E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE
BAKGRUND Ett fritt informationsflöde på Internet är grundläggande för ökad handel och tillväxt men även ökad frihet. Digital handel och kommunikation skapar förbättrade affärsmöjligheter, nya företag och innovativa tjänster. Det är avgörande att det är lönsamt och enkelt att driva och utveckla företag också digitalt i hela Europa. Digitala handelshinder begränsar europeiska företags möjligheter då en del länder exempelvis inför olika former av både Internet- och mobilcensur som därmed också gynnar inhemska IT-aktörer. Även på Internet ska frihandelsavtal följas. Vi måste verka för ett öppet och säkert Internet det gynnar konkurrenskraften och handeln över gränserna. Internetföretagandet måste ses som en både naturlig och växande del av ekonomin i Europa. Det finns stora möjligheter för nya idéer, därför behöver vi dels stimulera till mer Internetföretagande och dels motverka digitala handelshinder även i Europa nationella gränser ska inte hindra e-handel inom EU. Varor och tjänster på den digitala marknaden måste bli en naturlig del av EU:s inre marknad. Vi lever i ett digitalt samhälle, men i dagsläget ställer olika nationella lagar och regler hinder för handel av Internettjänster. Fysiska och digitala varor ska behandlas lika. Harmoniserad lagstiftning behövs på en rad områden. Vi behöver också teknikneutral lagstiftning på medieområdet samt moderna skatte- och tullregler. En digital inre marknad i EU skapar jobb, företag och innovationer. Digitala kommunikationer i alla EU-länder måste bli enklare och billigare, annars hindras tillväxt och affärsmöjligheter. En eurotaxa, som idag gäller för mobilsamtal och sms, bör införas även för surfande via mobilen eller bärbar dator vart i Europa man än befinner sig. Det är mycket positivt att en digital agenda för Europa är på väg att tas fram här kan och bör vi alla hjälpa till att identifiera områden där digitala lösningar kan förbättra konkurrenskraften och välståndet i Europa. I denna rapport om kan du läsa om mina förslag för en digital handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft i Europa tre stycken är riksdagsmotioner, de andra fyra är förslag som jag tar upp i möten med statsråd, myndigheter och EU-representanter samt artiklar. Motverka digitala handelshinder Stimulera Internetföretagande Teknikneutral lagstiftning Mobil datatrafik till ett rimligt pris inom EU En digital inre marknad i Europa Moderna skatteregler Utvecklingen av en digital agenda för Europa 2
MOTVERKA DIGITALA HA NDELSHINDER Motion till riksdagen 2010/11:N306 av Eliza Roszkowska Öberg (M) Digitala handelshinder och onlineprotektionism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka digitala handelshinder och onlineprotektionism. Motivering Internet är redan idag en viktig plats för nya företag, innovationer och entreprenörskap, och kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Sverige ligger i topp när det gäller Internetanvändande och svenska företag inser vikten av att arbeta aktivt på Internet, en utveckling som måste fortsätta. Framtidens entreprenörer kommer att använda Internet i större utsträckning. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att det är enkelt och lönsamt att vara företagare, också på Internet. I en globaliserad och digitaliserad värld är inte bara en världshandel utan handelshinder viktig, ett öppet och säkert Internet med kommunikation och distribution över gränserna är också avgörande. Men samtidigt som handel av varor och tjänster på Internet ökar så införs på sina håll också digitala handelshinder. Olika länders blockeringar av Internettjänster leder till att svenska företag får mindre möjligheter att slå sig in på nya marknader och utveckla nya innovativa produkter. Därför måste arbetet mot digitala handelshinder och online protektionism intensifieras. Det är därför angeläget att Sverige trappar upp arbetet mot digitala handelshinder och online protektionism internationellt, och i synnerhet inom ramen för EU-samarbetet. Möjligheterna till att Sverige tar ledarrollen i kampen mot digitala handelshinder och online protektionism i EU bör därför ses över. Stockholm den 18 oktober 2010 Eliza Roszkowska Öberg (M) 3
