret i Hudiksvalls kommun. Den totala materialomsättningen ligger i dag på ca: 10 000 ton / år och utgörs i huvudsak av mineraliskt avfall från bygg- och anläggningsbranschen som mottas för mellanlagring och förädling. Avsättningen sker främst genom försäljning av materialet som fyllnadsmassor till provisoriska vägar, planer och andra markytor. Eftersom huvudmännen anser att potential finns för att vidareutveckla och utöka verksamheten söker man tillstånd för verksamheten enligt 9 kap miljöbalken. För att förenkla kontakterna gentemot prövnings- och tillsynsmyndigheterna har de tre huvudmännen enats om att Hudiksvalls kommuns tekniska förvaltning skall stå som ensam huvudman och sökande för verksamheten. Verksamheten kommer även i fortsättningen att baseras på mottagning av mineraliskt avfall från bygg- och anläggningsbranschen. Den totala mängden som man planerar motta är 60 000 ton/år fördelat på följande fraktioner och mängder : - Betongmassor från rivningar, ändringar och nybyggnationer 20 000 ton/år - Uppriven asfalt 20 000 ton/år - Sopgrus samt övriga massor från mindre anläggningsarbeten 20 000 ton/år Eftersom lagstiftningen på avfallsområdet har förändrats sedan bolaget inkom med sin ansökan är vissa av de i ansökan uppgivna SNI- och EWC-koderna inte längre aktuella. De nu gällande SNI-koderna för den sökta verksamheten är dessa : - 90-002-1 : Anläggning för sortering av avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton/år, - 90.002-3 : anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 000 ton vid något enskilt tillfälle, - 90.005-1 : anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden vid något tillfälle vad avser övrigt farligt avfall, är större än 1 ton. - 90.006-2 : anläggning för annan behandling än deponering av sådant avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen kommer av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden är högst 1000 ton /år. - 14.2-1 : berg - eller gruskrossverk eller sorteringsverk för sand, grus, sten eller morän om verksamheten inte omfattas av prövning enl. 12 kap MB.
5(13) - 37-2 : anläggning för återvinning av avfall genom fragmentering eller annan bearbetning, om den hanterade avfallsmängden är högst 10 000 ton /år eller innebär krossning av avfall som är lämpligt för byggnads- eller anläggningsändamål. - 26.829-3 : asfalt- eller oljegrusverk. Bolaget avser att ta emot följande avfallskategorier EWC-koder 170101 Betong 170102 Tegel 170103 Klinker och keramik 170107 Blandningar av betong, tegel, klinker och keramik som inte innehåller farliga ämnen 170301 Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära 170302 Andra bitumenblandningar än de som anges i 170301 170504 Jord och sten som inte innehåller farliga ämnen Allt material som levereras till Kretsloppslagret passerar först Ulvbergets avfallsanläggning där det vägs, registreras och genomgår en första okulärbesiktning innan det transporteras vidare till Kretsloppslagrets upplagsplan. För att säkerställa att det inkomna materialet inte innehåller oönskade föroreningar har verksamhetsutövaren utarbetat ett kvalitetssäkringssystem. Om inkommande massorna ej uppfyller systemets krav hänvisas leveransen i stället till Ulvbergets avfallsanläggning för deponering. Betongåtervinning Betongmassor från rivnings- ändrings- och nybyggnadsverksamhet tas emot för mellanlagring, förädling genom krossning samt vidareförsäljning som ballast. När betongmassor inkommer till kretsloppslagret sker först invägning och kvalitetskontroll vid avfallsstationens våganläggning. Därefter lagras massorna i upplagshögar i väntan på krossning. Eftersom betongkross delas in i kvalitetsklasser beroende på den krossade betongens kvalitet och renhet kommer man innan krossning att sortera inkomna betongmassor i följande fraktioner : - ren betong, - armerad betong, - blandad betong, tegel och lättbetong, - blå lättbetong. Innan krossning delas rivningsmassorna först i mindre, hanterbara bitar med hjälp av en betongsax. Samtidigt sorteras armeringsjärn, trä och annat oönskat material bort ur massorna. Därefter krossas materialet till betongkross (fraktion 0-90) i ett mobilt krossverk.
