FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Utskottet för kultur och utbildning 2017/2002(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en ny kompetensagenda för Europa (2017/2002(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Utskottet för kultur och utbildning Föredraganden: Martina Dlabajová, Momchil Nekov (Gemensamt utskottsförfarande artikel 55 i arbetsordningen) PR\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING PE v /12 PR\ docx

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om en ny kompetensagenda för Europa (2017/2002(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14 och 15, med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) 1, med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna 2, med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden 3, med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti 4, med beaktande av rådets rekommendation av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 5, med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid 6, med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen 7, med beaktande av rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan 8, med beaktande av rådets slutsatser av den 17 februari 2014 om att investera i utbildning ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för , 1 EUT C 119, , s EUT C 484, , s EUT C 67, , s EUT C 120, , s EUT C 398, , s EUT C 191, , s EUT C 290, , s EUT C 417, , s EUT C 64, , s. 5. PR\ docx 3/12 PE v01-00

4 med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 1, med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669), med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen ett upplägg för livslångt lärande 2, med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet 3, med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen 4, med beaktande av rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten för perioden , med beaktande utkastet till rådets slutsatser av den 20 februari 2017 om ökad kompetens hos kvinnor och män på EU:s arbetsmarknad 6, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A8-0000/2017), A. Kompetens har en strategisk betydelse för tillväxt, innovation och social sammanhållning och arbetets komplexitet ökar hela tiden inom alla områden och yrken och det råder inflation på den relativa efterfrågan på kompetens, t.o.m. för lågkvalificerade jobb. B. Många lågkvalificerade arbeten kräver nuförtiden större läs-, skriv- och räknefärdigheter och andra grundläggande färdigheter, och t.o.m. lågkvalificerade jobb inom tjänstesektorn omfattar allt oftare mer krävande icke rutinmässiga uppgifter (EC, 2016b). C. År 2025 kommer det att i 49 % av alla arbetstillfällen i EU (inklusive både nya arbetstillfällen och ersättningssysselsättning) krävas högre kvalifikationer, i 40 % 1 EUT C 111, , s Antagna texter, P8_TA(2016) Antagna texter, P8_TA(2016) Antagna texter, P8_TA(2015) PE v /12 PR\ docx

5 medelhöga kvalifikationer och endast i 11 % grundläggande kvalifikationer eller inga kvalifikationer. 1 D. Europeiska kompetens- och jobböversikten visar att cirka 45 % av EU:s vuxna arbetstagare anser att deras färdigheter kan antingen utvecklas eller utnyttjas bättre i arbetet. E. Kompetensglappet är ett oroväckande fenomen som rör individer och företag, som skapar kunskapsluckor och kompetensbrister och är en av orsakerna till arbetslöshet. 2 F. För närvarande har nästan 23 % av befolkningen mellan 20 och 64 år en låg utbildningsnivå (förskola, grundskoleutbildning eller förgymnasial utbildning). Lågkvalificerade personer har färre sysselsättningsmöjligheter och har även oftare osäkra jobb och löper dubbelt så stor risk som högkvalificerade personer att bli långtidsarbetslösa (EG, 2016a). G. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer, förankrad i fördragen och en av unionens mål och ansvarsområden. Dessutom hör det till en av unionens särskilda uppgifter att integrera principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i all dess verksamhet. H. På EU-nivå anses unga som varken arbetar eller studerar vara en av de mest problematiska grupperna när det gäller ungdomsarbetslöshet. Kvinnor löper i medeltal 1,4 gånger så stor risk att varken arbeta eller studera som män. I. Enligt OECD:s senaste undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) saknar cirka 70 miljoner européer grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter, vilket gör det svårt för dem att hitta ett anständigt arbete och nå en rimlig levnadsstandard. J. Tillgång till inlärnings- och utbildningsmöjligheter ska vara en rättighet för alla, i alla skeden av livet, för att förvärva övergripande färdigheter bl.a. räknefärdighet, digital kunskap och mediekompetens, kritiskt tänkande, sociala färdigheter och relevanta livsfärdigheter. K. Våra utbildningssystem står för närvarande inför betydande utmaningar till följd av den digitala omvandlingen, som påverkar undervisnings- och lärandeprocesserna. L. Företagarfärdigheter bör förstås i vidare bemärkelse, som en initiativkraft, deltagande i sociala aktiviteter och företagaranda, och bör därför ytterligare betonas i kompetensagendan som livsfärdigheter som är till nytta för individerna i både privatlivet och arbetslivet. Att utveckla livsfärdigheter och arbetskompetens 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ny kompetensagenda för Europa Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften, som antogs i juni Cedefop, offentliggörs senare i EC, 2016b. 2 PR\ docx 5/12 PE v01-00

6 2. Europaparlamentet stöder fokuseringen på behovet att uppgradera de europeiska utbildningssystemen i överensstämmelse med den snabbt föränderliga ekonomiska och samhälleliga miljön. Parlamentet noterar att även om kompetensbehovet är dynamiskt finns det ett omedelbart behov av ett kompetenspaket för arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ett alleuropeiskt verktyg för att förutse kompetensbehoven och livslångt lärande för anpassning till nya situationer på arbetsmarknaden. 3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera utbildning i ledarskap, förvaltning, företagande och ekonomi samt rådgivning om start av företag och kommunikationsteknik i sina utbildningsprogram, inklusive strategier för livslångt lärande, och att prioritera en vidareutveckling av yrkesutbildningsprogram, däribland stärkandet av europeiskt hantverkskunnande. 4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå utöver de rätta yrkesfärdigheterna och att även fokusera på sådana aspekter av utbildning som är mer arbetsbaserade och praktiska, och att främja företagaranda och kreativitet, för att ge människor möjlighet till kritiskt tänkande och att till fullo delta i den demokratiska processen och samhällslivet. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre matcha färdigheterna med arbetstillfällen på arbetsmarknaden, och särskilt införa varvade system 1 vilka kan hjälpa människor att vara flexibla i sina studievägar och senare på arbetsmarknaden. 6. Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna för att dra lärdom av bästa praxis som leder till lägre arbetslöshet, t.ex. alternerande utbildning. 2 Utbildningens roll i bekämpningen av arbetslöshet, social utestängning och fattigdom 7. Europaparlamentet framhåller att utbildning inte endast spelar en nyckelroll när det gäller att förbättra anställbarheten, utan också för att bekämpa social utestängning, och anser därför att investeringar i färdigheter och kompetens är av avgörande betydelse när det gäller att motarbeta hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar som varken arbetar eller studerar. Parlamentet erinrar om att en genuin utvärdering av de framtida kompetensbehoven är av avgörande betydelse i detta avseende. 8. Europaparlamentet beklagar att medan det finns en växande insikt om de möjligheter som förskoleverksamhet av hög kvalitet ger när det gäller att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och ge en stadig grund för vidareutbildning, saknar komptensagendan framförhållning när det gäller tidigare faser av utbildning. 1 Ett system för varvad utbildning kombinerar lärlingsutbildning i ett företag med yrkesutbildning vid en yrkesskola under en kurs. 2 Utbildning med kombinerade perioder vid en utbildningsinstitution eller ett utbildningscentrum och på arbetsplatsen. Det alternativa programmet hålls på vecko-, månads- eller årsbasis. Beroende på land och tillämplig status kan deltagarna kopplas avtalsmässigt till arbetsgivaren och/eller få ersättning för arbetet. Enligt Cedefops terminologi utgör det tyska varvade systemet exempel på alternativ utbildning. (Terminology of European education and training policy, CEDEFOP) PE v /12 PR\ docx

7 9. Europaparlamentet insisterar på att det behövs omedelbara åtgärder för att stoppa den oacceptabla situationen för de 70 miljoner européer som saknar grundläggande färdigheter. Att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbete 10. Europaparlamentet erinrar om att det krävs en mer flexibel och individuell strategi för karriärutveckling och livslångt lärande under hela yrkeslivet, och tar fasta på att både offentliga och privata aktörer kan bidra till att tillhandahålla detta. Samtidigt anser parlamentet att vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och inriktas på utvärdering och utökning av individuell kompetens måste vara en central del av utbildnings- och kompetensstrategier redan tidigt i varje persons utbildning. 11. Europaparlamentet framhåller att kompetensutveckling måste vara ett gemensamt ansvar både för anordnare av utbildning och för arbetsgivare. Parlamentet insisterar på att industrin/arbetsgivarna bör involveras i att förse och utbilda människor med nödvändig kompetens för att göra företagen mer konkurrenskraftiga och samtidigt stärka människors självförtroende. 12. Europaparlamentet erkänner vikten av att främja lärande på arbetsplatsen genom lärlingsplatser som ett av verktygen för att ytterligare underlätta integreringen av individer på arbetsmarknaden. 13. Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att underlätta för ungdomar att övergå från utbildning till arbete genom att garantera kvalitativa praktikplatser och lärlingsutbildningar som ger unga människor möjlighet att omsätta sina talanger i praktiken och få en rad rättigheter och tillgång till social trygghet. 14. Europaparlamentet anser att arbetsmarknadens parter och anordnare av utbildning måste vara starkt engagerade på alla nivåer för att förutse det framtida kompetensbehovet, särskilt vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av yrkesutbildningsprogram, vilka säkerställer en effektiv övergång från formell utbildning till lärande på arbetsplatsen. Nyckelrollen för icke-formellt lärande och informell utbildning 15. Europaparlamentet betonar vikten av validering av icke-formellt och informellt lärande för att nå ut till de studerande och stärka deras ställning. Parlamentet erkänner att detta är särskilt uppenbart i fråga om missgynnade grupper, t.ex. lågkvalificerade vuxna som behöver företräde till valideringsarrangemang. 16. Europaparlamentet beklagar att arbetsgivarna och anordnare av formell utbildning fortfarande inte i tillräckligt hög grad erkänner värdet och relevansen av färdigheter, kompetens och kunskap som inhämtats genom icke-formellt och informellt lärande. 17. Europaparlamentet erkänner att bristen på jämförbarhet och enhetlighet mellan valideringsmetoderna i EU-länderna utgör ytterligare ett hinder. 18. Europaparlamentet håller fast vid behovet av att åter sätta fokus på informell utbildning, vilket är viktigt för att stärka människors egenmakt, särskilt för lågkvalificerade PR\ docx 7/12 PE v01-00

8 personer och människor som har begränsade möjligheter att få tillgång till formell utbildning. 19. Europaparlamentet framhåller att icke-formellt lärande, däribland volontärarbete, spelar en avgörande roll för att stimulera utvecklingen av livsfärdigheter såsom teamarbete, kreativitet och initiativkraft, samtidigt som det stärker självkänslan och motivationen att lära sig. 20. Europaparlamentet kräver att överenskommelser om validering och erkännande införs senast 2018 för att garantera att kompetenshöjningsvägarna blir en framgång. 1 Främjandet av digitala och naturvetenskapliga färdigheter och företagarfärdigheter 21. Europaparlamentet insisterar på att det behövs ny teknik i undervisnings- och inlärningsprocessen för att förse människor med den rätta uppsättningen färdigheter, kompetens och kunskaper. 22. Europaparlamentet välkomnar kommissionen förslag att uppmana medlemsstaterna att utarbeta omfattande nationella strategier för digital kompetens. Parlamentet påpekar dock att lärarna bör visa ett starkt pedagogiskt ledarskap på alla utbildningsnivåer för att dessa strategier ska vara effektiva. 23. Europaparlamentet betonar att undervisning i företagande bör tas med på alla nivåer av utbildningen, eftersom det är ett effektivt motmedel mot ungdomsarbetslöshet om ungdomar fostras till företagaranda redan på ett tidigt stadium. 24. Europaparlamentet uppmanar med kraft till en aktiv dialog och ett aktivt samarbete mellan universitetsvärlden och arbetslivet i syfte att ta fram utbildningsprogram vilka ger unga de färdigheter och den kompetens som krävs. Modernisering av yrkesutbildningen och fokus på värdet av lärande på arbetsplatsen 25. Europaparlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning som ett sätt att förbättra anställbarheten och möjliggöra ungdomars förvärv av yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra yrkesutbildningen mera relevant och skräddarsydd ur arbetsmarknadens synvinkel genom att låta behoven bilda en integrerad del av utbildningssystemet och garantera högt ställda kvalifikationsnormer och kvalitetssäkring i samband med detta. 26. Europaparlamentet framhäver behovet att utreda möjligheten av intersektoriell rörlighet, inte endast för lärare i yrkesskolor utan för skolor överlag. 27. Europaparlamentet betonar att man bör öka yrkesutbildningens attraktivitet genom att se till att unga människor och deras familjer har tillgång till information om yrkesutbildningsmöjligheter. Stärkandet av möjligheterna till livslångt lärande för alla 1 Rådets rekommendation av den 19 december PE v /12 PR\ docx

9 28. Europaparlamentet understryker att en höjning av alla lärares kompetens bör vara en förutsättning för genomförandet av kompetensagendan och att ytterligare ansträngningar och analyser bör göras för att locka begåvningar till detta yrke. 29. Europaparlamentet betonar att man bör investera i och stödja lärarnas yrkesutveckling på alla utbildningssektorer och införa livslånga yrkesvägledningstjänster. Genomförandet av den nya kompetensagendan: utmaningar och rekommendationer 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att göra yrkesutbildningen mer synlig och öka dess attraktivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ställa upp ytterligare mål för att främja lärande på arbetsplatsen i yrkesutbildningsprogrammen. 31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att fokusera på digitala färdigheter, särskilt ekonomins digitala omvandling och förändrade sätt för människor att arbeta och göra affärer, och noterar kommissionens avsikt att fokusera på de positiva aspekterna av denna omvandling genom EU:s strategi för e- färdigheter. 32. Europaparlamentet begär att företagarutbildning tas med i medlemsstaterna kursplaner för att utveckla individuell företagaranda hos medborgarna. 33. Europaparlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att utveckla ett alleuropeiskt verktyg för att förutse kompetensbehoven, som skulle göra det möjligt att bedöma framtida kompetensbehov och bättre anpassa dem till tillgängliga arbetsplatser på arbetsmarknaden. 34. Europaparlamentet anser att de föreslagna kompetenshöjningsvägarna kommer att innebära en påtaglig skillnad endast om man har dragit lärdomar av erfarenheterna från införandet av ungdomsgarantin. 35. Europaparlamentet anser att det inte räcker att utrusta människor med ett minimum av färdigheter och att det är av avgörande vikt att garantera att varje enskild person uppmuntras att förvärva avancerade färdigheter och kompetens för att bättre kunna anpassa sig till framtiden. 36. Europaparlamentet beklagar att det råder en brist på specifik finansiering för genomförandet av förslagen, eftersom detta i hög grad kan försvåra åtgärder som kan vara av avgörande betydelse på nationell nivå. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ställa finansiering till förfogande för att överbrygga den tekniska klyfta som finns mellan välutrustade utbildningsinstitutioner och sådana som inte är det, som ett led i de nationella strategierna för digital kompetens. 38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete och stärka synergieffekter mellan anordnare av formellt, icke-formellt och informellt lärande i syfte att nå en större grupp lågkvalificerade personer, för att bättre kunna beakta deras särskilda behov. PR\ docx 9/12 PE v01-00

