PM-anvisningar Civilrätt D, VT 2017

PM-anvisningar Civilrätt D, VT 2017 PM-uppgiften består av tre delar varav en av dem är att självständigt och i övrigt enligt anvisningarna författa en PM med sammanhängande klientbrev. Utöver denna uppgift ska varje student utföra peerreview (kamratbedömning) på två studenters PM samt aktivt delta vid två seminarium. Vid PMseminarium I presenterar varje student muntligen slutsatser och egna råd till klient avseende den egna PM-uppgiften, samt ger muntlig och skriftlig feedback på andra studenters PM. Vid PM-seminarium II diskuteras de olika PM-uppgifterna i grupp av studenter som skrivit respektive uppgift. För godkännande av PM-uppgiften fordras att samtliga tre delmoment uppfyllts och genomförts med godkänt resultat. 1. Instruktioner för skrivuppgiften Varje student ska skriva en PM utifrån de premisser som seminarieuppgiften ger och som studenten har tilldelats. PM-uppgiften (1-6) finns på kurshemsidan under Seminarieuppgifter. 1.1 Allmänt Studenterna förväntas själva söka de relevanta rättskällorna för att lösa sin PM-uppgift. De flesta rättskällor kan hittas via databaser (t.ex. Dagens juridik plus, lagar/sveriges riksdag, InfoTorg, Juridik idag, Karnov, Zeteo och lagrummet.se), i Rättsfallssamlingen i fastighetsrätt, kurslitteraturen eller i bokform på biblioteket. Inför inlämning av PM-uppgifter på grundkurserna på juristprogrammet kan söktrycket på viss litteratur vara påtagligt. Detta gäller även för civilrätt D och innebär att studenten, för att vara säker på att få tag på relevant litteratur, bör påbörja arbetet med PM:n i god tid. Ett flertal databaser finns tillgängliga via www.sub.su.se. Stockholms universitet har dock ett begränsat antal prenumerationer på vissa databaser, varför man som PM-författare även av denna anledning bör börja tidigt med PMuppgiften och om det går, kopiera material till sin dator. Till nytta vid författandet av PM:n finns även material från PM-föreläsningen, vilket finns publicerat kurshemsidan under kursmaterial. Inlämningen av PM:n sker per mail till amanuensen (se nedan under p. 6). 1.2 Uppgiften PM:n ska utformas som en PM av en associate till en partner vid en advokatbyrå angående de problem som PM-uppgiften aktualiserar. Med detta avses att PM:n ska huvudsakligen vara fokuserad och syfta till att diskutera och i den mån det är möjligt presentera lösningar på de problem och frågeställningar som uppställs i PM-uppgiften. PM-uppgiften kan i förhållande till uppgiftens natur vara av mer allmänutredande karaktär eller av mer klientinriktad karaktär. Exempelvis kan uppgiften vara att utreda några frågor eller en särskild situation som partnern önskar få svar på, ett annat möjligt scenario är att partnern önskar få en viss fråga utredd och analyserad ur ett klientperspektiv. För info och tips hur en PM till en klient ska skrivas och vad man behöver tänka på se: 10 tips for legal writing.pdf som finns på kurshemsidan under "Kursmaterial". Se även e-föreläsningarna om att skriva PM med klientperspektiv: http://www.jurinst.su.se/utbildning/allm%c3%a4n-studieinformation/att-skriva-juridik/civilr%c3%a4ttd. Se även föreläsningen av Elisabeth Ahlinder om att bygga grunden till konstruktiv kritik som är av relevans för genomförandet av peer-review-tillfället: http://www.jurinst.su.se/utbildning/allm%c3%a4nstudieinformation/att-skriva-juridik/juridisk-metod. Uppgiften är att producera en vetenskapligt baserad utredande och analyserande PM. De närmare bedömningskraven följer av formaliaanvisningar nedan under punkt 1.3 samt av det protokoll som används för bedömning av PM-uppgiften. Det finns inga

mallar för hur PM-uppgiften ska vara utformad, att lägga upp en lämplig disposition är en del av uppgiften och bedöms under punkten Framställning i protokollet. Om språklig nivå och krav avseende användning av källor se dels protokollet, dels punkterna 1.4 och 5 nedan. FAQ Måste PM:n innehålla en inledning och frågeställning? En utgångspunkt att hålla sig till vid textproduktion av alla slag är att någon form av inledning alltid krävs. En inledning ger vägledning och svar på frågor som vad som behandlas i texten och anger de grundläggande förutsättningar som är av betydelse för texten och innehållet. Hur långt det inledande avsnittet bör vara går dock inte att svara