6(13) Den krossade betongen, ballasten, försäljs sedan till arbetsföretag i regionen, där den beroende på renhet och kvalitet tex. kan användas till : - obundna överbyggnadslager i gator, vägar, gång och cykelvägar m.m, - fyllnadsmassor till underbyggnader som allmänna fyllnadsmassor m.m, - ballast i ny betong. Vissa delar av de producerade massorna kommer även att användas för att täcka deponins behov av täck- och konstruktionsmassor. Krossning av de lagrade betongmassorna kommer att utföras i kampanjer på 2-4 veckor ca en gång per år. Under kampanjen utnyttjas även ett mobilt elverk samt grävmaskin och hjullastare. Verksamheten bedrivs endast i undantagsfall på andra tider än vardagar kl. 07:00-22:00. Asfaltåtervinning Mellanlagring sker av uppriven asfalt i form av asfaltflak och fräst asfalt från olika entreprenader och arbetsföretag i regionen samt asfalt som bearbetats till asfaltkross. Lagringen sker i högar. Krossning av asfalt sker i mobilt krossverk. Tekniken åstadkommer en sönderdelning av materialet men ej nedkrossning. Asfaltkross utnyttjas för tillverkning av ny beläggningsmassa på plats eller uttransporteras till arbetsföretag i regionen. Tillverkning av ny beläggningsmassa sker i mobilt asfaltblandningsverk med kall eller halvvarm teknik. Kall teknik innebär att ingen värme tillförs processen samt att ingen torkning av material sker. Halvvarm teknik innebär att uppvärmning sker till ca 75ºC med hjälp av överhettad ånga. Vid tillverkningen tillförs nytt bindemedel, 2,5-3 viktsprocent bitumenemulsion, samt eventuellt kompletterande stenkross. Bearbetning av asfaltmassor utföres i kampanjer på 2-4 veckor ca en gång per år. Under kampanjen utnyttjas även ett mobilt elverk samt grävmaskin och hjullastare. Verksamheten bedrivs endast i undantagsfall på andra tider än vardagar kl. 07:00-22:00. Återvinning av övrigt mineraliskt avfall Mottagning och återvinning av mindre partier kasserade massor från anläggningsarbeten i regionen kommer att ske. Dessa massor består till största delen av grus, sand och sten etc. Mottagning och återvinning av uppsopat halkbekämpningsmedel (sandningssand) planeras även vid Kretsloppslagret. Eftersom det uppsopade materialet förutom stenflis, sand och skräp även innehåller diverse trafikrelaterade föroreningar som till största delen är bundet till den finkornigaste fraktionen i materialet kommer den finkornigaste fraktionen att avskiljas genom sortering i en mobil trumsikt. Det
7(13) återstående gruset kan därefter återanvändas för halkbekämpning eller annat lämpligt ändamål. Den avskilda finkorniga fraktionen deponeras på Ulvbergets avfallsanläggning. Skyddsåtgärder När risk för damning föreligger elimineras denna genom vattenbegjutning av tillfartsväg och maskinplan. För att motverka buller kommer maskiner att uppställs så att upplagshögar utgör bullerskydd. Arbete utföres i huvudsak under begränsad period och ej nattetid. Rening av dagvattnet sker i första hand i översilningsytor samt på gräs och buskbevuxna slänter. Under driftkampanjer då drivmedel lagras på platsen utnyttjas portabla småbulksbehållare. Dessa är dubbelmantlade och utformade enligt föreskrifter från SÄI och SR. Saneringsmaterial för omhändertagande av kemikaliespill (säckar, absorptionsmedel, kärl och handredskap) kommer att finnas vid anläggningen. Kontroll Ansökan innehåller en kortfattad beskrivning av planerad kontroll avseende mängd, typ och ursprung av inkommande massor, damning, ytvatten, journalföring rapportering av driftstörningar och besiktningar. Provtagningar på dagvatten från anläggningen kommer ej att ske. Orsaken till detta är dels svårigheten att få representativa prov, men även problemen att utvärdera resultaten eftersom provet kan vara påverkat av tidigare eller omgivande verksamheter. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Verksamheten har bedrivit under en längre period varför sökanden anser sig besitta den kunskap som behövs för att bedriva verksamheten. Nödvändiga kunskaper om forskning och utveckling inom verksamhetstypen erhålls genom samarbete och medlemskap i olika branschorganisationer. Försiktighetsprincipen Sökanden anser sig vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka att verksamheten ska medföra några olägenheter. Som exempel nämns tex. - det finns rutiner och ansvarsförhållanden för mottagningskontroll av det avfall som införs till anläggningen, - massor som misstänks innehålla farliga ämnen återvinns först efter utredning, - bullerbegränsande åtgärder vidtas vid krossningskampanjer, - arbete sker ej på helger, kvällar eller nätter, - miljökrav ställs på arbetsmaskiner som utnyttjas vid anläggningen.
8(13) Lokaliseringsprincipen Eftersom verksamheten sedan starten år 2000 är lokaliserad på en avslutat del av Ulvbergets deponiområde innebär det att inget intrång på ej exploaterade markområden sker. Sökanden anser ej heller att lokaliseringen innebär något intrång eller olägenhet för människors hälsa och miljö. Bolaget anser även att lokalisering vid Ulvbergets avfallsstation är bra ur logistisk synvinkel eftersom det är nära till huvudvägnätet och tätorterna vilket innebär korta transportsträckor. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hela Kretsloppslagrets verksamhet syftar till att hushålla med råvaror och energi samt att utveckla möjligheterna till återanvändning. Produktvalsprincipen Man undviker produkter som kan medföra risk för miljö och människors hälsa. Till fordon och maskiner använder man t.ex. enbart biologiskt nedbrytbara hydrauloljor och dieselbränsle MK1. Yrkande Hudiksvalls Kommun Tekniska förvaltningen hemställer om tillstånd jämlikt miljöbalken för : - anläggning och verksamhet vid Ulvbergets Kretsloppslager med en maximal lagringsvolym av 60 000 m 3, - mottagning av mineraliskt avfall från bygg och anläggningsbranschen för mellanlagring samt bearbetning genom sortering och krossning, - tillverkning av ny beläggningsmassa av asfaltkross med kall- och halvvarm teknik, - avledning av lakvatten från upplag och övrigt dagvatten från anläggningen till Ulvbergets avfallsstation:s lakvattensystem.. Vidare hemställer sökanden om verkställighetstillstånd. Sökanden åtar sig att utföra anläggningen samt bedriva verksamheten i enlighet med ansökan och föreslår följande villkor: 1) Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar som inte medför ökad störning på omgivningen får dock göras efter medgivande från tillsynsmyndigheten. 2) Lagring av farligt avfall får ej ske vid kretsloppslagret. Då sådant uppkommer i verksamheten omhändertas detta vid Ulvbergets avfallsanläggning.
