Motivation Tillgänglighet Samarbeten En rapport om bred rekrytering till högre utbildning Sveriges förenade studentkårer
Förord SFS syn på högre utbildning är att alla ska ha samma möjlighet att läsa vidare på högskola oberoende av kön, ålder, socialbakgrund och andra liknade faktorer. I dagsläget ser tyvärr situationen gravt annorlunda ut. Den som är uppväxt i Danderyd har tio gånger så stor sannolikhet att läsa vidare som den som är uppvuxen i Årjäng och den vars föräldrar har doktorerat återfinns nästan fyra gånger så ofta i högre studier än barn till de som enbart har en grundskoleexamen. Med sådana skillnader är det svårt, om inte omöjligt, att inte se att det finns strukturer som puttar in vissa i akademin medan andra får kalla handen. SFS och våra medlemmar har länge krävt att högskolorna själva måste ta ett större ansvar för dessa frågor, då det inte räcker att rycka på axlarna och säga att världen ser ut som den gör. Högskolor och universitet måste se över sin information, sin långsiktiga rekrytering och i sina stödsystem, så att allt inte riktar sig mot en kärntrupp av barn vars föräldrar själva har en akademisk utbildning. Detta är delvis en demokratisk rättvisefråga, då utbildning ofta är kopplad till din möjlighet att påverka samhället men även en samhällsekonomisk angelägenhet. Om Sverige ska kunna fortsätta vara en konkurrenskraftig kunskapsnation så kan vi inte godtyckligt sålla bort 10 000 tals ungdomar långt innan de haft möjligt att ansöka genom att samhället övertygar dem om att högre studier inte är något för dem. Stefan Björk Vice ordförande Sveriges förenade studentkårer Som tur är inte SFS ensamma om att se detta problem, utan det finns många andra där ute som även de ser det som självklart att högskolan inte bara ska rikta sig mot ett par få. Tyvärr sker deras arbete ofta i skymundan, och möjligheten för andra att ta åt och lära sig av deras framgångar och motgångar blir därför onödigt begränsade. Det är med detta som bakgrund vi i SFS publicerar denna rapport. Dels för att uppmärksamma det arbete som faktiskt sker, dels för att uppmuntra andra och dels för att ge goda exempel på hur man kan arbeta framgångsrikt med dessa frågor
Innehåll Bakgrund 4 Goda exempel på bred rekrytering 5 Studie- och kärriärvägledningssamverkan 6 Teknikerjakten 8 Esmeralda 10 Flexibla studieformer 12 Huddinge gymnasium 13 Co-op-utbildning 14
Bakgrund En rapport med goda exempel på hur universitetet och högskolor kan arbeta med bred rekrytering är inget nytt påfund. 2000 presenterade HSV en rapport med titeln Goda exempel med fokus på hur högskolor och universitet kan arbeta med dessa frågor. 1 I den undersökningen omnämns några lärosäten och projekt som exempel på hur arbetet med att skapa en bred rekrytering inom den högre utbildningen kan bedrivas. Ett projekt som presenterades var Bryt-projektet på dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm som syftade till att pröva en rekryteringsmodell som lockar män till lärarutbildningen. 2 HSV gjorde även 2007 en stor utvärdering av alla lärosäten i Sverige om hur de arbetar med breddad rekrytering i enlighet med högskolelagen 3, vilken ställer krav på att lärosätena ska ha en handlingsplan för dessa frågor. 4 HSV konstaterar i utvärderingen att det pågår ett arbete av varierande slag på lärosätena i Sverige, men det är få lärosäten som kan visa på att de har lyckats med en reell breddning av rekryteringen de senaste fem åren. Utredarna presenterade några områden som kräver större arbetsinsatser och som på ett positivt sätt påverkar mångfalden i studentpopulationen. HSV lyfter framförallt fram utbildningar som är anpassande till arbetsmarknadens behov. Dessa utbildningar har i större utsträckning en högre andel studenter från underrepresenterade grupper. Dessutom rekommenderas en större samordning mellan utbildningssamordnare på olika nivåer. 