10 39. Europaparlamentet välkomnar den föreslagna översynen av ramen för nyckelkompetenser, som ger värdefull referens och allmän tolkning av utvecklingen av övergripande färdigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en koppling till rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande, och även stärka dess betydelse på nationell nivå, inbegripet kursplaner och lärarutbildningsprogram. 40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna större flexibilitet att utöka sitt kompetensutbud och inte endast fokusera på grundläggande färdigheter inom ramen för kompetenshöjningsvägarna när det gäller konkreta behov på lokal, regional och sektorsspecifik nivå (t.ex. interkulturella färdigheter, färdigheter i samband med hälsa och familj). 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt år för vuxenutbildning, för att höja förståelsen för betydelsen av vuxenutbildning i hela Europa. 42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE v /12 PR\ docx

11 MOTIVERING Den nya kompetensagendan för Europa är ett efterlängtat initiativ som med rätta lägger fokus på behovet att uppgradera de europeiska utbildningssystemen i överensstämmelse med den snabbt föränderliga ekonomiska och samhälleliga miljön. Kompetenspaketet lägger dock främst tyngdpunkt på arbetsmarknadens omedelbara behov, medan arbetsmarknaden är dynamisk och det även finns ett behov av att bedöma framtida kompetensbehov bättre. Därför är det av yttersta vikt att man strävar efter ett alleuropeiskt verktyg för att förutse kompetensbehov. Rapporten framhåller vikten av att gå utöver de rätta yrkesfärdigheterna och även fokusera på sådana aspekter av utbildning som kan främja företagaranda och kreativitet, för att ge människor möjlighet till kritiskt tänkande, att fatta välgrundade beslut och att till fullo delta i det demokratiska livet och samhällslivet För att nå de ambitiösa målen i agendan bör man stödja en helhetssyn avseende utbildning och kompetensutveckling och erbjuda medborgarna en central uppsättning färdigheter för livslångt lärande, vilka definieras som samlade kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och sysselsättning. Dessutom finns det en växande insikt om de möjligheter som förskoleverksamhet av hög kvalitet ger när det gäller att minska nackdelarna och ge en god grund för vidareutbildning, och i detta avseende saknar komptensagendan framförhållning när det gäller en tidigare bas för deltagande. Medlemsstaterna bör uppmuntras att förnya och förbättra sina system för att nå Barcelonamålet om att minst 33 % av barnen under tre år ska delta i förskoleverksamhet. Eftersom tidiga och grundläggande grundutbildningssystem präglas av ojämlikheter är det inte en överraskning att enligt OECD:s senaste undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) saknar cirka 70 miljoner européer grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter, vilket gör det svårt för dem att hitta ett skäligt arbete och få en rimlig levnadsstandard. Tillgång till inlärnings- och utbildningsmöjligheter ska vara en rättighet för alla, i alla skeden av livet, för att förvärva övergripande färdigheter bl.a. räknefärdighet, digital kunskap och mediekompetens, kritiskt tänkande, sociala färdigheter och andra relevanta livsfärdigheter. I detta avseende är kompetensagendan ett steg i rätt riktning och främjar utbildningsanordnare och arbetsgivare att anta gemensam vision i fråga om den avgörande betydelsen av strategier för livslångt lärande. Det behövs en tydligare betoning i agendan av den viktiga roll som icke-formellt och informellt lärande spelar när det gäller att nå ut till de studerande och stärka deras ställning. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts i samband med rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande senast Verklig tillgång till och erkännande av utbildning och hållbart ekonomiskt stöd fortsätter att vara en stor utmaning. Detta är särskilt uppenbart i fråga om missgynnade grupper, t.ex. lågkvalificerade vuxna som behöver företräde till validering. Det behövs ytterligare åtgärder för att hantera den bristande medvetenheten om vikten av validering bland arbetsgivarna och anordnare av formell utbildning, vilka fortfarande inte i tillräckligt hög grad erkänner värdet och relevansen av kompetens, färdigheter och kunskap som inhämtats genom icke-formellt och informellt lärande. Ett utökat samarbete mellan anordnare av formellt, icke-formellt och informellt lärande behövs i syfte att nå en större grupp lågkvalificerade personer, för att bättre kunna beakta deras särskilda behov. Om vi vill att kompetenshöjningsvägarna ska vara framgångsrika måste vi säkerställa att valideringsarrangemangen genomförs före PR\ docx 11/12 PE v01-00

12 Parlamentet ser positivt på kommissionens förslag att uppmana medlemsstaterna att utarbeta omfattande nationella strategier för digital kompetens och den föreslagna strategin för e- färdigheter. Människor borde inneha mer specifik digital kompetens, och även kunna använda digital teknik på ett innovativt och kreativt sätt. För att dessa strategier ska vara effektiva bör rätten till rätta färdigheter och kunskaper emellertid först ges lärare och pedagoger för att visa pedagogiskt ledarskap på alla undervisningsnivåer. Dessutom är det, för att överbrygga den tekniska klyfta som finns mellan välutrustade utbildningsinstitutioner och sådana som inte är det, nödvändigt att ställa finansiering till förfogande, som ett led i de nationella strategierna för digital kompetens. Det är rätt att fokusera på basfärdigheter, vilka är väsentliga förutsättningar både på det personliga planet och ur arbetssynpunkt, men ytterligare betoning bör läggas vid naturvetenskapliga färdigheter och företagarkompetens, där åtgärderna i första hand bör koncentreras på förskoleverksamhet och primär utbildning, eftersom förutsättningarna att vara framgångsrik i utbildningen och karriären är större om man förvärvat dessa färdigheter redan på ett tidigare stadium. Företagarfärdigheter bör förstås i vidare bemärkelse, som initiativkraft, deltagande i sociala aktiviteter och företagaranda, och bör därför ytterligare betonas i kompetensagendan som livsfärdigheter som gagnar individerna i privatlivet och arbetslivet. I rapporten betonas behovet att dels modernisera de europeiska yrkesutbildningssystemen, dels sätta fokus på dubbla system för yrkesutbildning och värdet av arbetsplatsbaserade system för lärande. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ställa upp ytterligare mål för att främja lärande på arbetsplatsen i medlemsstaternas yrkesutbildningsprogram. Parlamentet betonar vikten av ökat samarbete bland medlemsstaterna för att lära av bästa praxis som leder till lägre arbetslöshet, t.ex. alternerande utbildning. Särskild uppmärksamhet ägnas lärarna, vilka är det centrala för utbildningssystemet. Ytterligare ansträngningar bör läggas vid att locka och motivera sådana unga människor och pedagoger som är öppnare för innovativa metodologiska arbetssätt att gå med och arbeta i utbildningssystemet. Att investera och stödja lärarnas yrkesutveckling är avgörande för att man ska kunna nå goda utbildningsresultat och kompetensutveckling. En höjning av alla lärares kompetens bör vara en förutsättning för genomförandet av kompetensagendan. I rapporten betonas även att de föreslagna kompetenshöjningsvägarna kommer att innebära en påtaglig skillnad endast om man har dragit lärdomar av erfarenheterna från införandet av ungdomsgarantin. Det räcker inte heller att utrusta människor med ett minimum av färdigheter och det är av avgörande vikt att garantera att varje enskild person uppmuntras att förvärva avancerade färdigheter och kompetens för att bättre kunna anpassa sig till framtiden. Tyvärr finns det ingen specifik finansiering för genomförandet av agendan, och detta kan avsevärt försvåra åtgärder som kan vara av avgörande betydelse på nationell nivå. Rapporten förespråkar också tydligare kopplingar mellan kompetensagendan, den europeiska planeringsterminen och Utbildning 2020 när det gäller utbildnings- och sysselsättningsmålen. I rapporten påpekas också att jämställdheten mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer, som är förankrad i fördragen och en av unionens mål och uppgifter, och därför i högre grad bör beaktas vid utformningen av utbildnings- och kompetensstrategier. Slutligen rekommenderar rapporten att det inrättas ett europeiskt år för vuxenutbildning, för att höja förståelsen för betydelsen av vuxenutbildning i hela Europa. PE v /12 PR\ docx