Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2010 4

Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2010 4 Iaktta dina djur!

Ledare: Hösten 2010 Hösten 2010 blev igen en tid när vi påminns om instabiliteten i vår västerländska matproduktion. Vårt välfärdssystem med konstgjort låga livsmedelspriser får igen sig en törn när en varm sommar med global missväxt får som följd att priset på vete, en av de äldsta och viktigaste basgrödorna i världen, fördubblas på några veckor. I samma våg trissas även prisen på foder och foderkorn upp i nästan samma takt som för tre år sedan och köttbranschen drabbas åter av ett enormt kostnadstryck. Spannmålsodlarnas glädje över tillfälligt goda marknadspriser blir samtidigt ett slag i ögat för dem som behöver en dubbelt större penningsumma för att köpa samma mängd råvara. Många har inte ännu hunnit återhämta sig från senaste kostnadskris och risken för akut penningbrist är överhängande för många aktörer i synnerhet inom svinbranschen. Alla förstår att de höjda kostnaderna borde överföras till följande skede i produktionskedjan och i sista hand till konsumenten. Konkurrensen och lagstiftningen förhindrar ändå enskilda branscher att gå den lättaste vägen och samfällt överföra kostnadshöjningen till produktpriserna. Marknadscyklerna för råvaru- och produktpriser sammanfaller inte med varandra. Så länge ett utbud av varor finns på marknaden är det därför svårt att genomföra kännbara prishöjningar. I likhet med för tre år sedan råder nu en överskottsituation för gris på den europeiska marknaden, och trots kostnadsökningarna pekar den europeiska pristrenden nedåt. Höjda råvarupriser påverkar produktpriserna först i ett senare skede. Vad vill producenterna? Köttproducenterna i Finland vill fortsätta med sin produktion. Gallup Elintarviketietos undersökning senaste vår gav ett entydigt svar på den frågan. Många står också i beråd att investera. Den sjunkande nötköttsproduktionen har vänt och nötproduktionen ökar igen. I synnerhet för svinproducenterna finns ändå flera men. Förutom problemen på spannmålsmarknaden har också de politiska besluten försatt aktiva svingårdar i en svår situation. Stöden utbetalas på basen av historia och investerande gårdar kan inte längre tävla på samma villkor som passiva och avvecklande gårdar. Det blir därför svårt att uppvisa positiva kalkyler för investering i smågrisproduktionen och man avvaktar därför med investeringsbesluten. Aktiva och investerande producenter vill ha en skälig utdelning för sitt arbete - och detta med full rätt. Lantgårdens Bästa info 4-2010 En av höstens positiva trender är ändå att man allt mer, även inom andra branscher, börjat intressera sig för varornas ursprung och produktionsmetoder. I dagsläget synas beklädnadsindustrin i sömmarna och man kan konstatera att det finns en hel del obesvarade frågor. När det gäller öppenhet och sunda, ansvarsfulla, produktionsmetoder har många industrigrenar, som utkonkurrerats från den finländska marknaden, lämnat ljusår efter den finländska livsmedelsproduktionen. Kanske denna process hjälper till att ytterligare någon får upp ögonen för viktigheten i att behålla matproduktionen i eget land. Vad vill Snellman? Snellman bygger ut slakteriet och kapaciteten ökar under de närmaste åren med 60 %. Detta beslut är aningen kontroversiellt i jämförelse med branschens många besked om nedläggningar och omstruktureringar. Vi tror på vårt koncept att producera finländsk basmat med lite bättre kvalitet. Därför vill vi vidareutveckla samarbetet med våra producenter. Vi vill samarbeta med Finlands bästa familjegårdar och i vår samarbetsring behöver vi tillräckligt många aktiva producenter. Vårt mål är att också våra producenter skall ha en lönsam verksamhet. Vi vet att vi inte genast kommer att kunna överföra höjda råvarupriser i sin helhet till produktpriserna. Marknadssituationen tillåter inte detta och därför blir det sannolikt ett glapp i lönsamheten inkommande år. Vår vilja är ändå att kunna ge möjlighet till en tillfredsställande lönsamhet för alla specialiserade LBproducenter som uppnår skäliga produktionsresultat. För detta behövs nytt tänkande. Under de senaste åren har vi utvecklat nya verktyg för att utveckla produktionen, bl.a. LB-tjurplus, LB-smågrisplus och LB-gödsvinplus. Via dessa verktyg betalar Snellman numera betydande summor för att premiera producenter som är föregångare i uppföljning och utveckling samt uppnår goda produktionsresultat. Uppföljning och ständig utveckling behövs för att vi tillsammans med våra producenter skall kunna säkra Herr Snellmans tillgång till högklassig finländsk råvara. Med hopp om nya ljusglimtar under hösten. Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, 68601 Jakobstad tel. 06 786 6111, www.snellman.fi Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Ledare: Hösten 2010...2 Satsning på kvalitet ger resultat...3 Pesonen belönades på Elomessut...4 Våra kossor producerar eran mjölk... 5 Dags för elektroniska öronmärken!... 5 Kom ihåg att fylla i produktionsplanen för 2011... 5 Full fart på Lantgårdens Bästa Expressko-linje... 5 Intensiv uppfödning ger bäst ekonomiskt resultat...6 Tjurarnas tillväxt ökar... 7 Observera dina svin!... 8 Nöjda svin ännu nöjdare skötare...9 Dyrare foder slaktviktens och foderutnyttjandets betydelse ökar... 10 Tillväxtuppföljning av slaktsvin i Anelma...11 Ny, rak linje ett lyft för både produkter och personal...12 Stark utveckling inom skivad chark... 14 Snellman investerar i finländskt kött... 14 LB-teamets kontaktuppgifter... 