STIMULERA INTERNET FÖRETAGANDE Motion till riksdagen 2010/11:Ub446 av Eliza Roszkowska Öberg och Sten Bergheden (M) Internetföretagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera Internetföretagande. Motivering Sverige behöver fler och växande företag. Tekniken för att driva Internetföretag finns idag för i stort sett alla jämfört med för bara tio år sen, och dessutom är både hård- och mjukvara betydligt billigare. Internetföretagandet växer världen över. Men många nischer på Internetmarknaden är fortfarande oupptäckta och det finns möjligheter att komma på nya tjänster som ingen ens tänkt på tidigare. Kanalerna för marknadsföring via Internet är välutvecklade, snabba och når ut till många människor. Men det handlar inte bara om nya företag, befintliga företag kan lansera sina produkter på nätet och därmed växa och utvecklas. Dessutom innebär digital kommunikation mindre materialanvändning och därmed minskar vår miljöpåverkan. Internetföretagande är framtiden. För att stimulera detta bör det införas valbara kurser i Internetföretagande på t ex gymnasiet och högskolan, starta-eget-kurser vid Arbetsförmedlingen bör inkludera Internetföretagande och en statlig webbportal med tips, råd och information om Internetföretagande bör inrättas. Det skapar jobb och företag. Möjligheterna att på olika sätt stimulera till Internetföretagande bör därför ses över. Stockholm den 19 oktober 2010 Eliza Roszkowska Öberg (M) Sten Bergheden (M) 4
TEKNIKNEUTRAL LAGSTI FTNING Motion till riksdagen 2010/11:K321 av Eliza Roszkowska Öberg (M) Teknikneutral lagstiftning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om teknikneutral lagstiftning. Motivering Med den tekniska utvecklingen är dagens media mer levande än för bara några år sedan, detta gäller speciellt tv, radio och tidningar på Internet. Redan nu går det att tala om en konvergens av marknader, alltså att de medietyper som vi traditionellt har delat in i fack, som radio, tv och tidningar, nu flätas samman. Det är angeläget att vi dels anammar de möjligheter som den tekniska utvecklingen medför och samtidigt har ett synsätt som bygger på långsiktighet och teknikneutralitet. För att säkra det fria ordet och fria medier är det viktigt att så många som möjligt på så många sätt som möjligt kan ha både tillgång till och göra sig hörda genom olika tjänster, tekniker och medieformer. Däremot kan det finnas behov av regleringar för att hävda konsumenternas intressen, främja medborgarnas frihet och främja en god konkurrens. Med den sammanlänkning som nu sker tidningar erbjuder webb-tv, vi kan lyssna på radion via webben, vi kan se tv-program på Internet antingen direkt eller i efterhand etc. finns det behov av en mer enhetlig medielagstiftning som anpassas till nya digitala förutsättningar. Detta samtidigt som det fria ordet och teknikneutralitet alltid sätts i centrum. Det bör göras en översyn om möjligheten till en mer sammanbunden och teknikneutral lagstiftning på medieområdet i framtiden. Stockholm den 15 oktober 2010 Eliza Roszkowska Öberg (M) 5
MOBIL DATATRAFIK TILL ETT RIMLIGT PRIS INOM EU EU har med framgång verkat för att få ner de orimliga kostnaderna för mobilsamtal och sms när vi befinner oss i andra EU-länder. Grundtanken med EU-samarbetet fri rörlighet över gränserna bör även gälla när vi surfar i andra medlemsländer. I dagsläget kan mobilsurfning eller användandet av mobilt bredband utomlands leda till skyhöga räkningar för användaren. Att svenska operatörer numer inför spärrar vid en viss summa är bra men löser inte grundproblemet fri kommunikation begränsas. Människor ska inte behöva avstå från att kommunicera elektroniskt så fort de befinner sig i ett annat EU-land, inte minst när människor i tjänsten befinner sig i utlandet och verkligen behöver elektronisk kommunikation. Det är oacceptabelt att den fria rörligheten och konkurrenskraften begränsas av detta. Konsumenter, såväl privata som företag, drabbas negativt. Tillväxten, handeln och affärsmöjligheterna stryps. EU:s konkurrenskraft kan förbättras genom att det blir enklare och billigare att kommunicera digital för alla, var de än befinner sig i unionen. Det är därför angeläget att EU-kommissionen skyndsamt påbörjar arbetet med att lösa detta problem, exempelvis genom att någon form av maxpris på slutkundnivå införs även vad gäller dataöverföringar i hela EU - så att den fria rörligheten, företagandet och konsumenterna sätts i första rummet. EN DIGITAL INRE MARK NAD I EUROPA EU:s inre marknad bör utvecklas