på, det beror på textens syfte och omfattning och också förstås på vad författaren önskar framföra i inledningen. Ett generellt svar är således att inledningen ska var rimlig - avseende innehåll och omfattning - i förhållande till både texten som sådan och textens syfte. Även om det inte finns några absoluta regler eller krav kan en omfattningsuppskattning om att ett inledande avsnitt inte ska överstiga en sida och inte heller vara så kort som en mening tjäna som lös riktlinje för en PM-uppgift av förevarande storlek och innehåll. Hur mycket förutsätts delägaren veta? En PM är en text som ska kunna stå för sig själv. Ponera att din text råkar hamna på golvet i ett rum fullt med lösa blad. Innehållet i din text ska göra att det är möjligt att plocka upp din text från golvet och identifiera vilken klient det rör sig om och vilken fråga det rör sig om. Det vill säga oavsett vad mottagaren kan förväntas veta eller känna till, ska den information och de källor som krävs för att texten som sådan ska bli rimlig och uppfylla sitt syfte finnas med. Du kan vidare förutsätta att varken delägaren eller klienten är 100 % sysselsatta med ditt ärende, du skriver dem inte på näsan om du informerar om saker som vilka parter som är inblandade eller vilka rättsliga frågor som föreligger - det är tvärtom din uppgift att identifiera och formulera förutsättningar som dessa. Du kan dock förutsätta att delägaren har kunskap om grundläggande förutsättningar som att vi lyder under lagar och att dessa stiftas av riksdagen, eller att fast egendom definieras i 1 kap 1 JB och att fast egendom indelas i fastigheter. Ska språket vara ledigare än i till exempel en dom eftersom det är en text som är delvis riktad till en klient? Det språk du ska använda ska vara sakligt, klart, korrekt och koncist. Med sakligt, klart och korrekt avses bland annat att talspråk inte förekommer, att texten inte innehåller ofullständiga meningar, felsyftningar eller i övrigt grammatiska fel. Med koncist avses att språket ska vara exakt, kärnfullt och precist. En förutsättning för precision i språket vid författande av en juridisk text är bland annat att begreppsanvändning är korrekt. En kärnfull juridisk text innehåller heller inte överflödig information eller långa stycken som saknar direkt relevans för textens syfte och huvudsakliga innehåll. Vad som avses med god språkanvändning i PM:n kan även förklaras motsatsvis, ditt uppdrag är inte av journalistisk art, du ska heller inte skriva ett klientbrev vars syfte är att på ett enkelt och tydligt sätt förklara de juridiska frågeställningar och slutsatser som författaren kommit fram till på ett för en icke-jurist begripligt sätt. 1.3 Formalia PM:n är begränsad till maximalt 2 200 ord inklusive klientbrev (maximalt 500 ord), försättsblad och fotnoter. Texten ska utformas med 1,5 radavstånd och 12 punkter, Times New Roman som typsnitt.

PM:n ska innehålla källförteckning. Denna inräknas inte i antalet ord enligt ovan. Använd funktionen räkna ord som finns i Word på arkivmenyn under verktyg, räkna ord för att kontrollera detta. Studenten ska utöver promemorian utforma ett s.k. klientbrev som får innehålla högst 500 ord och som ska bifogas promemorian. Ett klientbrev är ett brev från en advokat till advokatens uppdragsgivare (klienten). I klientbrevet som ska vara ställt till klienten, ska studenten sammanfatta de slutsatser som han eller hon kommer fram till i promemorian och de förslag på lösningar som promemorian aktualiserar Försättsbladet ska innehålla studentens namn, personnummer, gruppnummer, aktuell termin och PMuppgift samt antal ord. 1.4 Språk Språket ska vara korrekt och vårdat. Om en fråga om en skrivregel eller språkbruk aktualiseras kan Språkrådets skrivregler användas, vilka finns tillgängliga på Språkrådets hemsida: www.sprakradet.se. Via Språkrådets hemsida är det även möjligt att ställa frågor som besvaras av språkexperter. Ytterligare hjälp avseende tillämpning av skrivregler eller språkbruk kan fås av Språkverkstaden, som erbjuder individuell handledning. Språkverkstaden utgör en del av den studentservice som tillhandahålls av Stockholms universitet. Styckesindelning av texten ska vara konsekvent. Att använda rubriker är ett hjälpmedel för läsaren. För få rubriker kan göra en text mindre lättillgänglig, medan alltför många rubriken kan göra en text alltför splittrad. Som författare och jurist är ett viktigt moment när man utformar en text att göra texten visuellt och innehållsmässigt lättillgänglig för läsaren. 