15 Satsning på kvalitet ger resultat Pågående år har som helhet varit ett positivt år för Snellman. Snellmans linje att marknadsföra basmat med lite högre kvalitet har rönt stor framgång och Snellman har åter stärkt sin marknadsposition i synnerhet inom kategorin för smörgåspålägg. Tillväxten kräver mer råvara och Snellman har under året lyckats höja slaktmängderna helt i enlighet med planerad budget. Snellmans köttanskaffning ökade under årets åtta första månader med 8,5 % (svin + 9 %, nöt +7 %). Kalvförmedlingen hölls under perioden januari-augusti på fjolårets nivå, men smågrisförmedlingen ökade med hela 16 %. Trots den kraftiga ökningen har smågrismarknaden hållits i rätt god balans. För detta vill vi också rikta ett tack till våra producenter och deras goda årsplanering. Gödsvinstallens insättningsplaner har under året hållit till nära 100 %. Resultatutvecklingen har under året varit positiv för chark och färdigmat. Köttförädlingens resultatutveckling pressas ändå av en kraftigt sänkt prisnivå i synnerhet för malet kött. Det senaste årets prisdumpning av marknadens mest populära produkt har varit mycket destruktiv för alla aktörer i branschen. Snellman har ändå även i år lyckats hålla producentprisnivån för både gris och nötkött på en god nivå i relation till landets medelpris. Hela landets köttproduktion stabiliserade sig under sommaren efter den kraftiga minskningen under våren. Den kilomässiga minskningen avtog bl.a. på grund av högre slaktvikter för svin. Under perioden januari-augusti var svinproduktionen i hela Finland enligt preliminära uppgifter 4 % och nötproduktionen 2 % under fjolårets nivå. Snellman höjde priset för gödsvin med 3 c/kg fr.o.m. vecka 35. Höjda spannmålspriser medför stora utmaningar i synnerhet för svinuppfödningen och fler höjningar är att vänta under hösten och vintern. För att mota de högre foderkostnaderna blir det samtidigt allt viktigare att ge akt på foderförbrukningen. Produktionskostnaden för svinkött kan också sänkas via högre medelvikt. TG Läs mer inne i tidningen! Snellman bygger ut slakteriet och kapaciteten ökar under de närmaste åren med 60 %. Läs mer på sid 14! 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

LB nöt Dags för elektroniska öronmärken! Seppo, Tanja och Annika Pesonen i Snellmans avdelning efter prisutdelningen. Pesonen belönades på Elomessut Snellman deltog i Elomessut, som arrangerades i Kiuruvesi 13 15.8. Snellmans positiva utveckling hade väckt uppmärksamhet även i nötstarka Övre Savolax. En del av det gångna årets tillväxt i nötanskaffningen kommer från just detta område. I samband med Elomessut belönade Kiuruvesi stad Tanja och Seppo Pesonen med Ung Producent-priset. Paret Pesonen har under flera år målmedvetet utvecklat sin nötproduktion och på samma gång hela sin gård. Grattis! I det dagliga producentlotteriet på Snellmans avdelning tillföll vinsterna följande personer: Jaana Pennanen, Kiuruvesi Satu Repo, Iisalmi Maria Lind, Kiuruvesi Vinnarna får vardera ett presentkort värt 50 euro. VH Det är roligt att hoppa i torrt hö. Enkla saker kan ge fina upplevelser. Tarja och Henri Lamberg höll öppet hus för konsumenter. Arrangemanget krävde mycket arbete, men det var det värt. Snellmans primärproduktion var väl framme under Elomessut i Kiuruvesi i augusti. Ibland verkade intresset vara lika stort på bägge sidor om stängslet. Våra kossor producerar eran mjölk Tillfället En dag på landet som arrangerades en julilördag på en mjölkgård strax utanför Uleåborg lockade över tusen besökare. Tarja och Henri Lambergs mjölkbesättning har 40 mjölkande kor och ungnöt. Målet med tillställningen var framför allt att presentera verksamheten på en lantgård för konsumenter, speciellt barnfamiljer. Besökarna erbjöds många olika saker att prova på, titta på och smaka på. Barnen kunde åka tramptraktor, meta i fiskdammen eller hoppa i höstacken. Det var också intressant att gissa vikten på kvigan i hagen och ge namnförslag till en av gårdens nyfödda kalvar. I tillställningen deltog bl.a. MTK-Pohjois-Suomi, Maaseutunuoret, Valio, Foder- Raisio och Snellman Tack till värdparet, talkofolket och alla samarbetsparter! På tramptraktorbanan var det full rulle hela dagen. VH Nu är det möjligt att fästa ett elektroniskt öronmärke i nötdjurets högra öra, vilket fungerar som hjälpmärke åt det traditionella huvudmärket i vänster öra. Tack vare att märket är litet, hålls det bättre på plats än det traditionella hjälpmärket. Mikrochipset i det elektroniska märket innehåller nötdjurets individuella födelseidentifikation, vilket gör det möjligt att identifiera djuret med en avläsningsapparat. Det här underlättar avsevärt identifieringen av djuret i kedjans olika skeden samt förbättrar arbetssäkerheten såväl på gården som i djurtransporterna. Vi rekommenderar både mjölk- och dikogårdar att märka nyfödda kalvar med det elektroniska märket. Ett tilläggspris för elektroniskt märkta förmedlingskalvar är på kommande under nästa år. Myndigheternas krav på två öronmärken för nötdjur gäller fortfarande och användningen av det röda ersättningsmärket fortsätter också som förut. Tilläggsuppgifter om användningen av öronmärken och priser finns på adresserna www.faba.fi och www.korvamerkit.fi Kom ihåg att fylla i produktionsplan för 2011 Produktionsplanen, ett av villkoren i Lantgårdens Bästa-avtalet, ska ifyllas före utgången av november (senast 30.11.2010) om man vill bli delaktig av Anelma-planeringstillägget 2 c/kg under nästa år. Det är enklast att fylla i planen direkt i Anelma. Kom ihåg att förutsättningen för att få fullt Anelma-tillägg (4 c/ kg) är att även djurens slaktanmälan görs via Anelma. Via Anelma sköter man också lättast om kedjeinformationskravet för nötdjur. Alla likviduppgifter överförs sedan tidigare automatiskt till Anelma och fr.o.m. nästa år sänds pappersversionen av likviden per post endast åt dem som inte får Anelma-tillägg, eller enligt separat begäran. I TjurPlus-avtalet gäller egna villkor angående kalvbeställningar, djurlagret och slaktanmälningar. Dessa har vi informerat noggrannare om i ett producentbrev som postades i september. Tilläggsuppgifter om hur man fyller i produktionsplanen får av Anumaija Viitala 044-7966397 eller anumaija.viitala@snellman.fi Full fart på Lantgårdens Bästa Expressko-linje Snabb avhämtning av utmönstrade kor är fortfarande mycket viktig för mjölkgårdar. Lantgårdens Bästa Expressko-linjen som öppnades i mars har varit en succé. Responsen har varit mycket positiv. Lantgårdens Bästa Expressko-verksamheten kommer att fortsätta och vi kommer under hösten att se över möjligheten att utvidga verksamhetsområdet. Expressko-beställningen görs via Anelma. Om anmälan är gjord före klockan 12.00 är avhämtningstiden beställningsdagen + 2 vardagar. Tjänsten erbjuds endast Lantgårdens Bästa-avtalsproducenter som har en gällande produktionsplan. VH 4 Maatilan Lantgårdens Parhaat Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

