A8-0021/1. med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

Transkript

1 A8-0021/1 Ändringsförslag 1 Dominique Bilde för ENF-gruppen Betänkande Damian Drăghici EU-kunskap i skolan 2015/2138(INI) A8-0021/2016 Alternativt förslag till resolution (artikel i arbetsordningen) som ersätter ett resolutionsförslag som inte avser lagstiftning A8-0021/2016 Europaparlamentets resolution om EU-kunskap i skolan Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), med beaktande av artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+ : Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1093/2012/EU av den 21 november 2012 om Europaåret för medborgarna (2013) 2, med beaktande av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för perioden , med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande 4, med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) 5, med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den 1 EUT L 347, , s EUT L 325, , s EUT L 115, , s EUT L 394, , s EUT C 119, , s. 2.

2 strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (COM(2015)0408), med beaktande av kommissionens genomförandebeslut av den 14 september 2015 om antagande av 2016 års arbetsprogram för genomförandet av Erasmus+ : Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (C(2015)6151), med beaktande av rådets slutsatser av den 28 och 29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte 1, med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Utkast till rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) (COM(2015)0429), med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 april 2009 En EU-strategi för ungdomar: Satsa på ungdomars egna möjligheter En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor (COM(2009)0200), med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) 2, med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 3, med beaktande av sin resolution om undervisning och utbildning inför , med beaktande av sin resolution om bättre utbildning för lärare 5, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0021/2016), och av följande skäl: A. Enligt artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är det fortfarande medlemsstaterna som ansvarar för utbildning. B. Utbildningens grundläggande uppgift är att lära ut medborgarskap, det vill säga att en person eller enhet ska följa en stats civilrätt. C. Utbildningsmålen är bland annat att förbereda människor för ett liv i samhället genom att överföra de sociala koder och värderingar som gäller i det land som de lever i. 1 EUT C 372, , s EUT C 311, , s EUT C 398, , s EGT C 150, , s EUT C 8 E, , s. 12.

3 D. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2014 anser 44 procent av unionsinvånarna att de har en begränsad förståelse av hur EU fungerar. Av undersökningen framgår också att 52 procent av européerna anser att deras röst inte räknas i EU 1. E. Bara 42,61 procent av EU:s invånare och 27,8 procent av personerna i åldersgruppen år röstade i det senaste valet till Europaparlamentet. Valdeltagandet var därmed det lägsta sedan F. Det bör understrykas att EU lider av ett demokratiskt underskott och en förtroendekris bland medlemsstaternas invånare, vilket framgår av siffrorna ovan. Det bör också understrykas att det i detta avseende kan vara lämpligt med ett mer öppet tillhandahållande av information om hur den europeiska integrationsprocessen fungerar, men att detta endast kan göras om man respekterar åsiktsmångfalden bland medlemsstaternas invånare, så att de känner sig respekterade. G. Flera opinionsundersökningar under den senaste tiden visar att invånare i flera medlemsstater, inklusive Frankrike och Nederländerna, vill ha en folkomröstning om EU-medlemskapet. Detta visar att européerna fortfarande känner stark tillhörighet till sina respektive nationer. H. Människor som deltar i rörlighetsprogram kommer ofta från sociala miljöer där det redan är enkelt att förflytta sig i Europa. Dessutom måste man i första hand minska den sociala och ekonomiska otrygghet som många av medlemsstaternas invånare lever i. Det är också viktigt att respektera subsidiaritetsprincipen och erkänna betydelsen av nationalstater, där människor kan dra nytta av fördelarna med ett Europa som består av fria och oberoende nationer som samarbetar med varandra i gemensamma program som till exempel Erasmus+. I. Det är bara medlemsstaterna som kan förstå och ta itu med utmaningar på områdena för utbildning och kultur tack vara deras närhet till invånarna och deras legitimitet, men också eftersom de socioekonomiska förhållandena varierar från land till land. J. De flesta medlemsstater har i sina läroplaner och lärarutbildningsprogram tagit med undervisning om EU. För att kunna dra nytta av en sådan undervisning måste dock medlemsstaternas invånare först ges kunskaper om sin nationella historia, som är en förutsättning för att de ska förstå uppbyggandet av EU. K. I många medlemsstater undervisas EU-ämnen i allmänhet på alla olika utbildningsnivåer och i många olika ämnen som ingår i den obligatoriska skolgången. L. Investeringsprioriteringar på utbildningsområdet varierar från en medlemsstat till en annan, på grund av nationella specifika förhållanden. Det är därför upp till varje enskild medlemsstat att bedöma vilka förbättringar som behöver göras i fråga om såväl innehållet i skolundervisningen som lärares grundutbildning. 1 Standard Eurobarometer 81, våren Public opinion in the European Union ( s. 117 och s. 43.

