Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen
Hälsans bestämningsfaktorer Efter Dahlgren och Whitehead
Marmotkommissionen Social orättvisa gör att många människor dör i onödan. det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Closing the gap in a generation. WHO, 2008.
Michael Marmot
Rädda Barnens Mammaindex Barnadödlighet Mödradödlighet Utbildningslängd BNP Kvinnlig representation i nationellt parlament
Barnkonventionens huvudprinciper Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och Unicef få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Artikel 24: Hälsa och sjukvård Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
Nederländernanderna Sverige Danmark Finland Spanien Nederländerna Norge Island Finland Sverige
Barn med försvårande livsvillkor Barnfattigdom Hemlösa barn Barn som far illa/barn i samhällsvård Barn till föräldrar med psykisk ohälsa Barn till frihetsberövade föräldrar Nyanlända barn Papperslösa barn Källa: Unicef
Barnfattigdom i Sverige 12 % = 230 000 barn Ökade inkomstskillnader Storstädernas miljonprogramområden Utländsk härkomst Ensamstående
Barnfattigdom i storstäderna (Malmö 31,7 %)
Gravida kvinnor Låg socioekonomisk status Tonårsgraviditeter Tobaksbruk Övervikt/diabetes Psykisk ohälsa Källa: Johan Molin överläkare Kvinnokliniken, SUS, Malmö
De minsta barnen 0-5 år Källa: Årsrapport BHV. Region Skåne. 2011
Karies hos 6-åringar 2010 % 60 50 40 30 20 10 0 Linné Rosengård Kroksbäck Figur 3. Procentandelen 6 år gamla barn med karies i behov av lagning. Tandkliniker i Malmö 2010.
Hälsa och barnhälsovård för barn i familjehem (Malmö) Amning Fler byten av BVC o passiv rökning Fler uteblivna besök Lägre deltagande i synundersökning och språkscreening, lägre vaccinationstäckning Fler remisser Köhler M, Emmelin M, Hjern A, Rosvall M. Children in family foster care have greater health risks and less involvement in child health services. Acta Paediatrica. Maj, 2015.
Riskfaktorer för barnmisshandel Svag ekonomi x 3 Utlandsfödda barn x 3 Ensamstående föräldrar x 2,5 Flera riskfaktorer accelererar riskökningen Staffan Janson, 2012
Förekomst av våld i familjen sedan barnet föddes (hel stapel). Om man sökt hjälp/stöd till följd av våldet (svart). % 5 4 3 2 1 0 Mamma Pappa/partner Mamma Pappa/partner 8 månader 4 år 5
Familjecentralernas inverkan på BHV-resultat neg(-), neutral (0), positiv (+) amning, rökning, övervikt/fetma: 0 vaccinationstäckning: 0 hembesök, mammasamtal och föräldrastöd i grupp: + anmälningar till och samverkan med socialtjänsten: ++ Källa: Kunskapscentrum för BHV, Region Skåne, Sverige
Deltagande i EPDS. Ökat deltagande överlag och minskad ojämlikhet i deltagande mellan befolkningsgrupper med olika socioekonomiska resurser 65% 71% 65% 76% 81% 70% 82% 87% 87% 85% 76% fjärdedel med högst CNI 54% medel fjärdedel med lägst CNI 2011 2012 2013 2014
Proportionell universalism Det finns en social gradient i hälsa: ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärden ska rikta in sig på att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar det proportionell universalism. The Marmot Review, s 16
Vad behöver barn? Framtidstro Nutidstro
GÖR MALMÖ TILL BARNENS STAD!