LB nöt Intensiv uppfödning ger bäst ekonomiskt resultat Driftsbidraget visar verksamhetens effektivitet Driftsbidraget fås när man räknar skillnaden mellan intäkterna från produktionen, dvs omsättningen, och produktionens utgifter. Det visar på produktionens effektivitet och tar i beaktande hela verksamheten på gården. Med driftsbidraget ska man kunna betala låneräntor, amorteringar och skatter och det ska även räcka till privathushållets konsumtion. Ju större driftsbidrag verksamheten ger, desto mer pengar finns till förfogande. Driftsbidraget kan förbättras genom att skära ner på produktionskostnaderna eller genom att höja intäkterna via effektivare produktion. Det lönar sig för varje nötköttsproducent att ta sig en funderare på om den egna gården ger bästa möjliga driftsbidrag. Optimering av slaktvikten förbättrar driftsbidraget I tabellen finns uträkningar för exempelgårdar med olika uppfödningsmodeller för 100 tjurplatser. I uträkningarna jämförs slaktviktens och uppfödningstidens inverkan på hela besättningens ekonomiska resultat. Uträkningarna är gjorda för tjurar av mjölkras som uppföds från mjölkkalvar till slakt. Uträkningarna tar hänsyn till slaktviktens inverkan på avräkningspriset och utfodringens inverkan på tillväxtresultaten. Stöden är uppskattade enligt tillgängliga uppgifter. I stöden beaktas hur tillväxttiden inverkar på det nya tjurbidraget. Enligt exemplet ger en intensiv 18 mån uppfödning från mjölkkalv till 335 kg slaktvikt bäst ekonomiskt resultat. Jämfört med en lägre slaktvikt är skillnaderna i driftsbidraget tusentals euro på årsnivå. Detta lönar sig att beakta även när man överväger gårdens betalningsförmåga. Det lönar sig inte att sända djuren till slakt vid för låg vikt, trots att likviderna behövs för att betala räkningar. För att bevara betalningsförmågan lönar det sig först att överväga andra lösningar och föda upp djuren till planerad slaktvikt. Målet för tjurar av mjölkras bör ligga på 330 340 kg slaktvikt. Köttiga och fettfattiga kroppar ger det bästa priset och det märks direkt i gårdens helhetsekonomi. Dra inte ut på uppfödningstiden EU:s nya nötbidrag betalas ackumulerat på basen av djurenheter i nötregistret. Det nya nötbidraget ackumuleras på basen av antalet dagar som djuret stått i uppfödarens register. Det lönar sig dock inte att förlänga uppfödningstiden, trots att det totala stödet för enskilda tjurar på detta sätt blir något större. En längre uppfödningstid är inte ekonomiskt lönsam i jämförelse med 18 månaders uppfödning, när man beaktar den lägre djuromsättningen. Ju längre uppfödningen är, desto färre tjurar slaktas på årsnivå. Detta syns direkt i resultatutvecklingen. Den verksamhetsmodell man väljer för produktionen är alltid gårdsspecifik. Man kan ändå konstatera, att intensiv uppfödning inom nötproduktionen fortsättningsvis ger det bästa ekonomiska resultatet. En ekonomiskt lönsam uppfödning ger även en bra grund för att bevara betalningsförmågan. Med hjälp av uträkningar kan man ta reda på en lämplig uppfödningsmodell för varje gård och kontrollera vad som lämnar kvar under strecket. Vet du hur mycket mer driftsbidrag du skulle få genom effektivare uppfödning? Johanna Lindvall Farmiluotsi Tjurarnas tillväxt ökar Tjurarnas dagstillväxt och slaktvikt stiger Tillväxtresultaten från årets första 6 månader visar på en god, kvalitativ utveckling. För den bästa fjärdedelen av TjurPlus-besättningarna ökade dagstillväxten med 17 gram (592 g/d) och medelvikten med 4 kg (340 kg). Nötkropparnas köttighet förbättrades också för den bästa fjärdedelen till 4,9, dvs i praktiken köttklass O. Det var positivt att även medelvikten för alla besättningar förbättrades. Medelvärdet för nettodagstillväxten steg med 14 gram (533 g/d) och medelslaktvikten med 4 kg (331 kg). Trots att djuren blev större och deras tillväxt var snabbare blev de ändå inte fetare än tidigare. Dessa resultat innehåller endast djur av mjölkras. Antalet förtidiga utmönstringar varierar kraftigt beakta produktionsmiljön! Enbart effektivitetsvärden såsom dagstillväxten berättar inte allt om produktionens skick. Det är viktigt att även se över i vilken grad djuren försvinner ur ladugården redan före slakttidpunkten. Hur stor är kalvdödligheten? I vilken grad måste jag göra mig av med djur t.ex. på grund av benfel? Om utmönstringsprocenten ligger på 2 3 är situationen under kontroll, men om talet närmar sig 10 är det skäl att skrida till åtgärder. Hur kan man förbättra miljön i produktionsanläggningen? Vartefter slaktvikten stiger ökar också djurens behov av utrymme. Djurtätheten får inte vara för stor under något skede av djurens uppväxt. En liten kalv behöver redan under drickfasen minst 2,5 m 2 utrymme. Under slutuppfödningen på spaltgolv behövs minst 3 m 2 /djur eller helst 3,2 3,4 m 2. I kalla djurstall är utrymmesbehovet ungefär det dubbla jämfört med varm spaltuppfödning. Dessa faktorer lönar det sig att beakta, i synnerhet när man planerar grundrenovering eller förstoring av ladugården. Slaktviktens utveckling, TjurPlus 350 kg 300 250 327 331 336 340 Ny sammanfattande rapport i Anelma Tjurar-kvigor är en ny rapport i Anelma. Den finns under rubriken slaktresultat till vänster i programmet. Andelen helt felfria djur (inga kasseringar) finns i tabellens högra kant. Tjurar-kvigor-rapporten öppnad i Anelma Den nya rapporten finns under rubriken Slaktresultat i Anelma. Producenten kan själv välja tidsperiod för rapporten. Programmet räknar ut medelvärden för olika nyckeltal under den valda perioden nertill i tabellen. Nytt är procenten friska djur, som visar