4 M. Enligt Learning Europe at school, en studie som den privata konsultbyrån ICF GHK utfört för GD Utbildning och kultur 1, finns det redan många möjligheter för lärare att utbilda sig i EU-frågor genom organisationer utanför nätverket för högre utbildning. N. Den undersökning av effekterna av Erasmus-programmet som kommissionen lade fram 2014 visar att rörlighet i utbildningssyfte och internationalisering av studier har en positiv inverkan på anställbarheten. Enbart rörlighet kan dock inte lösa problemet med arbetslöshet, framför bland unga, i Europa. Den måste åtföljas av åtgärder för att öka grundläggande kompetenser och, särskilt i sociala termer, höja statusen för lärlings- och yrkesutbildningar. 1. Europaparlamentet betonar att det blir allt viktigare för elever att lära sig förstå mekanismerna bakom den konstruktion av EU som de lever mitt i och den allt större betydelsen av Europeiska unionen i deras liv. Parlamentet påminner om att utbildningens främsta syfte enligt många studier i ämnet är att ge sådana grundläggande kompetenser, såsom läsning, skrivning och matematik, som krävs för att eleverna ska få tillträde till den viktiga utbildningsvärlden och kunna förstå den miljö som vi lever i. 2. Europaparlamentet framhåller att EU inte kommer att kunna återupprätta förtroendet hos medlemsstaternas invånare om man nöjer sig med att genomföra en omfattande kommunikationskampanj i skolor och institutioner för högre utbildning. Parlamentet påminner om att mångfalden av åsikter och europeiska kulturer behöver skyddas genom att man uppmuntrar staterna att främja nationell historia med hjälp av utbildningsprogram och bättre tillgång till det nationella kulturarvet. 3. Europaparlamentet betonar att man mer exakt behöver definiera Europeiska unionens grundläggande värderingar så att de inte fortsätter att vara ett abstrakt begrepp för en stor del av medlemsstaternas invånare. Parlamentet påpekar att kunskaper om och förståelse av medlemsstaternas historia och värderingar är grundläggande för en ömsesidig förståelse. 4. Europaparlamentet påpekar att EU har stort inflytande på medborgarnas dagliga liv och därför i högre grad bör lyftas fram i läromedlen. Parlamentet anser att innehåll som direkt handlar om EU bör hanteras på ett annat sätt i skolornas läroplaner. Parlamentet betonar att undervisningsmetoder bör vara aktiva och engagerande, anpassade till elevernas nivå, behov och intressen, utan att för den skull bortse från elevernas främsta behov av att skaffa sig grundläggande kompetenser, för att säkerställa den bästa möjliga utbildningsmässiga och kulturella utvecklingen och se till att de förstår världen runt omkring dem. 5. Europaparlamentet betonar att man måste använda undervisningsmetoder som tidigare har visat sig vara verkningsfulla och där betoningen läggs på grundläggande kompetenser. Parlamentet noterar i detta sammanhang resultatet av rådets och kommissionens gemensamma rapport från 2015 om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020), i vilken båda institutioner erinrar om att 22 % av EU:s 15-åringar har dåliga matematikkunskaper och 18 % har mycket dåliga läskunskaper. 1

5 6. Europaparlamentet framhåller att en medborgarutbildning som bygger på prioriteringar fastställda på nationell nivå skulle möjliggöra en öppen och pluralistisk debatt om den europeiska integrationen, samt göra det möjligt för eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande om EU, särskilt genom att de lär sig om beslutsprocesser och hur dessa påverkar medlemsstaterna och deras demokratiska deltagande. 7. Europaparlamentet påpekar att EU har formats av sina medlemsstater, med deras unika historiska och kulturella utgångspunkter, och att unionens utveckling alltjämt är oupplösligt förbunden med dess medlemsstater. 8. Europaparlamentet konstaterar att EU har stort inflytande på medlemsstaterna och att skolundervisningen om EU bör avspegla dels medlemsstaternas roll i utvecklingen av EU, dels EU:s inflytande på den nationella utvecklingen. 9. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna och EU måste föregå med gott exempel för alla aktörer som är inblandade i undervisning eller lärande om EU i skolorna genom att praktiskt tillämpa grundläggande europeiska värden, såsom respekt för åsiktsmångfald och yttrandefrihet. 10. Europaparlamentet erkänner att det finns ett behov av att säkerställa, förbättra och utöka lärarnas och utbildarnas fortgående, yrkesmässiga och livslånga utvecklingsmöjligheter, så att de kan införa en EU-dimension i sin undervisning, särskilt avseende undervisning i medborgarkunskap. Parlamentet påpekar emellertid att investeringsprioriteringar varierar från en medlemsstat till en annan och att vissa stater i första hand måste se till att lärare och utbildare får högre lön och en högre status i samhället, i syfte att säkerställa respekt för deras auktoritet och optimala inlärningsförhållanden för alla. 11. Europaparlamentet understryker att de nationella språken i medlemsstaterna måste främjas och bekräftas om det europeiska kulturarvet ska kunna främjas. För att detta mål ska kunna uppnås behöver lärare också ges stöd, inklusive fortbildningsmöjligheter. 12. Europaparlamentet lyfter fram universitetens roll när det gäller att förbereda och utbilda högt kvalificerade och motiverade lärare och utbildare. Parlamentet begär att medlemsstaterna ska uppmuntras och stödjas i sina ansträngningar att skapa förutsättningar för specialiserade behörighetskurser på universiteten. Dessa kurser bör vara öppna och tillgängliga för inskrivna studenter och undervisande lärare och utbildare. 13. Europaparlamentet betonar vikten av och potentialen hos en uppgraderad historieundervisning. Samtidigt påminner parlamentet om medlemsstaternas befogenhet på detta område, eftersom den europeiska civilisationen är ett resultat av ett gemensamt arv som definieras av den grekiska civilisationen, den romerska lagstiftningen och kristendomen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja historiska sällskap och centrum för historisk forskning för att framhålla värdet av deras vetenskapliga bidrag till den europeiska historien och deras roll när det gäller att hålla lärare uppdaterade. 14. Europaparlamentet rekommenderar också att Europeiska historiens hus inte bör begränsas till att presentera enbart och 1900-talen, eftersom Europa har en

