Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning?

Transkript

1 Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning? Per-Olof Östergren, överläkare, professor i socialmedicin Institutionen för kliniska vetenskaper, socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet Andreas Vilhelmsson, PhD, forskare Institutionen för kliniska vetenskaper, socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet Institutionen för globala politiska studier, Malmö högskola

2 Syfte & Frågeställning Undersöka om det finns effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning, samt gradera det vetenskapliga stödet för dessa Finns det vetenskapligt stöd för interventioner riktade till individer med låg utbildning som har effekt i termer av minskade skillnader i hälsa mellan utbildningsgrupper? Utanför hälso- och sjukvården

3 Metod Kunskapsöversikt (systematisk SBU metodologi) Artiklar innehålla en utvärdering av en intervention avseende att förbättra hälsan Enbart kontrollerade interventionsstudier (RCT, ickerandomiserad, community intervention, kohortstudie) Studien måste jämföra effekt mellan lågutbildad och högre utbildad grupp

4 Interventionens syfte Syftet med interventionen skulle vara att minska sociala skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningsgrad. Targeted hela gruppen lågutbildade som får interventionen Business as usual (1) hela gruppen lågutbildade vs. jämförbar kontrollgrupp (2) inom gruppen lågutbildade som delas upp de som får interventionen vs. de som inte får interventionen

5 Urval utifrån sökning Bred sökning CINAHL, SocINDEX, PsychINFO, Embase, PubMed health promotion, educational status, intervention/prevention Enskilda social determinants of health Referenslistor

6 Resultat 9 studier med utvärdering av intervention som avser att förbättra hälsan och där effekten av interventionen ska gå att särskilja mellan individer med låg respektive medelhög/hög utbildning Interventioner i 5 olika länder (USA, Norge, Kanada, Australien, Nederländerna) 5 utfall: tobaksrökning (3), kost (3), fysisk aktivitet (2), psykisk hälsa (2), mammografi (1)

7 Rökning Internetbaserad intervention (Nederländerna) video vs. textbudskap. Mer gynnsamma resultat för lågutbildade = Potential minska ojämlikhet undersökte dock inte om individer verkligen slutade röka Internetbaserad intervention (USA) antirökbudskap i text vs. förstärkande bild. Bättre effekt medelhög/högutbildade = Risk öka skillnaderna Samhällsbaserat interventionsprogram minska risk hjärt-kärl (Nederländerna) offentliga event, info till hushåll, TV, annonser, gång- och cykelkartor. Interventionskohort vs. Jämförelsekohort. Rökstatus & utbildningsnivå mättes före och 5 år efter = Inga skillnader i rökning före och efter eller mellan utbildningsgrupper

8 Kost Samhällsbaserat interventionsprogram minska risk hjärt-kärl (Nederländerna) Kohort med intervention vs. jämförelsekohort. Koststatus & utbildningsnivå mättes före och 5 år efter = Något mer gynnsam för lågutbildade för tot. energi- fettintag Utvärdering nationellt skolfruktsprogram (Norge) om fri frukt minskade snacks. Frågeformulär 2001 & 2008 = Tydlig påverkan på barn låg SES föräldrar lägre utbildning Program förstföderskor (Australien) förebygga barndomsfetma fokus spädbarns diet. Möte dietist, DVD, skriftligt material, kamratstöd, gruppdiskussion. Kontrollgrupp vanligt MVC, BVC = Högutbildade bättre effekt intag grönsaker, frukt, ökning vattenintag lägre utbildade

9 Fysisk aktivitet Samhällsbaserat interventionsprogram minska risk hjärt-kärl (Nederländerna) Kohort med intervention vs. Jämförelsekohort. Fysiskt aktivitet & utbildningsnivå mättes före och 5 år efter = Något mer gynnsam för lågutbildade, särskilt promenad, cykling, kvinnor dock för små Intervention främja fysisk aktivitet i skolan med fokus på ojämlikhet (Kanada) Barn år i skolor låginkomstområden med eller utan hälsofrämjande program, aktivitetsnivå, viktstatus, socioekonomisk bakgrund. Del program specifikt SES missgynnade områden. Enkät 2009, SES via föräldrars utbildning, uppföljning 2011 = Barn i interventionsskolor ökade fysisk aktivitet mer samt mellan intervention & kontroll