hur stor andel av alla slaktdjur som varit helt felfria. I rapportens högra kant visas andelen friska djur på så vis, att om du sålt 10 djur varav en fått kassering av något slag (hel eller delkassering) så är procenten friska 90. Vi kommer att fortsätta utveckla rapporten bl.a. med grafik så att läsbarheten och tydligheten förbättras ytterligare och med jämförelsevärden för nyckeltalen. Dagstillväxtens utveckling, TjurPlus 600 g/d 500 400 519 533 575 592 VH Uppfödning av tjurar i 18 mån till olika slaktvikter Uträkningar/100 tjurplatser Slaktvikt, kg 290 335 Uppfödningstid, mån 18 18 Skillnad i driftsbidrag/år + 6 286 Uppfödning av tjurar till 335 kg slaktvikt med olika tillväxttider Uträkningar/100 tjurplatser Slaktvikt, kg 335 335 Uppfödningstid, mån 21 18 Skillnad i driftsbidrag/år + 2 289 200 150 100 50 0 TjurPlus TJurPlus medelvärde medelvärde 2009 1 6.2010 TjurPlus bästa fjärdedel 2009 TjurPlus bästa fjärdedel 1 6.2010 Slaktvikten fortsätter att stiga i TjurPlus-besättningarna. 300 200 100 0 TjurPlus TjurPlus medelvärde medelvärde 2009 1 6.2010 TjurPlus bästa fjärdedel 2009 TjurPlus bästa fjärdedel 1 6.2010 Dagstillväxtens utveckling har varit positiv. Dagstillväxten räknas ut som nettodagstillväxt från födseln, där 16 kg avdragits från slaktvikten (uppskattad köttvikt vid födseln) och delats med tillväxttiden. 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Maatilan Parhaat Bästa info 7

LB svin Observera dina svin! Varför ska man observera svinen? Svinskötare med skickligt svinöga är guld värda. En avvikelse i svinhuset som uppmärksammas i tid minskar veterinärbesök och medicineringskostnader. Korrigeringar som görs baserat på noggranna allmänna iakttagelser förbättrar produktionsresultaten. Grisningsprocenten förbättras, antalet sålda grisar/sugga stiger, dagstillväxten och foderutnyttjandegraden förbättras, dödligheten sjunker, sjukdomstrycket minskar mm. Betydelsen av att ha tränat svinöga växer med större besättningar. Ett tränat öga ser det sjuka djuret bland de friska. Att snabbt hitta ett svin som börjat halta underlättar de fortsatta åtgärderna. I moderna svinhus strävar man efter att automatisera rutinarbeten. Automatiska utfodringsapparater, datorstyrd luftkonditionering m.m. befriar skötaren från en del rutiner. Hur den extra tiden används märks ofta i produktionsresultaten. Man bör alltid använda mätbara resultat som stöd för sina iakttagelser. I slaktsvinshus har man tillväxtuträkningar och slaktrapporter som hjälpmedel för att hitta faktorer som borde korrigeras. När man jämför uppfödningsomgångarna med varandra får man en bild av hur bra informationen har utnyttjats. I en suggbesättning styrs observationerna av rapporterna som fås ur produktionsuppföljningsprogrammet. Brunsten har alltid varit och kommer alltid att vara en av de viktigaste sakerna att följa med. En låg omlöpningsprocent tyder på yrkesskicklighet på semineringsavdelningen. Om gården däremot har problem med betäckningen ska observationerna koncentreras till semineringen och uppföljning av dräktigheten. På grisningsavdelningen är uppföljningen av diande suggors aptit mycket viktig. En minskad aptit kan bero på många saker, men det viktigaste är att först märka och ta hand om suggan som inte äter. Hur mycket den diande suggan äter och dricker har en direkt inverkan på grisarnas hälsa. Ett ännu viktigare mått än avvanda grisar är mängden sålda grisar per sugga. Pengarna kommer från sålda grisar, inte avvanda. En hög dödlighetsprocent och svag tillväxt på avvänjningsavdelningen ger orsak att flytta uppmärksamheten till avvänjningsavdelningen. Diarréproblem, blek hudfärg och svansbitning i tillväxtavdelningen är tecken på allvarliga problem i miljön, management eller i fodret. De tidigare nämnda problemen är allmänna och korrigerar sällan sig själv. När man via observationer har hittat något som borde korrigeras måste Grisarna på bilden har nyss diat. De främre spenarna ger längre mjölk än de bakre. Grisen som går på plattan har troligen diat av de bakre spenarna, och får inte så mycket mjölk som den skulle vilja ha. I boxen finns som tur tilläggsfoder att mätta magen med. Grisarna är ganska röda, så järntillförseln har lyckats. De grisar som ligger på plattan ligger långt från värmelampan, så det lönar sig att lyfta den högre eller släcka den. det lönar sig inte att ensam grunna på problemet. Veterinär, produktionsrådgivare, foderkonsulent eller en annan svinskötare är exempel på personer man kan diskutera med för att hitta en lösning. Det viktiga är att hitta orsaken till problemet så fort som möjligt I sjukdomsärenden diskuterar man med veterinären om vård och förebyggande åtgärder. Lösningen till utfodringsproblem får man ofta genom att korrigera foderrecepten och uppdatera dem regelbundet. Största delen av problemen löser sig oftast med svinskötarens egen insats. Att kontinuerligt utveckla sitt svinöga och att på basen av produktionsrapporterna göra iakttagelser garanterar att svinföretagaren klarar sig nu och i framtiden. ProAgria Köttkompetenscenter erbjuder en tjänst, där man på svinföretagarens egen gård går igenom vad som behöver observeras i besättningen. Idén med tjänsten är att förbättra svinföretagarens observationsförmåga i svinhuset och samtidigt ge förslag på korrigerande åtgärder, med vilka de utvecklingspunkter eller problem som rådgivaren har hittat kan lösas. Harri Äijö ProAgria Köttkompetenscentrum ProAgria Köttkompetenscentrets svinrådgivare Harri Äijö, telefonnummer 040 5587597, kan hjälpa dig att träna din iakttagelseförmåga i svinhuset. Djurens beteende avslöjar skötarens relation till djuren. När djuren är lugna kan Tomi Lindroos göra nödvändiga iakttagelser. Nöjda svin ännu nöjdare skötare Störande beteende, svansbitning, efterblivna grisar, diarré låter säkert bekant för alla grisproducenter. Sådant förekom också i Tomi och Tuire Lindroos svinhus. I samband med att gården utvidgade sin verksamhet köptes ett svinhus som inte motsvarade grisande suggors och särskilt inte avvanda