1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Erika Andersdotter Persson Linda Bjurholt Andreas Björkman Jan Carlsten Tomas Kohkoinen Lotta Lauritz Charlotte Mattsby Johanna Nordin Sofia Waaranperä Lars-Åke Wikberg Niddi Ögren Staffan Åsén LKAB avser att ansöka om ett tidsbegränsat ändringstillstånd för befintlig avfallskalkdeponi inom LKAB:s industriområde i Kiruna, Kiruna kommun, för deponering av högst 100 000 ton avfallskalk/år under 2017-2020. Deponeringen är en s.k. B-verksamhet (29 kap 21 miljöprövningsförordningen (2016:1188), verksamhetskod 90.300). LKAB kommer att ansöka om ändringstillståndet hos miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. 1 Bakgrund Kalkavfallet uppkommer i rökgasreningen i LKAB:s pelletsverk i Malmberget, Svappavaara och Kiruna där kalk tillsätts rökgaserna för att rena svaveldioxid, fluorväte och klorväte. Kalkavfallet hanteras i slutna system varefter det transporteras till deponi. Avfallskalken klassas i enlighet med avfallsförordningen (2011:927) som icke farligt avfall.
2 (7) Deponering har tidigare skett i Svappavaara och i Kiruna. Under 2009 kom nya konstruktionskrav för deponeringsanläggningar. För att möta de nya kraven anlade LKAB en ny deponi i Kiruna där avfallskalk från Kiruna, Svappavaara och Malmberget nu deponeras. Gällande tillstånd meddelades 2010 och medger deponering av 50 000 ton icke farligt avfall (avfallskalk)/år tillsvidare. LKAB ansökte 2014 om ändring av tillståndet till att avse 75 000 ton avfallskalk/år, vilket motiverades av att de effektivare rökgasreningarna i Svappavaara (SK) och Malmberget (BUV) innebar högre kalkförbrukning samt att en generell produktionsökning medfört att behovet av att deponera avfallskalk hade ökat sedan tillståndet meddelades. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län lämnade i beslut den 17 december 2014, diarienummer 551-7666-14, tillstånd till ändring av verksamheten enligt ansökan. Ändringen avsåg deponering till högst 75 000 ton icke-inert avfall per år till och med den 31 december 2020. Den rökgasrening som installerades 2013 och 2014 på bandugnsverket och MK3 i Malmberget, samt i kulsinterverket i Svappavaara 2013-2015 har gjort att utsläppen av stoft, svaveldioxid, fluor och väteklorid minskat väsentligt på bägge orter, men har samtidigt medfört att mängderna avfallskalk ökat. Se figur 1 och 2 nedan: 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Avfallskalk Svappavaara 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 1, ökning av avfallskalk i Svappavaara sedan den nya rökgasreningen installerades
3 (7) Avfallskalk Malmberget 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2, ökning av avfallskalk i Malmberget sedan de nya rökgasreningarna installerades Sedan det ändrade tillståndet har LKAB:s leverantör av bentonit mött svårigheter att leverera nuvarande specifikation avseende låg svavelhalt i kombination med specifikation på svällningsförmåga. Leverantören har istället erbjudit en bentonitkvalitet med högre svavelhalt men bättre svällningsförmåga. Denna kvalitet har testats i försök i KK2, BUV och MK3 under oktober 2016. Resultat från försöken har bland annat visat att med den högre svavelhalten i bentoniten ökar även kalkförbrukningen (med upp till 30 procent) och därmed skulle även mängden avfallskalk öka. Sammanfattningsvis kommer en generell produktionsökning på samtliga orter, installerade rökgasreningar, en mer högsvavlig råkula i Kiruna, samt att LKAB framöver troligtvis kommer att börja använda en bentonitkvalitet med högre svavelhalt medföra att mängden avfallskalk ökar utanför tidigare beräkningar. Parallellt med detta pågår ett arbete med en mer långsiktig lösning av avfallskalkfrågan, bl.a. utreds ånyo möjligheten att anlägga en kalkdeponi i Malmberget, vilket väsentligt skulle minska trycket på LKAB:s deponi i Kiruna. Samtidigt utreds även möjligheterna att ta hand om restprodukterna i annan form.