5 Snedrekrytering diskuteras i ett stort antal rapporter och då ofta som ett problem. Trots det stora intresset för denna fråga och de många projekt som bedrivs är det sälla bra exempel med bred rekrytering lyfts fram. En möjlig orsak är att uppföljningen på de projekt och verksamheter som finns ofta är komplicerad och bristfällig. Bred rekrytering är ett område som i många fall har blivit en viktig del av mångfaldsarbete på universitet och högskolor. Definitionen av vad begreppet bred eller breddad rekrytering omfattar och avser har på senare tid i allt större utsträckning varit ämne för debatt. Högskoleverket poängtera i sin utvärdering av arbetet med breddad rekrytering att det är hög tid vidga begreppet breddad rekrytering och i större utsträckning fokusera på mångfalden i studentpopulationen och på genomströmningen än på den faktiska rekryteringsprocessen 6. Denna åsikt ligger i linje med utvecklingen på det internationella området. De internationella samarbeten som bedrivs med fokus på breddad rekrytering har bidragit till att introducera begreppet breddat deltagande (widening participation), vilket har fått en allt mer framträdande roll. Breddat deltagande anses på ett bättre sätt fånga upp vikten av ett kontinuerligt arbete med mångfald som inte endast fokuserar på rekryteringen. SFS har valt att i denna rapport använda begreppet bred rekrytering, och då enbart fokuserat på åtgärder som syftar till arbetet som är kopplat till själva rekryteringen. I de fall något av lärosäten har valt något annat begrepp används det som lärosätet föredrar. De problem som uppstår när det inte finns ett enhetligt begrepp eller definition kommer inte att granskas närmare i denna rapport. SFS syfte är inte att lösa detta problem men tycker att det är en viktig diskussion i det framtida arbetet. SFS hoppas att denna rapport ska fungera som ett verktyg och inspiration för ett fortsatt arbete med bred rekrytering på universitet och högskolor. SFS anser att strävan mot en högskola som speglar samhället i stort är en självklarhet och att arbete med bred rekrytering inte ska vara ett konkurrensinstrument lärosäten emellan. Bred rekrytering syftar främst till att motivera, möjliggöra och stötta studenter som annars inte hade valt att fortsätta till högre utbildning, och i detta finns det bara vinnare. 1 HSV 2000:9R 2 HSV 2000:9 s.39 3 HL 1:5 SFS 2001:1263 4 HSV 2007:43R 5 HSV 2007:43 s. 7-8 6 Rapport 2007:43, s 5 4
Goda exempel på bred rekrytering Sedan en lång tid tillbaka har högskolor och universitet insett problemet med snedrekrytering till den högre utbildningen. Det senaste decenniet har många olika och lika projekt genomförts för att högskolan i större utsträckning ska spegla samhället i stort. SFS rapport utgår från en kategorisering för att skapa en tydligare skillnad mellan de olika projekten och verksamheterna. Kategoriseringen är anpassad för denna rapport och inte något som de inskickade bidragen har haft möjlighet att ta ställning till men utgår från rapportens huvudsakliga inriktning och syfte. Den första kategorin återfinns under rubriken motivation. Med motivation avses projekt eller verksamheter som syftar till att skapa ett intresse och sprida information till personer som i stor utsträckning inte väljer att gå vidare till högre utbildning. När det gäller projekt och verksamheter som syftar till att motivera personer till att studera på högskola finns det en stor bredd och många tillvägagångssätt. Motiverande verksamheter är en populär strategi för att både långsiktigt och kortsiktigt skapa en bred rekrytering till högskolan. Dessa projekt och verksamheter drivs ofta i samarbete med gymnasier och grundskolor och är ofta riktade mot utvalda grupper eller områden där övergången till högre utbildning har varit påtagligt låg. I rapporten kommer en läxläsningsverksamhet som kåren i Uppsala i samarbete med kommunen och universitet bedriver att presenteras. Andra projekt som kategoriseras under motivation är de som inkluderar studie- och yrkesvägledning samt olika strategier för informationsspridning. Malmö högskola har satsat mycket på studie- och yrkesvägledning och utvecklat ett samarbete för att sprida information om möjligheterna till högre studier. Högskolan i Gävle driver projekt för att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen. Båda dessa verksamheter kommer att presenteras närmare. Den andra kategorin är projekt och verksamheter som återfinns under rubriken tillgänglighet. Med tillgänglighet avses projekt och verksamheter som har syftat till att skapa förutsättningar för att studera vidare på högskolan genom att på olika sätt göra högskolan mer tillgänglig. En av dessa verksamheter är Mittuniversitet som har satsat på flexibla studieformer. Andra satsningar är ett pågående arbete med validering av reell kompetens som är under utveckling på några lärosäten. Syftet med den verksamheten är att underlätta för studenterna att synliggöra och beskriva sin kompetens när formella meriter saknas. Inom denna kategori ryms även andra projekt som har fokuserar på funktionstillgänglighet eller stöd för studenter med t.ex. dyslexi. I denna rapport kommer Mittuniversitetets verksamhet att presenteras närmare. Den tredje kategorin är samarbeten. Samarbeten är projekt och verksamheter där olika aktörer har samarbetat med syftet att skapa en breda rekryteringen till högskolan. Det är tydligt att samarbeten är en vanlig strategi för att påverka mångfalden på högskolan, vilket är glädjande. Högskolan Väst driver sedan många år tillbaka ett samarbete med näringslivet som kallas Co-op utbildning där studenten har möjlighet att få yrkeserfarenhet, knyta viktiga kontakter samt delvis finansiera sin studietid med hjälp av projektet. Karolinska institutet driver ett projekt i samarbete med Huddinge gymnasium. Samarbetet har på ett positivt sett skapat ett större intresse för utbildningarna på KI ända ner till grundskolenivå. Båda dessa projektet kommer att presenteras mer utförligt. På grund av de många bidragen som skickades in kan tyvärr inte alla presenteras. Urvalet av projekt representerar inte hela den bredd av projekt och verksamheter som finns men syftar till att väcka tankar om hur projekt kan se ut och drivas. 5
Motivation Studie- och kärriärvägledningssamverkan Malmö högskola Malmö högskola startade 2008 en samverkan mellan studieyrkesvägledare vid grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningsenheter samt Infotek i Malmö och närregionen. Sedan tidigare finns även ett samarbete med 13 folkhögskolor i regionen. Dessa verksamheter är ett led i de satsningar som tidigare har gjorts för att skapa en bred rekrytering till högskolan. Syftet är att sprida kunskap och medvetenhet generellt kring högskolestudier och mer specifikt kring Malmö högskolas utbildningsutbud. Samverkan mellan studie- och karriärvägledare på olika utbildningsnivåer har kontinuerligt följts upp med nätverksträffar. Nätverksträffarna har även varit ett forum för att dela erfarenheter, sprida kunskap och information mellan högskolan och andra skolor i regionen. Dessa träffar är viktiga för att uppmuntra de enskilda studie- och karriärvägledarna till att fortsätta sprida information och öka intresset hos presumtiva studenter. Studie- och karriärvägledarna på Malmö högskola samverkar med Infotek (en centralt belägen informations- och vägledningscentral). Infoteks besökare har möjlighet att en gång i veckan samtala med en studie- och karriärvägledare från Malmö högskola om högskolestudier. Infoteks besökare har varierande bakgrund och studie- och karriärvägledarnas närvaro är ett bra sätt att nå de personer som inte själva söker upp information om högskolan på egen hand. Samverkan med de 13 folkhögskolorna i regionen sker i samarbete med andra lärosäten. Denna samverkan har bidragigt med ett ömsesidigt utbyte och skapat möjligheter för högskolan att både skapa nya kontakter och nå ut till studentgrupper där övergången till högskolan inte alltid är självklar. Ett antal högskoledagar genomförs varje år och riktar sig främst mot gymnasieskolor. Gymnasieskolor eller gymnasieklasser har möjlighet att boka ett tillfälle och tas då omhand av högskolans studentambassadörer. Studentambassadörerna förmedlar en bild av vad högskolestudier innebär samt visar och representerar den mångfald av studenter och utbildningsinriktningar som högskolan har att erbjuda. Kontakterna sker ofta genom den samverkan och de nätverk som studie- och karriärvägledarna ingår i. 6
Motivation Studentambassadör Uppväxtort:Hudiksvall Ålder:22 Studieinriktning: Internationell Migration och Etniska Relationer Varför valde du att bli studentambassadör? Ville jobba samt att det var ett bra jobb att kombinera med studierna. På vilket sätt har ditt engagemang som studentambassadör berikat din studietid? Kanske inte påverkat just studietiden men har lett till vägar in till andra jobb genom kontakter. Vilket mottagande har du upplevt hos de ungdomar som har varit med i studentambassadöraktiviteter? Väldigt positivt Har du någon erfarenhet av att ditt arbete som studentambassadör har varit avgörande för någon ungdom i valet att börja studera på högskola? Ja, genom att jag höll i en högskoledag som vi har på Malmö Högskola har jag senare träffat på elever från gymnasiet som har medverkat på högskoledagen som efter gymnasiet har sökt sig till högskolan på olika sätt. 2 av de mest negativt inställda i en klass var just de 2 som jag åter har träffat och de har beslutat sig för att läsa vidare. En av de ska t.o.m. läsa programmet som jag läser. Utmaningen med studie- och karriärvägledningsverksamheten är att det, som i många andra fall, bygger på ett engagemang och intresse från studie- och karriärvägledarna på respektive skola. Det finns planer på att utvidga den externa och uppsökande verksamheten. Det innebär att representanter från Malmö Högskolan i större utsträckning åker ut till skolor där avståndet i sig annars kan vara ett hinder för att delta i de aktiviteter som erbjuds på högskolan. Samverkan mellan studie- och karriärvägledarna planeras även att utvidgas till samarbeten mellan regionens högskolor för att långsiktigt bidra till en mer inkluderande högskola. Tror du att studentambassadörer är en viktig funktion för att få en bred rekrytering till högskolan? Absolut, jag hade personligen inget möte med någon högskola/universitet innan jag började plugga och de som vet bäst om hur det är att vara student är ju studenterna själva. Man kan prata med SYV hur mycket som helst och läsa i olika kataloger men man kommer inte närmare verkligheten än vad man gör med en studentambassadör. Tror du att du kommer att ha nytta av ditt engagemang som studentambassadör i framtiden? Ja, absolut. Det har jag redan märkt av. Det är engagemanget som har gett mig det jobb som jag har idag men framförallt vanan att tala inför en grupp människor och vara en förebild och inspirationskälla. 7
Motivation Teknikerjakten Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle har sedan 2005 drivit projektet Teknikerjakten. Teknikerjakten syftar till att väcka intresse och skapa en positiv attityd till högskolestudier för underrepresenterade grupper på lärosätet. Tyngdpunkten har legat på det naturvetenskapliga och tekniska området. Inom ramen för projektet har det skapats ett Upptäckarland. Upptäckarlandets verksamhet är mångsidig och ska vara attraktiv för olika kategorier av användare med eller utan naturvetenskaplig/teknisk bakgrund. Projektet är riktat mot elever från förskolan till gymnasiet. Specifika insatser har gjort mot tjejer i årskurs 4-6 och 8 där en till två veckors prova på inom teknik- och designområdet har erbjudits under sommarlovet. I samarbete med kommunen har elever från årskurs 2 i gymnasiet erbjudits möjligheten att prova på ingenjörsutbildningen med praktiska inslag. Eleverna får även viss ersättning om de deltar. Teknikerjakten har även viss verksamhet utanför högskolan i samarbete med bland annat några museer som är tillgängligt för allmänheten. Under lov och helger har allmänheten tillgång till Upptäckarlandet. Aktiviteterna är jämt spridda mellan skolorna i Gävle och det är en stor bredd bland de ungdomar som deltar. Utgångspunkten för Gävle högskola är inte helt oproblematisk. Högskolan ligger i en region där andel ungdomar till föräldrar med akademiskbakgrund är låg och regionen har under låg tid dominerats av industri och skogsverksamhet. Högskolan har bara funnits sedan -94 och har därför har regionen inga traditioner av högre utbildning. En ytterligare utmaning är det stora geografiska avstånden vilka har bidragit till svårigheter med att nå ut till alla grundskolorna i regionen. Utfallet av projektet beror av till viss del på engagemanget hos lärarna i grundskolan och deras intresse för de aktiviteter som arrangeras. I uppföljningen av de specifika satsningarna som gjorts mot tjejer i olika åldrar har de visat sig att 8 av 15 har valt att läsa naturteknik på gymnasiet. Även specifika insatser riktade mot IV-studenter har fallit väl ut. 8
Motivation Andra positiva effekter av projektet är att fler ungdomar i de yngre åldrarna vet att det finns en högskola. Totalt deltog 1500 barn och ungdomar i projekt 2008. En större utvärdering kommer att göras 2010. Det finns planer på att utveckla riktade projekt mot killar inom vård och omsorg. Finansiering finns för ytterligare tre år men om utfallet visar sig vara positivt är förhoppningen att projektet kommer att fortsätta även framöver. Förhoppningen är att Teknikerjaktens fokus på låga åldrar i framtiden ska leda till att väcka intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier och för högskolan i stort samt att det ska generera en större mångfald. 9
Motivation Esmeralda Uppsala studentkår Esmeralda är ett samarbete mellan Uppsala studentkår, Uppsala universitet och Uppsala kommun med det huvudsakliga syftet att motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till universitetet. I Esmeraldas verksamhet ingår idag Amigo, Skuggning, Studentambassadörerna och Läxläsning. Läxläsningen är det arbete som både har funnits längst, sedan 2001, och det som är mest etablerat. Läxläsningen sker på två högstadieskolor en gång i veckan. Skolorna är särkilt utvalda för att möta syftet med Esmeraldas verksamhet. Vid varje läxläsningstillfälle deltar vanligtvis mellan 50-70 elever och uppslutningen av läxhjälpande studenter är stor. Esmeraldas verksamhet lägger stor vikt vid mötet mellan de läxhjälpande studenter och eleverna. I mötet uppstår ofta en ömsesidig nyfikenhet och dialog som i sin tur bidrar till att sprida information om de alternativ som finns efter grundskolan. Både studenterna och eleverna representerar en stor bredd i fråga om social och etnisk bakgrund vilket skapar viktiga möten och erfarenhetsutbyten. Som en konsekvens av att läxläsningen och kontakten med de medverkande högstadieskolorna har pågått under sådan lång tid är läxläsningen ett självklart inslag på skolan och på många sätt en del av skolans verksamhet. Utmaningarna med läxläsningsverksamheten är att upprätthålla den kontinuitet som finns idag. Framöver finns det planer på att eventuellt introducera verksamheten i fler skolor. En mer djupgående utvärdering av verksamheten planeras. Målet att motivera och väcka intresse hos ungdomar i tidig ålder för möjligheterna att läsa på universitet är Esmeraldas långsiktigt önskan och övertygelse. 10
Motivation Läxhjälpare Uppväxtort: Ludvika Ålder: 25 Studieinriktning: Läkarprogrammet Jag känner att jag gör skillnad och det får mig att må bra Studentambassadör Varför valde du att bli läxhjälpare? Jag trivs med att lära ut saker och värdesätter möten utanför universitetet. Jag tycker det är väldigt viktigt att alla får chansen att tillgodogöra sig högstadiets teoretiska stoff. På vilket sätt har ditt engagemang läxhjälpare berikat din studietid? Det ger oftast en väldigt bra känsla att få göra den här typen av insats i samband med otaliga tentor och pm. Det här är något som påbörjas och avslutas samma kväll och ger en helt annan självförtroende-skjuts än akademiska prestationer. Har du upplevt att ungdomarna har påverkats i sin syn på studier som en konsekvens av läxhjälpen? Det här skiljer sig väldigt mycket från elev till elev. Många är säkert opåverkade även om de kommer dit ofta. Tror du att läxhjälp och läxhjälpare är en viktig funktion för få en bred rekrytering till universitetet? Jag tror inte att det blir några synbara förändringar av läxläsningsprojektet. Jag tror att den här typen av projekt skapar ett levande samhälle med öppnare grupper och större tillit. Läxhjälpsprojektet rustar säkert dessa elever för livet och lär ut ett visst kritiskt tänkande och kompletterar högstadieskolans utlärande av viktiga kunskaper som procenträkning, samhällskunskap osv. Men att gå vidare till universitetet, särskilt Uppsala efter gymnasiet är en annan femma. Tror du det finns andra viktiga funktioner som läxhjälpare uppfyller? Jag tror att mötet mellan eleverna och universitetstudenterna är viktigt för både elever och studenter. Man gör det för lätt för sig att säga att vi är förebilder, men med tanke på hur segregerat samhället är idag så tjänar alla på det här mötet. 11
Tillgänglighet Flexibla studieformer Mittuniversitetet Mittuniversitetet har under lång tid arbetat för och utvecklat verksamheter med flexibla studieformer. Det är ett led i att bredda rekryteringen och nå ut till en rad grupper som annars inte skulle kunna ha möjligheten att bedriva akademiska studera på universitetet. Satsningar har gjort på distansutbildningar av olika slag samt en satsning på stor valfrihet av studietakt. En del av detta arbete innebär att utveckla examinationssätt för att passa distansstudenterna. Som exempel kan nämnas seminarier via telebildkonferens. En särskild service finns även för distansstuderande. Mittuniversitetet har genom denna verksamhet möjliggjort för framförallt yrkesarbetande, småbarnsföräldrar, glesbygdsbor och fängelseinterner att bedriva akademiska studier. Dessa studentgruppen är ofta personer som annars inte skulle ha valt att läsa på universitet men distansstudierna har gjort de akademiska studierna mer tillgängliga. Fördelen med distanskurser är att de i större utsträckning kan vara inriktade på smalare studieområden tillskillnad från program som är knutna till campuset. Program som är knutna till ett campus upplevs ha svårt att locka tillräckligt många studenter. Distansstudenterna behöver dessutom inte vara geografiskt knuten till universitet och medför att rekryteringsbasen blir väldigt bred. Sedan 2004 har andelen distansstuderande tydligt ökat vilket indikerar att satsningen har haft effekt. Utmaningen med distansutbildningarna är att kunna erbjuda de verktyg som studenterna behöver för att kunna tillgodogöra sig studierna på ett bra sätt. Distansstudierna har även bidragit till ett mer självintegrerande lärande vilket skapar nya förutsättningar för studenterna och ställer även nya krav. Utmaningen för att utveckla distansstuderandet framöver består bland annat i att ligga i framkant med användningen av nya former av undervisning. Ett steg i denna riktning är att utveckla undervisning som kan laddas ner, i likhet med podradio, för studenter som tillbringar mycket tid på resande fot. 12
Samarbeten Huddinge gymnasium Karolinska institutet Huddinge gymnasium och Karolinska institutet (KI) har sedan 2000 ett samarbete som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och medicin hos elever som vanligtvis inte förknippas med dessa ämnen. Till en början var det ett projekt som drevs av eldsjälar men idag är det ett väletablerat samarbete. En arbetsgrupp med representanter från Huddinge och KI träffas flera gånger per termin. På Huddinge gymnasium har en lärare en halvtidtjänst för att jobba med samarbetet. En gång per år genomförs KI dagen. Studenter och lärare från KI kommer till Huddinge gymnasium och träffar gymnasieeleverna. Varje år har ett speciellt tema, förra året Den sköra människan. KI-dagen är en kombination av utbildningsmässa, prova på aktiviteter, föreläsningar och bio. Temadagen är riktat till alla elever på skolan oavsett program eller årskurs. Utöver KI-dagen har eleverna och lärarna gjort studiebesök på KI och fått möjlighet att uppleva studiemiljön, kännedom om grundutbildningens innehåll och får tillgång till aktuell forskning. De estetiska inriktningarna på Huddinge gymnasium har fått gå guidade konstvisningar på KI och Huddinge sjukhus. Som en del av samarbetet har gymnasieeleverna hjälpt KI att utforma olika informationsmaterial riktat till unga och deltagigt i viss forskning. Målet för KI har varit att skapa ett intresse för det som universitetet har att erbjuda. Ett positivt resultat av samarbetet är att elever har sökt sig till Huddingegymnasium för att de kände till samarbetet med KI. När det gäller rekryteringen som sådan är det svårt att avgöra om samarbete har skapat en bredare rekrytering till utbildningarna. Ett problem är att programmen på KI sedan tidigare är väldigt populära vilket delvis begränsar möjligheterna att påverka bredden i själva rekryteringen trots de resurser som satsas på samarbetet. En positiv effekt av samarbetet är däremot att elever som har sökt till utbildningar med högt söktryck har upptäckt andra utbildningar och kurser och valt en annan inriktning på studierna där antagningskraven har varit lägre, men fortfarande inom det naturvetenskapliga och medicinska området. Projektet är idag väletablerat och finansierat av Huddinge kommun och kommer även att finns kvar på sikt. Det finns även stort intressen från Huddinge gymnasiet sida att utöka samarbetet. 13