grisars behov. Den opraktiska inredningen gjorde rutinarbetena arbetsdryga och tidsödande. Tomi och Tuire, som var ivriga att lyssna och lära sig nytt, frågade efter förslag till förbättringar från många olika håll. Bättre omgivning Renoveringen påbörjades och en ny avvänjningsavdelning såg snart dagens ljus. I boxarna där grisarna hålls kullvis installerades först en utfodringsautomat som var endast en halv meter bred. Det var först när man följde med grisarnas beteende och begrundade saken ur det enskilda djurets synpunkt som man insåg att det inte fanns tillräckligt med utfodringsplatser. Avvanda grisar rör sig, sover och äter tillsammans, så därför installerades en andra foderautomat i boxarna. Tack vare tilläggsutrymmet kan alla nu äta samtidigt. Nu kan Tomi och Tuire aktivera grisarnas ätande några dagar efter avvänjningen genom att dela ut en liten extra fodergiva i fodertrågen några gånger om dagen. På så sätt höjer man mängden foder som grisen äter per dag och ökar också antalet gånger som grisen äter. Det leder till att grisen lär sig att det hela tiden finns tillgång till foder och att den i lugn och ro kan äta sig mätt. Då undviker man också det glupska ätande som ofta förekommer 3-5 dagar efter avvänjningen och den diarré som följer på det. Fodret och utfodringssituationen blir ingen återkommande minimifaktor i grisens liv, vilket skulle kunna orsaka störande beteende eller åtminstone öka risken för det. Detsamma märktes också med de större, avvanda grisarna. Mängden foderautomater och trågutrymme har ökats i de stora boxarna med 40 60 grisar, med väldigt positiva resultat. Enligt husbonden måste man ännu ytterligare öka på matplatserna så att alla som vill ryms att äta samtidigt. När det inte finns tillräckligt med rum för att äta räcker inte ens riklig halmtillgång eller annat stimulerande material för att hindra förekomsten av svansbitning. Avvänjningen orsakar redan i sig mycket stress för grisen. Därför ska man minska på övriga stressfaktorer så mycket som möjligt. Tillsammans med andra faktorer som styr ätbeteendet, så som foderutdelningsteknik, vattentillgång, belysning, temperatur, ventilation (drag), luftfuktighet, gruppstorlek, skötare osv, är fodret en av de viktigaste faktorerna i svinens grundbehov. Därför får fodret inte vara något som svinet måste slåss om. Beteendet inlärt eller en följd av omgivningen Unga djur lär sig saker genom att lyssna/härma sin mor och andra individer i samma omgivning, samt genom att själva försöka hitta lösningar för att klara sig under rådande omständigheter. Diande grisar kallas samtidigt till att äta genom suggans läten. Senare kan till exempel foderutdelningsapparatens ljud fungera som en utlösande faktor för något visst beteendemönster. Det sker allmänt särskilt i grupper med begränsad utfodring, som t.ex. i slaktsvinshus och sinsuggsavdelningar i suggbesättningar. Skötaren kan också styra djurens inlärning när man försöker få de bästa förutsättningarna för grisens tillväxt. Svinen har naturliga behov och genom att tillgodose dem kommer man till ett bra resultat eller minskar förekomsten av problem. Genom att iaktta djuren, fundera på orsaker till djurens olika beteenden och utveckla produktionen enligt det får man nöjda svin och en ännu nöjdare skötare. MH man hitta orsaken till problemet. Ibland hittar man orsaken lätt, ibland finns det flera alternativ. Viktigt är att problemet inte sopas under mattan, utan att man Boxens temperatur verkar lagom. Grisarna ligger under taket sida Fäst leksaken som på bilden eller på väggen mittemot fodertråget. På bilden är vattennippeln på en bra höjd. Vattentrycket är Eftersom svinen avger avföring när de är aktiva är det bra om rätt när det inte strittar vatten omkring. Däremot, om det inte vid sida. Djuren längst ut i kanten ligger på mage, så trivseltemperaturen är närmare sval än varm. Grisen vid bakre väggen i mit- leksaken finns på gränsen till spaltgolvet. En bra leksak är sådan kommer tillräckligt med vatten börjar många grisar samlas aktivt försöker hitta orsaken. Utnyttja Boken om sviniakttagelser finns på finska och engelska och kan beställas av ProAgria, www.proagria.fi. ten ligger på boxens varmaste ställe, ändå söker den en varmare att grisarna får loss något från den. På bilden ser man hur grisarna runt nippeln när en gris dricker. När grisarna växer är den övre ditt eget nätverk, för plats. Det här kan vara tecken på t.ex. begynnande diarré. Fäst under taket får vila i fred trots att en del grisar vill leka. vattennippeln på rätt höjd. Då man placerar nippeln på mitten av extra uppmärksamhet vid den här grisen. spaltgolvet och mittemot fodertråget får grisarna dricka i lugn och ro. 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

LB svin Dyrare foder - slaktviktens och foderutnyttjandets betydelse ökar Dyrare foderpriser ställer högre krav på slaktsvinuppfödningens planering och uppföljning. Slarvig utfodringsplanering och små missar i uppfödningen kan bli verkligt dyra för uppfödaren. Redan små variationer i foderutnyttjandet skapar kostnadsvariationer på 5-10 c/kg. Genom att höja svinens medelvikt med 5 kg kan man sänka produktionskostnaden med 3-4 c/kg. Preliminära uppgifter från Anelma-svinpartiuppföljningen visar att det även i praktiken finns betydande skillnader mellan svinpartierna. Högre vikt ger bättre bidrag Snellman betalar högsta priset för svin i viktintervallet 80-101 kg. Svinens medelvikt har under de fem senaste åren varit ca 92 kg. Snellmans viktprissättning och uppfödning med finländska svinraser möjliggör ändå ännu högre medelvikter på ända upp till 98 kg. Det lönar sig alltid att låta svinpartiets bästa grisar växa till 100 kg. Via en simulering framgår att bidraget för enskilda svin på 105 kg blir högre än för de svin som slaktas vid 90 kg, trots att kilopriset sjunker en aning. Högre medelvikter kräver därför noggrann planering och uppföljning. Dessutom gäller högre krav på djurmaterialet, men den höjda vikten möjliggör samtidigt ett högre pris för smågrisarna. I varje svinparti finns även svagare individer och det är alltid en bedömningsfråga hur länge det lönar sig att hålla kvar de långsamt växande grisarna i partiet. Ur Snellmans köttförädlings synvinkel är gödsvinens nuvarande medelvikt redan ganska optimal, men vi är beredda att låta medelvikten stiga för att förbättra svinuppfödningens bidrag. Gödsvin på över 108 kg är däremot inte önskvärda ur produktionens synvinkel. Fodret är mera än /ton I gödsvinsuppfödningen varierar svinens foderutnyttjandegrad i huvudsak mellan 2,6 och 3,1 fe/kg tillväxt. De genetiskt bästa individerna klarar sig med ca 2,2 fe/kg. Vid högre slaktvikter åtgår mer foder per kg tillväxt och den genomsnittliga foderutnyttjandegraden måste därför alltid jämföras med svin i samma viktklass. Marginalfoderförbrukningen vid högre vikter är beroende av djurens genetiska nivå. I takt med att foderpriserna stiger blir foderförbrukningen allt mer avgörande för det ekonomiska resultatet. Om svinpartiets foderutnyttjande förbättras med 0,5 fe/kg betyder det att produktionskostnaden sänks med 10-12 c/kg. Ju högre foderpris desto större blir inbesparingen vid bättre foderutnyttjande. Utfodringsplanernas tillförlitlighet och foderutnyttjandet har i praktiken varit svåra att mäta och det har varit svårt att beräkna variationernas inverkan i direkta pengar. En foderutnyttjandevariation på några decimaler syns inte med blotta ögat. Tack vare Anelmas nya uppföljningsrapporter får svinuppfödarna nu en praktisk möjlighet att följa upp utfodringsplanerna och hur de verkliga foderkostnaderna inverkar på lönsamheten för olika slaktpartier. Uppföljningen förutsätter naturligtvis att man har teknik för att noggrant mäta foderåtgången i svinhuset. I Snellmans uppföljningsrapporter fås de flesta indikatorerna separat för sogrisar och kastrater även om de uppföds i gemensamma boxar. Uppföljningen visar att kastraterna växer bättre (ca 30-40 g/d), men att de samtidigt har betydligt lägre köttprocent (59,3 vs 61,2). Medelköttprocenten för alla Snellmans grisar har i år varit 60,4. Foderuppföljning könsvis kräver separat uppfödning. Diskutera möjligheterna med LB-rådgivningen. TG Tillväxtuppföljning av slaktsvin i Anelma Idén med Anelmas tillväxtrapport är att göra det möjligt för slaktsvinsuppfödare och i viss mån för integrerade besättningar att följa med slaktsvinens tillväxt. För producentens del är det viktigt att uppföljningen är lätt att göra, något man strävat efter och fortfarande utvecklar. Uppgifterna om svinpartier och enskilda svin flyttas automatiskt från slakteriet till Anelma, producentens uppgift är närmast att kontrollera att uppgifterna stämmer och att komplettera uppgifterna med den information som bara producenten har, d.v.s. grisar som dött och foderförbrukningsuppgifter. Partierna flyttas till lagret för att växa och därifrån till slakt, tillväxtrapporten del 1 Efter att grisarna levererats till slaktsvinshuset och uppgifterna behandlats på LB-kontoret får producenten ett meddelande i Anelma om att uppfödningsomgångens uppgifter har anlänt. Producenten flyttar svinpartiet till svinlagret till önskad avdelning. När slakttidpunkten närmar sig anmäler producenten djuren till slakt från lagret och tatuerar djuren med avdelningsnummer som motsvarar avdelningsnumret i svinlagret i Anelma. Vartefter som slaktuppgifterna blir färdiga minskar djurmängden i svinlagret. Via svinlagret anmäler producenten de djur som dött/avlivats. Så producenten har endast tre uppgifter: flytta grisarna till lagret, tatuera grisarna med avdelningsnummer och anmäla döda djur till lagret. Därefter räknar Anelma automatiskt ut t.ex. dagstillväxten och andra nyckeltal. Simulering av gödsvinproduktionens bidrag för eget arbete och kapital med Snellmans producentprissättning Ur exempelkalkylerna framgår slaktsvinuppfödarens möjligheter till bidrag för eget arbete och kapital när foderblandningens genomsnittliga pris är 223 /ton, smågrispriset är 66 /st (+ 2 % dödlighet) och slaktsvinpriset 1,53 /kg. Foderutnyttjandegraden har beräknats på två nivåer. Inga stöd har beaktats. Det framgår att foderutnyttjandet och slaktvikten är av avgörande betydelse för täckningsbidragets storlek. I simuleringsmodellerna har beräknats att svinens köttprocent sjunker med 0,5 enheter per 10 kg högre slaktvikt, vilket sänker producentpriset vid högre vikt. I praktiken är köttprocentfallet mindre för sogrisar. En högre marginalfoderförbrukning för större svin har beaktats. Vid 90 kg slaktvikt har marginalfoderförbrukningen (fe/kg tillväxt) i kalkylerna beräknats vara + 0,45 fe/kg jämfört med de första 75 kilona, vid 100 kg + 0,66 fe/kg. 22 163 90.1 60.5 68 95 06.07.2010 110 92.1 61.2 67 43 Rapportens uppgifter Levererade grisar, st. Sogris Kastrat Alla Grisarnas medelvikt, kg 392 Kvalitetsklass 31.8 45 Slaktade, st. 180 205 385 Köttprocent 61.8 59.7 60.7 Friska 93.3 90.2 91.7 Tillväxtdagar, d 109 106 107 Tillväxtdagar MAX, d 112 112 112 Slaktvikt, kg 90.4 91.3 90.9 Godkända kilon, kg 16235.0 18629.5 34864.5 (180 st, 90.2 kg/st) (205 st, 90.9 kg/st) (385 st, 90.6 kg/st) Uppskattad levandevikt, kg 122.1 123.3 122.8 Dagstillväxt, g/d 829 863 850 Grisar som dött under 2 vk, st. 0 Döda, st. 7 Dödlighets % 1.8 Foderförbrukningsuppgifter och ekonomiska nyckeltal, tillväxtrapporten del 2 När avdelningen/omgången är utslaktad kontrollerar producenten uppgifterna och sparar tillväxt- och slaktuppgifterna. Det här kan producenten göra direkt efter att slaktuppgifterna är färdiga. Som följande steg ska producenten ur den egna foderbokföringen eller av utfodringsautomatens uppgifter kontrollera mängden foder som svinpartiet har ätit och sedan spara uppgifterna i Anelma på omgångens tillväxtrapport. Efter detta får producenten resultaten på uppfödningsomgången, uträknat på basen av grisarnas pris och vikt, döda djur och mängden foder de ätit, slaktsvinens slaktuppgifter och avräkningspriser. I rapporten finns slaktresultaten skilt för sogrisar och kastrater. Det viktigaste målet med tillväxtrapporten är att samla ihop de rörliga kostnader som hör ihop med en uppfödningsomgång och ge en möjlighet till att kritiskt granska arbetet hur väl utfodringsplanen och utförandet av den lyckades och hur övriga åtgärder som producenten gjort under uppfödningsomgången påverkade resultatet. Omfattning och resultat Tillväxtrapportens första del har beräknats för 90 % av de smågrisar som förmedlades under årets första kvartal. Ungefär hälften av producenterna har också fyllt i rapportens andra del, dvs. foderuppgifterna. Vi berättar mer om uppföljningens resultat i nästa LB-tidning och på höstens producenttillfällen. Redan nu kan man se att griskvaliteten (MPindex) verkar ha en klart positiv inverkan på tillväxt, köttighet och foderförbrukning. När man använder rapporten och bekantar sig med den, så har det visat sig vara lättare än vad man först trodde Foderförbrukningsuppgifter finns i utfodringsapparaten sedan många år, men jag har inte egentligen granskat dem förrän nu Varför är produktionsuppföljningen viktig? Producenterna och de som jobbar med foderfrågor lägger ner mycket jobb på att optimera foderblandningen och för att få utfodringen att motsvara svinens behov. Producenten följer med slaktsvinens aptit och justerar portionsstorlekarna, dels för att maximera foderåtgången och dels för att minimera svinn och mängden förbrukade foder-kg/producerat kött-kg. Detta är viktigt för en lönsam produktion, vilket syns i exemplet bredvid. Lika viktigt är också att skicka svinen till slakt vid rätt slaktvikt, vilket också syns i exemplet. Man ska koncentrera sig på att uppskatta vikten och vid behov använda hjälpmedel för det innan man anmäler djuren till slakt. Även de könsspecifika tillväxtegenskaperna bör beaktas redan då grisarna tas emot. Genom att könssortera och föda upp grisarna skilt kan man förbättra sogrisarnas dagstillväxt och höja på kastraternas köttprocent. Laura Ehlers bistår producenterna i användningen av svinlagret. Hon konstaterar att redan nu ser man hur producenterna följer med skillnaderna mellan tillväxtrapporterna, särskilt dagstillväxten är intressant. Eller så säger producenterna som har den förra rapporten i färskt minne att den här nya omgången växer nog Exempel 1: Bra foderutnyttjande. Exempel 2: Dåligt foderutnyttjande. bättre. MH (75 kg: 2,50 fe/kg, 90 kg: 2,58 fe/kg, 100 kg: 2,63 fe/kg) (75 kg: 3,00 fe/kg, 90 kg: 3,08 fe/kg, 100 kg: 3,13 fe/kg) 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

färskkött 1. Ny, rak linje ett lyft för både produkter och personal 1. 1. Köttet som ska malas flyttas från standardiseringen med transportband till stora silon i partier om 2 500 kg. När råvaran endast hanteras maskinellt blir produktsäkerheten ännu bättre. Snellmans färskköttavdelning fick i början av året nya utrymmen som innebar ett riktigt lyft för både personal och produkter. När de sista installationerna gjordes i juli fick köttpackpersonalen en rak, automatiserad produktionslinje att arbeta med. Hela avdelningen finns nu i ett sammanhängande utrymme, säger produktionschef Roland Snellman. När vi minimerat behovet av mellanlagring har vi ännu bättre kontroll över produktsäkerheten och höjer kapaciteten avsevärt. Robotar och automatik förbättrar ergonomin och hygienen Vi har fokuserat på att avlägsna arbetsmoment som innebär tunga, återkommande lyft, berättar arbetsledare Sami Virtanen. Därför har vi satsat på transportlinjer och att plockning av askar i lådor och pallsättning sköts av robotar. Sami Virtanen är speciellt nöjd med att den interna logistiken nu fungerar så mycket bättre. Köttråvaran för maletkött förflyttas med transportlinje från standardiseringen till stora silon, därifrån vidare till förpackning. Närheten till de andra avdelningarna gör också att samarbetet och ansvarsfrågorna fungerar bättre. Kapaciteten och effektiviteten har ökat kraftigt, säger Roland Snellman. Vi packade tidigare totalt 240 ton färskt kött i veckan. Med nya köttpack är kapaciteten det dubbla. Arbetsledare Sami Virtanen och produktionschef Roland Snellman har all orsak att vara nöjda med den nya köttpackavdelningen. Bilder på denna sida: 1. Standardiseringen är köttförädlingens dunkande hjärta. Här förbereds köttet för produktionen. Det ska vara rätt råvarublandning, rätt fetthalt, rätt temperatur... Dagligen passerar 50 55 ton kött genom maskineriet. Efter att köttråvaran gått in i standardiseringen är de första händer som rör vid köttet konsumentens egna vid tillagningen. 2. Packningen av askar i lådor sker med hjälp av robot - ett monotont arbetsskede som inte längre belastar personalen. 3. Pallsättningen före expeditionen är en av de tunga arbetsskeden som nu sköts automatiserat av en robot. 4. Kött som ska tärnas fryses vanligen ner, därför kräver hanteringen av färska tärningar och strimlor helt egna lösningar. Inför förnyelsen sökte man efter en maskin som specifikt klarar av att hantera färskt, ofruset kött. En av lösningarna är att tärningarna leds med hjälp av skruvar från vågen ner i förpackningen. Personalen övervakade maskinen endast vid inkörningsskedet, därefter fungerar den helt automatiskt. 2. 3. 4. 2. 2. Ca 27 ton maletkött tillverkas varje dag. Det handeln beställer på kvällen kan konsumenterna plocka ur hyllan 1½ dag senare. 3. Maletköttlinjen är helautomatiserad ända fram till förpackning. Även materiallogistiken har effektiverats i och med att förpackningsmaterialet förvaras i mellantaket och hämtas automatiskt av packningslinjen. 3. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