10 Psykisk hälsa Intervention minska stress- depressiva symtom (Nederländerna) kvinnor låg SES (utbildningsbakgrund). Kombinerad motion/ psykopedagogik eller enbart motion, alt. kontrollgrupp. Depressiva symtom upplevd stress mättes före efter intervention = Kvinnor med lägst utbildning större stressreduktion Intervention öka känsla av egenkontroll (USA) bland ogifta tonårsmödrar socialt missgynnade. Utöver fri transport utvecklingsmöten 6, 12, 24 mån fick interventionsgrupp hembesök till barnets 2 födelsedag = Mödrar lägre kognitiv förmåga som låg efter skolan gynnades mest

11 Mammografi Intervention longitudinell ökad mammografiscreening (USA). Undersökning om effekten var känslig för SES/ utbildningsnivå. Kvinnor 40 år låginkomstområde andelen bröstcancerdiagnoser högre. Två grupper videoinslag narrativ överlevare vs. informationsvideo = 6 mån uppföljning ingen skillnad mellan grupper, men bland kvinnor utan gymnasieutbildning

12 Evidensbedömning Rökning = inget stöd för metoder som kan minska ojämlikhet olika utbildningslängd Kost = begränsat stöd minska ojämlikhet individer olika utbildningslängd alt. deras barn Fysisk aktivitet = begränsat stöd minska ojämlikhet individer olika utbildningslängd alt. deras barn Psykisk hälsa = begränsat stöd minska ojämlikhet individer olika utbildningslängd Mammografi = ej belagt metoder som kan minska ojämlikhet olika utbildningslängd

13 Slutsats Olika interventioner svårt att jämföra Begränsat stöd för att det finns interventioner som har större effekt för individer och grupper med låg utbildningsnivå risk öka klyftorna Intressant skolfruktsprogram för svenska förhållanden Intervention psykisk hälsa för nära hälso- och sjukvården? Endast en studie som mätte om interventionen utjämnade ojämlikhet mellan interventions- och kontrollskolor (fysisk aktivitet) = Interventionen visade tydligt att den gynnade barn som hade föräldrar med låg utbildning