1.5 Källhänvisningar När det gäller sättet att hänvisa är det väsentliga att den som är intresserad och/eller vill kontrollera ett påstående ska ges erforderlig anvisning för detta. God källhantering är avgörande för en juridisk texts vetenskapliga och analytiska kvalitet. Vid val av källor ska i första hand primärkällor användas. Med primärkälla avses exempelvis hänvisning till det rättsfall genom vilket en viss princip eller ett visst rättsläge kan hänföras. En sekundärkälla avseende samma princip eller rättsläge är till exempel uttalande om rättsfallets innebörd i doktrin eller hänvisning till den tidigare domen i ett senare rättsfall. God juridisk argumentation och analys bygger i första hand på källor som har en auktoritativ funktion för exempelvis utredande av visst rättsläge. Som utgångspunkt för juridisk källhantering kan den så kallade rättskälleläran användas. Enligt denna ska hänvisning i första hand göras till lagtext. Om lagtext saknas ska hänvisning istället göras till praxis om stöd för påstående/argument finns där, till förarbeten om uttalande eller utredning i förarbeten kan användas som stöd och slutligen till doktrin om det anförda bygger på argumentation i exempelvis vetenskaplig artikel eller monografi. Hänvisningar kan med fördel baseras på ett flertal källor, såväl primär- som sekundärkällor, t.ex. Av ordalydelsen i 7 kap. 12 första stycket BRL följer att ansvarsfördelningen mellan bostadsrättshavaren och föreningen enligt 7 kap. 4 och 12 BRL inte genom stadgar kan ändras till bostadsrättshavarens nackdel. 1 För det fall att påstående eller en del av en argumentation inte kan stödjas genom hänvisning till de traditionella rättskällorna kan även annan relevant information utgöra källor till vilka författaren ska 1 Jfr. SOU 2000:2 s. 147 och Julius m.fl. Bostadsrättslagen, 3 uppl., 2005, s. 197 f.

hänvisa. Ett exempel på information som kan behöva stödjas genom andra källor än traditionella rättskällor är: antalet hyrestvister som prövas av hyresnämnen har ökat under senare år. En lämplig källa för ett påstående av detta slag kan vara hänvisning till hyresnämndens hemsida där statistik avseende antal prövade ärenden under en viss tidsperiod anges. Hänvisning i noter och brödtext: Sättet att göra källhänvisningar kan variera bland jurister. 2 Det system som anges i det följande ska användas vid formulerande av PM:n på civilrätt D. Första gången en källa anges i not är det brukligt att ange källan mer utförligt, t.ex. Engstrand, O, Fonetikens grunder, Lund, 2004, s. 10. Vid upprepad hänvisning till samma källa är det brukligt att endast ange information som behövs för att källan ska kunna identifieras i förhållande till vad som tidigare angivits, t.ex. Engstrand, s. 7. Propositioner och SOU:er anges inte i fulltext i noten (men i källförteckning) utan endast i kortform, exempel för proposition: Prop. 2003/04:136 s. 9. Källor från lagkommentarer på webbplatser som Karnov eller Zeteo hänvisas till i enlighet med databasens egna rekommendationer, t.ex. Se Didón m.fl., Plan- och bygglagen (1 juli 2012, Zeteo), kommentaren till 1 kap. 4 under rubriken Tillbyggnad. Om ett argument eller påstående styrks av lagtext anges källan som utgångspunkt i brödtexten, t.ex. Enligt 4 kap. 1 första stycket JB gäller att ett köp av fast egendom sluts genom upprättande av en köpehandling som skrivs under av säljaren och köparen. Om ett argument eller påstående styrks av uttalande i t.ex. proposition, rättsfall eller doktrin anges källan vanligtvis i en fotnot, t.ex. Formkraven innebär att den fastighet eller det område som avtalet omfattar ska komma till klart uttryck i köpehandlingen. 3 Vid överlåtelse av en del av en fastighet är det tillräckligt att det till avtalet fogas en karta där det aktuella området som ska avstyckas har märkts ut eller att gränserna annars har beskrivits på ett lika tydligt sätt. 4 2 Se vidare t.ex. Juridisk skrivguide Wahlgren, Peter, Warnling-Nerep, Wiveka & Wrange, Pål, Juridisk skrivguide, 4 rev. uppl., Jure, Stockholm, 2014. 3 Se prop. 1970:20 del B s. 150. 4 Se NJA 1986 s. 366 och NJA 1995 s. 178.