9(13) 3) Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider: 55 db(a) vardagar dagtid (kl.07-18) 45 db(a) nattetid (kl.22-07) 50 db(a) kvällstid (kl.18-22) söndagar och helgdagar (kl.07-18) 4) Förslag till kontrollprogram för egenkontroll skall upprättas och inges till tillsynsmyndigheten för fastställelse senast 3 månader efter det att tillståndet vunnit laga kraft. 5) Förstagångsbesiktning skall utföras av opartisk och sakkunnig besiktningsman senast 6 månader efter det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativet innebär försämrad naturresurshushållning genom att ökande volymer massor inte kan återanvändas utan istället måste deponeras. Vidare måste uppbruten asfalt transporteras längre sträckor till anläggningar i andra kommuner. Utsläpp till luft Utsläpp till luft sker främst från i form av emissioner från fordonens och arbetsmaskinernas dieselmotorer. Dessa utsläpp minimeras genom att man följer samma miljökrav som vägverket ställer vid upphandling av entreprenader. Vid ogynnsamma väderleksförhållanden kan det även uppstå damning vid krossning av betong, lastning och lossning av massor samt på grund av trafiken. För att minimera risken för damning sker vattenbegjutning av massor och ytor när risk för damning föreligger. Utsläpp till vatten Eftersom varken process- eller sanitärtavlopp förekommer vid anläggningen härrör eventuella utsläpp till vatten främst från dagvattenhanteringen. Den årliga mängden dagvatten från anläggningen beräknas till ca 13 000 m 3 per år. Av detta beräknas ca 30 % infiltrera medan resterande 9000 m 3 utgör dagvatten som behöver avbördas från området. Ytan är bomberad med lutning mot N-NO. Detta innebär att dagvattnet leds över gräs- och buskbeväxta slänter samt översilningsytor där det till viss del renas innan det går vidare till myrmarksområdet och dikessystemet öster om anläggningen. Utsläpp kan också ske genom läckage eller olyckshändelser vid hantering av t ex diesel, hydraul- och smörjoljor. Risken bedöms som ringa med hänsyn till de skyddsåtgärder som vidtagits och genom att verksamheten endast bedrivs under korta kampanjer.
10(13) Avfall Avfall som uppstår är främst ett antal fraktioner som utsorteras från inkomna massor. De fraktioner som utsorteras är följande : - metallskrot (armeringsjärn, plåt m.m.),lämnas till metallåtervinning, - trä, flisas för energiåtervinning, - övrigt, (plast m.m.), till deponering. Mindre mängder farligt avfall kan också uppkomma främst i form av utsorterade föroreningar från rivningsmassor. Som exempel kan nämnas blytätningar från avloppsledningar, bitar av freonblåst isolering eller plastbitar innehållande PCB. Inget av det farliga avfallet lagras på kretsloppslagret utan överbördas omgående till godkänd mottagare. Kemikalier Ingen lagring av kemikalier förekommer vid anläggningen utan dessa tillförs vid behov i samband med driftskampanjerna. Den diesel som används i maskinerna är uteslutande miljöklass1 och förvaras i så kallade IBC containers. Hydrauloljorna i samtliga maskiner är biologiskt nedbrytbara. Buller Buller uppstår dels vid krossning och sortering av massor men även till följd av in och uttransporter av material. Närmaste bostad ligger ca: 3 km från anläggningen varför inga närboende bedöms bli störda till följd av det buller som uppstår av verksamheten. Transporter Intransporter av avfall för återvinning sker kontinuerligt under vår, sommar och höst samt i begränsad omfattning även vintertid. Transporterna sker i huvudsak med lastbilar och dumpers, omfattningen beräknas till i storleksordningen 2000 transporter årligen. Omfattningen av transporter ut från verksamheten ligger i samma storleksordning, skillnaden är dock att dessa sker kampanjvis 2-3 ggr/år. Energi Den energi som förbrukas inom verksamheten består nästan uteslutande av fordonsdiesel MK1. Den används som drivmedel för fordon och maskiner samt i det mobila generatoraggregat som utnyttjas för produktion av den elström som behövs för belysning och drift av elmaskiner i samband med driftskampanjerna. Yttrande Miljö och Räddningsnämnden i Hudiksvall tillstyrker ansökan och anför bland annat att man med de i ansökan presenterade undersökningarna som grund och med tanke på lagrets lokalisering anser att endast små miljöstörningar torde kunna uppstå. Man anser dock att det är viktigt att frågan om återanvändning av tjärasfalt speciellt uppmärksammas av länsstyrelsen i samband med tillståndsprövningen Sökanden har inte inkommit med några synpunkter på yttrandet.