6 mycket längre förhistoria. Parlamentet betonar att Europeiska historiens hus skulle kunna fungera som ett konstruktivt verktyg för elever och lärare om dess innehåll utvidgades. 15. Europaparlamentet begär att undervisningen om unionsmedborgarskapet och medborgarutbildningen snarast förnyas och stärks i medlemsstaterna. Syftet bör vara att på ett sätt som lämpar sig för elevernas ålder förse eleverna med relevanta kunskaper, värden och färdigheter och relevant kompetens så att det blir möjligt för dem att tänka kritiskt och bilda välunderbyggda och balanserade åsikter, utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter, inklusive rösträtten, värdesätta åsiktsmångfald och bli aktiva och ansvarsfulla medborgare. 16. Europaparlamentet påpekar att kvaliteten på skolutbildningen i hög grad beror på den respekt som lärare åtnjuter, och att dessa därför bör ges större auktoritet. Parlamentet betonar att även föräldrar har en viktig roll att spela, eftersom familjen är den första socialiserande enheten, och efterlyser därför ett större samarbete mellan föräldrar, skolor och nationella utbildningsmyndigheter som ansvarar för medborgarskapsfrågor, ett område som också måste stödjas genom en stärkt medborgarutbildning. 18. Europaparlamentet understryker att kunskaper i främmande språk kan förbättra anställbarheten, men att en omställning till arbetsmarknadsorienterade utbildningar i själva verket ändå är det bästa sättet att bekämpa ungdomsarbetslösheten. 19. Europaparlamentet framhäver den mycket viktiga roll som icke-formellt och informellt lärande bland annat ungdomsarbete, volontärverksamhet, generationsövergripande lärande, lärande i familjen och vuxenutbildning samt idrott som ett utbildningsinstrument har när det gäller att utveckla sociala och medborgerliga färdigheter, kunskaper och beteenden, och att forma ansvarsfulla och aktiva medborgare i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att man behöver erkänna och validera denna kompetens inom det formella lärandet och skapa starkare kopplingar mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande. 20. Europaparlamentet begär att man inom utbildningspolitiken ska tillämpa en assimileringsstrategi som möjliggör en verklig integrering av studenter med invandrarbakgrund i de standarder och värderingar som gäller i värdlandet. 21. Europaparlamentet betonar att det behövs mer information om den europeiska integrationsprocessen såväl i som utanför skolan för att möjliggöra deltagande i den demokratiska debatten om EU:s olika visioner och främja öppenhet och insyn för medlemsstaternas invånare, som annars inte kan bilda sig en kritisk uppfattning, och på så sätt bidra till ett smidigt genomförande av den demokratiska processen. Parlamentet betonar dock att informationen behöver vara objektiv och faktabaserad undervisning utan några som helst ideologiska föreställningar, så att den inte äventyrar människors, inklusive barns, fria vilja. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till mer forskning för att utröna hur EU-undervisningen för närvarande bedrivs i Europa och hur EU-frågorna syns i läroplaner och prov. Mer forskning behövs också för att man ska kunna fastslå huruvida a) lärare och utbildare har tillräcklig tillgång till relevanta EU-program och

7 EU-åtgärder i samband med fortbildning, livslångt lärande och plattformar för utbyte av bästa praxis, och b) de finansierade åtgärderna för att integrera en effektiv skolundervisning i EU-frågor leder till konkreta resultat i skolorna. 23. Europaparlamentet noterar att det finns nätverk som främjar och är delaktiga i undervisning om EU på nationell, regional och lokal nivå samt utbyten av bästa praxis mellan dessa nätverk på EU-nivå. 24. Europaparlamentet understryker att programmen Erasmus+, Ett Europa för medborgarna och Kreativa Europa har en viktig roll i främjandet av allmän och yrkesinriktad utbildning, språkkunskaper, ett aktivt medborgarskap, kulturell medvetenhet och en förståelse av den värld vi lever i. Parlamentet framhåller att det behövs adekvat ekonomiskt stöd till dessa program och ökad tillgång till rörlighet. Parlamentet påminner dock om att även om rörlighet kan vara en tillgång så kan den inte fungera effektivt utan en tydlig definition av Europas beståndsdelar och utvecklingen av varje europeisk nations egna identitet. Parlamentet hävdar att undervisning om nationella särdrag i historieundervisningen är det enda sättet att identifiera vad de europeiska nationerna har gemensamt och stärka den europeiska civilisationen. 25. Europaparlamentet påminner om den breda uppsättning åtgärder som erbjuds genom Erasmus+-programmet och påpekar att programmet är populärt och välkänt bland allmänheten, särskilt när det gäller elevernas möjligheter till rörlighet under sina studier. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att höja medvetenheten om de delar av Erasmus+-programmet som är mindre välkända, såsom den europeiska volontärtjänsten. 26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsprogram för 2016 för genomförandet av Erasmus+-programmet, men är oroat över att medlen för programmet fortfarande är frysta i Grekland. 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de pedagogiska aspekterna och lyhördheten för skolornas behov när det gäller projekt som finansieras via Jean Monnet-projekten, genom att se till att skolorna kan ansöka direkt och att projekten kan motta ekonomiskt stöd under en längre tidsperiod, till exempel tre år, i linje med det sätt på vilket Jean Monnet-moduler finansieras. Kommissionen uppmanas att göra Jean Monnet-moduler tillgängliga för lärarutbildningsinstitutionerna och att uppmuntra sådana institutioner att införliva dem i sina program. 28. Europaparlamentet konstaterar att unionen befinner sig i ett krisläge i fråga om dess demokratiska legitimitet, inte bara eftersom européerna har otillräckliga kunskaper om EU-mekanismerna, utan också eftersom de inte längre kan göra sig hörda i beslutsprocesserna. För att återfå sin legitimitet måste unionen stoppa urholkningen av sina demokratiska strukturer och återupprätta förbindelserna med medborgarna. 29. Europaparlamentet noterar att det finns virtuella plattformar såsom e-vänskolekontakter (etwinning), Epale och School Education Gateway. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det möjligt för undervisande utbildare och akademiker med specialkunskaper om EU att kritiskt gå igenom det