i takt med att samhället gör det. Det är därför angeläget att Sverige verkar för ett nytt regelverk som är anpassat till ett modernt samhälle. Vi måste ta tillvara på det digitala samhällets möjligheter för att skapa nya jobb och företag. Ett viktigt steg är då att ta bort hinder för en digital inre marknad i EU. En konkurrenskraftig digital inre marknad ger ökade affärsmöjligheter över gränserna. IT- och telekomtjänster måste bli en naturlig del av den inre marknaden, istället för att den endast omfattar fysiska produkter. Internettjänster som köps i ett land fungerar inte alltid i ett annat medlemsland, ofta på grund av nationella skatteregler eller upphovsrättsregler. Det hämmar innovationer och företagens utveckling. Därför behövs harmoniserade regler för digitala tjänster. Frågor kopplade till upphovsrätt, olika skatteregler i medlemsländerna, skydd av personuppgifter och en uppdatering av konsumentregler för en digital ekonomi bör tas i betraktning och harmoniseras för att underlätta e-handel inom EU. En digital inre marknad stärker konkurrenskraften och skapar bättre affärsmöjligheter för företagen. Det skapar nya jobb och stimulerar till entreprenörskap och innovationer. Vi behöver därför verka för att påskynda arbetet med en digital inre marknad i EU. 6
MODERNA SKATTEREGLER Med en snabb teknikutveckling hinner inte tull- och skattereglerna alltid med. Ett sådant exempel är Ipad, som beroende på hur tullen klassificerar den skulle kunna beläggas med 0 procent moms om den betraktas som en bärbar dator eller med nästan 14 procents moms om den klassas som en mediespelare. Vi behöver moderna tullregler som inte hindrar teknikutvecklingen, varor som kan användas till fler saker riskerar att missgynnas. På EU-nivå behöver vi arbeta fram gemensamma riktlinjer, då trots att vi har gemensamma regler så kan tullverken i olika länder betrakta reglerna på skilda sätt. Med tanke på att Ipad utsetts till årets julklapp är detta också en angelägen fråga för både handeln och en viss rödklädd och skäggprydd man. En annan viktig fråga är Internetbaserade företag i Europa som drabbas av dubbelbeskattning då det händer att det t ex via sms-betalningar för webbtjänster först betalas moms i landet där varan köps och sedan ytterligare en gång i mottagarlandet. Dubbelbeskattningen hotar innovationer och företagens framväxt i Europa. Detta problem måste lösas inom EU-samarbetet så att dubbelbeskattning undviks genom en översyn av EU:s momsregler så att beskattning endast sker i ett land, och på sikt längre sikt också globalt då webbtjänster köps i hela världen. UTVECKLINGEN AV EN D IGITAL AGENDA FÖR EU ROPA En digital agenda för Europa håller på att tas fram av EU-kommissionen, något som är mycket positivt. En sammanhållen politik som inkluderar digitala lösningar för områden som miljö, vård, kultur, transport m.m. är avgörande för att vi ska kunna utveckla Europas välstånd. Europas konkurrenskraft kan också påverkas mycket positivt genom utvecklingen av en digital agenda för Europa. För företagandet och utvecklingen av digital handel och kommunikation över gränserna är det problematiskt att e-tjänster inte fungerar gränsöverskridande. En god e-förvaltning är en förutsättning för att kunna bo, arbeta samt starta och driva företag i EU:s olika medlemsstater. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att e-tjänster som e-upphandling, e-faktura och e-identifiering fungerar över gränserna. Det är också avgörande att bredbandsutbyggnaden tar fart i hela EU och att vi arbetar med digital delaktighet alla ska kunna delta i det digitala samhället. Under riksdagens motionsperiod har jag lämnat in motioner om en bättre och mer tillgänglig e-förvaltning, om att införa skattesubvention för RIT-tjänster för att underlätta den digitala vardagen för människor som känner sig tekniskt osäkra, om mer IT i skolan och om bättre ITutbildningsmöjligheter för småföretagare. Dessa förslag innebär bättre möjligheter för fler att ta del av det digitala samhället och hjälpa till att utveckla det. Men man ska inte behöva var riksdagsledamot för att påverka något som påverkar alla människor och företag runt om i hela EU. Alla bör bidra med förslag till den digitala agenda för Europa som EU-kommissionen arbetar med. Det kan man göra här: http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/getinvolved/index_en.htm 7