14 Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras. Fortbildning och vidareutbildning är bland de mest effektiva kvalitetsåtgärderna. Fortbildning bör ta utgångspunkt i den egna praktiken, vara över längre tid och ha kontinuitet. Speciell uppmärksamhet bör här riktas mot fritidshemspersonal. Intensifierad kompetensutveckling om fritidshemmets pedagogiska uppdrag ska ges till fritidshemspersonal. med nästan lika mycket; 56 miljoner kronor (ökningen sker i jämförelse med om den schemalagda idrotten förblir densamma som idag). Dessa värden överstiger de cirka 16 miljoner kronor som själva personal- och lokalkostnaderna uppgår till för att genomföra investeringen. Utslaget per elev i årskullen motsvarar investeringen en kostnad på kronor för samtliga 9 år i grundskolan med en förväntad produktionsvinst och reducerade sjuklighetskostnader på kronor under de 10 åren efter utgången grundskola. (80) Fysisk aktivitet - Bunkefloprojektet Å Å ÅTGÄRD ÅTGÄRD Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande. frågor genom att ämnet Idrott och Hälsa förstärkt ges till samtliga elever vid Malmö stads skolor. Skolans demokratimål handlar om att bidra till att skapa självständiga och kunniga/kompetenta medborgare som förbereds till ett aktivt medborgarskap, värna om och utveckla demokratiska institutioner, värna om och utveckla respekten för de mänskliga rättigheterna; värna om och utveckla respekten för olikheter. Demokratimålet handlar också om att skolans arbetssätt ska präglas Barns och ungdomars möjlighet till rörelse, lek och idrott ökar den fysiska och psykiska hälsan. Studier gjorda i Malmö visar också att ökad satsning på Idrott och hälsa leder till ökade skolprestationer. av likvärdighet och strävan efter att utjämna sociala skillnader Den så kallade Bunkeflomodellen, som även redovisas i denna del, kapitel 3, kan här utgöra en modell för utökade satsningar på Idrott och Hälsa. och minska hälsoskillnader. Elevernas inflytande över styr- och arbetsformer samt undervisningen genom olika såväl formella (klassråd, elevråd och rådgivande organ) som informella arenor (deliberativ demokrati) leder till utvecklingen av elevernas medborgarkompetens och mer gynnsamt lärandeklimat ( ). Ett utvecklat föräldrastöd och -samarbete kan bidra till minskad ojämlikhet, under förutsättning att verksamheten är utformad så Hälsoekonomisk beräkning av åtgärd att alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga. Åtgärden har genomgått en hälsoekonomisk analys vilken visar att ett införande av daglig idrott i samtliga Bunkeflomodellen Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Projektet har utvärderats på vetenskaplig grund och har visat sig ge positiva effekter på såväl den direkta hälsan som på elevernas skolprestationer. Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand och den lokala idrottsföreningen MALMÖS VÄG hjälpte MOT EN till HÅLLBAR att göra FRAMTID. det möjligt HÄLSA, VÄLFÄRD att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen - varje Redaktörer: dag. Alla nya Mikael barn Stigendal som börjar and Per-Olof i första Östergren klass har fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. Kommission för ett socialt hållbart Malmö: Sven-Olof Isacsson ( (112) (huvudsekreterare) och kommissionärer Nihad Bunar, Eva Engq Köhler, Annelie Larsson, Christer Larsson, Kerstin Larsson, Katari Maria Rosvall, Tapio Salonen, Mikael Stigendal, Denny Vågerö o Sekretariat: Anna Balkfors, Frida Leander, Erika Pettersson och Kommission för ett socialt hållbart Malmö Reviderad upplaga, 3. December 2013 Grafisk form och illustration: Sustainable Studio

15 Ett bredare perspektiv Kortsiktighet RCT svårt strukturella bestämningsfaktorer Causes of the causes (utbildning få olika utfall) Strukturella policyinterventioner t.ex. tobaksskatt Hälsa i alla politikområden Kommissionsförslag bredd & uppföljning sociala bestämningsfaktorer, t.ex. flexibel arbetstid, föräldraledighet

16 nedsatt för ohälsa). föra med ohälsa utgör kdom och rdelad i sociala grai de sociala Figur 3: Den sociala gradienten Proportionell universalism Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Ju sämre social position, desto sämre hälsa och tvärtom. Man talar om en social gradient bland befolkningen. Hälsa enkel att be- ett svenskt örsta steget att jämföra skillnader de olika bättre sämre lägre Den sociala gradienten Social position högre

17 Malmökommissionen Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika MALMÖS VÄG MOT EN HÅLLBAR FRAMTID. HÄLSA, VÄLFÄRD Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen Redaktörer: Mikael Stigendal and Per-Olof Östergren Kommission för ett socialt hållbart Malmö: Sven-Olof Isacsson ( (huvudsekreterare) och kommissionärer Nihad Bunar, Eva Engq Köhler, Annelie Larsson, Christer Larsson, Kerstin Larsson, Katari Maria Rosvall, Tapio Salonen, Mikael Stigendal, Denny Vågerö o Sekretariat: Anna Balkfors, Frida Leander, Erika Pettersson och Kommission för ett socialt hållbart Malmö Reviderad upplaga, 3. December 2013 Grafisk form och illustration: Sustainable Studio

18