Europeiska unionens råd Bryssel den 5 februari 2016 (OR. en) 5745/16 NOT från: till: Rådets generalsekretariat EDUC 16 SOC 47 EMPL 29 JEUN 13 ECOFIN 63 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 5546/16 EDUC 14 SOC 38 EMPL 27 JEUN 11 ECOFIN 46 Ärende: Sammanlänkning av utbildning, arbetsmarknad och samhälle Mot en ny kompetensagenda för Europa Riktlinjedebatt (Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning) [förslag från ordförandeskapet] Efter samråd med utbildningskommittén har ordförandeskapet upprättat bifogade diskussionsunderlag som en grund för diskussionen vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 24 februari 2016. 5745/16 hg/ab 1 DG E - 1C SV
BILAGA Utkast till diskussionsunderlag för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 24 februari 2016 Sammanlänkning av utbildning, arbetsmarknad och samhälle Mot en ny kompetensagenda för Europa Det kommande initiativet Ny kompetensagenda för Europa som aviserades i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2016 1 kommer att behandla kompetensutveckling och kompetensunderskott med fokus på anställbarhet, rörlighet, konkurrenskraft och rättvis och balanserad tillväxt. Agendan kommer särskilt att se på vilken kompetens som behövs, på alla nivåer, för att möta utmaningarna och använda den senaste utvecklingen på bästa sätt, särskilt på det digitala området, och se till att människor kan utveckla och uppgradera sina färdigheter för att hålla jämna steg med en ständigt växlande arbetsmarknad och samhället. Den kommer att föreslå särskilda EU-åtgärder och stödja samordnade politiska insatser av medlemsstater som syftar till att främja en aktiv inblandning av berörda aktörer inom utbildning, yrkesutbildning och på arbetsmarknaden. Det är mot denna bakgrund som det nederländska ordförandeskapet anordnar en riktlinjedebatt vid rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) i februari och vid rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i mars för att öka medvetenheten och understryka hur brådskande de frågor som står på spel är när det gäller kompetens i en bredare mening. Detta kommer att göra det möjligt för utbildningsministrarna att ta upp de frågor och de överväganden de menar bör behandlas i kompetensagendan och därigenom bidra till att forma detta strategiska EU-initiativ. 1 13486/15 5745/16 hg/ab 2
Mot en gemensam kompetensagenda Att främja talang och kompetens stimulerar innovation och konkurrenskraft och utgör en bra grund för hög produktivitet. Det är även det bästa sättet att minska arbetslöshet, fattigdom och social utestängning 2. Detta är desto viktigare som den europeiska ekonomin står inför utmaningar som är av långsiktig och strukturell karaktär. Vi ser starka trender som omvandlar våra ekonomier och samhällen. Globaliseringen och tekniska framsteg, särskilt IKT, förändrar våra liv, arbetets innehåll och det sätt på vilket vi kommunicerar och samarbetar med varandra. Nya affärsmodeller och möjligheter för entreprenörskap växer fram, liksom innovativa och atypiska anställningsformer. Effekten märks på hela arbetsmarknaden och inom alla segment. Efterfrågan på mer och högre kompetens ökar snabbt. Lägsta kompetensnivån höjs och breddas till att inbegripa digital, avancerad teknisk samt social kompetens. Kompetensminskningstakten ökar i fall där kompetens inte uppdateras regelbundet, medan vi kan konstatera att tekniken tar över rutinkompetens och ersätter arbetskraft. Det är mot bakgrund av denna dynamik som arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer, upp till 20 % i EU-länderna, och det förefaller allt svårare att få ned dessa siffror. Utmaningar som måste bemötas En stor del av EU:s befolkning har inte en tillräcklig nivå när det gäller grundläggande kompetens för att vara anställbara och ta del av samhällslivet. Nära 70 miljoner vuxna i Europa har inte tillräckligt hög nivå när det gäller läskunnighet eller räkneförmåga. När det gäller ungdomar ser statistiken endast något bättre ut: en av fem 15-åringar är lågpresterande inom dessa grundläggande färdigheter 3. 40 % av EU:s medborgare har endast låg eller ingen digital kompetens trots att dessa färdigheter är grundläggande för att kunna ta full del i dagens samhälle. 2 3 Europeiska kommissionen, Årlig tillväxtöversikt 2016, COM(2015) 690 final. OECD:s PIAAC-undersökning om EU:s befolkning i arbetsför ålder samt Pisaundersökningen om 15-åringar. 5745/16 hg/ab 3