8 material som för närvarande är tillgängligt på plattformen Lärarrummet, i syfte att säkerställa dess kvalitet och ändamålsenlighet. 31. Europaparlamentet framhåller den roll som spelas av EU-institutionernas informationskontor och noterar deras engagemang i insatserna för att främja förbindelserna med medlemsstaterna och med nationella, regionala och lokala utbildningsinstitutioner samt med ungdomsorganisationer och medier, med syftet att få dem att närma sig varandra och se till att ungdomar förstår vilken roll institutionerna kan spela i deras vardag. Medlemsstaternas roll 32. Europaparlamentet påminner om att EU, enligt artiklarna 6 och 165 i EUF-fördraget, har ett ansvar att stödja medlemsstaterna på utbildningsområdet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att uppdatera sina utbildningssystem och alla former av EU-relaterat läroplansinnehåll på alla utbildningsnivåer, även inom yrkesutbildning i syfte att öka informationen om hur EU fungerar i nära samarbete med alla relevanta aktörer, inbegripet intressenter, på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå. 33. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja alla möjligheter att förmedla mer information om EU till elever och till lärare och andra utbildare genom formellt, icke-formellt och informellt lärande och att till fullo utnyttja och komplettera EU:s finansiella instrument, program och initiativ i detta hänseende. 34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder avseende undervisningen av medborgarutbildning i skolorna. Parlamentet betonar, framför allt efter attackerna den 13 november 2015 i Paris och den 22 mars 2016 i Bryssel, att det nu är viktigare än någonsin att säkerställa att skolor är platser där alla kan integreras, på grundval av nationella och europeiska värderingar, så att demokratiska principer, respekt för medborgarskap och varje medlemsstats och den europeiska civilisationens identitet kan säkerställas. 35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka investeringarna till förmån för utbildning och erbjuda det stöd till skolor och lärare som krävs för att de ska kunna tillämpa och hela tiden utveckla kurser och ett kraftfullt medborgarutbildningsprogram om hur EU fungerar. 36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång för alla till innovativ formell och icke-formell utbildning av hög kvalitet, särskilt personer med funktionsnedsättning, som alltför ofta glöms bort i utbildningspolitiken. Parlamentet begär därför att åtgärder ska vidtas med alla tillgängliga medel för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utvecklas i en öppen och välkomnande utbildningsmiljö, inklusive genom att de i högsta möjliga mån integreras i de vanliga utbildningssystemen. 37. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i dialog med aktörer på utbildningsområdet bör försöka hitta möjligheter för utbyte av idéer om undervisning om den europeiska integrationen och om hur EU fungerar, i kombination med

9 historieundervisningen i deras utbildningsprogram så att unga människor kan förstå vilken effekt EU verkligen har på deras nuvarande och framtida liv. 38. Europaparlamentet påminner om den roll som arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället spelar i fråga om att överbrygga klyftan mellan EU och dess medborgare, men betonar att detta inte låter sig göras så länge som EU-institutionerna lider av en förtroendekris. Parlamentet betonar därför att diskussioner skulle kunna föras på högsta nivå mellan medlemsstaterna, kommissionen och rådet för att kartlägga de faktiska orsakerna till denna brytning mellan medlemsstaternas invånare och EU, och att beslut fattas i enlighet med detta. 39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament. Or. en