Miljöprövningsdelegationens motivering 11(13) Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande fördjupade översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom fastigheterna Finnflo 3:22 och 3:23. Enligt den fördjupade översiktsplan är området avsatt för avfallshantering. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap MB berörs. Miljöprövningsdelegationen vill passa på att påminna om att mottaget avfall enligt gällande regelverk inte får lagras längre tid än tre år innan det återvinns eller behandlas. Motivering av villkor Buller (villkor 2) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten skall begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har i ansökan inte angetts förekomma. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. Utsläpp till luft (villkor 3) Utöver risk för damning föreligger enligt miljöprövningsdelegationen bedömning ingen risk för utsläpp till luft som kan orsaka störningar eller olägenheter.
12(13) Kemikalier och farligt avfall (villkor 4 och 5 ) Miljöprövningsdelegationen anser att villkor bör föreskrivas som specificerar vissa typer av skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren är skyldig att vidtaga vid all lagring och hantering av kemikalier (inklusive drivmedel) och farligt avfall. Villkoret innebär t ex att kemiska släppmedel skall hanteras så att spill kan samlas upp. Ett villkor bör också föreskrivas om den grad av sekundärt skydd (invallning) som skall finnas vid lagring av flytande kemikalier för att förhindra förorening av mark eller vatten vid ett mer omfattande läckage från förvaringsbehållare. Exempel på åtgärder för att förebygga spill är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning som kan orsaka läckage eller att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande diken kan skyddas. Vilken åtgärd som är lämpligast beror på platsspecifika förutsättningar vilka kan komma att ändras vid begränsade anmälningspliktiga förändringar av verksamheten. Tillsynsmyndigheten kan vid behov förelägga om att verksamhetsutövaren rättar sig efter villkoret och vidtar skäliga åtgärder. Hantering av krossad asfalt(villkor 6 ) Risken för urlakning av både lösta och partikulärt bundna föroreningar ökar när asfalten krossats varför miljöprövningsdelegationen anser att lagring i största möjliga utsträckning skall ske i form av obearbetade asfaltmassor. Krossning bör därför ske i nära anslutning till de tillfällen då ny beläggningsmassa tillverkas och anpassas så att det krossade materialet förbrukas så snabbt som möjligt. Hantering av tjärasfalt (villkor 7-9 ) Tjärhaltiga asfaltmassor kan innehålla relativt höga halter av hälso- och miljöfarliga ämnen som PAH och fenoler. Dessa har hög giftighet för vattenlevande organismer, vilket innebär att lakvatten från upplag av tjärhaltiga asfaltmassor kan innebära stor negativ miljöpåverkan. För att minska risken för lakning från upplagd tjärasfalt anser därför miljöprövningsdelegationen att dessa skall lagras under tak, vara täckta med presenningar eller lagras på annat sätt som motverkar urlakning. PAH är en kemikaliegrupp som generellt uppvisar sådana egenskaper att användningen bör avvecklas. Miljöprövningsdelegationen finner därför att asfaltmassor med höga föroreningshalter bör avskiljas och omhändertas eller alternativt återanvändas enbart på vissa utvalda platser. För att möjliggöra en framtida spårning av var tjärasfalt återanvänts anser miljöprövningsdelegationen därför att journal ska föras över var återanvänd tjärasfalt använts. Eftersom PAH:er avgår vid uppvärmning anser miljöprövningsdelegationen att det varken ur miljö- eller hälsosynpunkt är lämpligt att återanvända tjärasfalt med någon annan metod än så kallad kall-teknik.
13(13) Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkt (3) angående damning. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 2, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla en miljökonsekvensbeskrivnings syfte i den utsträckning som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. -------------------------- Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Miljö- och räddningsnämnden i Hudiksvall kommun Naturvårdsverket Arbetsmiljöinspektionen Aktförvararen