Ö G O N B L I C K O C H B I L D E R 1 9 4 8-2 0 0 8

Ö G O N B L I C K O C H B I L D E R 1 9 4 8-2 0 0 8

2 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 3 Finnvedsbostäder har redan börjat med framtidens boende. Oxtorget är det bästa exemplet på passivhus som försörjs med vindkraftsel och solvärme....en mycket pigg 60-åring firar jubileum innan lånen beviljas. Det är jättebra, men för sent. Frågorna borde ha ställts långt tidigare över hela bankvärlden. Innehåll Finnvedsbostäder genomför under oktober en NKI-mätning (Nöjd kund index). Tidigare mätningar visar att Finnvedsbostäder har närmare 90 % nöjda hyresgäster. Jag hoppas att detta resultat kommer att minst bibehållas. Vd har ordet...2 Allmännyttan under 60 år...4 Jubileumsfesten...10 7 frågor...12 Värnamo för 60 år sedan...14 Föreningen Gamla Värnamo...17 Det är vi som är Finnvedsbostäder..18 Ett utmärkt boende...19 Jubileumscupen...20 Finnvedsbostäders miljöarbete...22 58 år hos allmännyttan...23 Boka via nätet...24 Börje Göransson är vd för Finnvedsbostäder. Finnvedsbostäder är en mycket vital 60-åring som hellre blickar framåt än bakåt. I takt med att man förser Värnamo med ett utmärkt boende fokuserar man på både global och lokala miljöfrågor. En mycket pigg 60-åring firar jubileum. Finnvedsbostäder firar 60 år. Företaget har under dessa 60 år utvecklats från att bygga bort bostadsbristen under 50- och 60-talen till att vara ett ledande bostadsföretag som jobbar med modern teknik och system som utvecklar boendet, miljö, kvalitet och arbetsmiljö. I början fick bostadsföretagen statliga subventioner och garantier. Det egna grundkapitalet utgjordes av 1 %. Under de expansiva åren 1950 till 1980 var det nödvändigt för att erhålla lån på de återstående 99 %. Sedan har vi under åren 1980 till idag byggt för att Värnamo ska kunna växa och för att öka bostadsstandard och service ytterligare. Staten har successivt minskat stödet till bostäder och år 2007 togs de sista bidragen bort. Miljömässigt har inkopplingen av fjärrvärme varit det största och viktigaste steget. Nu är värmeförsörjningen trygg och miljövänlig. Värnamo energi som är fjärrvärmeleverantör är en lokal leverantör som under senare år ökat sitt miljöenga- Finnvedsbostäder AB Sveaplan Box 446 331 24 VÄRNAMO Tel. vx 0370 484 00 Uthyrning 0370 484 02, 484 03 Fax 0370 466 88 E-mail: info@finnvedsbostader.se Hemsida: www.finnvedsbostader.se gemang. Finnvedsbostäder och Värnamo energi kommer att spela en viktig roll när det gäller att utveckla lokal vindkraft och solvärme. Jag återkommer till ekonomin. Mitt under den värsta globala finanskris världen upplevt står Finnvedsbostäder ekonomiskt starkare än någonsin. Fastighetstillgångar har omvandlats till pengar genom försäljning av ca 300 lägenheter. Detta har lett till att den synliga soliditeten uppgår till 21 %. Fastighetsbeståndet är väl underhållet och investeringar har gjorts i nya bredbandsnät och förbättrade kabel-tvnät. Utemiljön har rustats upp och många områden har idag en trevlig, säker och handikappvänlig utformning med varierande växter med olika blomningstider. Hyrorna och resultatet har balanserats väl. Hyresnivån har successivt blivit bra ur såväl hyresgästens synvinkel som företagets. Resultatet har därigenom kunnat hållas på 2 % av omsättningen eller högre. Detta har gjort att Finnvedsbostäder vågat satsa på framtiden och gjort ständiga förbättringar som gynnat hyresgästerna. Kommunen har ställt rimliga krav på utdelning. Utdelningen har lämnats årligen sedan 1998 med 200.000 kr eller 3,2 % av aktiekapitalet. Jag har varit med länge och upplevt många kriser. I början av 80-talet expanderade Värnamo och bostadsbyggandet var betydligt större än efterfrågan. Detta resulterade i som mest 430 lediga lägenheter eller ca 20 % av lägenhetsbeståndet. Stormen kunde redas ut genom att lägenheter ställdes i malpåse eller omvandlades till vandrarhem, fritidsgård och daghem. Nästa kris kom 10 år senare. Då fick Sverige en fastighets- och bankkris. Finnvedsbostäder fick återigen lediga lägenheter. Denna gång stannade det med drygt 200 lediga lägenheter eller ca 10 % av lägenhetsbeståndet. Bankerna hade då stora förluster och inga pengar att låna ut. Räntorna steg och riksbankschefen Bengt Dennis höjde dagslåneräntan till 500 %. Orsaken till vakanserna denna gång var också överproduktion av bostäder. Det hade byggts bostadsrätter och villor i stor mängd. Den disponibla inkomsten sjönk och människor drog ner på boendet och hade svårt att betala räntekostnaderna på de stora lånen. Nu är vi där igen 15 år senare. En global finans- och bankkris är här. Sveriges banker och finansbolag står bättre rustade, men även Sverige kommer att drabbas. Finnvedsbostäder märker en ökad försiktighet från bankerna i nuläget. Fler frågor ställs Jag ser en positiv utveckling för Finnvedsbostäder och Värnamo kommun de kommande 10 åren. Jag baserar detta på regionens entreprenörsanda, ett stort miljö- och klimatengagemang och en sund ekonomi. Finnvedsbostäder har redan börjat med framtidens boende. Oxtorget är det bästa exemplet på passivhus som försörjs med vindkraftsel och solvärme. Härigenom blir koldioxidutsläppen nästan noll. Lägenheterna är handikappanpassade och ger möjlighet till kvarboende upp i åldrarna. Nästa projekt på Vråen följer samma lyckosamma koncept. En sak bekymrar mig dock och det är att villkoren inte är samma för olika boendeformer. Om hyresrätten ska kunna hävda sig i en värld utan statliga och kommunala stöd krävs att villkoren för bostadsrätter och äganderätt blir mer lika. I nuläget har bostadsrätt och äganderätt fördelen av skatteavdrag för låneräntor. Det vill säga 30 % av räntekostnaden kan dras av i deklarationen. Jag ser idag att världens politiker fattar beslut som för några veckor sedan var otänkbara och förstatligar banker och stöttar det finansiella systemet. Det ger mig hopp om hyresrätten och framtiden. Finnvedsbostäder har genomgått kriser och uppgångar. Det finns anledning att fira de gångna 60 åren. En stor grillfest i folkets park den 6 september fick bli en värdig jubileumsdag. Vädret var på eftermiddagen soligt och fint. Det kanske är ett gott tecken för framtiden som blir positiv och framgångsrik om vi alla hjälps åt. Då kan vi bli ännu bättre och en attraktiv hyresvärd i Värnamo kommun. Börje Göransson

4 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 5 Allmännyttan under 60 år i Värnamo Bristen på bra och ändamålsenliga bostäder var stor efter 2:a världskriget. För att få fart på bostadsproduktionen införde man från regeringshåll förmånliga lån och bidrag, vilka vissa var riktade direkt till allmännyttig bostadsproduktion och andra till familjen. Det så kallade 3-kronorsbidraget som 1951 blev 4-kronorsbidraget var ett bidrag riktat direkt till barnrika familjer. När man studerar allmännyttans tillkomst och utveckling studerar man en viktig del av utvecklingen av vårt välstånd och höga levnadsstandard. Före 1947-50 och efter allmännyttans tillkomst var bostadsstandarden på många håll bedrövlig. Det var inte ovanligt att stora familjer med många barn bodde i uthus, utan vatten och avlopp och med endast en kamin för matlagning och värme. Vy över Kyrktorget Bedrövlig bostadsstandard Sådan var verkligheten för flera familjer även i Värnamo, och var inte bostaden undermålig var den trång och omodern. Efter kriget startade över hela landet en febril produktion av bostäder i allmännyttig regi. De städer eller samhällen som inte tidigare bildat särskilda bolag eller stiftelser för produktion och förvaltning av bostäder planerade för detta. Även i Värnamo var bostadsbristen stor och standarden mycket varierande. Vissa familjer levde under förhållanden som var helt oacceptabla. Även kostnaderna för bostäderna började stiga vilket ytterligare försvårade situationen. Stadsfullmäktige utreder Denna verklighet uppmärksammas naturligtvis av politikerna och den 26 februari 1947 författar den socialdemokratiska fullmäktigegruppen