Om och när en hänvisning ska ges kan inte besvaras entydigt, utan den allmänna riktlinjen, att sådant som är allmängods inte behöver hänvisas till, medan sådant som är mindre självklart eller till och med kontroversiellt ska hänvisas till, kan tjäna som ett riktmärke. Är man som PM-författare osäker om något borde vara självklart för läsaren eller inte, kan generellt sägas att i tveksamma fall är det svårt att hävda att en hänvisning skadar eller är felaktig, medan en utebliven hänvisning kan vara mindre lämplig när läsaren vill gå vidare eller kontrollera ett påstående i texten. Hänvisning i källförteckning: Exempel på hänvisning till monografi: Engstrand, Olle, Fonetikens grunder, Studentlitteratur, Lund, 2004. exempel hänvisning till del i antologi: Samuelsson, Stefan, Skriftspråklig utveckling och dyslexi, i Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket!, Studentlitteratur, Lund, 2006, s. 373 400. exempel på hänvisning till artikel i tidskrift: Ottesjö, Cajsa & Lindström, Jan, Så som diskursmarkör, Språk och stil, 1:2005, s. 85 127. exempel på hänvisning till en rapport: Linnér, Bengt, I övrigt ser jag inga problem... Utvärdering av inriktningen Svenska för blivande lärare. UFL-rapport nr 2004:03. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, Göteborgs universitet, Göteborg, 2004. exempel på hänvisning till en webbplats: www.riksdagen.se Exempel på struktur och innehåll i källförteckning: Källförteckning Offentligt tryck Propositioner Prop. 2002/03:12 Olika bostadsrättsfrågor. Statens offentliga utredningar SOU 2008:47 Frågor om hyra och bostadsrätt Rättsfall Högsta domstolen NJA 2001 s. 241 I och II Hovrätt RH 1998:34 Hovrätten för Övre Norrlands dom 2010-03-03,mål nr. B 495-09 Litteratur Adlercreutz, Axel, Ytterligare om fullbordande av fastighetsköp, JT nr. 2 2001/02, (s. 452-455) Jordabalken Beckman,Lars K. m.fl., En kommentar till JB och anslutande författningar, Version den 1 april 2015 (andra upplagan), Zeteo.

Internetadresser www.scb.se 2. Instruktioner för peer-review Uppgiften att utföra peer-review består av två moment. Det ena momentet är att självständigt läsa och utvärdera PM som författats av andra studenter. Det andra momentet är att ge muntlig återkoppling till minst två studenter. Utvärderingen sker med stöd av ett särskilt PM-protokoll (protokollet finns tillgängligt på kurshemsidan under kursmaterial) som ska fyllas i samt överlämnas till den student som författat den PM som utvärderingen avser. Överlämning av PM-protokoll sker vid PMseminarium I (se nedan). Uppgiften utgör ett led i utbildningen och ett övningstillfälle inför opponering av uppsatser som sker på efterföljande kurser inom ramen för juristprogrammet. Syftet med uppgiften är vidare att förbättra studentens förståelse och förmåga att strukturera sitt arbete samt bearbeta och förbättra texter. Uppgiften är avsedd att hjälpa studenterna att lära sig att utveckla sig själva utan utomstående bedömning, samt att ge studenten övning och erfarenhet som behövs för att förstå innebörden av uttryck som exempelvis analytisk eller systematisk. Uppgiften ger studenten möjlighet att aktivt ta del av kursinnehåll, lärandemål och betygskriterier. 3. Instruktioner för peer-review och PM-seminarium I Uppgiften att utföra peer-review inleds genom att studenterna delas in i grupper om 3-5 st. Detta görs under uppstartstillfället som är schemalagt på morgonen samma dag som PM-seminarium I hålls. Seminariet går ut på att ni ska ge feedback på två studenters PM och att varje student ska få sin PMuppgift granskad av två studenter. Innan seminarium I ska er PM lämnas in (se nedan under p. 6) senast den tid som framgår på kurshemsidan, se under fliken schema, Första inlämning. Studenten ska även ta med sig två kopior av sin egna PM samt två kopior av det rättningsprotokoll som finns upplagt under kursmaterial på kurshemsidan. Beräknad tidsåtgång för genomförande av peer-review är maximalt två timmar (en timme per PM) och studenten ska därför uteslutande fokusera på att tillgodogöra sig innebörden av de kriterier som framgår av protokollet, utvärdera promemoriorna efter dessa och poängsätta den skriftliga uppgiften samt förbereda kommentarer till de uppgifter som granskats. Under PM-seminarium I ska studenten ge de studenter vars PM studenten granskat saklig och konstruktiv återkoppling. OBS! Protokollen ska registreras av läraren under PM-seminarium I. Protokollet behöver dock inte lämnas in, utan kan lämnas över till studenten vars PM ni granskat efter att läraren noterat att ni fullgjort seminariet. Om en student under kursen, på grund av sjukdom eller annan tvingande orsak, är förhindrad att delta vid seminariet ska amanuensen omgående kontaktas för att ett nytt redovisningstillfälle under seminarieperioden ska kunna bestämmas. 4. Instruktioner för PM-seminarium II Under PM-seminarium II diskuteras de olika PM-uppgifterna och de särskilda frågeställningar och problem som behandlas i dessa. Studenterna delas på förhand in i redovisnings- och diskussionsgrupper, se schema. Studenten ska vara förberedd på att presentera den PM-uppgift som studenten själv skrivit, svara på frågor och delta i diskussioner. Diskussionen pågår som regel ungefär en timme. Övrig tid är schemalagd för feedback av examinatorn (ca tio minuter per student).