Kompetensunderskottet och kompetensglappet har ökat i många sektorer och regioner i Europa och är ett allvarligt problem 4. Detta hämmar anställbarhet, tillväxt och konkurrenskraft. Nära 40 % av företagen rapporterar om svårigheter att hitta personal med rätt kompetens, även digital kompetens. 5 Dessa svårigheter kan vara resultatet av år av ekonomisk kris, men troligen också av de snabbt föränderliga arbetsmönstren i den digitala ekonomin. Även när kompetens finns tillhanda är det inte alltid som den upptäcks eller utnyttjas på lämpligt sätt. Cirka 44 % av de anställda i EU har lägre kompetens än som krävs för att uppnå full produktivitet och har stor potential att växa i sina jobb 6. Samtidigt ser vi emellertid att människor pga. den ekonomiska krisen är mer benägna att ta jobb under sin kvalifikations- eller kompetensnivå. Cirka 25 % av alla anställda högkvalificerade yngre vuxna beräknas vara överkvalificerade för sitt jobb. 7 Det brådskar att förbättra kompetensen hos dagens generationer och aktivera och till fullo utnyttja deras kompetens för att frigöra Europas tillväxtpotential och stärka den sociala integrationen. Ett viktigt sätt att förbättra arbetsmarknadens betydelse för kompetens och kvalifikationer är att öka den aktiva inblandningen av företag och andra relevanta aktörer. Omkring 40 % av alla anställda i vuxen ålder har genomgått utbildning eller yrkesutbildning med någon form av lärande på arbetsplatsen 8. Dock varierar den grad till vilken företagen är inblandade avsevärt över Europa, och den begränsas ofta till yrkesutbildning (både grundutbildning och fortbildning). Denna svaga delaktighet bidrar till att människor lämnar utbildning och yrkesutbildning utan att vara tillräckligt förberedda för arbetsmarknaden eller utan lämplig kompetens för att starta ett företag. Det krävs ett starkt engagemang av aktörerna på arbetsmarknaden för att minska kompetensunderskottet och se till att de anställdas kompetens utnyttjas bättre. 4 5 6 7 8 T.ex. Skill Shortages and gaps in European enterprises - Striking a balance between vocational education and training and the labour market, Cedefop, 2015. Third European Company Survey (2013), Eurofound Matching skills and jobs in Europe, insights from Cedefop s European skills and jobs survey, 2015. Ibid Ibid 5745/16 hg/ab 4
Ett starkt engagemang från aktörerna på arbetsmarknaden behövs också för att säkerställa ett bättre utnyttjande och fortsatt utveckling av kompetensen hos dagens anställda, t.ex. genom stöd till lämplig fortbildning. Företagen måste fortsätta att vara kreativa och stärka sin innovativa kapacitet, med skillnader i förhållande till företagens art och storlek och behovet av särskild kompetens och kunskap ( hantverkskunnande ), utöver mer allmänna färdigheter. Samtidigt bör det vara gängse bruk att anställda investerar löpande i sin egen anställbarhet genom att uppdatera och uppgradera sina färdigheter. I dag deltar endast en av tio av den vuxna arbetskraften i livslångt lärande. Kompetens leder endast till bättre ekonomiska och sociala resultat om de uppfattas och utnyttjas effektivt. Det finns dock fortfarande en bristande förståelse och i viss utsträckning tillit till värdet av kvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat eller utanför EU. Detta skapar hinder mot arbetstagares rörlighet i EU och mot integrering av arbetstagare från länder utanför EU. En särskild utmaning för politik på kompetensområdet är att länka samman olika lärandemiljöer, eftersom vi ju inte bara lär oss på skolan utan även i informella lärandemiljöer hemma, på arbetet, i sociala sammanhang, av människor i vår omgivning. Genombrott har gjorts när det gäller validering av icke-formellt och informellt lärande 9. Det gäller särskilt lågkvalificerade personer, arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa samt dem som behöver byta yrkesbana, fastställa utvecklingsbehov och få tillgång till omskolningsprogram. Möjligheterna till och utnyttjandegraden av validering varierar dock kraftigt mellan medlemsstaterna. 10 9 10 Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 2014 års europeiska inventering om validering av icke-formellt och informellt lärande 5745/16 hg/ab 5
