FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012

FULLMÄKTIGE 54 15.12.2009 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 451/02/02/00/01/2009 FMGE 54 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplanperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som styr kvantiteten, kvaliteten och placeringen av sjukhusens verksamhetskapacitet. Utgångspunkter för beredningen av budgeten har varit den av fullmäktige i december 2008 godkända strategin samt sjukvårdsområdenas och affärsverkens egna strategier samt budgeten för år 2009. HNS strategiska huvudmål är: Patientorienterad och effektiv specialsjukvård som ges i rätt tid Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna Samarbete mellan kommunerna som grundar sig på förtroende och en förutsägbar och balanserad ekonomi. Budgetförslaget för 2010 och ekonomiplanen för 2010 2012 finns i föredragningslistans bilaga 6. Budgetens och ekonomiplanens struktur och bindande karaktär Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Fullmäktige godkänner på styrelsens förslag genom budgeten målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. I resultatbudgeten för hela samkommunen presenteras samkommunens vision, strategiska huvudmål, måluppställning utifrån styrkortets fyra perspektiv samt resultatbudget och servicemål. Som bindande ekonomiska mål föreslås att fullmäktige fastställer samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken, men inklusive köp hos affärsverken och dotterbolagen. I driftsbudgeten beskrivs målen för sjukvårdsverksamheten samt forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten på HNS-nivå. I driftsbudgeten upptas budgeterna och styrkorten för de fem sjukvårdsområdena och HNS-Lokalcentralen, samt koncernförvaltningens resultatbudget. De mål som ställs upp för enheterna är en produktivitetsökning på 2 procent, verksamhetskostnader högst i nivå med budgeten samt ett

nollresultat för räkenskapsperioden för alla sjukvårdsområden med undantag av HUCS sjukvårdsområde. Det bindande ekonomiska målet på samkommunnivå är samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken, inklusive köp från affärsverk och dotterbolag. De bindande målen för sjukvårdsområdena är ett nollresultat (förutom HUCS sjukvårdsområde) och produktivitetsmålet för räkenskapsperioden. I sjukvårdsområdenas verksamhetskostnader inkluderas ett produktivitetsmål på 2 procent i enlighet med det preliminära förslaget till serviceplaner för medlemskommunerna och genom att i planerna inkludera ändringar som är kopplade till verksamheten eller vårdservicens behov och eventuellt avtalas i förhandlingarna med kommunerna. Affärsverkens budgetar och ekonomiplaner utgör delar av HNS budget. Affärsverkens budgetar följer samma struktur som samkommunens budget. De för varje affärsverk fastställda målen gäller räkenskapsperiodens resultat, ett nollresultat, produktivitetsökning på 2 %, avkastning på placerat kapital i affärsverken, ränta på grundkapitalet 3 %, samt förändringar i prisnivån för tjänsterna. Föreslagna mål för förändringarna i affärsverkens prisnivå: Affärsverk Mål Förändr. % HNS-Apotek Förändring i prisnivå (utan obligatorisk lagring) + 1,2 % -3 % HNS-Röntgen Förändring i prisnivå + 1,2 % HUSLAB Förändring i prisnivå - 0,5 % Ravioli Förändring i prisnivå; - HUCS sjukvårdsområde - övriga sjukvårdsområden - 0,6 % 0 % HNS-Desiko Förändring i prisnivå - 0,1 % HNS-Logistik Förändring i prisnivå - 1,5 % HNS-IT-tjänster Förändring i prisnivå - 6,0 % HNS-Medicinteknik Förändring i prisnivå - 2,0 % HNS-Servis Förändring i prisnivå - 1,0 % Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Varje affärsverks direktion fastställer affärsverkets egen budget, som följer fullmäktiges riktlinjer. I fråga om dotterbolagen uppställs mål för verksamheten och ekonomin för HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Som ekonomiskt mål uppställdes en produktivitetsökning på 2 procent.