4 (7) Verksamheten som sådan innebär betydande miljöpåverkan enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Vid ändring av verksamheten ska länsstyrelsen utifrån angivna kriterier besluta om denna ändring är att anse som betydande miljöpåverkan. LKAB genomför därför detta samråd som en verksamhet med betydande miljöpåverkan. Detta innebär bland annat att samråd sker med en vidare krets, inklusive allmänheten, innan ansökan lämnas in till myndigheten. 2 Lokalisering LKAB:s gruvområde i Kiruna ligger i Kiruna kommun, Norrbottens län, och är beläget sydost om Kiruna samhälle. Gruvdrift är koncentrerad till berget Kiirunavaara, där gruvbrytningen sker under jord. Närmsta bostadsområde, Bolagsområdet, finns på ett avstånd av ca 2 km i nordostlig riktning från verksområdet. Deponin för avfallskalk är anlagd vid västra sluttningen om Kiirunavaara, ca 5 km från de centrala delarna av Kiruna, se figur 4 och 5. Figur 4, översiktsbild av Kiruna, stjärnan markerar avfallskalkdeponins placering
5 (7) Figur 5, flygfoto över LKAB:s gruvområde i Kiruna, avfallskalkdeponin är inringad 3 Beskrivning av nuvarande verksamhet Avfallskalkdeponin är utformad som en deponi för icke farligt avfall. Deponin är uppbyggd på en naturlig geologisk barriär. På ett område påfördes siltig morän för att uppnå rätt täthet. Därefter lades ett 0,5 meter tjockt dräneringslager. Ovanpå denna lades en avskiljande fiberduk. Runt deponibotten konstrueras stödvallar kontinuerligt. Dessa styr lakvattnet till sedimentationsbassängen som är placerad nedströms deponin. Lakvattnet leds sedan vidare till sandmagasinet. Deponering sker i tre etapper och byggs på höjden med hjälp av stödvallar. Etapp 1 och 2 ligger i anslutning till den gamla nedlagda deponin. Etapp 3 kommer att anläggas ovanpå nedlagd deponi samt ovanpå etapp 1 och 2. Deponering sker idag i etapp två. Gällande ändrat tillstånd medger att deponin kan ta emot 75 000 ton avfallskalk/år som uppkommer i LKAB:s verksamhet i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till och med år 2020. Avfallskalken transporteras till deponin i torrsugbilar och lossas vid deponins kant. För att undvika partikelspridning och damning samt för att stabilisera deponin tillförs sidoberg regelbundet till deponin.
6 (7) Lakvatten från deponin leds till en sedimentationsbassäng och perkolerar sedan genom den geologiska barriären. Vattnet rinner sedan vidare till LKAB:s gruvdammar. 4 Beskrivning av tillfälligt utökad verksamhet De 25 000 ton ytterligare avfallskalk som LKAB planerar att söka tidsbegränsat ändringstillstånd för under 2017-2020 kommer att deponeras inom området för den befintliga deponin. Deponeringsförandet kommer att vara densamma som idag. 5 Förutsedd miljöpåverkan Då större mängder deponeras kan damning komma att öka under perioden för utökningen. Deponins damningsbidrag kan inte särskiljas från damningen från gruvanläggningen som helhet. Sett från Kiruna samhälle är deponin dock belägen på andra sidan Kiirunavaara, ca 5 km från centrala Kiruna (se figur 1). Deponins läge reducerar damning från verksamheten mot Kiruna samhälle. LKAB arbetar också aktivt med att minska damning från kalkdeponin. Rutiner finns för dammbekämpning som går ut på att täckning sker med grövre material och plats för deponering anpassas efter rådande vindförhållanden. Under januari 2014 sattes ett 8 m högt och 100 m långt väderskydd upp intill deponin och för närvarande pågår försök med vattenbegjutning. Utökningen kommer att medföra extra transporter och tippningar inom deponiområdet. För att minimera bullerverkan sker alla transporter av avfallskalk från Malmberget och Svappavaara via den södra infarten till LKAB:s industriområde. Även ur bullersynpunkt är deponins läge fördelaktigt. Den tillfälliga utökningen av avfallskalkdeponeringen bedöms sammantaget inte ge upphov till någon större påverkan på människors hälsa och miljö som avviker från den påverkan nuvarande deponi medför. Deponins livslängd kommer dock att förkortas. 6 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan till miljöprövningsdelegationen kommer att inkludera dels en teknisk beskrivning och dels en miljökonsekvensbeskrivning samt en redovisning av genomförda samråd. Aspekter som kommer att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen är bl.a.
7 (7) - Påverkan på naturmiljö - Buller - Damning - Lakvatten - Transporter 7 Kontaktperson Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson. Synpunkter ska vara LKAB tillhanda senast den 23 augusti 2017. Björn Svanelöv, Division Norra KMA, LKAB Adress: LKAB FK 8 981 86 Kiruna Telefon: 0980 62 271 Email: bjorn.svanelov@lkab.com