Slutligen kan ny utveckling i ett samhälle eller i ekonomin utmana befintlig politik och instrument. Detta är t.ex. fallet när det gäller integrering på arbetsmarknaden av migranter som redan befinner sig i EU eller hantering av konsekvenserna av det ökande inflödet av flyktingar, ett problem som särskilt drabbat vissa medlemsstater 11. Det är viktigt att se till att migranter kommer in på arbetsmarknaden för att säkerställa att de faktiskt integreras i värdsamhället och att de kan bidra positivt till EU:s ekonomi. I detta syfte bör kompetensgranskning och validering av deras tidigare studier och erfarenhet prioriteras tillsammans med språkkurser. Ett antal initiativ och instrument finns på plats på EU-nivå. I ljuset av de politiska utmaningarna är det viktigt att reflektera över om dessa fortfarande är ändamålsenliga och vilka förbättringar och anpassningar som kan göras på europeisk, nationell och regional nivå. Det finns skillnader i graden av genomförande, medvetenhet och förståelse av befintliga initiativ och webbredskap som är inriktade på kompetens och kvalifikationer och yrkesvägledning i sysselsättnings- och fortbildningssyfte. Diskussionen om färdigheter är nära kopplad till hur våra utbildningssystem fungerar och utbildningens plats i samhället. Vi måste se till att utbildningssystemen inte endast klarar att anpassa sig till de snabbt ändrade behoven på arbetsmarknaden utan också erbjuder en självständig och hållbar kompetensgrund som håller jämna steg med samhällets utveckling. För att möta denna utmaning bör utbildningen uppmuntra studenterna att istället för att luta sig tillbaka bidra till att finna lösningar på morgondagens frågor. 11 Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 2016. 5745/16 hg/ab 6
Det finns en växande insikt om att inte endast kunskap och kognitiva färdigheter har betydelse i samhället utan att så kallade övergripande färdigheter (av vissa kallade kompetens för 2000 - talet) och social kompetens är avgörande för ekonomisk och social framgång. Kreativitet, problemlösning, kritiskt tänkande, entreprenörskap, arbete tillsammans och lära att lära ses alltmer som kompetens för framtiden 12. Dessutom är digitala färdigheter också viktiga för att kunna fungera i den digitala ekonomin. Det optimala vore om utbildnings- och yrkesutbildningsanstalter kunde ge människor den kompetens som behövs för framväxande yrken istället för att bara förbereda dem för ett specifikt yrke. Detta har inverkan på läroplaner och undervisningsmetoder på alla utbildnings- och yrkesutbildningsnivåer som ska verka för att främja fler övergripande färdigheter. Exempelvis kan framtida lärande inbegripa mer korsvisa arbetsformer där man kombinerar klassrum och arbetssituationer genom att använda digitala applikationer och online-applikationer. Moderna lärandemiljöer bör samtidigt se till att människor kan utveckla sin egen talang fullt ut på grundval av medvetna studie- och yrkesval. Det kräver också smarta och hållbara investeringar av alla berörda aktörer i formella, icke-formella och informella möjligheter till lärande. 12 Se även den 2015 års gemensamma rapport om Utbildning 2020 och OECD-rapporten Skills for Social Progress, 2015. 5745/16 hg/ab 7
Hur debatten organiseras För att främja en interaktiv och dynamisk diskussion har ordförandeskapet bjudit in en extern talare för att inleda debatten med att ge ett nytt perspektiv på frågan om att sammanlänka utbildning, arbetsmarknad och samhälle. I syfte att bidra till kommissionens kommande kompetensagenda kommer ministrarna sedan uppmanas att ta upp de frågor och överväganden som de menar bör behandlas genom att reagera på (ett av) följande uttalanden: 1. Uttalande nr 1 Läroplaner och undervisningsmetoder bör inriktas på att utveckla ett större antal färdigheter som krävs för arbeten i framtiden och i samhället i stort. 2. Uttalande nr 2 För att minska kompetensunderskott och kompetensglapp bör utbildningsanstalter öppna sig genom att aktivt verka i partnerskap med företag och andra lämpliga aktörer. 3. Uttalande nr 3 Medlemsstaterna bör snabba på arbetet med att identifiera, aktivera och fullt ut utnyttja dagens och framtida generationers färdigheter och kvalifikationer. För att stödja den nationella politiken och gränsöverskridande rörlighet bör alla lämpliga förbättrade EUinstrument utnyttjas bättre. 5745/16 hg/ab 8
Not: Utkastet till resolution om främjande av socio-ekonomisk utveckling och delaktighet i EU genom utbildning: utbildningens bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016 innehåller också ett antal uttalanden om kompetens som är av betydelse för den här debatten. Dessutom är detta diskussionsunderlag tänkt att fungera som underlag för ett dokument som ska diskuteras vid rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 7 mars. Ordföranden i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) kommer att sammanfatta slutsatserna från debatten i en skrivelse till ordföranden i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott). Denna skrivelse kommer således beaktas vid överläggningarna om kompetens vid rådet möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 7 mars. 5745/16 hg/ab 9