Snellman-nytt Stark utveckling inom skivad chark Snellman har under 2010 haft en mycket stark utveckling inom skivad chark. Vår marknadsandel inom skivad chark växte med 3,5 4 procentenheter under några månader, vilket är en dramatisk ökning, berättar Peter Fagerholm, marknadsföringsdirektör. Bakgrunden till tillväxten är kampanjen om Snellmans värderingar enkla, raka budskap om färre tillsatsämnen och mer kött. Fortsatt kraftig försäljningsökning under sommaren Utvecklingen var positiv redan under våren och försäljningen fortsatte växa kraftigt även under sommaren. Snellman delar idag toppositionen inom skivad chark med Atria. Eftersom allt fler konsumenter intresserar sig för vad maten innehåller ser Peter Fagerholm en klar fortsättning på årets utveckling. Vi tror att de konsumenter som är intresserade av våra argument är så många, att vi Höstens nyhet: Riktigt mör rökt nöt och palvad skinka. kan öka våra marknadsandelar ytterligare. Även i Tyskland har flera tillverkare lyft fram liknande argument på sina förpackningar. Det är med andra ord en stark trend vi ligger i. Marknadsledare inom medwurst Inom medwurst är Snellman marknadsledare med ca 20 % av marknaden, en mycket stark position man ser fram emot att stärka ytterligare. Vi har vuxit mycket kraftigt inom medwurst de senaste två åren, säger Peter Fagerholm. Men det är inte konstigt: vi har en ny medwurstfabrik, väldigt bra medwurstutbud, vi ligger kvalitetsmässigt rätt med allt från specialprodukter till basmedwurstar och vi har också nya produkter på kommande. Kötthalten allt viktigare Helköttsprodukterna är den största produktgruppen inom skivad chark. Snellman är även här marknadsledare med en andel på ca 23 %. Det har varit svårt att få tillväxt inom helkött och priskriget har stundvis varit mördande, säger Peter Fagerholm. Men vi tror på vår policy att kötthalten ska ligga på minst 80 % och konsumenterna har också börjat förstå och reagera på detta. Är det kött eller vatten jag köper? Totalt sett är vi nöjda med utvecklingen och tror vi har möjlighet att växa ännu mer. Nästa år kommer att se riktigt intressant ut! HJ Vasa Björneborg Karleby Jakobstad Seinäjoki Södra nötområdet Tammerfors LB Svin Uleåborg Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi Vesa Hihnala LB fältchef 044-796 6345 LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt Matti Kastarinen LB fältrepresentant 0500-263 995 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Pekka Taipale områdesansvarig norra området 0500-265 635 Avelsdjursförmedling Faba Svin Ab Kaisa Kärnä kaisa.karna@faba.fi 0400-614 079 (må-ti) Moderskapsledig fr. 1.11 Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området 044-796 6545 Jarmo Niemelä ombud södra området 0500-369 597 Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B 68600 Jakobstad tel * 06 786 6111 fax 06 786 6184 anelma@snellman.fi http://anelma2.snellman.fi Anumaija Viitala kalvförmedling 06-786 6397 044-796 6397 Snellman investerar i finländskt kött Martti Hassila LB fältchef (06) 786 6344 044-796 6344 Reijo Lintulahti LB svinkonsult 044-796 6542 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Laura Ehlers LB produktionshandledare 044-796 6398 Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) 786 6331 044-796 6331 Ritva Tuppurainen ritva.tuppurainen@ faba.fi 0400-614 112 (må-ti) fr.o.m. 1.11 Snellman går in för ett nytt investeringsår och bygger ut slakteriet på Granholmen för ca 10 milj. euro. Byggnadsarbetet inleds redan i år och den nya anläggningen planeras tas i bruk hösten 2011. Efter utbyggnaden kommer nöt och svin att slaktas på separata linjer. Vi har redan under två-tre års tid kört på överkapacitet i slakteriet, säger Martti Vähäkangas, vd för Snellman-koncernen. Frågan gällde främst i vilken ordning vi skulle göra de olika investeringarna på Granholmen. En satsning på inhemsk köttråvara Under de 15 år Snellmans nuvarande slakteri varit i bruk har anskaffningsmängderna nästan fyrfaldigats, från 8 milj. kg till 29 milj. kg. Med investeringen ökar slaktkapaciteten med 60 % till ca 45 milj. kg i året. Vi betonar vikten av inhemsk köttråvara i all vår marknadsföring, säger MarttiVähäkangas. I takt med den ökade produktionen efter investeringen kommer vi att öka anskaffningsmängderna och utvidga producentsamarbetet. Stor satsning på produktutveckling Inom köttförädlingen har man arbetat hårt med produktutvecklingen och minskat mängden tillsatsämnen samt förbättrat produkterna ända från grundfaktorerna. Försäljningsmängderna har ökat både inom färskkött och chark och på medwurstsidan lanserades under året många nya produkter. Snellman-koncernens VD Martti Vähäkangas Under hösten ser med tillförsikt på framtiden. gick vi in för en stor förändring när vi började tillverka tärningar och strimlor av färskt, ofryst kött, berättar Martti Vähäkangas. Vi har fått mycket god respons från handeln för detta. Produkterna har märkbart bättre kvalitet och konsumenten märker tydligt skillnaden när köttet inte blivit fryst under produktionen. Färdigmat går framåt I Finland har Snellmans färdigmatskoncept gett goda resultat och i Sverige går man som bäst in för att koncentrera produktionen till en ny färdigmatsfabrik i Nacka i Stockholmsområdet. Carolines Kök AB, som hör till Snellmankoncernen, tar i bruk den nya fabriken i början av 2011. Investeringarna i Sverige är en del av Snellmans färdigmatsstrategi. Genom arrangemangen strävar vi till att få en betydande andel av den svenska färdigmatsmarknaden. HJ LB Kontoret e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi 14 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 15 Mona Julin logistikchef (06) 786 6343 044-796 6343 Brita Wiik likvidansvarig (06) 786 6323 Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) 786 6342 044-796 6342 Trafikanter Henry Ahlvik smågrisförmedl. trafikant 044-796 6555 Peter Björk anskaffningstrafikant södra området 0500-263 996 Christer Sundqvist kalvförmedlings- och slakttrafikant 0500-264 570 Jukka Takanen, Mauri Takanen anskaffningstrafikant norra området 040-515 5702 0400-367 400 Kari Peltola slaktsvinstrafikant 0400-521 250 Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik. norra området 0400-379 977 Eero Sallinen, Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området 0400-384 180 040-554 3621

120865 Herr Snellmans STRIMLOR OCH TÄRNINGAR är tillverkad av färskt, finländskt kött som inte varit fryst. TUORETTA PAKASTAMATONTA SUOMALAISTA LIHAA FÄRSKT FINLÄNDSKT KÖTT