en skrivelse om tillsättandet av en utredning angående bostadsproduktion i kommunal regi. Skrivelsen är undertecknad av Yngve Wahlgren. Stadsfullmäktige tillsätter den 7 maj en kommitté bestående av Gustaf Rörström, JA. Jonasson, Åke Johansson, Arvid Carlsson och Emil Sjöberg. En av kommitténs första uppgifter blir att tillställa Svenska Stadsförbundet, samt ett antal städer en skrivelse om hur de löst och problemet med bostadsproduktion i kommunal regi. I svaret framgår att endast ett fåtal kommuner bedrev bostadsförvaltning och produktion, men att så gott som samtliga planerade för sådan verksamhet. Kommittén gjorde även en utredning över gällande låne- och bidragsvillkor. Bildar en stiftelse Kontentan av kommitténs arbete blev att man inte ansåg att det fanns något att vinna på en samproduktion av bostäder med redan etablerade bostadsföretag som HSB eller Riksbyggen. Vidare ansåg man att produktion och förvaltning skulle bedrivas helt fristående från stadens ekonomiska förvaltning, och då i form av en stiftelse. Kommittén var väl medvetna om att tidsläget inte var det bästa ur kostnads- och materialsynpunkt att igångsätta bostadsproduktion. Men man ansåg också att bristen på byggmaterial var övergående och föreslog därför drätselkammaren att hemställa hos stadsfullmäktige. 1. att ett lämpligt område helt eller delvis skulle reserveras för produktion av hyresfastigheter i allmännyttig regi; 2. att förvaltningsföretaget härför skall vara stiftelse, som kan godkännas som allmännyttigt bostadsföretag; 3. att stadsfullmäktige antager bilagda stadgar för stiftelsen; 4. att stadsfullmäktige tecknar grundfonden, förslagsvis 14.000 kronor; 5. att den projektering, som ombesörjes av stiftelsen, skall givas så stor omfattning, att de ekonomiska och tekniska fördelar, som kan vinnas genom stordrift, kunna tillvaratagas; 6. att projekteringen skall verkställas i årsetapper; 7. samt att stiftelsen skall tilldelas så stor del av byggnadskvoten att en ekonomisk byggnation kan genomföras. Mot punkt 7 reserverade sig byggmästaren Gustaf Rörström. Flera var emot allmännyttan Under 1947 var debatten livlig om kommunen skulle bedriva bostadsproduktion. I drätselkammaren hade man diskuterat åtgärder för att bereda barnrika mindre bemedlade familjer ändamålsenliga bostäder, och stadsarkitekten G. Melchior hade utarbetat ett förslag på ett så kallat barnrikehus. Stadsarkitekt Melchior var ingen vän av allmännyttan utan avrådde gång efter annan stadsfullmäktige från ett sådant engagemang. Stadskamrer Sten Holmgren yttrade sig i en skrivelse till Drätselkammaren och förordade förvaltningsformen stiftelse eller aktiebolag, då detta var de mest fördelak- Vy över Åbron mot kyrkan tiga formerna rent ekonomiskt. De riktade lånen från regeringen var sådana att de gynnade allmännyttig produktion. Stiftelsen Värnamohus I nästa sammanträde beslutar sålunda fullmäktige att bilda en stiftelse, som får som första uppgift att uppföra det projekterade Barnrikehuset. Till ledamöter i styrelsen för stiftelsen valde fullmäktige i enlighet med beredningsutskottets förslag herrar Vilhelm von Muhlenfels, Philip Andersson, JA. Jonasson, Arvid Carlsson och Åke Johansson med herrar Bertil Lindberg, Josef Bloom, Rickard Bergström, Nils Hägg och A. Svensson som suppleanter samt till revisorer herrar Nils Bergquist, Åke Danielsson med herrar H. 0. Johansson och S. Nilsson som suppleanter. Den 19 februari 1948 antogs Stiftelsen Värnamohus stadgar. Ny bebyggelse planeras Nu kunde stiftelsen börja planera för kommande bebyggelse. Redan den 5 mars presenterade distriktsarkitekt Hugo Bolker planer för kommande utbyggnad av flerfamiljshus. Bolker hade tittat på den totala bilden av Värnamo stad och varnade för en alltför utspridd bebyggelse då detta skulle medföra dyra väg och vatten kostnader. Dyrbar omnibusstrafik skulle också undvikas om man koncentrerade bebyggelsen. Han föreslog därför att den kommande byggnationen skulle göras i anslutning till Barnrikehuset. Här var vatten och avloppsfrågan billigast att lösa. Hundrameters trevåningsbyggnader I Värnamo Nyheter kunde man lördagen den 12 mars se en modell över det område Bolker planerat, och det var inga dåliga planer Bolker presenterade. Rubriken löd Ny stadsplan ovan Viadukten med plats för hundrameters trevåningsbyggnader. Säkert satte åtskilliga Värnamobor morgon- kaffet i halsen när de fick se de storvulna byggnadsplanerna. Den 9 mars hade styrelsen för Stiftelsen Värnamohus sitt första protokollförda sammanträde. Vid mötet beslutades med acklamation att utse JA. Jonasson till styrelsens ordförande och Vilhelm von Muhlenfels till vice ordförande. Stadskamrer Sten Holmgren utsågs till sekreterare. Vid sammanträdet beslutades också att stiftelsen skulle fullfölja projekteringen av det så kallade Barnrikehuset, och den 12 november inköptes tomt nr: 2 i kvarteret Lyckan för en köpeskilling av kr. 3.249:50. Senare i november inkom anbuden för byggnationen och styrelsen beslöt enhälligt att anta byggmästare Arvid Johanssons anbud på 74.900 kronor. (Att återuppbygga ett liknande hus som brann ned under ombyggnaden av Lyckan 1989 kostade 2,5 miljon kronor). De första hyresgästerna Under våren 1949 gör JA. Jonasson och Åke Johansson en inspektionsresa till ett antal familjer som enligt Drätselkammaren var i akut behov av bättre bostad. Fyra av dessa familjer väljs ut som hyresgäster till allmännyttans första fastighet i Värnamo. I början av 1949 får distriktsarkitekt Hugo Bolker stiftelsens uppdrag att inkomma med förslag på byggnation utmed Rydgatan och Solbacksgatan. Stadsingenjör Melchior är fortfarande mycket negativ till stiftelsens verksamhet och klagar hos byggnadsnämnden över de byggnadsplaner Stiftelsen Värnamohus och distriktsarkitekt Bolker tagit fram för den fortsatta utbyggnaden av Lyckan. Han får byggnadsnämnden med sig och något byggnadslov lämnas inte. Trögt med byggnadsloven Även Kungliga bostadsstyrelsen gjorde vissa erinringar mot byggnationen, och vissa smärre förändringar gjordes. Men byggnadsnämnden lät sig ändå inte nöjas. Styrelsen skickar då ritningarna till länsarkitekten som i ett yttrande lovordar hela bebyggelsen som något av det mest välplanerade bostadsområde han sett. Vid nästa sammanträde i byggnadsnämnden utverkas byggnadslovet utan någon anmärkning. Byggnadsfirman Sandberg & Rörström antas 1950 som entreprenör för bebyggelsen på Lyckan, och senare under året kunde man hålla en första taklagsfest till vilken stadsfullmäktiges ordförande, vice ordförande, drätselkammarens ordförande och chefstjänstemän var inbjudna. 279 ansökningar De nya lägenheterna annonserades ut i ortspressen, och 279 Värnamobor sökte. På grund av det stora antalet sökanden och det skriande behovet av familjelägenheter konstaterade styrelsen att ogift sökande endast i undantagsfall kunde beredas lägenhet. Även rummen med enbart kokvrå befolkades av barnfamiljer. Hyran bestämdes till 20.85 kronor per m 2 och år. Månadskostnaden för en normal tvåa på drygt 60 m 2 blev cirka 110 kronor. Även affärslokalen på Sveavägen 4 annonserades ut. Gustav Thållén förste vaktmästaren. För att klara skötseln av bostäderna som nu vuxit till antal beslöt man att annonsera efter en vaktmästare. Av 10 sökande till tjänsten antogs Gustaf Thållén, och han tillträdde sin befattning i början av 1951. I affärslokalen på Sveavägen 4 flyttade Konsum in, och startade efter visst besvär Värnamo första snabbköp samt mjölkbutik. Kostnaderna stiger Andra etappens anbud öppnades och styrelsen kunde konstatera att kostnadsstegringen varit mycket stor och årshyran för driften stiger därför från beräknade 20:04 / m2 till 27:25/ m2. Byggnadskostnaden för tomt nr.14 i kv. Lyckan beräknas till 505:84/m2 lägenhetsyta. I byggnadstillståndet stipuleras även hur många arbetare som skulle sysselsättas vid bygget. 5 byggnadsgrovarbetare 3 byggnadsträarbetare 3 murare (av ovan nämnda arbetare skola minst 3 vara över 50 år) 3 målare 8 övriga arbetare.

6 Finnvedsbostäder 60-år Många hade tidigare varit vana att sköta sin tvätt med klappträ vid Lagans strand. Finnvedsbostäder 60-år 7 Allmännyttan under 60 år i Värnamo Moderna tvättstugor För att utarbeta lämpliga rutiner i tvättstugan fick Gustaf Trålen åka till Nässjö för att studera anordningar i tvätt inredning, prissättning, principer m.m. I den första fastigheten, Barnrikehuset, fanns en tvättstuga med kokgryta samt vridmaskin för att få tvätten så torr att man kunde hänga ut den på tork. I den kommande bebyggelsen inrättades ytterligare en tvättstuga, och då med fyra halvautomatiska tvättmaskiner. Principen var att man beräknade en tvättmaskin per 50 hushåll. I dag beräknas 15 hushåll per tvättmaskin. I inledningen fick hyresgästerna fyra tvättider per år! Tvätten torkades utomhus vilket kunde ställa till besvär då kvarterets barn lekt och spelade boll bland de nytvättade plaggen. Att få tillgång till moderna tvättmaskiner var för många av hyresgästerna en väldig omställning. Många hade tidigare varit vana att sköta sin tvätt med klappträ vid Lagans strand. Daghem på Lyckan 1952 hemställer Svenska Kvinnors Vänsterförbund till Stadsfullmäktige om att beakta möjligheterna att inrätta barndaghem i samband med byggnationen i kv. Lyckan. Styrelsen ansåg sig inte kunna ta ställning till skrivelsen förrän Stadsfullmäktige beviljat medel för barndaghem. Några sådana medel beviljades aldrig. Till den andra etappen inkom 316 ansökningar om lägenhet. I den kommande bebyggelsen skulle även 16 pensionärslägenheter ordnas då bristen på desamma var stor. Till dessa lägenheter skulle två styck badrum iordningställas i källaren. I bebyggelsen på Lyckan iordningställdes även en större lokal, i skrivelser och protokoll benämnd kaféet, för hyresgästernas trivsel och utnyttjande. Lokalen kunde användas till större festligheter och sammankomster. Det var en mycket populär lokal som användes mycket och ofta. Till lokalen inköpte Stiftelsen Värnamohus porslin m.m. Korpen - Vipan I december 1953 får Stiftelsen i uppdrag av Stadsfullmäktige att fullfölja projekteringen av Karlsdalsområdet. Stadsfullmäktige ville att Stiftelsen skulle äga och förvalta kv. Korpen - Vipan, medan kv. Falken skulle ägas av bostadsrättsföreningen bildad genom Drätselkammarens initiativ. Tankarna var att Stiftelsen skulle projektera samt bygga hela området för att sedan försälja kv. Falken till bostadsrättsföreningen. Kylskåp i lägenheterna Standarden ökar och 1953 hörsammar 82 hyresgäster vaktmästarens förfrågan om installation av kylskåp i lägenheterna. Under sommaren antogs Gunnar Sohlbergs anbud på 100 st. Elektroluxkylskåp. Kylskåpen kostade 350 kronor styck vilket var en ansenlig summa på den tiden. Fastighetsförvaltare Lägenhetsbeståndet började nu bli så stort att herrar W. Bredenfors, Åke Johansson och Sten Holmgren fick styrelsens uppdrag att utreda frågan om att anställa en fastighetsförvaltare. Utredningen verkställdes, men det skulle dröja fem år innan utredningens förslag realiseras. Vy över Storgatan från Kyrkparken Höghusbebyggelse Behovet av bra bostäder var fortfarande mycket stort och de ekonomiska fördelarna med storskalig produktion kända, så 1954 presenterar arkitekt T. Moxnes sina ritningar över en större höghusbebyggelse väster om Sveavägen, det område som i dag heter Högaloft. Styrelsen godkände den föreslagna hustypen och lägenheternas planlösning. Arkitekt Bolker fick i uppdrag att tillsammans med T. Moxnes upprätta stadsplan för området. Första hyresgästföreningen Lite senare under 1954 bildades den första hyresgästföreningen hos Stiftelsen Värnamohus. Föreningens namn blev Hyresgästföreningen Lyckan och fick vid bildande 100 medlemmar. Föreningens första styrelse bestod av: Gösta Sällberg, ordförande, Nils Hollander, sekreterare, Torsten Skeppstedt, kassör samt Håkan Gustavsson vice ordförande. Första TV-antennen I protokollsboken från den 26 mars 1954 32 kan man läsa. Från Herr Ove Svanqvist, Sveavägen 22, Värnamo, har inkommit skrivelse angående tillstånd att få uppsätta televisionsantenn på fastigheten. I ärendet har telegrafkommisarien tillskrivits för yttrande. Ove Svanqvist fick sitt tillstånd att uppsätta televisionsantenn, men antalet program att titta på var ganska begränsat och det skulle dröja tre år till nästa ansökan inkom. Det var Lennart Westberg som ansåg tiden mogen att införskaffa en televisionsmottagare. I dag 60 år senare kommer fortfarande ansökningar rörande televisionen. Men i dag handlar det om parabolantenner. Inflyttning Korpen - Vipan Till de drygt hundratalet lägenheter som byggdes i Karlsdal inkom inte mindre än 440 ansökningar, så glädjen var stor hos de som kunde flytta in i en ny lägenhet i Korpen - Vipan 1954. Till vaktmästare för Korpen - Vipan anställdes Magni Blomgren. Han fick avtalsenlig lön samt 10% nedsättning på hyran av tjänstebostaden. Han fick även så småningom telefon inkopplad till bostaden. För att klara administrationen beslöt styrelsen att inrätta ett kontor på Sveavägen 16 2 tr. vilket skulle vara öppet för allmänheten helgfria tisdagar och torsdagar mellan kl. 11-14. Skollokaler inrättas 6 juni 1955 beslöt styrelsen för Stiftelsen Värnamohus att uthyra den populära samlingslokalen på Lyckan till folkskolestyrelsen för att användas till undervisningslokal. Bristen på skollokaler var under senare delen av 50-talet mycket stor. Även på Karlsdalsområdet hyrdes lokaler ut till folkskolestyrelsen, och i det kommande Högaloftsområdet iordningställ-des provisoriska lokaler som användes fram tills det att Trelleborgsskolan byggdes. Hyresgästerna protesterar Att lägga beslag hyresgästernas lokal var en mycket impopulär åtgärd, och snart inkom hyresgästföreningen med klagomål mot lokalens användning. Sedan denna lokal nu uthyrts för skoländamål, ha som hyresgästföreningen i tidigare skrivelse befarade vissa svåra olägenheter uppstått för de närmast kringboende. Främst är det störande ljud från skolan. Hyresgästföreningen får även framföra önskemålet, att stiftelsen ville medverka till att en särskild lekplats anordnas för skolbarnen. Personer utifrån... När man ändå var i klagartagen ondgjorde man sig även över låsningen av källar- och entrédörrarna. För närvarande är ju inga ytterdörrar, varken till trappuppgångarna eller till källarna, låsta över nätterna. Det förekommer, att personer utifrån hålla till i källarna, bl.a. efter festligheter i Folkets Park, vilket kan medföra risk för åverkan på den fasta inredningen, cyklar o. dyl. Ej heller får eldfaran förglömmas. Hälsovårdsinspektören fick göra åtskilliga resor till Sveavägen 18 för att mäta ljudnivån hos uppretade hyresgäster. Ny ordförande Den 1 juni 1957 tillträdde Arvid Carlsson befattningen som ordförande i Stiftelsen Värnamohus, och Josef Blom blev vice ordförande JA. Jonasson som innehaft ordförandeskapet sedan starten anställdes Stadshotellet och Centralplan som föreståndare vid expeditionen på Sveavägen 16. Den ena nymodigheten efter den andra gör entré på marknaden. Istället för att konservera sina livsmedel kunde man nu djupfrysa dem. Men frysboxar var inte var mans egendom. Därför bildades Frysfacksföreningar som fick hyra skydds-rummen på Sveavägen 12 och 16 till sin verksamhet. Även modellflygarklubben Termik förhyrde ett skyddsrum för sin verksamhet. Förvaltare anställs Först 1958 anställdes den förvaltare som den tidigare utredningen fastslagit att Stiftelsen behövde. Det var Sivert Svensson, Skultuna som tillträdde befattningen som Stiftelsen Värnamohus förste förvaltare. En post han innehade till 1983 då han avgick med pension. Under 1958 utökades Personalstyrkan ytterligare, bland annat anställdes extra kontorshjälp till expeditionen. Stiftelsen anslöt sig även till SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. 337 lägenheter 1959 Det nya området Högaloft började bli klart och inflyttning pågick. Bostadsbristen var fortfarande hög. Trots att man fram till 1960 byggt 422 lägenheter hade man en konstant kö av 300 bostadssökande, som 1961 hade ökat till 450 och 1962 till hela 500 sökanden. Därför planerades fler byggnationer. Närmast i tur var en fortsatt byggnation vid Sveavägen av området Prästen och en ny bebyggelse på Rörstorp. Under en sjuårsperiod fram till 1966 mer än fördubblade Stiftelsen antalet lägenheter, från 337 till 737. Antalet lägenheter var trots den massiva utbyggnaden för få och styrelsen för Stiftelsen diskuterade nu en kraftfull utbyggnad på Mossleområdet, samt byggnation i kv. Giggen. Under åren fram till 1974 produceras och projekteras en mängd lägenheter. 1971 producerades den 1000:e lägenheten och vid utgången av 1971 förvaltade man 1.115 lägenheter. Antalet anställda hade ökat till 20 heltid- och 1 halvtidsanställd samt 12 deltidsanställda städerskor. Kommunsammanslagningen Den 1 januari 1973 ingick Stiftelsen Värnamohus i fusion med övriga allmännyttiga bostadsföretag i kommunen, och bildar Värnamo Kommunala Bostadsaktiebolag. I och med sammanslagningen ökade antalet lägenheter till 1.657 och antalet heltidsanställda till 30 och deltidsanställda till 26. De första underskotten I början av 70-talet börjar de första underskotten i verksamheten dyka upp. Vid utgången av 1973 var underskottet så stort som 1.117.008:93 kronor och under 1974 tillsätter kommunen en utredning om Bostadsbolagets framtid. Bland annat ville man utröna om man kunde sälja ut delar av bolaget till hyresgästerna eller andra intressenter. Under 1974 färdigställs kv. Långa Raden med 79 lägenheter. SABO utreder Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag som verkställer utredningen anser att bolagets ekonomi klaras tillfredsställande om kommunen tillskjuter ett bidrag på 2 miljoner kronor. Vidare pekar man på att avsättningen till underhållet är för lågt samt att kommunens bostadsprogram

8 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 9 Sedan byggstarten har en strid ström av experter och intresserade miljövänner från i stort sett hela världen vallfärdat till Oxtorget i Värnamo Allmännyttan under 60 år i Värnamo är överambitiöst. Kommunfullmäktige ger Värnamo Kommunala Bostads AB i uppdrag att projektera ny bebyggelse på Vråenområdet. Vråen klart för inflyttning Allmännyttans största bostadsprojekt, Vråen med 447 lägenheter, är 1978 inne i sitt mest intensiva skede. Under året passeras 2.000 lägenheter, och vid årets slut förvaltas 2.044 lägenheter och man sysselsätter 69 hel- och deltidsanställda. Med ägartillskott har man fram till början av 80-talet klarat driften och underhållet, men nu börjar förlusterna bli ohållbara. 1980 är hyresförlustrna 1.013.421:50 kronor, och vid bokslutet 1982 har de stigit till 3.918.000 kronor. Under 1982 har antalet outhyrda objekt ökat från 267 till 384. Vid bolagsstämman avgår hela styrelsen. Konsumbutiken på Rydgatan 1 Svåra år Början av 80-talet innebar några riktigt svåra år för företaget. Trots att man hela tiden hade en kö på cirka 300 bostadssökanden ökade antalet outhyrda objekt. Det största området Vråen hade redan från början belastats med ett mycket dåligt rykte vilket ytterligare försvårade uthyrningen av lägenheterna. 1983 var hyresförlusterna rekordstora, hela 8.183.999:72 kronor. Samtidigt som bostadskön 1985 uppgick till 315 sökanden var antalet outhyrda objekt 200 st. Finnvedsbostäder 1986 namnändras Värnamo Kommunala Bostadsaktiebolag till Finnvedsbostäder AB. En ny organisation införs och resultatet har förbättrats markant. Underskottet var borta och kommunen behövde inte skjuta till något kapital. Hyresförlusterna hade nedbringats till 4.423.000 kronor och antalet outhyrda objekt var 17 st. Bostadskön ökade till 421 sökande. Trenden har vänt Finnvedsbostäder AB är idag ett stabilt bostadsföretag, utan några störande underskottssiffror i bokföringen. Policyn är att slå vakt om de trogna hyresgästerna, bl.a. genom att öka servicen samt en genomtänkt och kraftfull förvaltning av lägenhetsbeståndet. Lagom till sitt 40-års jubileum kan Finnvedsbostäder återinviga sitt första bostadsområde, Lyckan, efter en omfattande ombyggnad. Stabilt under 90-talet Trots tuffa skatteomläggningar och hög arbetslöshet i Sverige under 90-talet har Finnvedsbostäder klarat verksamheten på ett utmärkt sätt. Tillfälliga uthyrningssvackor, med periodvis ett ledigt bestånd på ca 200 lägenheter, har förekommit. Trots detta, och med tre hyressänkningar under 1998, kan Finnvedsbostäder med bibehållet högt underhåll visa på överskott i verksamheten. Fortsatta hyressänkningar Även 1999 genomförs hyressänkning till alla hyresgästers stora glädje. Steg 1 och 2 i den nya hyressättningen införs. Nu skall respektive lägenhets standard och eventuella mervärden poängsättas. På sikt innebär det att varje lägenhet får en individuell hyra som speglar varje lägenhets standard. Resultatet blir att vissa lägenheter blir dyrare medan andra blir billigare. En rättvisare hyressättning. Millenieskiftet Domedagsprofeterna var många som spekulerade i hur dramatsik övergången från 1900-talet till 2000-talet skulle bli. Datasystemen skulle haverera och det mesta skulle bli kaos. Med facit i hand blev det ingen större skillnad mellan de två århundradena. Åtminstone inte under millenieåret. Runt millenieskiftet återinvigs både Högaloft och Vråen centrum. 1999 återinvigdes Kv. Högaloft efter både inre- och yttre ombyggnad. Samtidigt som fasader och fönster får en uppfräschning genomförs stambyten. 1999 blir Finnvedsbostäders vinst 11,6 milj. Finnvedsbostäders bästa någonsin. 2000 återinvigs Vråen Centrum. Hyran förblir oförändrad och Finnvedsbostäder bygger 14 lägenheter på Rocknevägen i Bredaryd och kv. Citronens sista etapp med 32 lägenheter blir klar för inflyttning 2001. Samma år som Finnvedsbostäders första hemsida lanseras. Sju år senare sköts det mesta av uthyrningen via hemsidan, liksom felanmälan mm. Miljöarbetet inom Finnvedsbostäder blir mer konkret och företaget Miljöcertifieras enligt ISO 14001. 2000 lägenheter med bredband 2002 har 568 lägenheter tillgång till bredband via fiber. Under de närmaste åren fortsätter utbyggnaden och under 2005 har 75% av lägenheterna tillgång till fiberbredband. Utifrån både miljöskäl som ekonomiska skäl kommer fjärrvärmen på bred front. Finnvedsbostäder har bestämt sig för att komma bort från oljeberoendet och två nya pelletspannor ersätter olja/el motsvarande 2 miljoner Kwh. I Rydaholm finns ett överskott av lägenheter och speciella rabattkampanjer genomförs. Även riktade kampanjer mot Högskolan i Växjö genomförs för att öka uthyrningen. 22 radhus byggs i Värnamo 2003 påbörjas Kv. Apollofjärilen, omfattande 22 radhus på Fjärilsgatan i Värnamo. Moderna och attraktiva radhuslägenheter med egen tvättstuga och carport. Intresset är stort för bostäderna som finns med både 1- och 2-plan. Inflyttning sker 2004. Fjärrvärmeinstallationerna fortsätter. Målet för Finnvedsbostäder är att alla bostäder skall ha antingen fjärrvärme eller pelletseldning. Soliditeten fortsätter att öka och når 2004 11,9%. Samma år förvärvar Finnvedsbostäder Brushanen 1 - Vråen Centrum. Gudrun kommer på besök Sommaren 2004 var Värnamo förstasidestoff i media. Utländska TV-team häckade i centrum och sände dagliga rapporter till sina tittare. Värnamo hade drabbats av en mycket kraftig översvämning. Stora delar av centrum var översvämmade och Gröna bron stängdes av periodvis. Vattnet drog sig så småningom tillbaka innan det var dags för nästa naturkraft att drabba oss - Gudrun. Orkanen Gudrun slog till mot Södra Sverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005, och gjorde 345 000 hushåll strömlösa. Fyra dygn efter stormen var fortfarande 100 000 hushåll strömlösa. Gudrun pekade tydligt på de sårbara punkterna i vårt moderna samhälle och åtgärder för att undvika liknande skador i framtiden pågår fortfarande runt om i landet. Man beräknar att mer än 75 millioner kubikmeter skog föll denna vinternatt. Dessbättre klarade sig Finnvedsbostäder väl. Mindre skador som lossliten takpapp på höghusen i Kv. Doktorn, lossade takpannor samt omkullblåsta träd var i stort sett det enda. Nästan 1 miljon i hyresrabatt Valfritt underhåll, Finnvedsbostäders unika återbäringssystem, är mycket populärt och lönsamt. Både för hyresgästen och företaget. Den totala bonusen 2005 var 995.000 kr, som återbetalades i form av hyresrabatt. Valfritt underhåll skapar skötsamma hyresgäster som gynnas av rabattsystemet. 2005 påbörjas arbeterna med Kv. Oxtorget. 40 lägenheter byggs i form av sk. Passivhus. Hus som till större delen värma upp av hyresgästernas egen kropp och spillvärme från matlagning, dusch och tvätt. Effektiva värmeväxlare ser till att ta tillvara eventuell spillvärme. Tappvarm- vattnet värms upp med solenergi. Finnvedsbostäder tilldelas 2005 Värnamo kommuns Miljöpris. Certifieringsarbeterna fortsätter och företaget certifieras enligt ISO 14001, 9001 och AFS 2001. Oxtorget klart för inflyttning. Under 2006 blir det klart för inflyttning i de nya lägenheterna i Kv. Oxtorget. Intresset är stort och lägenheterna hyrs ut snabbt till både miljömedvetna som nyfikna och förväntansfulla hyresgäster. Kan man verkligen få en bra boendestandard utan traditionellt värmesystem? Efter snart två års drift är svaret entydigt Ja. Under inkörningsperioden görs smärre justeringar i systemet men i stort fungerar det som tänkt. Sedan byggstarten har en strid ström av experter och intresserade miljövänner från i stort sett hela världen vallfärdat till Oxtorget i Värnamo, för att konstatera att man kan bygga fantastiskt energisnåla hus. Idag, 2008, planeras för ny byggnation vid Vråen Centrum som också den kommer att vara av passivhuskaraktär. All erfarenhet från Oxtorget kan nu omsättas i ännu bättre projekt. Som krona på verket köper Finnvedsbostäder in vindkraftsel, samt planerar för delägande i lokalt producerad vindkraft. Finnvedsbostäder säljer För första gången i Allmännyttans 60-åriga historia säljs hela fastighetsbestånd i Värnamo. Det är Kv. Korpen / Vipan i Karlsdal samt Kv. Svalörten på Rörstorp som säljs ut. Totalt omfattande?? lägenheter. Dessutom säljs även Pelikanen med 12 lägenheter mitt i centrum. Genom försäljningen frigörs kapital för kommande byggnation. Och bygger nytt i Bredaryd 13 nya lägenheter i Bredaryd står klara för inflyttning 2007. Lägenheterna är byggda med klar inriktning mot energisnålt boende. De är inga riktiga passivhus, men har lånat delar från dem. I Kv. Doktorn genomförs stambyten i höghusen på Gränsgatan. Även hissarna byts ut. Som en direkt konsekvens av försäljningen av Korpen/Vipan, Svalörten samt Pelikanen minskas personalstyrkan med 3,5 tjänst. 2007 uppgår soliditeten till 21,1% Bostadsbrist skapar nytänkande I Värnamo är det stor brist på bostäder, framför allt hyresbostäder för ungdomar. För att råda en viss bot på detta bygger Finnvedsbostäder om entreerna i Kv. Doktorn och skapar på så sätt 30 nya mindre lägenheter passande för ungdomar. Ytterligare ett steg mot att minska bostadsbristen är byggandet av två femvånings punkthus vid Vråen centrum. Lägenheterna är sk. 55+ lägenheter. Lägenheter för hyresgäster som är äldre än 55 år. I fastigheten kommer också vårdbostäder att färdigställas. Planerad inflyttning 2010. Första spadtaget för de nya bostadshusen togs den 28 november 2008. Martin Suurkuusk, NCC, Lars Lejon, styrelseordförande för Finnvedsbostäder och Börje Göransson, vd för Finnvedsbostäder, höll i spaden

10 11 Jubileumsfesten Spiktävling och bollkastning. För att fira de 60 åren bjöd Finnvedsbostäder och Hyresgästföreningen alla hyresgäster på jubileumsfest i Värnamo Folkets Park. Kö till den svenska grillen. Värnamo storband. Musikkåren Lyran spelade och Vd, Börje Göransson invigningstalade. Musikkåren Lyran firade 100-års jubileum 2007. Fullsatt i mattältet hela eftermiddagen Det var en strid ström av gäster som ville fira allmännyttans 60 år. Fullt ös i den Svenska grillen......lika så i den Bossniska grillen. Anton Lundström Band underhöll från stora scenen. Hoppborg och ponnyridning var populära aktiviteter för barnen.

12 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 13 7 frågor... 1. Vad har Finnvedsbostäder betytt för Värnamo Kommun under de 60 år företaget funnits? Maria Leifland, kommunalråd C Gottlieb Granberg, kommunalråd M Ulla Gradéen, Oppositionsråd S Lars Lejon, Ordförande Finnvedsbostäder C Ene Nuuter-Karlsson Ombudsman, Hyresgästföreningen 2. Vilken roll spelar Finnvedsbostäder idag? 4. Hur vill du att Finnvedsbostäder ser ut om 10 år? 3. Förra året såldes för första gången ett antal av Finnvedsbostäders lägenheter i Värnamo. Tror du att det är något vi får se mer av i framtiden? 5. Hyresrätten missgynnas med dagens skattepolitik. Hur ser du på det? 6. Finns det anledning att ändra skattesystemet så att de olika boendeformerna beskattas på samma sätt? (Är det något du tänker jobba för?) 7. Har du några personliga minnen av 60 åringen Finnvedsbostäder? 1. Finnvedsbostäder har betytt väldigt mycket under alla år. För 60 år sedan byggde man bort trångboddheten. Ett viktigt arbete som utvecklats mycket. Tänker i nya banor vad gäller energi och miljö. 2. En stor och viktig roll att vara motorn i hela kommunen. Inte minst just nu. Vi vill och måste växa, vilket innebär att vi måste bygga mer bostäder, och oftast vill man börja sin boenderesa med en hyresrätt. 3. Kan tänka mig att man säljer i den takt man bygger nytt så att bolaget är så stort det är idag. 4. Finnvedsbostäder är en bra aktör om 10 år. Därför är det viktigt att vi redan nu tänker i nya alternativ och använder bolaget på ett bra sätt för hela kommunen. Miljötänkande på olika plan. Därför är det rätt att det kommunala bolaget provar nya miljövänliga sätt att bygga. Viktigt att hela kommunen utvecklas. 5. Just nu märker vi en avmattning på byggandet av hyresrätter. Då är det ännu viktigare att Finnvedsbostäder agerar och går i täten för byggandet. 6. Ja det tror jag. 7. Eftersom jag alltid varit en hästtjej har det aldrig varit aktuellt med boende i stan. Däremot bor min mamma och syster hos Finnvedsbostäder vilket gör att jag har viss insyn i Finnvedsbostäders dagliga verksamhet. 1. Finnvedsbostäder har betytt mycket för Värnamo. Bildades med ett speciellt uppdrag att bygga bort bostadsbristen på 40-talet. Och det gjorde man. Sedan har det blivit mer av förvaltning istället för byggnation. 2. Vi vill se Finnvedsbostäder i en ny roll, som motor i det lokala bostadsbyggandet. Att bygga när, och där, andra aktörer inte vågar eller kan. Bolaget måste föregå som gott exempel. 3. Det är mycket möjligt. Jag tycker att Finnvedsbostäder kan ha den storlek man har nu, och kan således sälja av vartefter man bygger nytt. Då är det viktigt att vi säljer med ansvar och omsorg om hyresgästerna. 4. Då är bolaget ungefär så stort det är idag och är fortsatt motorn i bostadsbyggandet i Värnamo, vad gäller hyresrätten. 5. De gamla skattereglerna var inte bra, och den nya regeringen har sett över dem. Det är troligt att regelverket ses över igen för att uppnå mer balans. Hyresrätten är smörjmedlet i ekonomin som möjliggör att folk kan flytta enkelt till områden där behoven är störst. 6. Det bör vara en så liten skillnad som möjligt mellan de olika boendeformerna och förändringar åt det hållet kommer med all sannolikhet. 7. Inga personliga minnen. Gottlieb är född, uppvuxen och bosatt på gården i Horda. Finnvedsbostäder är det Allmännyttiga bostadsföretaget i Värnamo Kommun. Finnvedsbostäder ägs till 100% av Värnamo kommun och ger årligen en avkastning på 200 000 kronor till ägaren. Således är Finnvedsbostäders verksamhet styrd och påverkad av våra styrande politiker och deras intentioner. Så här ser de på 60-åringen Finnvedsbostäder. 1. De har betytt oerhört mycket. Ett välskött allmännyttigt fastighetsbolag som har ett lite annat syfte än en vanlig hyresvärd eftersom kommunen är skyldig enligt lag att se till att det finns bra bostäder. Ett bra boende är en stor och viktig del av livet och vardagen för kommuninnevånarna och här är Finnvedsbostäder aktiva. 2. Idag är Finnvedsbostäder ett framåt bostadsföretag som bygger hållbara, hälsosamma och energisnåla bostäder för värnamoborna. Man skapar trivsel och trygghet. Finnvedsbostäder måste vara den som både bygger nytt och förvaltar. Extra viktigt med nyproduktion just nu då vi har många ungdomar på väg ut i sitt första boende. Men man måste hitta en modell som gör att det inte blir hyresgästerna i Finnvedsbostäder som ensamma tvingas betala allt utvecklingsarbete. Skall bolaget uppfylla det som både Värnamo Kommuns majoritet uttalar om t.ex. Nybyggnation på landsbygd och vad vi Socialdemokrater vill med bolaget, så krävs det förstås mer pengar än bara hyresintäkter. 3. Hoppas inte det. Ett fastighetsbolag måste ha ett visst antal lägenheter av varierat bestånd för att få en egen stark ekonomi. Om man bara bygger nytt och säljer det gamla är man snart illa ute rent ekonomiskt. 4. Om 10 år är Finnvedsbostäder fortfarande drivkraften i kommunen. De ser till att folk väljer att flytta hit där de får både jobb och bostad. Om 10 år bygger de nya energisnåla och trivsamma bostäder. Just det senare tror jag blir en ännu viktigare del av bolagets vardag. Att skapa trivsel, trygghet och samförstånd mellan människor. 5. Det är helt fel. Det måste finnas rättvis beskattning mellan de olika boendeformerna annars har vi snart ett mycket konstigt samhälle. Hyresrätten är i särklass den vanligaste boendeformen ungdomar väljer som sitt första boende, därför är det viktigt att den formen inte blir dyrare än andra former. 6. Absolut. En översyn och balansering måste göras snarast. 7. Jag har inga personliga minnen som ex. vis hyresgäst. Däremot kommer jag ihåg när man byggde höghusen i kv. Doktorn. Det var med både spänning och stolthet man såg ett nytt Värnamo. Tre höghus i Värnamo... 1. Finnvedbostäder har medverkat till att öka tillväxten betydligt inom kommunen. Bostadsbolaget är ledande inom utvecklingen av passivhus som i sin tur påverkat miljötänkandet hos andra aktörer 2. Finnvedsbostäder skall vara motorn i nyproduktion i hela kommunen 3. Vi kommer att vara den stora aktören i kommunen även i framtiden Det finns inget självändamål att äga äldre fastigheter utan det kan bli aktuellt att även i framtiden för att finansiera nysatsningar. 4. Om 10 år kommer vi att se Finnvedsbostäder i nya miljöer, vi kommer att vara mer självförsörjande av Energi. 5. Här kommer kooperativt boende att bli aktuellt. Det ger lägre hyror efter egen kontantinsats. 6. Skattesystemet ligger utanför ordförandens ansvarsområde. Dock kommer vi att följa detta och möjligheten finns att i framtiden hantera vissa frågor genom SABO 7. Mitt första personliga minne av det kommunala fastighetsbolaget var när Posthuset i Rydaholm byggdes. Min pappa fick sin arbetsplats där och jag var då 8-9 år gammal. Invigningen av OXTORGET var en annan stor dag. 1. Finnvedsbostäder har haft, och har en stor betydelse för Värnamo kommun och dess invånare. Finnvedsbostäder ligger i framkant vad gäller produktion och förvaltning av hyresrätten. Under den senaste 10-års perioden har hyrorna hos Finnvedsbostäder bara ökat med 8,74% samtidigt som KPI ökat med 16,26%. Det är mycket bra eftersom man under tiden även har investerat, renoverat och underhållit sina bostäder på bästa sätt. Duktiga på att hålla nere kostnader. 2. Finnvedsbostäder spelar en stor roll för allas rätt till en god bostad till en rimlig hyra. De har bra bostäder till alla och har även under de senaste 10 åren bidragit till att alla som bor i hyresrätt, inte bara de som bor inom Finnvedsbostäder utan även de som bor hos privata hyresvärdar har haft en lugn hyresutveckling. 3. Min förhoppning är att politikerna förstår allvaret i att ändra på en struktur som vuxit fram under många år. De resurser som skapats har hyresgästerna varit med om att bygga upp och det är viktigt att de får fortsätta och verka i företaget. Motiven att sälja ut för att bygga upp nytt försämrar för hyresgästerna med högre hyra och mindre antal lägenheter att välja mellan. 4. Finnvedsbostäder är väldigt aktiva när det gäller att hitta nya skonsamma lösningar för miljön och har alltid även varit väldigt kostnadsmedvetna. Jag hoppas och tror att de även om 10 år har den ledande rollen som de har idag. 5-6. Vi har under de senaste 20 åren kämpat för att skattepolitiken måste bli rättvis mellan de olika upplåtelseformerna. Tyvärr är det alltför få politiker som bor i hyresrätt och, som även bott med andra upplåtelseformer, därmed vill ta till sig och förstå den orättvisa som finns i dagens system. Med den positiva inställning som jag har i grunden hoppas jag ändå på att de ska agera kraftfullt i frågan framöver. 7. Vi har under de 14 år som jag varit förhandlingsledare inom Finnvedsbostäder haft mycket bra men även mycket hårda förhandlingar stundtals. Det jag värdesätter högt är att när det varit tufft har Finnvedsbostäders medarbetare och ledning alltid haft förmågan att skilja på sak och person.

14 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 15 Värnamo för 60 år sedan Väldiga skillnader i boendestandard när Allmännyttan gjorde entre. När allmännyttan kom till i Värnamo fanns det alldeles för många bostäder där det var omöjligt att upprätthålla en god hygien, beroende på trångboddhet och dåliga standard. Det var inte ovanligt att stora familjer bodde i ett eller två rum med en enkel kokspis eller kamin som enda källa till värme och matlagning. Vatten fick hämtas ute i en brunn och sina behov fick man uträtta på utedasset. Tvätten kokades i en gryta och klappades ren. Många tvättade och sköljde tvätten vid ån. Vägglössanering var en nästintill daglig syssla för hälsovårdsförvaltningens personal. Den väska jag fick överta när jag började på Hälsovårdsnämnden innehöll en yxa, en gasmask, varningsblanketter Varning Cyanväterökning pågår och en rulle med klisterremsor för att täta bostaden med under rökningen, minns Åke Johansson. Förutom att ingå i Allmännyttans första styrelse, var Åke anställd av Hälsovårdsnämnden i Värnamo. Åke blev sedemera Hälsovårdschef, och ägnade hela sitt yrkesliv åt miljöfrågor i Värnamo kommun. - Bostadsstandarden var på många håll bedrövlig i slutet av 40-talet, minns Åke Johansson. Speciellt vägglössen var ett återkommande gissel. Problemet var så stort att Hälsovårdsnämnden begärde hos Länsstyrelsen att få utfärda en särskild ohyrestadga, vilket innebar att ingen fick flytta från en lägenhet till en annan utan att den nya lägenheten var fri från ohyra, och att deras bohag var fritt från ohyra. Man fick inte heller sälja bohag på auktion utan intyg från Hälsovårdsnämnden. Cyanväterökning Man tog död på vägglössen med cyanväterökning, men det tog bara de levande lössen. Äggen klarade sig och snart var lössen tillbaka igen. Man tog så småningom fram ett annat medel som även klarade äggproblemet. Det nya medlet som kom var ett nervgift som inte var farligt för människor, men när vägglössen som ansågs som renliga kryp fick giftet på fötterna försökte de slicka bort det och dog, fortsätter Åke. Man fick inte tvätta rummet på en månad så att gnetterna (de nykläckta lössen) skulle gå samma öde till mötes. Vid en inventering som Hälsovårdnämnden gjorde 1949-1950 konstaterades vägglöss i omkring 200 bostäder. Att ha vägglöss ansågs skamligt och ingen ville erkänna att man bodde i bostäder med vägglöss. De gamla utdragssofforna i köken var ett riktigt eldorado för vägglössen, liksom runt strömbrytarna på väggen. Lössen sög blod vilket förorsakade klåda. Man kunde känna på lukten i en lägenhet att det fanns löss. Många försökte skura med såpa och med terpentin, men lössen var snart tillbaka igen. Fördelen med de gamla husen och lägenheterna där, var att det oftast saknades förbindelse mellan lägenheterna vilket gjorde att lössen inte kunde sprida sig så lätt. Var det problem i en lägenhet så stannade det oftast där. -På den tiden hade man hatt, och ibland hände det att jag fick löss med mig i hem i svettremmen på hatten. Åke Johansson Flera motståndare Så såg bostadsstandarden ut på många håll i Värnamo och övriga delar av Sverige när Allmännyttan gjorde entré. - Alla var dock inte glada över Stiftelsens tillkomst, avslöjar Åke. Många byggmästare kände sig hotade eftersom bostadsbyggandet var starkt reglerat från regering och riksdag genom ganska snåla kvottilldelningar. Även Stadsingenjören G. Melchior var mot tanken på ett kommunalt engagemang i bostadsfrågan. Han protesterade och överklagade många av de bostadsprojekt allmännyttan skissade upp. - Jag minns att Stadsfullmäktiges ordförande Yngwe Wahlgren fick läsa lusen av honom vid något sammanträde, då han gått för långt i sitt motstånd mot Stiftelsen Värnamohus. - Det fanns en debatt där man ville placera allmännyttans byggnation på Rörestorpsområdet istället, men fördelarna med Lyckan var så stora. Här fanns ju självfall på avloppet, man slapp pumpanordningar, och marken var redan inköpt och lätt att bygga på. Byggnation kom dock igång med det s k Barnrikehuset i hörnet av Kolonigatan och Rydgatan på det område som heter Lyckan, beläget mellan Sveavägen och Rydgatan Efter Barnrikehuset var det dags att bygga Sveavägen 4. Där Allmännyttan har alltid varit omdiskuterad. Idag diskuterar man utförsäljning, på 50-talet diskuterades om allmännyttan tog resurser från övrig bebyggelse. Dåvarande högerpartiet tog fram storsläggan i valet 1952, och menade att allmännyttan hindrade byggandet av församlingshem, sporthall, brandstation mm. Konsumbutiken på Sveavägen/Rydgatan. Värnamos första snabbköp. inrymdes det första snabbköpet i Värnamo stad. Det var Konsum som drev det. I en sidoingång inrymdes en mjölkbutik. På den tiden köpte man mjölken i lösvikt. - Det var en väldig debatt i hälsovårdsnämnden om man skulle få sälja charkuterivaror tillsammans med specerivaror, berättar Åke. Snabbköp var något alldeles nytt och vi fick åka på studiebesök till en butik i Huskvarna för att se hur det fungerade i praktiken. Butiken fick sitt tillstånd och den drevs ända fram till slutet av 60-talet då man flyttade över verksamheten till det nybyggda affärshuset vid Sveaplan. Sjukdomar och smitta Hälsovårdsnämnden hade också till uppgift att svara för smittrening och sanering i samband med smittosamma sjukdomar. Det gällde Tuberkolos/scharlakansfeber och det gällde inte minst polio. Vad gäller polio hittade man en lösning i Amerika 1955 i form av ett vaccin. De första polioympningarna i Värnamo gjordes samma år. Alla som var födda 1940 44 fick gratis spruta. De som var födda 1920 och senare fick betala fem kronor för varje injektion, och det var tre injektioner man skulle ha. Sedan utökade man åldersgrupperna så att alla fick gratis så småningom. Detta var en revolution vad gäller friskvård. Vi hade ett register som vi fick av doktor Rydén där vi kallade in folk, femton per kvart (en i minuten), berättar Åke. De fick ringa om tiden inte passade så fick de en ny tid, men de fick inte komma utan bokning. Doktor Rydén stängde sin mottagning, och från åtta på morgonen till sex på kvällen vaccinerade doktor Rydén och hans sköterska ca 60 personer i timmen. Efter Scharlakansfeber och TBC fick man gå omkring och formalinröka i bostäderna, minns Åke. Det var en liten lampa man köpte i järnaffären. Man hällde rödsprit där nere och lade Formalin i en skål över lågan. Dessförinnan hade man klistrat för alla springor och ventiler. Uppvärmningen förångade Formalinet och man trodde att alla ev. smittämnen skulle försvinnas. Men det var inte förrän man började använda penicillin som man fick bukt med Scharlakansfebern. I en tillbakablick på allmännyttan måste man ta med problemen med smitta, tycker Åke. Tack vare allmännyttans standardförbättring av boendet och en förbättrad kost kunde många sjukdomar minskas. Tillkomsten av badhuset 1959 60 var också en stor hygienisk förbättring. Tidigare hade man bl a varit hänvisad till brottarnas bastu i Ljusseveka som var öppen för allmänheten under vissa begränsade former. Var tvungen att välja 1958 avtackades Åke. På den tiden hade hälsovårdsnämnden hand om arbetarskyddsförordningen för alla företag med mindre än 10 anställda, och där ingick Stiftelsen Värnamo Hus. - Jag kunde inte sitta med i styrelsen samtidigt som jag var tillsynsmyndighet, och mitt jobb ville jag behålla så jag blev tvungen att avgå ur styrelsen för Stiftelsen Värnamohus. - Allmännyttan har spelat en ofantlig roll för bostadsstandarden i Sverige, menar Åke. Den sociala upprustning som skedde har lett fram till den höga standard vi har i dag. Jag tror även att allmännyttan har haft en bromsande effekt på hyreskostnaderna. Värnamo på 40-talet......var ett helt annat samhälle än det vi har idag. Både vad gäller levnadssätt som standard. Man veckohandlade basvaror. Halvfabrikat och färdigmat i butikerna var lika sällsynt som kylskåp och frysboxar. I de flesta hem var kvinnan hemma och skötte hemmet, det var inte så vanligt att gifta mödrar arbetade. Många arbetstillfällen har försvunnit i butiker och beredning, eftersom förnödenheterna köptes i specialaffärer. Livsmedel i speceriaffären, kött i charkuteributiken, fisk i fiskaffären och ost, mjölk och grädde köptes i mjölkaffären. Första snabbköpet kom inte förrän på 50-talet. Dessförrinnan sköttes inköpen över en disk i butiken.

16 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 17 Värnamo för 50 år sedan... På andra sidan disken fanns butiksbiträdena som hämtade och vägde upp det man ville ha. Dessutom hade slakteriet ca 5 st så kallade kringförningsbilar, bilar som åkte runt till kunderna och sålde charkuterivaror. Det var mycket slitigt, inga ordnade arbetstider eller förhållanden. De hade provision på det som såldes och ansågs som egna företagare. Även bryggerierna hade bilar som for runt i bygden och sålde. Reningsverk saknades När jag tillträdde i Hälsovårdsnämnden 1948 saknade Värnamo stad, detta var långt innan kommunsammanslagningens tid, ett reningsverk för avloppet, avslöjar Åke. Det gick ut 11 st. avlopp i Lagan, bl a Storgatan, nuvarande Storgatsbacken från Lasarettet mitt i staden. Där släpptes allt avlopp ut från Lasarettet, operationen, bårhuset, epidemisjukhuset utan någon rening. Det släpptes även ut avfall från alla industrier som exempelvis Värnamo Gummifabrik, det släpptes även ut vassla från Mejeriet och allt avfall från slakteriet. Man kunde stå vid Tunadalsgatan och se hur Lagan färgades röd när man storslaktade, minns Åke med en rysning. När vattnet sjunkit undan på vårkanten kunde man hitta en död gris hängande på någon gren i Lagan. Man kunde hitta döda hönor. Man kunde hitta diverse andra hygienartiklar som dambindor och även preventivmedel. Det året, 1949, förbjöd man badning vid Osudden. Då var bakteriehalten så hög att man inte kunde garantera vattenkvaliteten. Det var vid den tiden ett aktivt båtliv i 1947 fanns i Värnamo följande affärer, näringsställen mm... 25 speceriaffärer 24 matserveringar, kaféer och pensionat 3 hotell 18 charkuteriaffärer 5 fiskaffärer 2 fjäderfäslakterier 1 mejeri 1 kvarn 1 slakteri 3 bryggerier och en läskedrycksfabrik 11 bagerier och konditorier 17 kringföringsbilar (div. livsmedel) 4 ladugårdar med svinhållning inom tättbebyggt område 3 hudsalterier 13 hållstallar Vidöstern, men det ägde rum längre söderut vid Tånnö och Åminne. Fiske kunde ske där obehindrat, men badliv vid Osudden var direkt hälsovådligt. Badförbudet upphörde samma år som Åke gick i pension, 1982. Detta hängde inte ihop med min person, utan med tillkomsten av det mekaniska reningsverket som tillkom 1964 samt efterföljande reningsinsatser, säger Åke. Under alla år fram till 1964 gick avfallet orenat ut i Lagan, som hade en otrolig förmåga att absorbera all denna smörja som rann ut. Avloppsnätet byggs ut Man byggde om och ut avloppssystem i takt med ny och mer organiserad bebyggelse. 1947 inkorpierades områdena runt Värnamo stad. Områden som tidigare hetat Värnamo Landskommun. Då fick staden ta emot den tätbebyggelse som uppkommit utanför stadsplanerat område på Landskommunens tid, utan att det fanns någon planläggning för vatten och avlopp. Här rann avloppet ut i närmaste dike. Det var ett par hundra fastigheter. Hit blev man så småningom tvungna att bygga ut avloppsledningar. Hälsovårdsnämnden förbjöd installationer av vattenklosetter på Amerikaområdet när man ville bygga hus där, eftersom det inte fanns avloppsledningar. Detta var ett sätt att öka påtryckningarna på staden att forcera utbyggnaden av VA-nätet, avslöjar Åke. Vi anmälde staden till Länsstyrelsen, eftersom vi var tillsynsmyndighet. Även vattenförsörjningen var problematisk. Vi hade Luddökälla som tillkom 1908. Sedan kom Åkällan som låg nedanför Oxtorget. Vattnet från Luddö trycktes upp till en reservoar som ligger vid korsningen Halmstadvägen - Sveavägen. Varje höst när vattnet steg i Lagan, rann det in i Luddö källa och Hälsovårdsnämnden varnade för att dricka vattnet utan föregående kokning. Även Åkällan blev förorenad när vattnet steg i Lagan. Så småningom kom Apladalsverket. Luddökälla var på 1500 minutliter. Apladalsverket gav 23 sekundliter (1380 minutliter), och man ansåg att man löst Värnamos vattenförsörjning för överskådlig tid. Sedan dess har Ljussevekaverket tillkommit projekterades för sina 120 sekundliter (7200 minutliter). Vattenfrågan var inte löst förrän en bit in på 60-talet. Renhållningsstadgan från 1921 Renhållningsstadgan var från 1921. Den föreskrev sopkärl, men ingen tömning. Detta ledde till att det fanns en mängd överfulla sopkärl som drog till sig råttor överallt i hela staden. Vi delade ut råttgift, vilket tog nästan hela hösten, säger Åke. Det var ett mycket farligt Talliumgift som jag beredde själv genom att blanda giftet med gammalt torkat bröd. Hundar och hönor dog även de av giftet. Det mest effektiva råttbekämpningsmedel vi har är renhållning. Finns ingen föda åt råttorna dör de ut. När vi fick regelbunden tömning försvann råttorna. Ett flertal sopstationer under årens lopp Det avfall som fanns förr var till största delen organiskt, idag är det mest förpackningar och restprodukter vi slänger i soptunnan. Första sopstationen låg vid Kröcklebäcken, ungefär där Svenstigs Bil AB ligger idag. Sedan blev det Österskog och så småningom Stomsjö tippen. Transporterna till Kröcklebäcken utfördes av lokala åkare med häst och vagn på uppdrag av fastighetsägaren direkt. Kommunen var inte inblandad, det var inte förrän 1952 som den organiserade sophanteringen kom till. Många var kritiska och vägrade deltaga, tills de fick böter. Efter några år var det ingen som ville gå tillbaka till det gamla. Diskussionen gällde mycket kärlen, och kärlbytet, kommer Åke ihåg. Vi tog med oss kärlen till Österskog där de tömdes och spolades ut, varje kärl byttes ut mot ett rengjort. Det var Sjunne Wennberg som skötte om hanteringen. Kärlen var ganska stora vilket medförde att det var stora tåg av traktordragna vagnar som for runt i staden och hämtade och lämnade kärl. I folkmun döptes snart hanteringen till Bacilltåget. Soptömning även på landsbygden En ny renhållningslag tillkom 1973 som föreskrev soptömning även i glesbygden. Anledningen var att kommunerna blev ålagda genom naturvårdslagen att städa i naturen. Då krävde kommunerna monopol på sophanteringen för att kunna få täckning för sina kostnader. Det var det stora skälet att man tvingade sig in med sopkärl även i glesbygden. Lantbrukarna ville inte ha detta, och Åke minns att man kunde ha 120 ärenden på skrivbordet vid sina möten där man ansökte om befrielse från sophanteringen. Nu gick man även från soptunnor till papperssäckar, vilket började på Trelleborgsområdet. Under en period i allmännyttans historia eldades soporna upp i den dåvarande stora pannan på Sveavägen. Men det blev snart klagomål på lukt och F. d Realskolan, nuvarande Apladalsskolan Cykelverkstad utmed Jönköpingsvägen Jönköpingsvägen os då man inte kunde hålla den temperatur som behövdes för att få en tillräcklig förbränning. 1973 blev det ett anbudsförfarande om sophanteringen, och ett företag vid namn Förenab tog hand om sophanteringen i hela den nya kommunen efter kommunsammanslagningen 1970. I samband med den nya lagen kom också den nya avstjälpningsplatsen Stomsjö, som idag heter Stomsjö Återvinningsgård. Historiska sällskapet Gamla Wernamo Ett stort tack till Historiska Sällskapet GAMLA WERNAMO Historiska Sällskapet GAMLA WERNAMO Växjövägen 3, 331 32 Värnamo Tfn 163 54 Tfn/fax 122 86

18 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 19 Det är vi som är Finnvedsbostäder Finnvedsbostäder är ett renodlat serviceföretag där personalen är företaget och dess ansikte mot hyresgästen. Att ha en bra service har alltid varit Finnvedsbostäders motto, och är ett mycket viktigt konkurrensmedel. Vi är mycket glada och stolta över de fina betyg och omdömen vi får av våra hyresgäster vid de kvalitetsmätningar som genomförs regelbundet. Ett förtroende som förpliktigar och motiverar oss i vårt dagliga arbete. Våra hus är utmärkta! Vi i Rydaholm/Bor: Thomas Rydell och Sven Karlsson. Vi på Vråen: Thomas Eek, Lars-Uno Johansson, Christer Andersson, Andreas Farving. Fr. raden Håkan Gunnarsson, och Leif Thållén. Vi på Citronen/Högaloft/Prästen/Lyckan och Apollofjärilen: Mile Bozicevic, Mats Larsson, Fredrik Pettersson och Marketta Häkkinen. Finnvedsbostäder har utmärkta boenden på flera orter i Värnamo Kommun. Från Bredaryd i väster till Rydaholm i öster. Dessutom förvaltar vi även vårdcentraler, servicebostäder, dagis m.m. Vi i Bredaryd/Forsheda: Ioannis Dimakos och Gerth Andersson. Vi på Doktorn/Borgaren: Åke Sandqvist, Åke Karlsson, Sylve Åsberg, Ingvar Eriksson och Carl-Uno Emanuelsson. Vi som reparerar: Per Karlsson - snickeri, Magnus Munkholm- VVS och Christer Thitusson - El. Vi som målar: Conny Adler, Kjell Johansson, Patrik Johansson, Dan Lind, Sören Hansson och Per Fredriksson Bredaryd: Rocknevägen, Ringvägen, Norregårdsvägen, Albanovägen, Parkvägen. Forsheda: Kyrkogatan, Fänestadsvägen, Ringvägen. Värnamo: Doktorn, Citronen, Apollofjärilen, Borgaren, Högaloft, Prästen, Lyckan, Giggen, Långa raden, Oxtorget, Vråen, samt några mindre fastigheter. Bor: Stationsvägen, Gästgivarevägen. Rydaholm: Hovslagaregatan och Fridhemsgatan. Vi på kontoret: Helena Svanström, Jan-Olof Fag, Carin Olsen, Hans Ericson, Berit Johansson, Per-Magnus Rylander, Lena Lindahl, Jan-Åke Almquist, Börje Göransson, Karl-Erik Söder, Yvonne Bladh (vikarie för Anna Karlsson), Anna Karlsson, Yvonne Björk och Magda Eriksson.

20 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 21 Jubileumscup-08 Jubileumsfesten den 6 september inleddes med en fotbollscup för 7-11 åringar med mixade lag. Klockan 09.00 invigdes cupen med trumpetfanfarer i hällande regn. Men inte ens vädrets makter kan stoppa glada och spelsugna barn. Efter fyra timmars ivrigt kämpande var cupen tillända och solen sken igen lagom till prisutdelningen där alla deltagarna fick medalj. Totalt deltog ca 140 barn från Värnamo, Kärda, Forsheda och Rydaholm i Cupen som arrangerades i samarbete med Värnamo Södra och FK Liljan. 7-9 år 10-11 år, grupp 1 10-11 år, grupp 2 09:15 Kärda-Rydaholm 1-1 Trällelaget-Forsheda 0-3 Trälleborg E-Trälleborg F 2-3 09:45 Mossle Dragons-Mossle L 2-1 Mossle Utd-Mossle Champ 0-0 Trälleborg E-Mossle 6-0 10:15 Mossle Dragons-Kärda 6-1 Mossle Champ-Trällelaget 5-2 Trälleborg F-Mossle 6-0 10:45 Mossle L-Rydaholm 1-2 Forsheda-Mossle Utd 2-1 Trälleborg F-Trälleborg E 1-1 11:15 Kärda-Mossle L 1-1 Trällelaget-Mossle Utd 1-2 Mossle-Trälleborg E 0-6 11:45 Rydaholm-Mossle Dragons 0-4 Mossle Champ-Forsheda 1-1 Mossle Trälleborg F 1-5 12:15 Resultat 7-9 år 1 Mossle Dragons Resultat Final 10-11 år Forsheda-Trälleborg F 2-1 2 Rydaholm 3 Kärda 4 Mossle L

22 Finnvedsbostäder 60-år Finnvedsbostäder 60-år 23 Nobelpriset till Globalt miljöarbete Vi arbetar lokalt sedan 1997...och det är två kök i fönstret Detta har vi gjort... 1997 ersattes varmvattenel med fjärrvärme för 247 lägenheter i kv Högaloft 1998 konverterades direktelvärme till vattenburen värme i Vråen Centrum 1999 konverterades direktelvärme i Vråen 1 för 178 lägenheter 2001 anslöts flertalet av våra fastigheter i Rydaholm till fjärrvärme 2001 byggdes vårt första miljöhus, i kv. Citronen 2002 Miljöcertifiering enligt ISO 1401 genomförd 2002 konverterades direktel i Vråen 2 och i Forsheda. 2002 installerades Finnvedsbostäders första pelletsanläggning 2003 anslöts sex oljefastigheter i Värnamo till fjärrvärme 2003 installerades den andra pelletsanläggningen 2004 konverterades direktel till i Bredaryd, Värnamo och Rydaholm 2005 första miljödiplomeringen 2005 får Finnvedsbostäder Värnamo Kommuns miljöpris 2006 invigdes kv. Oxtorgets passivhus som värms upp av hyresgästens egen kropp, samt solfångare och vindkraftsel 2006 köper vi 160 andelar i Sveriges vindkraftkooperativ förening 2007 Individuell mätning med ca 700 mätpunkter för värme, el och varmvatten 2007 färdigställdes lågenergilägenheter med vakuumsolfångare i Bredaryd Dessutom har vi sex bergvärmepumpar och 5 frånluftvärmepumpar som alla bidrar till att minska energiåtgången Detta vill vi göra... utöka användningen av förnyelsebar energi som vindkraft och solfångare aktivt bidraga till att det byggs ett 10.000 m 2 solvärmefält i Värnamo bygga passivhus på Vråen, Forsheda och Gröndal lösa fler nya och framtida miljö och energiutmaningar Finnvedsbostäder har sedan mitten av 90-talet arbetat med energifrågor ur ett miljöperspektiv. Det innebär att vi strävar efter att minimera användningen av fossila bränslen samt öka användningen av solenergi och biobränslen. Vi ska minska elanvändningen och minska beroendet av kärnkraft och import av smutsig el från kontinenten. Livscykeltänkande innebär att uppvärmningsfrågorna bör betraktas långsiktigt och därmed får drift och underhåll en mycket större betydelse och kan motivera användningen av alternativa energikällor. Samtidigt som Al Gore och FN fortsätter sitt globala arbete fortsätter vi med vårt lokala för att skapa ett hållbart samhälle, och boende. För våra barn, och deras barn och... www.finnvedsbostader.se Året är 1951 och första etappen i Allmännyttans bostadsprojekt, Kv. Lyckan, började bli klart för inflyttning. 1948 hade Allmännyttan bildats och 1949 övertog man en nybyggd flerfamiljsfastighet, i korsningen Kolonigatan - Rydgatan, från Värnamo kommun. Kv. Lyckan var Värnamohus första egna byggnation. Att få en lägenhet i bostadsbristens Värnamo var nästan omöjligt. Att få en ny lägenhet var en dröm. Det är två kök i fönstret, ropade Kerstin Malmsten. Hon var alldeles omtumlad av beskedet att hon och maken Erik fått en nyproducerad toppmodern tvårummare med kök på Sveavägen 10 i Kv. Lyckan. Det något märkliga utropet berodde på chocken att få en ny lägenhet och att i lägenheten fanns ett kök med fönster i två väderstreck. Att få en ny lägenhet var närmast chockartat, minns Kerstin. Det var många familjer i Värnamo som lämnat in ansökan till Stiftelsen Värnamo Hus, som Allmännyttan hette när det bildats. Några del fick komma och träffa J.A Jonasson som var direktör för bolaget. Han avgjorde vem som skulle bli omtumlad och lycklig, eller besviken och ledsen. Bara gifta familjer med ordnad inkomst kom ifråga i början av 50-talet. Så småningom fick även ensamstående och ogifta flytta in hos Stiftelsen Värnamohus. Vi hade tidigare haft en tjänstebostad på Thure Sällbergsgatan, fortsätter Kerstin. Men då min make Erik bytte arbete blev vi också tvungna att lämna den bostaden. Det var en härlig nybyggaranda på den tiden på Lyckan, berättar Kerstin. Vi grannar kom alltid bra överens och vi hjälpte varandra med både barnpassning och annat. Under den första tiden på Sveavägen fanns ingen tvättstuga i området. Den inrymdes i en av de fastigheter som blev klar lite senare i projektet. Under första tiden fick vit-tvätt lämnas till Värnamo tvättinrättning, minns Kerstin. Men det var långt mellan gångerna så man var tvungen att tvätta upp bäst man kunde i lägenhetens badrum och kök. Erik och Kerstin Malmstens nya fina lägenhet på Sveavägen 10 i Kv. Lyckan i Värnamo. Som taget ur en heminredningstidning från början av 50-talet. Men det värsta var att torka tvätten. Linor sattes upp på gården, men det var mycket provisoriskt och de satt ganska löst. Man fick ofta tvätta om då tvätten ramlat ned på marken. Även pojkarnas bollspel satte sina spår på de nytvättade lakanen. Efter en tid var den nya tvättstugan klar. Tvättlistor sattes upp, som sträckte sig ett halvår framåt, och man fick boka en tvättid var 6:e vecka. Det var inte mycket tvättid, speciellt när man var en barnfamilj, så egen tvätt i lägenheten fortsatte. Efter 19 år var det dags att flytta. Sonen Thomas började bli stor så man behövde en större lägenhet. Flyttlasset gick dock inte så långt. Tvärs över Sveavägen till det lite nyare Högaloft. Här på Kolonigatan fick man bättre plats. Kerstin Malmsten har blivit Allmännyttan trogen och bor fortfarande på Kolonigatan. Där är hon aktiv medlem i den lokala hyresgästföreningen. Det är viktigt att engagera sig, menar Kerstin. I den lokala hyresgästföreningen kan man vara med och påverka boendet och området. Vi har mycket bra kontakt med Finnvedsbostäder som vi träffar regelbundet för att ventilera och diskutera boendet här på Högaloft. Efter snart 60 år hos allmännyttan i Värnamo trivs Kerstin Malmsten fortfarande lika bra. Efter 58 år trivs Kerstin Malmsten fortfarande lika bra hos allmännyttan i Värnamo. Lussefika på Sveavägen 10. Claes Gränsmark, Thomas Malmsten, Jan Johansson och Leif Borgstedt låter sig väl smaka av både pepperkaka och lussebulle.

...och vinnarna är... I samband med Finnvedsbostäders 60-års fest i Värnamo Folkets Park lottade man ut två månadshyror. Lyckliga vinnare av en månadshyra blev Anna-Lisa Jansson samt Suad Karabasic som gratuleras av Finnvedsbostäders Vd Börje Göransson Sök din lägenhet på Internet Vill du bo i en 55+ lägenhet i våra nya passivhus på Vråen Hör du av dig NU, när det finns mest att välja på. Vill du bo i en ny fräsch, praktisk och miljöriktig 55+ lägenhet? Vill du bo hos en hyresvärd som bryr sig? I allmännyttans begynnelse fick man stega upp till bolagets direktör och fråga när man ville hyra en lägenhet. Så småningom inrättades en uthyrningsavdelning, som idag använder sig av Internet när det gäller lediga lägenheter. Alla lediga lägenheter presenteras på Finnvedsbostäders hemsida, www.finnvedsbostader.se där man själv gör en ansökan. Har man inte tillgång till en dator kan man komma in till Finnvedsbostäders kontor och göra en ansökan på en dator som finns där. Man kan även få hjälp av personalen om man behöver det. Då skall du titta lite närmare på våra nya passivhus i Kv. Vråen. Planerad inflyttning 2010. Finnvedsbostäder uppför två punkthus med 60 välplanerade 55+ lägenheter i Kv. Vråen, Värnamo som passivhus. Ett passivhus är ett hus där värmeförlusterna är så små, att friskluften kan användas som värmesystem. Ett passivhus är sunt, eftersom det är byggt med en hög kvalitet utan risk för mögel. Ett passivhus är prisvärt. Något dyrare isolering och värmeväxlande ventilation betalas genom minskad energikostnad. Passivhus är lättare att sköta och kräver mindre av den som bor där. Vi tänker fortsätta ta ansvar för miljön. Vill du vara med? Ring 0370-484 00 och beställ information om våra nya 55+ lägenheter på Vråen. Har du frågor kan du ringa direkt till Lena 0370-48402 eller Kalle 0370-48403. ett utmärkt boende Finnvedsbostäder AB Sveaplan Box 446 331 24 Värnamo 0370-484 00 www.finnvedsbostader.se Produktion: Ordförvandling 2008