Samarbeten KI-student Uppväxtort: Huddinge kommun(skogås) Ålder: 23 Studieinriktning: Tandläkareprogrammet Varför valde du att börja på högskolan/universitetet? Jag gick Natur-natur linjen med medicinsk profil och högskolestudier var det naturliga steget efter gymnasiet. Vad fick dig att göra valet? Jag har länge vetat att jag vill jobba med människor men till stor del var det samarbetet med KI som bekräftade det för mig. KI-dagarna då man fick träffa studenter på olika KIutbildningar, sommarforskarskola och olika besök på Karolinska Universitetssjukhuset och på KI. Hur fick du information och kunskap om högskolan/projektet du har deltagit i? Jag besökte KI-dagarna under min studietid på Huddinge Gymnasiet. Hur har projektet hjälp dig? Jag tycker om att prata med elever och hjälpa de genom att svara på frågor om högskoleutbildning. Det har varit mycket givande att få tillfälle att inspirera gymnasieeleverna att söka till högskolan. Co-op-utbildning Högskolan Väst Högskolan Väst erbjuder arbetslivsnära utbildningar så kallat arbetsintegrerat lärande i samarbete med samhället och näringslivet. Dessa utbildningar kallas Co-op (Cooperative Education) och är en utbildningsmodell som har sitt ursprung i USA och introducerade vid Högskolan Väst redan vid starten 1989. Co-op innebär en kombination mellan den akademiska utbildningen och praktisk yrkesutbildning. Studenten varvar studier med avlönade arbetsperioder. Studieperioden förlängs från tre till fyra år men kompletteras då samtidigt med ett år arbetslivserfarenhet samt ger en inblick i yrkeslivet och värdefulla kontakter med arbetsmarkanden och näringslivet. Högskolan bistår med en koordinator under hela utbildningen som fungerar som ett stöd och en länk mellan arbetsgivaren och studenten. Studenten är projektanställd vilket innebär att de förväntas delta i arbetet på samma sätt som en vanlig anställd. De flesta utbildningar som erbjuder Co-op är kopplade till teknik- och maskinprogram men sedan några år tillbaka finns även ett ekonomprogram som erbjuder Co-op. Studenten får genom Co-op möjligheten att knyta värdefulla kontakter och har vid examen en arbetslivserfarenhet inom sitt framtida yrkesområde. I uppföljningen av effekterna av detta arbete är det tydligt att det som Co-oputbildningen erbjuder är betydelsefullt för studenter som inte har sin bakgrund i en traditionell akademisk miljö. Studenterna som söker programmet är allt från de personer som har lång yrkeserfarenhet men behöver komplettera sin kompetens, personer som vill byta yrkesinriktning eller ta ett ytterligare steg i karriären. Detta har bland annat medfört en stor åldersspridning mellan studenterna. Co-op är i stor utsträckning mansdominerat även om en jämn könsfördelning har uppnåtts i några årskullar sedan starten. En konsekvens av denna satsning är genomströmmingen påtagligt stor och anställningsfrekvensen efter avslutade studier är hög i synnerhet för kvinnliga studenter och studenter med annan etnisk bakgrund än svensk, vilka är väldigt eftertraktade på arbetsmarkanden inom dessa yrkesområden. Utmaningen med att komplettera utbildningsprogram med Co-op ligger till stor del i att tillsammans med näringslivet skapa en kontinuitet och planera långsiktigt. Intresset för utbildningen har varierat men förväntas öka de närmaste åren som en konsekvens av regionens arbetsmarkandssituation. Co-op-student Uppväxtort: Vänersborg Ålder: 39 Studieinriktning: Elkraft Hur fick du information och kunskap om högskolan/projektet du har deltagit i? (Co-op) Genom en lärare i elkraft Hur har projektet hjälp dig? Projektet har hjälpt mig att få den bästa utbildningen genom att varva praktik med teoretisk utbildning. Var projektet avgörande för att du skulle börja studera? Ja, för att jag bytte bransch och fick chansen att pröva på den nya branschen. Vad var bra med projektet, min dre bra och vad kan förbättras? Jag anser att jag fått den bästa utbildningen genom att få vara på Vattenfall som i sin tur har tänkt igenom varje coop period väl för att få ut så mycket som möjligt. Känner du fler som har hjälpts av projektet som annars inte hade valt att läsa på högskolan? Ja, flera kollegor på Vattenfall. 14
SFS vill tacka alla lärosäten och studentkårer som har skickat in bidrag till denna rapport. SFS vill även rikta ett särskilt tack till de studenter som delat med sig av sina erfarenheter av bred rekrytering. Studenternas upplevelser visar på hur viktigt arbetet med en fortsatt satsning på bred rekrytering är även i framtiden. Ansvariga utredare: Andreas Åsander och Lisa Gemmel
Sveriges förenade studentkårer