I investeringsdelen presenteras samkommunens investeringar under planperioden, inklusive eventuella anskaffningar som görs genom leasingfinansiering. Bindande mål i investeringsbudgeten är det sammanlagda beloppet av investeringarna och fullmäktige fastställer anslagen för projekt på minst 10 miljoner euro separat för varje projekt. I finansieringsdelen presenteras samkommunens finansiella ställning. De bindande målen i finansieringsbudgeten är förändringen i de långfristiga lånen samt ökningen av utlåningen till dotterbolag. I bilagor till budgeten presenteras uppgifter om folkmängdsbaserade avgifter och medlemskommunernas serviceanvändning samt om befolkningsutveckling, avskrivningsplan samt principerna för produktifieringen och prissättningen. När fullmäktige har godkänt samkommunens budget godkänner sjukvårdsområdenas nämnder de på resultatenhetsnivå specificerade driftsplanerna för respektive sjukvårdsområde. Medlemskommunernas serviceplaner Serviceplanerna för medlemskommunerna bereddes under våren och hösten i ett läge där kommunernas ekonomi åtstramades allt mer. Den under förhandlingarna, som leds av sjukvårdsområdena, uppnådda uppfattningen om serviceplanernas belopp leder till en obalans mellan efterfrågan och utbud på tjänster. Denna obalans berör i huvudsak Helsingfors, Esbo och Vanda. I bl.a. förhandlingar med kommunerna har HNS aktivt sökt efter lösningar för hur man även år 2010 ska kunna producera effektiva specialsjukvårdstjänster i rätt tid. Det på HNS-nivå i april 2009 beredda förslaget till serviceplaner för de skilda kommunerna omfattar ett produktivitetsmål på 2 procent. Serviceplanens belopp har i enlighet med principerna för produktifieringen fördelats på DRG-, vårddags- och besöksprodukter per kommun. Kommunförhandlingarna Sjukvårdsområdenas ledning och experter förhandlade under våren och hösten om serviceplanerna för 2010 med representanterna för respektive medlemskommun. Under förhandlingarna utreddes eventuella förändringar i kommunernas servicebehov och behandlas planerade förändringar i verksamheten år 2010. Medlemskommunerna tog ställning i fråga om serviceplanen för 2010 före mitten av september. Medlemskommunernas serviceplaner på totalt 1 189,5 miljoner euro är 32,7 miljoner euro (-2,7 %) mindre än HNS preliminära förslag och 31,9 miljoner euro (-2,7 %) mindre än prognosen för hela 2009 ("9+3").

Serviceplanernas slutsumma, jämfört med serviceplanförslaget och serviceplanerna för år 2009, innebär att man år 2010 måste göra satsningar på patientstyrning, anpassa ekonomin och verksamheten, vidta strukturella förändringar och centralisera funktioner samt göra indragningar. Viktiga förändringar i verksamheten år 2010 De förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet som godkänts i serviceplanerna och inkluderats i budgeten presenteras i detalj i sjukvårdsområdenas respektive budgetar. HUCS sjukvårdsområde Stärkande av verksamheten vid kompetenscentret för rättspsykiatri för barn och unga Allokering av personal till Barnklinikens nya intensivvårds-, anestesi- och operationsavdelningar De neuropsykologiska undersökningarna införlivas med behandlingen av hjärnskador Ökade läkarresurser till cytostatikapolikliniken Anestesikonsultation inrättas i anslutning till jouren på Haartmanska sjukhuset Förlossningsverksamheten byggs ut fr.o.m. 1.6.2010 Västra nylands sjukvårdsområde Samjouren byggs ut (projektet för uppföljningsavdelningens lokaler år 2011) Hjälpmedelscentralen; sjukvårdsområdet och kommunerna slår samman sina verksamheter Flyttning av förlossningsverksamheten till Hucs och Lojo sjukhus 1.6.2010 Lojo sjukvårdsområde Inrättande av barnpsykiatrisk arbetsgrupp i Vichtis Utbyggnad av starroperations- och endoprotesverksamheten Förlossningsverksamheten byggs ut fr.o.m. 1.6.2010 Hyvinge sjukvårdsområde Servicekapaciteten inom hematologi och onkologi byggs ut Kirurgins bakjour delas upp på mjukdelskirurgin och stödorganskirurgin Sjukhusjour 24/7 införs inom pediatriken Tjänster för rehabiliteringsavdelningar erbjuds i större omfattning än tidigare för hela HNS Sjukvårdsområdets näringscentrals verksamhet överförs till Ravioli Borgå sjukvårdsområde Etablering och utbyggnad av ledprotesverksamheten Utvecklingsprojektet för pediatrikens och barnpsykiatrins gemensamma neuropsykiatriska verksamhet (bildande av expertteam)

Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis I fråga om produktifieringen tillämpas enhetliga principer vid alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen av specialsjukvårdens tjänster grundar sig på NordDRG-grupperade produkter, vårddags- och öppenvårdsprodukter samt på prestationsbaserad fakturering. Vissa justeringar och tekniska uppdateringar har gjorts i principerna för produktifiering och prissättning av tjänsterna. De vid fullmäktiges sammanträde den 11 juni 2009 fastställda nya besöksprodukterna inom den somatiska och psykiatriska öppenvården är: Patientgruppbesök öppenvård som ges en kundgrupp (t.ex. psykiatrisk, reumatiker- eller diabetikergrupp) av en eller flera arbetstagare i enlighet med vårdplanen. Patientgruppbesök registreras som ett besök för varje patient. Ett patientgruppbesök antecknas som ett tidsbeställt besök. Anhöriga eller familjemedlemmar som deltar i ett gruppbesök bokförs inte som besök och kommunen faktureras inte för dem. Gruppmottagning öppenvård som ges till en patient (alltid endast en i sänder) av flera arbetstagare (två eller flera) i enlighet med vårdplanen. Hembesök är ett tidsbeställt besök som en yrkesperson inom social- och hälsovården gör i kundens hem eller på motsvarande plats, till exempel på ålderdomshem eller internat. Justering av fakturering enligt särskilt avtal "Om det efter vården av patienter från de egna medlemskommunerna och HNS specialansvarsområden samt riksomfattande skyldigheter återstår extra kapacitet, kan denna användas för produktion av service åt utomstående" och "Ett särskilt avtal ingås om servicen; i avtalet fastställs priset för vårdtjänsterna, vem som ska betala eventuell transport samt andra kostnadsansvar i en situation där vården av patienten avviker från det ursprungligen planerade." Rättspsykiatriska undersökningar som anknyter till sexualbrott mot barn och unga Vid ingången av året trädde en lagändring i kraft (Lag om ordnande av utredningar av sexualbrott mot barn), enligt vilken sjukvårdsdistrikten åläggs ansvaret för att ordna undersökningarna. Förskottsfinansiering erhålls av länsstyrelsen och en utjämning görs årligen i efterhand. Den slutliga faktureringen och förhandsfaktureringen skulle ske till

samma priser. Undersökningar görs inom alla sjukvårdsområden. Eftersom den aktuella verksamheten till sin natur avviker avsevärt från den vård och undersökning som normalt utförs på sjukhus, och där patienten går på poliklinikbesök eller är intagen för vård på en vårdavdelning, kan denna verksamhet inte produktifieras med samma produkter. Vid undersökningarna av sexualbrott åtgår merparten av resurserna till arbete utanför träffarna med patienten. HNS får ersättning för kostnaderna för dessa undersökningar ur statsmedel med stöd av lagen om ordnande av utredningar av sexualbrott mot barn. I enlighet med miniarbetsgruppens förslag till ändring av produktifieringen har en vidare beredning av de rättspsykiatriska undersökningarna i anslutning till sexualbrott mot barn och unga gjorts utifrån experternas synpunkter; härvid har fyra nya produkter, som kan prissättas separat, framtagits: De nya produkterna är: arbetshandledning, utbildning konsultation rättspsykologisk/psykiatrisk undersökning, grundläggande rättspsykologisk/psykiatrisk undersökning, omfattande Kompetenscentrerna för rättspsykiatri för barn ansvarar inom HNS-distriktet även för arbetshandledning och utbildning som anknyter till uppgiftsområdet. Utöver vad som beslutades den 11 juni 2009 föreslås följande ändringar för fullmäktigemötet den 15 december 2009: Kapitel 4; Tjänster producerade av andra serviceproducenter För vård som patienten får genom av HNS beviljad servicesedel faktureras patientens hemkommun värdet på servicesedeln eller enligt HNS prislista beroende på den valda vårdformen. Vid faktureringen tillkommer faktureringsavgift. Kapitel 4; Fakturering enligt särskilt avtal I en situation där en utomlands boende patient som själv bekostar vården söker icke-brådskande vård hos HNS och kan intas för vård utan att uppfyllandet av ovannämnda förpliktelser äventyras, ber man av patienten på förhand antingen en betalningsförbindelse från försäkringsbolaget eller en säkerhetsdeposition för att täcka kostnaderna för patientens planerade vård samt kostnaderna för en eventuell komplikation. en säkerhet som även täcker kostnaderna för eventuell sjukhusvård som ett nyfött barn kan behöva. Ett belopp som är fem gånger så stort som kostnaderna för den ursprungligen planerade vården/åtgärden kan anses utgöra en tillräcklig säkerhet. Praxis för avgift för fördröjd förflyttning

Budgetförslag Fullmäktige godkände vid sitt möte i juni ett dokument innehållande principer för produktifieringen och prissättningen för 2010. Samtidigt beslutades att förfarandet med överbeläggning slopas den 1 september 2009. Beslutet baserades på ett förslag av den arbetsgrupp för överbeläggningen som tillsatts av verkställande direktören. Förslaget innebar bl.a. att vårdperiodsprissättningen inte längre skulle ha något bötesincitament och att man för utdragen användning ska betala enligt de faktiska kostnaderna. För att möjliggöra detta sker prissättningen år 2010 på samma grunder i hela HNS. Möjligheten till prestationsbaserad prissättning införs även på andra sjukhus än HUCS. I särskilda fall kan dessutom den övre kostnadsgränsen fastställas till en lägre nivå än den vanliga kostnadsgränsen i sådana DRG-grupper som samlar patienter som behöver fortsatt vård och vars fortsatta vård inom primärvården (eller socialväsendet) inte har ordnats enligt nivåstruktureringen av vården. Dessa DRG-grupper omfattar patienter i följande sjukdomsgrupper: störningar i hjärnans blodcirkulation, hjärnskador, lungsjukdomar, hjärtsjukdomar, alkoholhepatit eller levercirros, höft- eller knäprotesoperationer eller -brott, blodkärlsoperationer samt infektioner i njurarna eller urinvägarna. Fördröjd förflyttning medför i fortsättningen inte ekonomiska påföljder för kommunerna och de faktiska kostnaderna för utdragen vård kan således inte täckas den vägen, så dessa kostnader inkluderas i kostnaderna för DRG-produkter i de DRG-grupper som dessa patienter hänförs till. Om antalet fördröjningsdagar förblir på ungefär samma nivå som antalet överbeläggningsdagar, kan man vänta sig att vårdperiodernas medellängd ökar och att medelpriset stiger proportionellt sett lika mycket som vårdperioderna blir längre. Praxis för faktureringen av kommunerna Inga förändringar föreslås i praxisen för fakturering av kommunerna. Beslut om disponering av räkenskapsperiodens resultat fattas i fullmäktige i samband med bokslutet. Samkommunens och enheternas egna strategiska huvudmål verkställs genom budgeten. Styrkorten i budgeten bör vara härledda ur affärsverkets eller sjukvårdsområdets strategi. Med hjälp av de i budgeten fastställda målen styrs samkommunens, sjukvårdsområdenas, HNS-Lokalcentralens och affärsverkens samt dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Nyckelmål för HNS verksamhet och ekonomi år 2010: Förbättring av verksamhetens kvalitet, produktivitet och kostnadseffektivitet

Främjande av processbaserade arbetssätt och regelbunden mätning av prestationsförmågan hos utvalda processer utökad samordning av verksamheten på sjukvårdsdistriktsnivå inom utvalda specialiteter, optimalt utnyttjande av hela HNS kapacitet genom strukturella förändringar effektiv hantering av vårdkedjan och smidigt samarbete med primärvården stärkandet av en kunskapsbaserad ledning ibruktagande av Triangelsjukhuset uppfyllandet av målen för investeringsprogrammet Ökad patient- och kundnöjdhet Höjning av ägarnas förtroende för HNS genom att öka verksamhetens transparens Främjande av utvecklingen av personarbetets produktivitet och organisationen genom förbättring av arbetsgivarbilden och arbetshälsan Lyckat införande av det nya ledningssystemet, som ska stödja de ansvariga för verksamheten och ekonomin och skapa större klarhet i ansvarsfördelningen Uppfyllande av skyldigheterna enligt vårdgarantilagen samt målen för den brådskande vården kontroll av balansen mellan efterfrågan och utbudet av service införande och verkställande av bästa praxis i anslutning till helhetsplanen för jourverksamheten Etablering av bästa praxis inom beställar-producent-modellen som ett led i den dagliga verksamheten Regelbunden jämförelse och analys av affärsenheternas prisnivå i förhållande till branschens övriga aktörer Behärskad och lyckad omstrukturering av förlossningsfunktionerna enligt styrelsens beslut 12.10.2009 Evidensbaserad verksamhet (forskning och undervisning) samt regelbunden utvärdering av verksamhetens effektivitet Med undantag av HUCS sjukvårdsområde och Lojo sjukvårdsområde har sjukvårdsområden berett ett nollresultat i sina budgetförslag. Ett nollresultat har satts upp som mål för räkenskapsperioden även för HNS-Lokalcentralen och affärsverken. HUCS sjukvårdsområdes resultatmål för räkenskapsperioden 2010 är i enlighet med styrelsens beslut av 12.10.2009 negativt. Lojo sjukvårdsområdes budget uppvisar ett överskott på 360 000 euro till följd av omstruktureringen av förlossningsfunktionerna. Samkommunens budgeterade resultat för räkenskapsperioden visar ett underskott på 41,1 miljoner euro. Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna utgörs i huvudsak av serviceintäkter från medlemskommuner och övriga kunder (1 189,5 milj. euro) samt från en specialstatsandel. Specialstatsandelen för forskning väntas minska med 1,6 miljoner euro (4,6 %) jämfört med budgeten för 2009 till följd av statens åtgärder. I serviceintäkterna ingår förutom försäljning av specialiserad sjukvård till medlemskommunerna även försäljning av service till andra sjukvårdsdistrikt och inrättningar samt försäljning av andra sjukvårdstjänster till bl.a. primärvården i kommunerna. Avgiftsintäkter HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslutade den 24 november 2008 ( 177) i fråga om klientavgifterna för år 2009 att HNS klientavgifter i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. Indexjusteringarna görs vartannat år och träder i kraft den 1 januari det år som följer på justeringsåret. Social- och hälsovårdsministeriet publicerar i november 2009 i huvudsak till folkpensionsindexet bundna fasta avgifter och beloppen för avgiftstaket i författningssamlingen, och de justerade beloppen träder i kraft vid ingången av år 2010. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren 2006-2009 utgörs av understöd för utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län och social- och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar statsunderstöd för pågående projekt som överförs till år 2010. Nya statsunderstöd som eventuellt beviljas under år 2010 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. Verksamhetskostnader Personalkostnader En på kollektivavtalen baserad kostnadsökning på i genomsnitt 3,9 procent har budgeterats för 2010. Lönebikostnaderna (bikostnaderna 22,75 %) är i budgetförslaget endast 6 procent lägre än i budgeten för 2009. Minskningen av lönebikostnaderna sänker höjningen av personalkostnaderna för år 2010 till 2,8 procent. Köp av tjänster

Jämfört med prognosen för 2009 ("9+3") har 10,2 miljoner euro (5,2 %) mindre budgeterats för köptjänster. Jämfört med budgeten för 2009 har köptjänsterna dock ökat med 3,6 miljoner euro (2,0 %). Material, förnödenheter och varor Ökningen av material, förnödenheter och varor beror på stigande kostnader för läkemedel och vårdförnödenheter (cirka 10 %) samt ökande energikostnader. Jämfört med budgeten för 2009 är ökningen 17,3 miljoner euro (6,6 %). Jämfört med prognosen för 2009 ("9+3") innebär det dock en minskning med 8,7 miljoner euro (3,1 %). Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och räntekostnaderna har uppskattats på grundval av den räntenivå som gällde under budgetberedningen (oktober 2009). Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas år 2010 tillämpas en årsränta på 2 procent, medan räntenivån åren 2011-2012 uppskattas till 3 procent. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av behovet av att finansiera investeringarna. Samkommunens ränteintäkter ökar genom de lån som åren 2008-2009 beviljades HNS-Fastigheter Ab. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på 3 procent tillämpats i linje med budgeten för år 2009. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. I resultaträkningen ingår räntan på grundkapitalet i posten övriga finansiella kostnader. Avskrivningarna väntas år 2010 öka med 7 procent jämfört med budgeten för år 2009 och med 12 procent jämfört med prognosen. Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I en bilaga till budgeten finns en avskrivningsplan, vilken ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Vårdtjänsternas volymer Planerad service till medlemskommunerna Enligt planerna kommer 483 024 DRG-produkter att produceras för medlemskommunerna, vilket är 10 875 mer än i serviceplanerna för 2009 och 29 519 DRG-produkter färre än i prognosen för 2009. Det planerade antalet besök, 1 435 355, är 21 429 besök färre än i planerna för år 2009 och 51 702 besök färre än i prognosen för 2009. Planerna för medlemskommunernas vårddagar, 282 100, är cirka 7 512 färre än i planerna för år 2009, medan prognosen för år 2009 uppgår till 282 342 vårddagar.

Planerad service totalt för samtliga betalare BS 2008 BU 2009 Prognos 2009 BUF 2010 Föränd. % BUF2010/ BU09 NordDRG -produkter 570 166 490 043 531 700 502 685 2,6 % Vårddagar *) Öppenvårdsbesök 300 339 299 311 285 861 290 110-3,1 % 1 461 285 1 475 816 1 544 797 1 471 722-0,3 % *) I vårddagsprodukterna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter; överbeläggningsdagar ingår ej för BS 2008 BU och Prognos 2009 eller fördröjda förflyttningsdagar BUF 2010. Personalplanen Service till andra kunder Sjukvårdsdistriktet producerar en ansenlig mängd service till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare har uppskattats till 113,5 miljoner euro (100 milj. euro år 2009). Huvuddelen av denna service produceras av HUCS sjukvårdsområde. Den faktiska användningen av vårdtjänster år 2010 väntas särskilt för Helsingfors, Esbos och Vandas del bli större än vad som planerats utifrån medlemskommunernas och övriga betalares beställningar (alla sammanlagt 1 303,1 milj. euro, varav medlemskommunerna 1 189,5 milj. euro). Personalplanen för år 2010 består i huvudsak av praktiska personalåtgärder som syftar till att bl.a. öka effektiviteten och till att arbetet i högre grad än tidigare utförs på ordinarie arbetstid med egen personal. Trots vissa arbetskraftsrelaterade flaskhalsar och problem med rekrytering av kortvariga vikarier är HNS fortfarande en eftertraktad arbetsgivare som även utbildar ett stort antal yrkespersoner inom hälsovården, från studerande och praktikanter till specialister. Den allmänna ekonomiska och samhälleliga situationen har förbättrat tillgången på arbetskraft. Förändringarna i omvärlden och i vårdmetoderna samt den snabba tekniska utvecklingen kräver gedigen kompetens och förmåga att tillägna sig nya verksamhetssätt. Antalet anställda vid sjukhusdistriktet den 1 oktober 2009 var 20 792, varav 81 procent var fast anställda. Den procentuella andelen fast anställda som slutade vid HNS var cirka 7 procent. År 2010 avgår sammanlagt 374 personer med ålderspension enligt pensionsprognosen. Den genomsnittliga pensionsåldern vid HNS har stigit år för år för att 2008 vara 62,5 år. Det genomsnittliga antalet anställda år 2010 uppskattas till 21 040 personer, inklusive personal som anställs med stöd av specialstatsandelen (cirka 200 personer). I de långsiktiga personalplanerna bedöms HNS år 2011

ha 21 049 anställda och år 2012 totalt 20 974 anställda. Personalkostnaderna, som uppgår till cirka 64 procent av samkommunens verksamhetskostnader, utgör även en väsentlig del av personalplaneringen. I budgetförslaget för år 2010 har antalet anställda vid HNS ökat med 171 personer (0,8 %) jämfört med budgeten för år 2009. Antalet årsverken beräknas år 2010 uppgå till 16 557. Prognosen för användning av inhyrd arbetskraft år 2009 är utgående från uppgifterna för januari-september cirka 15,5 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 258 årsverken, räknat enligt medelkostnad per timme, och cirka 1,6 procent av HNS samtliga årsverken. I budgetförslaget för 2010 har 14,6 miljoner euro, vilket har uppskattats till cirka 245 årsverken, reserverats för inhyrd arbetskraft. Investeringsprogrammet och finansieringen av investeringarna Investeringsprogrammet för åren 2010-2012 baserar sig på målen för hanteringen och utvecklingen av sjukhuskapaciteten samt för nya investeringar som stödjer HNS strategi. Det åtstramade ekonomiska läget i medlemskommunerna och de därtill knutna utsikterna för de närmaste åren styr direkt möjligheterna att finansiera sjukvårdsdistriktets service och investeringar. Investeringsprogrammet har i fråga om år 2010 utarbetats på basis av det maxbelopp på 135 miljoner euro som samkommunens styrelse fastställt. Till följd av det kommunalekonomiska läget har man inom HNS genomfört en mycket sträng prioritering som även berört många projekt som redan inletts. Som ett resultat därav investerar HNS åren 2010-2012 endast i objekt där man kunnat konstatera att behovet och betydelsen för verksamheten och ekonomin är bestående eller varar tillräckligt länge i proportion till projektets eller anskaffnings totalkostnader, återbetalning och resultateffekt. En god kostnadshantering i sjukvårdsdistriktet förutsätter att soliditeten bibehålls på en rimlig nivå och att investeringsprogrammet och dess finansieringsalternativ även framöver skärskådas med kritiska ögon. Årligen uppgår investeringarna till 130 140 miljoner euro, affärsverken inräknade, även om de närmaste årens stora byggprojekt ökar trycket på att höja investeringsnivån. Affärsverkens investeringar, som presenteras som en del av deras budgetförslag för år 2010, är följande: Affärsverk (1 000 euro) HNS-Apotek 180 HUSLAB 2 900 HNS-Röntgen 8 830 Ravioli 360 HNS-Desiko 180

Avskrivningsplan HNS-Logistik 390 HNS-IT-tjänster 6 860 HNS-Medicinteknik 170 HNS-Servis 160 Totalt 20 030 Affärsverkens investeringar bereds utifrån de ramar som koncernförvaltningen anvisat och som fastställs i budgethandlingen. Affärsverkens direktioner beslutar om investeringsprogrammet för små projekt på under 500 000 euro. Styrelsen beslutar om varje enskilt projekt på 500 000 euro 10 miljoner euro i alla enheters investeringsprogram. Fullmäktige beslutar om investeringsprogram för projekt som överstiger 10 miljoner euro. Bindande mål i investeringsbudgeten är det totala beloppet av koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar investeringar värda minst 10 miljoner euro anges projekt för projekt. Efter godkännandet av budgeten för år 2010 fastställer styrelsen programmet för stora projekt vars kostnader uppgår till minst 500 000 euro, och kan under verksamhetsåret justera investeringsplanen inom gränserna för den totala ramen. Enskilda projekt som uppgår till minst 10 miljoner euro är dock bindande i förhållande till fullmäktige. I avskrivningsplanen föreslås smärre justeringar som grundar sig på Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning och på klarlägganden av tolkningen i fråga om tillämpningen på sjukvårdsdistrikt. Bland annat har preciseringar gjorts gällande aktiveringen av löne- och utvecklingskostnader. I den avskrivningsplan som träder i kraft den 1 januari 2010 föreslås att avskrivningstiden för ett nyttighetsslag ändras: telefoncentralens ekonomiska livslängd ändras från 10 år till 5 år till följd av att den moderna datasystembaserade utrustningen måste förnyas snabbare. Ekonomiplaner för åren 2011 2012 Ekonomiplanerna för åren 2010-2011 har utarbetats på samkommunsnivå. Planen omfattar inte överföring eller utvidgning av funktioner, utan utgångspunkten är att verksamheten har den nivå och struktur som anges i budgeten för år 2009.. Ökningen av intäkterna från medlemskommunerna väntas bli 0 procent åren 2011 och 2012. Övriga intäkter har uppskattats öka med 1 procent i planen för år 2011 och med 0 procent i planen för år 2012. Personalkostnadernas kollektivavtalsbaserade ökning väntas bli 2 procent i planerna för åren 2011 och 2012. För

Utlåtanden över budgetförslaget Verkställigheten av budgeten 2011-2012 har samkommunen fastställt ett förbättringsmål på 2 procent för produktiviteten. Utlåtanden över budgetförslaget har erhållits av nämnden för den psykiatriska sjukvården, nämnden för den språkliga minoriteten samt av personalkommitténs beredningsgrupp för personalorganisationerna, se bilaga 7. En prislista som bereds i enlighet med de i budgeten godkända målen för ekonomin och servicen samt i enlighet med de av fullmäktige fastställda principerna för produktifieringen föreläggs styrelsen i december. I produktpriserna för 2010 inkluderas den målsatta produktivitetsökningen på 2 procent. Som ett led i verkställigheten av fullmäktiges beslut av den 15 december 2009 godkänner styrelsen de driftsplaner för sjukvårdsområdena, koncernförvaltningen och HNS-Lokalcentralen som grundar sig på den av fullmäktige godkända budgeten. Nämnden för varje sjukvårdsområde godkänner i januari-februari 2010 driftsplanerna för det egna områdets resultatenheter. Styrelsen 30.11.2009 Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 november 2009 om sitt förslag till fullmäktige. Beslutet fattades efter omröstning där rösterna föll 12 4. En medlem var frånvarande och styrelsemedlem Henrika Zilliacus-Tikkanen föreslog med understöd av medlemmen Harry Yltävä att man i HNS budgetförslag för år 2010 skulle inkludera ett anslag för förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus på det sätt som nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde hade föreslagit. Minoriteten utgjordes av medlemmarna Pietari Jääskeläinen, Jukka Pihko, Zilliacus-Tikkanen och Yltävä. Dessutom förutsatte styrelsen att den i januari 2010 skulle få kännedom om de åtgärder jämte kostnadseffekter som förutsätts med anledning av de rationaliseringsmål som ingår i budgetförslaget 2010. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna till kännedom utlåtandena från nämnden för den psykiatriska sjukvården, nämnden för den språkliga minoriteten samt personalkommitténs personalrepresentanter gällande budgetförslaget för år 2010 och ekonomiplanen för åren 2010 2012,

att anteckna för kännedom affärsverkens budgetar 2010 och ekonomiplaner 2010 2012 jämte investeringsplaner som en del av samkommunens budget, att godkänna strukturen för budgeten och ekonomiplanen, att godkänna förslaget i bilaga 6 som samkommunens budget för 2010 och ekonomiplan för 2010 2012, att fastställa att samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken men inklusive köp hos affärsverk och dotterbolag uppgår till högst 1 529,146 miljoner euro (budgetbilaga 7), att fastställa de i budgeten uppställda resultat- och produktivitetsmålen för sjukvårdsområdena och HNS-Lokalcentralen; målen är ett nollresultat för räkenskapsperioden, med undantag av HUCS sjukvårdsområde och Lojo sjukvårdsområde, samt en produktivitetsökning på 2 procent, att fastställa de i drifsekonomidelen i HNS budget uppställda resultat- och produktivitetsmålen för affärsverken samt målen gällande prisändringar för de interna tjänsterna, att fastställa att maxbeloppet för samkommunens, exkl. affärsverken, utrustnings-, datasystems- och byggprojekt uppgår till 114,97 miljoner euro, att bevilja styrelsen fullmakt att besluta att leasingfinansiering kan utnyttjas för utrustningsanskaffningar, om det visar sig vara lönsamt ur ett totalekonomiskt perspektiv. Fullmäktige beslutar i finansieringsdelen att förändringen i samkommunen HNS lånestock är högst 75 316 000 euro, att affärsverken betalar 3 procents ränta på det grundkapital som placerats i dem, att samkommunen HNS följer upp affärsverkens finansiella ställning via clearingkontona. På clearingkontots dagliga saldo erläggs gottgörelseränta enligt en veckas Euribor månatligen i efterskott. Ett clearingkonto kan tillfälligt ha ett skuldsaldo, varvid den påförda räntan är Euribor 1 mån. +0,50 % p.a. att den långfristiga lånefinansiering som affärsverken behöver för sina investeringar arrangeras som interna lån inom samkommunen HNS och att affärsverken betalar en låneränta som fastställs vid tidpunkten för lyftande av lånet. Dessutom beslutar fullmäktige

att en ränta på 3 procent av grundkapitalet erläggs i samband med förskottsfaktureringen av medlemskommunerna i september (budgetbilaga 8), att bevilja styrelsen rätt att ta upp 90 000 000 euro i långfristiga lån, att bevilja styrelsen rätt att besluta om förtida återbetalning av lån, att ge styrelsen rätt att bevilja HNS-Fastigheter Ab högst 9,0 miljoner euro och Uudenmaan Sairaalapesula Oy högst 2,5 miljoner euro i långfristigt lån, att bevilja styrelsen rätt att för tryggande av samkommunen HNS likviditet år 2009 ta upp kortfristig kredit med högst ett års återbetalningstid till penninginrättningarnas förmånligaste villkor på så sätt att likviditetslånens totalbelopp vid en given tidpunkt är högst 67,2 miljoner euro, att godkänna följande i budgetbilaga 2 föreslagna ändringar i produktifieringen och prissättningen, utöver de ändringar i principerna för produktifiering och prissättning som fullmäktige godkände den 11 juni 2009: Kapitel 4 i bilaga 2; Tjänster producerade av andra serviceproducenter För vård som patienten får genom av HNS beviljad servicesedel faktureras patientens hemkommun värdet på servicesedeln eller enligt HNS prislista beroende på den valda vårdformen. Vid faktureringen tillkommer faktureringsavgift. Kapitel 4 i bilaga 2; Fakturering enligt särskilt avtal I en situation där en utomlands boende patient som själv bekostar vården söker icke-brådskande vård hos HUS och kan intas för vård utan att uppfyllandet av ovannämnda förpliktelser äventyras, förutsätts att patienten på förhand kan lämna antingen en av ett försäkringsbolag utfärdad betalningsförbindelse eller en säkerhetsdeposition som täcker de uppskattade kostnaderna för vården samt för eventuella komplikationer. För mödrar som kommer för att föda förutsätts även en säkerhet som täcker kostnaderna för eventuell sjukhusvård som det nyfödda barnet kan behöva. Ett belopp som är fem gånger så stort som kostnaderna för den ursprungligen planerade vården/åtgärden kan anses utgöra en tillräcklig säkerhet. att godkänna att avskrivningsplanen i budgetbilaga 9 träder i kraft den 1 januari 2010, att i enlighet med budgetbilaga 3 godkänna de på invånarantalet baserade kostnaderna för giftinformationscentralens verk-

samhet som uppbärs av medlemskommunerna och andra sjukvårdsdistrikt på så sätt, att avgiften förfaller till betalning den 21 juni 2010, att medlemskommunerna, med undantag av Helsingfors, faktureras för kostnaderna för den medicinska verksamheten i anslutning till läkar- och räddningshelikopterverksamheten på basis av invånarantalet i enlighet med budgetbilaga 4, på så sätt att avgiften förfaller till betalning den 21 juni 2010, och att utryckningar i Helsingfors och till andra sjukvårdsdistrikts områden debiteras enligt en avgift per utryckning, att fastställa den på invånarantalet baserade utjämningsavgiften för dyr vård, vilken påförs medlemskommunerna, till 28 euro per invånare i enlighet med budgetbilaga 5, på så sätt att förhandsavgiften förfaller till betalning den 5 januari 2010. Behandling av ärendet Antecknades att vid den femte strecksatsen i beslutsförslaget gjordes en justering i fråga om eurobeloppet. Den rätta siffran är högst 1 395 630 miljoner euro och bilaga 7 till budgetboken justerades enligt följande: protokollsbilaga 2. Under behandlingen av ärendet fullmäktigeledamoten Maija Anttilas följande hemställningsklämmar som understöddes av Kari T. Nukala, Irma Pahlman och Varpu-Leena Aalto: När fullmäktige godkänner budgeten för 2010 förutsätter fullmäktige att styrelsen tillsammans med Helsingfors universitet gör en framställning hos undervisningsministeriet om universitetsundervisningen och forskningen inom medicin och annan hälsovård om korrigering av kostnadsnivån för finansieringen med s.k. specialstatsandel så att den bättre än för närvarande motsvarar dagens faktiska kostnader. När fullmäktige godkänner budgeten för 2010 förutsätter fullmäktige att styrelsen reder ut hur man kan förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud och få en så rätt allokering som möjligt av de kostnader som hänför sig till den inbördes produktionen av tjänster mellan HNS och kommunerna. Som ett alternativ bör en s.k. rambudgetering utarbetas för fullmäktiges mandattid eller för tre år. fullmäktigeledamoten Marie Lundells följande hemställningskläm som understöddes av Barbro Viljanen: Fullmäktige påskyndar utredningen om renoveringen av E- och F-delen på Västra Nylands sjukhus. Under behandlingen av ärendet gjorde fullmäktigeledamoten Marie Lundell understödd av Barbro Viljanen följande förslag: momentet 7.3.7. ökas med 650 000 euro och att budgetens personalbilaga 6 justeras på motsvarande sätt.

Ordföranden konstaterade att ett förslag som avviker från styrelsens förslag hade framställts så en omröstning måste förrättas i ärendet. Ordföranden föreslog att en omröstning genom namnupprop ska förrättas i ärendet: de som understöder styrelsens förslag röstar JA och de som understöder Lundells förslag röstar NEJ. Fullmäktige godkände ordförandens omröstningsförslag. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 734,5 JA-röster och 311,8 NEJ-röster och 39,7 blanka röster. Ordföranden konstaterade att fullmäktige hade godkänt styrelsens förslag. Omröstningsprotokollet ingår som bilaga 3 i protokollet. Efter detta och efter att ha hört sig för om saken konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt hade godkänt fullmäktigeledamoten Maija Anttilas hemställningsklämmar och fullmäktigeledamoten Marie Lundells hemställningskläm. Beslut Förslaget godkändes. Fullmäktige beslutade dessutom att godkänna fullmäktigeledamoten Maija Anttilas följande hemställningsklämmar som understöddes av Kari T. Nukala, Irma Pahlman och Varpu-Leena Aalto: När fullmäktige godkänner budgeten för 2010 förutsätter fullmäktige att styrelsen tillsammans med Helsingfors universitet gör en framställning hos undervisningsministeriet om universitetsundervisningen och forskningen inom medicin och annan hälsovård om korrigering av kostnadsnivån för finansieringen med s.k. specialstatsandel så att den bättre än för närvarande motsvarar dagens faktiska kostnader. När fullmäktige godkänner budgeten för 2010 förutsätter fullmäktige att styrelsen reder ut hur man kan förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud och få en så rätt allokering som möjligt av de kostnader som hänför sig till den inbördes produktionen av tjänster mellan HNS och kommunerna. Som ett alternativ bör en s.k. rambudgetering utarbetas för fullmäktiges mandattid eller för tre år. fullmäktigeledamoten Marie Lundells följande hemställningskläm som understöddes av Barbro Viljanen: Fullmäktige påskyndar utredningen om renoveringen av E- och F-delen på Västra Nylands sjukhus.