Närvaro vid PM-seminariet är obligatoriskt och ett genomtänkt och aktivt deltagande i seminariet kan påverka PM-poängen. Om en student under kursen, på grund av sjukdom eller annan tvingande orsak, är förhindrad att redovisa sin PM vid det avsedda redovisningstillfället ska amanuensen omgående kontaktas för att ett nytt redovisningstillfälle under seminarieperioden ska kunna bestämmas. 5. Poäng PM:n är föremål för betygssättning. Maximalt fyra poäng kan erhållas. PM-poängen tillgodoräknas resultatet vid tentamen och innebär en möjlighet att passera betygsgränser vid tentamen. En PM som bedöms som underkänd ger inga poäng. I sådant fall måste en ny PM, som når upp till gränsen för godkänt, lämnas in (dock utan att någon ytterligare poäng kan erhållas). En förutsättning för att erhålla poäng (1, 2, 3, eller 4 poäng) är att studenten lämnat in sin PM i tid och deltagit i de obligatoriska seminarietillfällena. För att erhålla 4 poäng krävs att PM-författaren har: presterat en noggrann, analytisk och självständig text, identifierat och formulerat de relevanta problem och intressen som måste beaktas, författat en PM som håller en hög nivå vad gäller metod, materiellt innehåll och språklig utformning, utformat en text som uppfyller de ovan uppställda formaliakraven, och fullgjort peer-review uppgift på ett tillfredställande sätt samt aktivt deltagit under PM-seminarium I. aktivt och på ett vederhäftigt och övertygande sätt deltagit i diskussioner och svarat på frågor under PM-seminarium II. 6. Instruktioner för PM-inlämning PM:n lämnas in per mail till amanuensen vid två tillfällen, inför seminarium I ( Första inlämning ) och för slutlig bedömning av examinatorn ( Slutlig inlämning) senast vid de tidpunkter som anges på kurshemsidan, se schema. Inlämning av PM sker genom att maila till cd@juridicum.su.se. OBS! Mailet ska inkomma senast vid de tidpunkter som anges på kurshemsidan. Den som utan giltigt skäl lämnar in sin PM för sent, erhåller inte någon poäng för sin PM, utan enbart omdömet godkänt eller inte godkänt. Försenat PM kan inlämnas t.o.m. 18 april kl. 10:00. Därefter bedöms eller examineras inga försenade PM. Skicka inte in fler versioner av uppgiften. Inlämnat är inlämnat. När PM:n lämnas in, ska följande anges: Till: cd@juridicum.su.se Ämne: PxGx (P för PM och G för grupp), t.ex. P1G4 för studenter som fått PM 1 och går i grupp 4. Bifogad PM: Efternamn Förnamn, personnummer (10 siffror) PM:n ska bifogas i word-format eller pdf. Bilagan ska bestå av en fil (dela alltså inte upp t.ex. framsida, uppgift och källförteckning). Mailet bör ej innehålla annan information eller några frågor. En bekräftelse kommer skickas per automatik kort efter att PM:n är inlämnad. Om ni inte får en sådan

bekräftelse, kontakta omgående amanuensen. Underlåtenhet att följa dessa instruktioner medför poängavdrag. Exempel på hur mailet ser ut för Johan Andersson, 811010-1010, som blivit tildelad PM 3 och går i grupp 5: