Växtskydd i ekologisk fruktodling 2007

Växtskydd i ekologisk fruktodling 2007 Version 2007-05-21

Innehåll FÖRORD... 4 SKADEGÖRARE SOM ANGRIPER FLERA FRUKTSLAG... 5 SVAMPSJUKDOMAR... 5 Fruktträdskräfta... 5 Blom- och grentorka, grå monilia... 6 Fruktmögel, gul monilia... 6 Bitterröta... 6 SKADEDJUR... 7 Rött spinnkvalster (eg. Fruktträdsspinnkvalster)... 7 Gallkvalster... 7 Bladlöss... 7 Knoppvecklare och frostfjärilar... 8 Nattflylarver... 9 Spinnmalar... 9 SKADEGÖRARE SPECIFIKA FÖR ÄPPLEN... 10 SVAMPSJUKDOMAR... 10 Äppleskorv... 10 Äpplemjöldagg... 13 Pezicula-rötor (gloeosporiumröta)... 14 Flugsmutssjuka... 15 Sotfläckighet... 15 SKADEDJUR... 15 Minerarmal... 15 Äpplebladgallmygga... 15 Äpplestekel... 16 Äpplevecklare... 16 Rönnbärsmal... 17 Fruktskalvecklare... 18 SKADEGÖRARE SPECIFIKA FÖR PÄRON... 19 SVAMPSJUKDOMAR... 19 Päronskorv... 19 Päronrost... 19 SKADEDJUR... 19 Pärongallkvalster... 19 Pärongallmygga... 19 Päronbladgallmygga... 20 Päronbladloppa... 20 SKADEGÖRARE SPECIFIKA FÖR PLOMMON... 21 SKADEDJUR... 21 Plommonstekel... 21 Plommonvecklare... 21 SKADEGÖRARE SPECIFIKA FÖR KÖRSBÄR... 22 SKADEDJUR... 22 Körsbärsmal... 22 Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 2 2007-05-21

Körsbärsfluga... 22 NYTTODJUR... 23 Fåglar... 23 Rovlevande insekter och spindeldjur... 23 SKADETRÖSKLAR... 27 VÄXTSKYDDSMEDEL... 27 LISTOR MED VÄXTSKYDDSMEDEL... 27 FÖRETAG OCH LEVERANTÖRER... 32 YTTERLIGARE KOMMENTARER OM TÄNKBARA MEDEL... 33 EG:S REGLER OM VÄXTSKYDD I EKOLOGISK ODLING... 35 KRAV:S REGLER OM VÄXTSKYDD... 37 PREPARAT- OCH VÄTSKEMÄNGDER FÖR FLÄKTSPRUTA... 38 Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 3 2007-05-21

Förord Denna skrift innehåller ett urval av de allvarligaste skadegörarna, vilka skador de orsakar och hur de kan motverkas genom förebyggande och direkta åtgärder. Att odlingen hålls så fri från skador är viktigt för det ekonomiska resultatet och den ekologiska produktionens livskraft. Som grund för att kunna motstå angrepp av skadegörare bör endast sunda fruktsorter väljas. Smittkällor, sporproduktion och infektion bör minskas så mycket som möjligt. I skriften förekommer flera växtskyddsmedel som är tillåtna enligt EU-förordningen för ekologisk produktion, men några av dem är inte tillåtna enligt KRAV:s regler. Kontrollera i slutet av skriften vad som gäller för de olika medlen. I slutet av skriften finns listor med tillåtna växtskyddsmedel. Förändringar kan ske snabbt varför uppgifterna måste uppdateras årligen. För att säkert få aktuella uppgifter kan du kontrollera att medlet är tillåtet enligt KRAV:s regler (www.krav.se). Det går också att mot en avgift begära en prövning av KRAV om tveksamheter råder. EU:s regler finns i Jordbruksverkets Vägledning EG:s regler för ekologisk odling (www.sjv.se). I slutet av denna skrift finns ett utdrag ur dessa regelverk om växtskydd. Liksom för övriga växtskyddsmedel gäller att produkterna skall vara godkända av Kemikalieinspektionen (KEMI www.kemi.se), såvida de inte av KEMI är undantagna från kravet på godkännande. Sådant undantag gäller för vissa fysikaliskt verkande medel, t.ex. såpor. I Skadegörare i frukt, utgiven av Jordbruksverket, 2005, av Boel Sandskär finns beskrivningar av ännu fler skadegörare med bilderl. Det finns också en skrift om Växtskyddsmedel i ekologisk odling, i serien Jordbruksinformation 24-2005, med mer information om växtskyddsmedel. Båda kan beställas på www.sjv.se. Fackgranskning av 2006 års version gjordes av Boel Sandskär, SLU Alnarp; Johan Ascard och Christer Tornéus, Jordbruksverket Alnarp. Kiaby maj 2006, Per Juhlin Tillägg till 2007 års version Årets uppdateringar avser främst växtskyddsmedel och EU:s och KRAV:s regler. Alnarp och Alnarp, maj 2007, Johan Ascard och Per Juhlin Juhlins Fruktodlingsrådgivning Kälkestadsvägen 577, 291 94 Kristianstad tel. 044-531 30 e-post: jfr@telia.com Johan Ascard Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp tel. 040-41 52 87 e-post: johan.ascard@sjv.se Foton, omslag och s. 11: Johan Ascard Övriga foton: Christer Tornéus, Jordbruksverket Skriften har bekostats gemensamt av Sverige och EU Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 4 2007-05-21

Skadegörare som angriper flera fruktslag Svampsjukdomar Fruktträdskräfta Nectria galligena Smittspridning och infektion Sporer frigörs hela året, men särskilt under våta höstar och vintrar är infektionsrisken som värst. Infektion sker i bladärren efter att löven har trillat, samt i sår i barken på trädet uppkomna av allehanda orsaker t ex frost, beskärning och andra skadegörare. Kräftan kan finnas i grundstammen redan från moderbäddarna eller komma in i förädlingsstället vid ympning och okulering. Inuti veden kan kräftan leva systemiskt. Detta ger en sluten kräfta som kan finnas latent i trädet utan symptom tills att förhållandena för kräftans tillväxt gynnas. Minska infektionstrycket I nyplanterade odlingar kan en ganska stor andel av mottagliga sorter drabbas redan under de 3 första åren. I många fall har dessa träd då fått med sig en systemisk infektion, som härrör från förädlingstillfället. Sådana träd blir aldrig friska utan visar varje år upp nya uppblommande kräftsår på stammen. Därför skall sådana träd röjas och ersättas med nya friska så fort som möjligt för att förhindra vidare smittspridning i odlingen. Föröka inte fruktträd i närheten av fruktodling eller infekterade lövträd p g a smittorisken. De nyinfektioner som sker ute på grenarna behandlas genom bortskärning till frisk ved ca 20-40 cm under angreppet. Beskärningen skall göras med snygga snitt under torra perioder fr o m januari. Unga träd beskärs på våren. Planteringen och beskärningen skall vara så välgjord att träden lätt torkar upp efter regn. Dålig avmognad och spetsiga grenvinklar ger ofta frostskador i vilka kräftan kan infektera. Skär bort grenar med spetsig grenvinkel. Måttlig växt i träden; ej för stark och ej för svag ger bäst försvar mot kräftangrepp. Det är viktigt att jorden är väldränerad. Då är syretillgången god i marken, träden har lättare att mogna av under sensommaren och hösten. På väl avmognad ved infekterar kräftan inte lika lätt som på lös ved. Överdriven kvävetillförsel och vattentillgång är därför skadlig. På jordar och i odlingar där kräfta är ett stort problem bör inte mottagliga äpplesorter som Discovery, Elise, Ingrid-Marie, James Grieve m fl och päronsorten Clara Frijs planteras. Sprutning Skydd mot infektion av bladärren kan göras ett par gånger under bladfall, liksom direkt efter beskärning för att skydda nya sårytor. Traditionellt har koppar använts, men det är inte registrerat hos KEMI. Koppar påverkar de nyttiga organismerna i och på marken. Binab har enligt tillverkaren visat en förebyggande, antagonistisk effekt mot kräfta. Kalciumhydroxid (släkt kalk) får användas enligt EU:s och KRAV:s regler och enligt KEMI om man endast blandar till och använder det för eget bruk. Vid upprepade behandlingar i bladfall kan kalciumhydroxid i viss grad skydda bladärren från infektion. Bäst effekt har fåtts då 100 kg släkt kalk per gång har kunnat utbringas på träden. Spridningen kan göras med fruktträdsspruta eller vattenspridare. Ett problem är sedimentering i tankar och utrustning, vilka måste spolas rena efteråt. Dessutom är det under bladfall ofta fuktigt i jorden, vilket leder till att det kan vara svårt att köra på lerjord samt att packningsskador kan uppstå i marken. Upp till 7 körningar kan behövas. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 5 2007-05-21

Blom- och grentorka, grå monilia Monilia laxa Denna svampsjukdom infekterar via blommornas pistill, varifrån den växer inåt i grenen. Det dödade partiet kan omgördla den blommande grenen (liksom kräfta) så att även yttre delen av grenen vilken är frisk stryps och dör. Angreppen gynnas av regnigt väder vid blom. Särskilt äpple och körsbär angrips. Infektion sker från övervintrade angrepp i gamla blomsterrester, skott och fruktmumier. Förebyggande åtgärder Håll träden luftiga och välbeskurna. Tag bort gammal gyttrad fruktved och fruktmumier som hänger kvar. Under säsongen skall angripna skott och frukter skäras bort för att minska vidare sporspridning. Fruktmögel, gul monilia Monilia fructigena Gul monilia infekterar frukter av äpple, päron och plommon via sår. Den går inte in via blomman som blom- och grentorkan gör. Primärinfektionen kommer från fruktmumier som hänger kvar på trädet eller som ligger på marken. Under säsongen kan den spridas till sår i skalet med sporer eller från frukt till frukt genom direktkontakt. Insekter som gör skada i skalet gör dubbel skada genom att öppna för infektion. Skadedjuren kan också bära med sig röta till nya frukter. Förebyggande åtgärder Genom att gallra frukterna till att sitta ett och ett minskar man risken för att tvestjärtar och skadedjur, som kan göra hål i skalet gömmer sig mellan frukterna. Man förhindrar också att svampen växer över från en infekterad frukt till en frisk frukt. Detta gäller särskilt sorter med korta skaft som alltid sitter tätt intill varandra. Plocka bort angripna frukter under säsongen. Bekämpa också skalskadegörare om de förekommer allt för rikligt. Bitterröta Glomerella cingulata / imp. Colletotrichum gloeosporioides På äpple är bitterröta mest känd som fruktskadegörare. Angreppen börjar som små bruna, nersjunkna fläckar som på mogna äpplen kan omges av en röd ring. Rötfläckarna utvidgar sig inte förrän frukten börjar mogna. På äpplen växer den avsmalnande inåt i frukten, så att rötan i genomskärning går konformat inåt kärnhuset. Konidiemassan är rosa och bildas i koncentriska ringar. Den sprids med konidiesporer i regnväder. Ett sjukdomsutbrott kan bli epidemiskt i täta träd då det är varmt och regnigt, och i hög luftfuktighet. Det kan visa sig vid blomningen på surkörs. Svampen överlever i intorkade fruktrester, angripna skott, barkangrepp och på knoppfjäll på träden. Ett enskilt övervintrat intorkat bär är tillräckligt för att ödelägga frukterna i ett helt träd. Bekämpning: se under Pezicula-rötor (äpple). Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 6 2007-05-21

Skadedjur I den ekologiska odlingen är skadedjursförekomsten till viss del reglerad av de rikligt förekommande rovlevande nyttodjuren. En del skadedjur har dock en förmåga att föröka upp sig till mycket stora populationer, varierande från år till år. Insektsskador på frukterna är ett stort problem. Även ytliga angrepp leder dessutom ofta till rötor. Rött spinnkvalster Panonychus ulmi (eg. Fruktträdsspinnkvalster) Rött spinn är små trögrörliga kvalster (spindeldjur) som suger ut växtsaft från trädets gröna delar. De övervintrar som ägg på barken, ofta runt sporrar. Rött spinn kan utgöra föda för en del nykläckta rovlevande insekter. Rovkvalstret Typhlodromus pyri har rött spinn som huvudföda (se nedan om rovkvalster). I en ekologisk odling med fungerande nyttodjursfauna brukar inte rött spinn vara något problem. Men används alltför många bredverkande medel som t ex pyretrin kan spinnet, vilket ofta är resistent mot sådana medel, föröka upp sig pga avsaknad av nyttodjursfauna. Vattna vid behov; träd som lider av torka är mer mottagliga för spinn. Behöver spinnet bekämpas kan svavelkalkvätska (4 6 kg/ha) före blom eller svavel (4 6 kg/ha) vid >18ºC hålla tillbaka det. Även Eradicoat har verkan mot kvalster. Gallkvalster flera arter Gallkvalster är mycket små bleka avlånga djur och har endast två par ben till skillnad från spindeldjur i allmänhet som har fyra par ben. De gör skada genom att suga på blad och kart. På äpplen kan rostkvalster göra stor skada genom att suga på blombottnen direkt efter blomningen. Detta ger så småningom korkrost på fruktskalet. Används svavelkalkvätska eller svavel i svampbekämpningen hämmas gallkvalstret också kraftigt. De rovkvalster som finns i odlingen äter gärna gallkvalster. Bladlöss flera arter De bladlusarter som angriper fruktträd värdväxlar med andra växter under sommaren. Ett undantag är den gröna äpplebladlusen. Övervintringen sker alltid med ägg som oftast läggs vid sporrar och knoppar. De är ganska stora, svarta, svagt ovala, blanka och lätta att upptäcka. Särskilt äggen av äpplegräsbladlusen som brukar kunna förekomma i stort antal ute på skotten syns tydligt. Äpplegräsbladlusen lämnar äppleträden vid blomningen och skadar ofta inte träden så allvarligt, utan lockar i stället rovlevande insekter till odlingen. Röd äpplebladlus är den allvarligaste skadegöraren. Det räcker med ett fåtal röda äpplebladlöss per 100 blomknoppar, på våren för att de skall hinna göra stor skada. Det är den enda av lössen som söker sig till karten och genom sina stick deformerar och gör så att frukterna inte växer ut till full storlek. Karten har dock en benägenhet att inte falla av vid kartfall utan sitter kvar som druvklasar på träden. Den gröna äpplebladlusen, som under sommaren kan ockupera en stor mängd nya skott genom sina bevingade honor, skiljer sig från äpplegräsbladlusen genom längre antenner och ryggspröt samt avsaknad av mörkare linjer längs kroppen. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 7 2007-05-21

Lättaste sättet att upptäcka bladlöss i odlingen under säsongen är att följa myrornas vandringsstråk i träden. Myrorna livnär sig på bladlössens söta exkrementer och tycker om att uppehålla sig där det finns bladlöss. Förebyggande åtgärder Sörj för att det finns många nektarproducerande växter som t ex honungsört i odlingen. De vuxna parasitsteklarna dras då till odlingen för sitt födointag och letar sedan efter löss och andra insekter som de kan parasitera. Näbbstinkflyn, tvestjärtar, guldögonsländor, blomflugor och nyckelpigor är andra djur som villigt äter av bladlössen. Mängden röd äpplebladlus kan minskas genom att skära bort angripna grenar på våren. Prognos och skadetröskel Har angreppen föregående år varit stora bör bekämpning övervägas. Redan då bara ett par procent angripna bladrosetter av röd äpplebladlus i tät klunga upptäcks finns fog för bekämpning. Sprutning Sprutning har bäst effekt då lössen är nykläckta och stammödrarna ännu är små och inte har hunnit gömma sig i ihoprullade blad. Bekämpning med växtskyddsmedel som innehåller såpa sätts in före blom mot röd äpplebladlus, körsbärsbladlus och liten plommonbladlus. Den pudrade plommonbladlusen och grön äpplebladlus bekämpas efter blom. Oljor kan också användas på våren för att kväva ägg och nykläckta löss. Pyretrumpreparatet aptol kan användas enligt EU:s och KRAV:s regler. Pyretrum NA Emulsion med piperonylbutoxid (PBO) får även användas enligt EU:s regler (se preparatförteckingen). Nim används i vissa länder, men för närvarande (2007) finns inga registrerade produkter för fruktodling i Sverige. I Italien har svavelkalk använts i hög dos för bekämpning av sköldlöss. Knoppvecklare och frostfjärilar flera arter Knoppvecklare och frostfjärilar gör skada från tidig vår och fram till efter blomningen genom att gnaga på blad- och blomknoppar samt kart. Knoppvecklarna som kan bestå av flera arter kan antingen övervintra som ägg eller som larver på träden. Frostfjärilarna, vilka tillhör mätarna, övervintrar som ägg vilka läggs på hösten då frosten börjar komma. De vinglösa honorna kryper då upp längs stammen för att lägga ägg uppe i trädet. Limringar som sätts som en krage på stammarna i september förhindra detta. I en tätplantering blir metoden dock arbetskrävande. Prognos och skadetröskel Något tiotal limringar på hösten kan ge en bra uppfattning om frostfjärilsförekomsten. Kontroll bör göras före blom. Överskrids tröskeln 15 fjärilslarver per100 blomrosetter bör bekämpning göras. Sprutning Sprutning kan göras vid varmt väder, helst före blom då larverna ännu är små och känsliga. Bacillus thuringiensis (Turex 50 WP 50 WP 0,7-1 l/ha) är så effektivt att det även används i IP-odling. Varaktigheten är dock kort och bryts särskilt snabbt ner vid rikligt UV-ljus, som under en solig dag, varför det bör vara mulet under och efter sprutningen. Det bör också vara över 12ºC så att larverna är aktiva och äter mycket. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 8 2007-05-21

Nattflylarver flera arter Nattflyn kan hittas redan i mars, men ökar i slutet av april då de parar sig. Oftast lägger de sina ägg genast före blomningen. Äggen kläcks efter 10-14 dagar. Larverna äter glupskt på blad, blomknoppar och unga kart. Den senare skadan är den allvarligaste eftersom karten lämnas kvar på träden med stora gropar in i fruktköttet vilka läks med korkrostbildning. Prognos och skadetröskel Inte fler än tre nattflylarver per 100 blomrosetter bör tolereras vid blom. Sprutning Sprutning med Bacillus thuringiensis (Turex 50 WP) under blomningen har ofta god effekt. Spinnmalar flera arter En ofta förekommande spinnmal på äpple är äpplespinnal (Yponomeuta malinellus) som övervintrar som små larver. De börjar äta av knoppar och blad så fort de börjar utvecklas. Larverna från samma äggsamling håller ihop och spinner in sig i stora nästen som kan bli mycket iögonfallande fram på sommaren. I vissa fall kan hela träd vara täckta. Behandling kan göras med Bacillus thuringiensis (Turex WP) på vår och försommar. Bladlusägg Gräsäpplebladlus Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 9 2007-05-21

Skadegörare specifika för äpplen Svampsjukdomar Äppleskorv Venturia inaequalis, imperfekt stadium Spilocaea pomi, Smittspridning På våren och försommaren kastas sporer ut från fjorårets skorvangripna löv. Infektion kan ske på ganska långt avstånd från smittkällan. Infektionsrisken av dessa sexuella sporer (primärinfektion) börjar ta fart i stadium grön spets och ökar fram till blomningen för att där nå sin höjdpunkt. Därefter minskar risken för primärinfektion och upphör nästan helt i slutet av juni, strax före stadiet glatt frukt. De infektioner som dock lyckats i detta skede kan börja producera nya sporer, vilka dock är asexuella (konidier) och som inte sprider sig på samma långa avstånd som de sexuella. Infektionsrisken för dessa är störst i det redan angripna trädet. På ej avmognade skott, eller i grenskorv där skorven kan övervintra som mycel kan konidier bildas på våren utan att gå omvägen via de gamla löven. Infektion Särskilt fuktiga säsonger blir angreppen av skorvsvampen stora. Det kommer sig av att skorvsporerna endast kan infektera då löven varit fuktiga en viss tid. Hur lång denna bladväta behöver vara bestäms av temperaturen. Mills skorvtabell som modifierats beskriver detta samband och talar om hur stor risken är för att få skorvinfektion i odlingen. Det tar ganska många dagar från infektionstillfället till att man kan börja se skorven för blotta ögat. Denna tid kallas inkubationstid. Tabell över infektionsrisk och inkubationstid för skorv vid olika temperaturer, modifierad efter Mills skorvtabell. Infektionsrisk: (timmar bladväta) Inkubationstid: (dygn) ascosporer konidier Temp. (ºC) lätt medel svår 17-21 6 12 18 6 8 16 6 12,5 19 6 10 15 7 13 20 6,5 11 14 7 14 21 6,5 12 13 8 15 23,5 7 13 12 8,3 16 24 7,5 14 11 9,0 17,5 26 8 15 10 11,0 19 28 9 16 9 12,2 8 13,4 7 15,4 6 18,0 5 21,2 4 27,8 3 29,6 2 34,7 1 40,5 Observera att konidier (från grenskorv eller mycel i ej avmognad skottillväxt) inte behöver lika lång bladväta som ascosporerna för att infektera. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 10 2007-05-21

Det finns också datoriserade system där ett program automatiskt bearbetar data från en väderstation. Detta är särskilt värdefullt när man kan göra en kurativ bekämpning. I ekologisk odling kan man få kurativ effekt av svavelkalkvätska. Programmet RIMpro gör dessutom en beräkning av andelen mogna, omogna, utslungade, groende och inträngda sporer och kan på så sätt ge en bild av utvecklingen av primärinfektionerna så att man kan sätta in en förebyggande bekämpning vid rätt tid. Obs! Det tar längre tid för väta som kommit in i skrymslena i blomknoppen att torka upp, än på en utvecklad bladyta. Så tänk på att skorvvarnarens kännare för bladväta kanske inte riktigt överensstämmer med de verkliga förhållandena i knoppen. Det finns därför anledning för både dig som har skorvvarnare och du som avgör bekämpningsbehovet manuellt att kontrollera upptorkningstiden för blomknoppen och temperaturen. Särskilt om blomknopparna frusit under våren blir bladytorna ojämna och har gott om försänkningar där vattnet stannar kvar länge innan det kan torka upp. Minska infektionstrycket Odla inte mottagliga sorter i odlingen. En första viktig åtgärd efter en säsong är att försöka få de skorvangripna löven att förmultna så snabbt som möjligt. Detta kan göras genom att minskar kol/kväve-kvoten, alltså tillför kväve. Före lövfall är det möjligt att spruta bladverket med urin eller någon annan kväverik substans motsvarande 8 10 kg kväve. När löven fallit till marken gynnas nerbrytningen av att man räfsar ut dem och klipper i sönder dem med gräsklipparen. Ytterligare kvävehaltig vätska kan då sprutas på marken. Med ett jordbearbetningsredskap kan de också vändas eller fräsas ner i jorden. Det är bra om man hinner göra det innan höststormarna blåser in löven i lähäckar och liknande. Om så har skett bör löven räfsas ut därifrån och behandlas enligt ovan eller brännas. I den ekologiska odlingen kan det vara mycket rent från fjolårslöv på marken beroende på rikare biologisk aktivitet. Löven bryts ner mycket snabbare så, än om de är besprutade med fungicider. Värna om den organiska aktiviteten i jorden. Även om man minskat infektionstrycket kraftigt genom att bryta ner löven, kan man alltid lita på att det finns fruktkroppar av skorv på våren som har klarat sig och som har tillräckligt med ascosporer för att ställa till stora problem i odlingen vid fuktig väderlek. Sprutning Förebyggande behandling mot skorv kan göras med några olika medel. Detta får göras efter väderprognos som utlovar så lång och våt period att skorvinfektion riskeras (se Mills skorvtabell). Särskilt viktigt blir detta naturligtvis då infektionstrycket är som störst, alltså strax före och strax efter blomningen. För träd med grenskorv, särskilt mottagliga päronsorter bör bekämpningen fortgå hela säsongen. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 11 2007-05-21

Det har varit svårt att finna växtskyddsmedel för ekologisk odling som kan mäta sig med svavel och koppar. På Ullensvang i Norge har rent svavel, NAB-Mischung (svavel, algkalk och bentonit), Ulmasud (surt stenmjöl) och Myco-Sin (svavelsyrad lera, jäst (rote Hefe), fräkenextrakt och biologiska vätoch vidhäftningsmedel) sprutats mot skorv 10 gånger under vår och sommar. Svavel och NAB- Mischung gav bäst resultat med endast 10 % angripna frukter, jämfört med Myco-Sin 27 % och Ulmasud 43 %. Kontrolledet hade 99 % fruktinfektion. Svavelkalkvätska får användas t o m blom och är mycket verksamt. Förebyggande används 1,5-2,0 kg per 100 liter vatten (4 6 kg/ha). Räkna inte med någon förebyggande effekt längre än 5 dagar. Medlet tål knappast mer än 10 mm regn innan det kan anses avsköljt. Håller man sig inom dessa gränser har Svavelkalkvätska samma verkan som flera andra konventionellt använda, förebyggande skorvpreparat. Svavelkalkvätska har i försök även visat sig kunna användas med kurativ verkan direkt efter ett infektionstillfälle. Det har då visat sig fullt i klass med skorvmedel som används i den konventionella odlingen. En sådan kurativ användning av preparat för den goda saken med sig att bekämpning inte görs förrän det verkligen behövs, om odlaren sprutar efter skorvvarnarens indikation. Kurativ verkan kan uppnås upp till 30 timmar efter en skorvinfektion. Då används 15 20 kg/ha. Svavelkalkvätska har bättre verkan mot skorv än svavel, särskilt vid kyligt väder. Svavelkalkvätska kan vara ganska aggressivt och ge brännskador och används därför ej i eller efter blom. Se längst bak i preparatförteckningen på risk för skadeverkningar. Sprutsvavel är inte lika aggressivt och kan användas vid varmt väder, men ej vid temperaturer över 25ºC. Tillåtet preparat är Kumulus DF, 0,3-0,7 kg per 100 liter vatten (1,5 6,0 kg/ha) Efter blom kan inte svavelkalkvätska användas för kurativ verkan. Sätt då i stället in svavel direkt efter ett regnväder. Svavel får en bra gasverkan då tempen är hög (>17º) och vinden stilla. Kontaktverkan startar redan vid 10ºC. Svavel sköljs snabbt av vid regnväder och varaktigheten av en svavelbesprutning är kort eftersom svavlet gasar iväg. Skorven angrips endast strax före då skorvsporen skickar ut sin groddslang in i bladet. Väl inne i bladet är svampen oåtkomlig. En svaveldos på 5 kg/ha är inte så stark så att den bränner blommorna om medlet används i blom, men pollengroningen kan hämmas och kanske svavelosen skrämmer bort de pollinerande insekterna, varför svavel i början av blom bör undvikas. I stället skulle Binab TF kunna användas, vilket kan ha en förebyggande verkan mot gråmögel som kan infektera vid avblomningen och orsaka bägarröta. Hur effekten av Binab är mot kräfta, skorv och andra sjukdomar är inte känt. Binab har enligt tillverkaren ingen effekt mot mjöldagg. Myco-Sin (innehåller bl.a. svavelsyrad lera, jäst och fräkenextrakt) verkar också vid kyligt väder i motsats till svavel. Det skulle således kunna vara ett alternativ vid vårbehandlingarna. Kopparpreparaten är inte registrerade som bekämpningsmedel av KEMI, och får därför inte användas för växtskydd. Vid dokumenterad kopparbrist i jorden, vilket är vanligt på lätta jordar, kan man i undantagsfall få bladgödsla med koppar enligt KRAV:s regler ( 4.3.7). Kopparbrist kan förväntas uppkomma om Cu-HCl i jordanalysen understiger 12. Vid bladanalys indikeras brist när kopparvärdet är under 8 ppm. En bladgödsling med ett koppargödselmedel (Coptrel 500, Koppar Plus eller Koppargödsel) har som sidoeffekt att också skydda knopparna en tid mot skorvinfektion. Maximalt får användas 500 g rent koppar som högsta genomsnitliga tillförsle under en femårsperiod. Om man använder en låg dos; t.ex. Koppar Plus 0,5 kg /ha (250 g rent koppar per hektar) kan man spruta två gånger åtminstone t o m stadiet musöron. Denna mängd koppar är så låg att du troligen inte ökar koppartalet i jorden, men ger vad träden behöver för säsongen. Efter blom ger koppar brännskador vilka syns som korkrost på frukten. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 12 2007-05-21

Äpplemjöldagg Podosphaera leucotricha, imperfekt stadium Oidium farinosum Smittspridning och infektion Mjöldaggssvampen måste ha ung, levande växtvävnad för att överleva. Därför blir det den sist avslutade tillväxten, -toppskotten som får hysa svampen över vintern. På våren växer mjöldaggen ut över de knoppar i vilka den övervintrat som mycel. Sporspridningen sätter därefter igång för att nya knoppar skall infekteras. Det gäller att ta bort eller åtminstone minska denna första smittspridning. Sporspridingen är mest intensiv över 20ºC. Det fordras >40 % RH för att mjöldaggens konidier skall kunna gro, optimalt är 98 % och 15ºC. I väta gror dock inte sporerna. Bara unga plantdelar kan infekteras. Då bladen uppnår 7 14 dagars ålder blir de resistenta. Förebyggande åtgärder Eftersom det inte finns något medel som kan ta bort ett angrepp, är det extra viktigt i ekologisk odling att gå över träden en gång till på våren efter vinterbeskärningen och skära bort källan till primärinfektionerna. Ändknoppar som infekteras blir slankare än friska och kan bli stående halvöppna under vintern. Dessa knoppar fryser lättare bort än icke infekterade knoppar (2-10ºC känsligare). Temperaturen måste dock i allmänhet gå ner under 23ºC för att döda mjöldaggsknoppar. Mjöldaggstopparna skärs in till ett friskt sidoskott. De är lättare att upptäcka då vegetationen börjar ta fart eftersom de kommer efter i utvecklingen i förhållande till de friska skotten. Eftersom bladen blir motståndskaftiga mot mjöldaggen då de blir äldre är det av stor betydelse att skottillväxten och därmed tillväxten av nya blad avstannar tidigt. Det får gärna ske redan i juli. Detta gynnar också bördigheten eftersom avslutade knoppar då har goda möjligheter att växa till sig i styrka och därmed bilda starka blomanlag. För att fruktträden skall vara starka mot mjöldagg får de aldrig lida av torka. Överdriven vattentillgång å andra sidan samt stor kvävetillgång är dock också negativt eftersom det fördröjer skottillväxtens avslutning. Kalium- och kalciumtillgången skall vara god. Ta bort gamla mottagliga sorter som Cortland och Lobo som du inte har någon glädje av. Även Gravenstein och Sävstaholm är mycket mottagliga. De är enbart till skada i odlingen genom att öka infektionstrycket. Tyvärr är många av de nya skorvresistenta sorterna mottagliga för mjöldagg, så det är klokt att välja sorter med urskiljning. Sprutning På mjöldagg har svavel bättre effekt än på skorv eftersom mjöldaggssvampen växer på utsidan av bladen och där är helt utsatt. Svavel kan användas förebyggande vid varmt väder (>17ºC). Nyinfektion på våren motverkas genom att bekämpningen görs ett par gånger före blom och några gång efter, vilket sammanfaller med bekämpningen mot skorv. Så länge mjöldagg förekommer i odlingen och skottens tillväxt inte är avslutad kan de nya bladen infekteras. Strävar man efter att hålla rent från mjöldagg måste bekämpningen fortsätta så länge bladen är mottagliga. Även växtskyddsmedel med såpa anses ha effekt om de används med täta intervall. Fettsyror bör inte användas i solsken eftersom det kan ge brännskador. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 13 2007-05-21

Pezicula-rötor (gloeosporiumröta) Pezicula malicorticis, imp. Cryptosporiopsis curvispora (f.d. Gloeosporium perennans) (engelskt namn: Bulls eye rot ) Svampen kan ge mer än centimeterstora insjunkna barknekroser. Nekroserna kan omgördla hela skott så att de dör, t o m hela unga träd. I barknekroserna utbildas svampens asexuella sporbildande organ som halvmillimeterstora punkter. Om angreppen stoppas upp vallas de in med kallus liksom fruktträdskräfta. Sporerna infekterar via korkporerna i skalet under sommaren vid fuktigt väder. Särskilt under en regnig sensommar och höst är svampen mycket infektionsbenägen. Rötan ligger latent i lenticellerna tills att frukten nått en viss mognad på lagret, då börjar den växa ut koncentriskt i fruktköttet. Efter en tids lagring bildas runda, bruna rötfläckar på frukterna med något ljusare brunt centrum. Svampens fruktkuddar på skalet är strödda i rötan. Konidiemassan är gråaktig till gulvit. Övervintringen sker bl.a. i grenar, fruktsporrar och fruktmumier. Pezicula alba, imp.stad. Phlyctaena vagabunda som är mycket lik P. malicorticis ger vitaktig till rosafärgad konidiemassa i koncentriska ringar. P. alba anses vara mindre aggressiv. Förebyggande åtgärder Beskär så att träden blir luftiga och tillåter solen att tränga ner även i nedre delen av trädet. Gammal fruktved som kan bytas ut mot nyare skall bort eftersom smittan kan sitta i gamla sporrsystem. Ta bort partier med död bark. Skörda inte onödigt sent eftersom infektionsrisken då ökar. Motståndskraften mot rötors tillväxt minskar också med ökad mognad. Gödslingen skall vara i balans så att inte kväve och kalium finns i allt för stor mängd i förhållande till fosfor och kalcium. Kalium och kväve ger större och lösare fruktkött, medan kalcium och fosfor ökar cellernas fasthet. Välj inte mottagliga sorter om de inte kan säljas och konsumeras snabbt efter skörd. Mottagliga äpplesorter är Aroma, Cox s Orange, Filippa och Ingrid Marie. Skörda inte när frukterna är våta t ex av dagg eller regn. Sprutning Bästa verkan fås om där kan sprutas före regn. Viss positiv verkan har fåtts av Rote Hefe (jäst). Tillsätts kalciumklorid ökar verkan ytterligare (tillåtet enligt EU:s regler vid konstaterad kalciumbrist, kan tillåtas av KRAV efter dispens vid dokumenterat behov). Upprepade behandlingar under hela säsongen före våta perioder skulle behövas. Jästsvampar kan angripa skalet och orsaka korkrost på frukten. Efterskördsbehandling Genom doppning i varmvattenbad före inlagring kan rötorna minskas. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 14 2007-05-21

Flugsmutssjuka Zygophiala jamaicensis / Schizothyrium pomi En sjukdom som uppträder rikligt på hösten och orsakar stort sorteringsbortfall i ekologisk odling på sena sorter. Ger på äpplen svagt gråaktiga fläckar i vilka små svarta, flugskitsliknande, tillplattade prickar bildas i grupper om upp till ett femtiotal. Prickarna är fruktkroppsanlag, som dock inte utvecklar sig vidare på äpplen. Svampen angriper många växter. På hallonskott, pilört, löv av lönn, ek och rosor m fl bildas sporer som kan smitta äpplen. Kyligt och regnigt väder under säsongen gynnar sjukdomen. Svampen angriper kutikulan varför angripna frukter skrumpnar tidigare än normalt under lagringen. Ljus och luft i trädkronan motverkar angrepp. Sprutning med svamphämmande medel kan hjälpa. Sotfläckighet Gloeodes pomigena Sotfläckighet kan liksom flugsmutssjukan leva på många växter t ex lönn, ask och vide, där sporuleringen sker lättare än på äpple. Mycelet lever på äpplets yta, men kan också gå in genom kutikulan till epidermis. Det olivfärgade mycelet ger upphov till en grönsvart oskarpt utflytande beläggning, som till slut kan täcka hela frukten mer eller mindre tydligt. Gnider man frukten hårt följer beläggningen med. Sjukdomen sprids även inom trädet, då med klamydosporliknande, tjockväggiga mycelfragment. Sotfläckigheten skiljer sig från sotdagg genom att sotfläckigheten inte växer just i bladlusexkrementerna och därför inte känns klibbig. Angripna frukter förlorar sin saftspänning snabbare i lager än frisk frukt. Liksom för flugsmutssjukan ger ljus och luft i trädkronan sämre tillväxtbetingelser för svampen. Sprutning med svamphämmande medel kan också hjälpa. Skadedjur Minerarmal flera arter Minerarmal förekommer ganska allmänt i odling där insekticider inte används. I ekologisk odling är angreppen i allmänhet inte så omfattande som de kan bli i konventionell odling behandlad med bredverkande insektsmedel. Där kan angrepp av fickminerarmal (Phyllonorycter blancardella) vara särskilt rikliga. Ingen särskild åtgärd är aktuell i ekologisk odling. Äpplebladgallmygga Dasineura mali I ekologisk, liksom i konventionell odling kan äpplebladgallmyggan bli ett problem vid användning av bredverkande bekämpningsmedel som dödar predatorerna t ex näbbstinkflyn. Skadan består i att den assimilerande bladytan minskas genom att bladen rullar ihop sig redan då de utvecklas från tillväxtpunkten. Genom detta kan inte heller ordentliga ändknoppar med blomanlag anläggas. Bästa bot mot äpplebladgallmygga är att låta nyttodjuren frodas i odlingen. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 15 2007-05-21

Äpplestekel Hoplocampa testudinea Äpplestekelns larv förpuppar sig i marken på våren efter övervintringen. Den brukar vara färdigutvecklad och flygfärdig vid äppleträdens blomningstid. Den flyger vid solsken med äppleblommornas vita färg som indikator för dess mål. Honan lägger ett ägg per fruktanlag precis under foderbladen. När larven kläckts gör den en slingrande gångmina precis under skalet, som syns mycket tydligt som en lång slinga med korkrost på frukten senare under säsongen. Larven går därefter över på ett nytt fruktämne och äter sig in till kärnhuset. Flera frukter kan angripas av samma larv. En angripen frukt kan igenkännas genom att det runt ingångshålet pressas ut brun fuktig och kletig exkrement. Denna kan skiljas från äpplevecklarens exkrement som är helt torr och luktlös. Stekellarver har 6 eller fler bukfötter, fjärilslarver aldrig mer än 5 par. Discovery, Gravenstein och Summerred brukar vara särskilt angripna. Oftast söker sig stekeln till de sorter som blommar först. Förebyggande åtgärder Vilda fåglar gör stor nytta genom att letar upp och äter pupporna av äpplestekeln. Sätt upp rikligt med fågelholkar i och omkring odlingen. Kycklingar och höns kan också nyttjas. Hönsen är mest aktiva inom 100 m från sitt bo, så det är lämpligt att använda mobila hönshus. Kartgallra de mottagliga sorterna tidigt. Plocka av och destruera de angripna karten, så att de inte kan förpuppa sig och överleva till nästa år. Prognos och skadetröskel I odlingar som angreps året före av äpplestekel bör bekämpning övervägas på de mottagliga sorterna. Sätt upp vita limfällor ett kort tag före blomningen för att fastställa Äpplestekelns flygning. De vuxna stekelhonorna dras till den vita färgen. Tyvärr fastnar även en del nyttodjur i fällorna. Skadetröskel kan inte fastställas med de vita limskivorna. För detta måste man undersöka karten när kronbladen börjar falla. Kontrollera blombottnen när träden börjar blomma av. Leta efter hål och gångminor. Om blomningen är svag tolereras inte fler än 3 blombottnar med stick eller minor av 100 kontrollerade. Är blomningen riklig och vädret under blomningen fint kan fler angrepp tolereras. Sprutning Bekämpning kan göras med egen beredning av kvassia (tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler), som sprutas direkt efter avblomningen. Äpplevecklare Cydia pomonella Äpplevecklarens larv övervintrar i barksprickor och liknande skrymslen. Efter förpuppningen på våren börjar vecklarfjärilarna komma fram i maj för parning. Äggen läggs i juni. De unga larverna borrar sig igenom fruktskalet och in till kärnhuset där de äter upp kärnorna. När larverna är fullvuxna lämnar de frukterna och spinner in sig för övervintringen. Äggläggningen börjar om temperaturen vid solnedgången är över 15ºC. Skuggiga förhållanden kan göra att äggläggningen börjar före solnedgången. Även om det inte finns äpplevecklare i odlingen kan Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 16 2007-05-21

de lätt komma in från hemträdgårdar i närheten. De brukar inte flyga mer än några hundra meter, men kan ibland komma in från flera kilometers avstånd. Dåligt väder i parnings- och äggläggningsperioden kan minska angreppsgraden. De ägg som väl blir lagda är utsatta för faror som tvestjärtar, parasitsteklar, bakterier och virus fram tills att larverna gått in i frukten. Därefter är de oåtkomliga. Förebyggande åtgärder I ung odling med släta stammar kan man få god effekt av att sätta 1 dm breda wellpappkragar runt stammarna i juli dit larverna som skall övervintra söker sig. Kragarna eldas upp under vårvintern. Feromonförvirring kan användas. Effekten blir bäst i odling som inte är utsatt för inflygning, eller på större arealer. Normalt sätts 1 000 feromondispensrar upp per hektar för att förhindra att hannarna hittar honor att para sig med. Prognos och skadetröskel Feromonfällor används för att ta reda på när och hur stora angrepp av äpplevecklare som är att vänta. 130 daggrader från den dag då fångsterna i fällorna nått sitt maximum är det dags att spruta. Det brukar röra sig om 7 10 dagar. Fem vecklare per fälla två veckor i rad har använts som bekämpningströskel. Sprutning Det saknas dokumenterat effektiva växtskyddsmedel mot äpplevecklare i ekologisk odling i Sverige. Preparat med granulosisvirus (artspecifika virus som angriper fjärilslarver) används i kombination med förvirringstekniken i flera länder. Något sådant preparat är dock inte registrerat i Sverige. Det finns uppgifter om att Bacillus thuringiensis inte är effektiv mot äpplevecklare eftersom larverna inte äter innan de går in i äpplet (Blommers, 1994, Annual Review of Entomology, 39, 213-241). Det finns dock odlare som använt Bacillus thuringiensis. Sprutning med Turex 50 WP kan i så fall göras med ett par upprepningar med två dagars mellanrum vid äggkläckningen (fastställ tiden med feromonfälla och mätare av temperatursumma). Rönnbärsmal Argyresthia conjugella Rönnbärsmalens larver ger en kraftig minering av fruktköttet med ganska tunna ljusbruna gångar. De år då rönnen haft en dålig blomning och populationen av rönnbärsmal är stor kommer de i områden med skog att i stället för rönnen ge sig på äpplen. Ett sådant år kan 100 % av frukterna angripas och fördärvas. Finns rönnbär föredras dessa av malen. Äggen läggs utanpå frukten ofta nära fodret. Efter 10 14 dagar är äggen kläckta varvid larven går rätt in i fruktköttet. En del larver dör strax efter att de gått igenom skalet. Prognos och skadetröskel Feromonfällor för rönnbärsmal finns för att fastställa flygningstiden. Enligt undersökningar sker rönnbärsmalets äggkläckning då temperatursummorna av dygnens medeltemperaturer över 0º, sedan rönnen stod i full blom kommit upp i 528 daggrader. Detta anger den optimala tidpunkten för bekämpning. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 17 2007-05-21

Sprutning Det finns odlare som använder rapsolja + såpa kan användas mot rönnbärsmal strax före och vid äggkläckning. Före påfyllning och blandning med sprutvattnet vispas oljan med såpa. 2,5 l olja och 10 l såpa används. 500-1000 l sprutvätska rekommenderas per hektar. Olja kan ge korkrost på frukten. Bacillus thuringiensis har troligen otillräcklig effekt eftersom larverna inte äter innan de går in i äpplet. Om Turex 50 WP (1 l/ha) används bör bekämpningen upprepas efter tre dagar. Spruta på kvällen, så att medlet får chans att verka innan det bryts ner av solens UV-ljus. Effekten är osäker. Kanterna av odlingen är mest utsatta. Om få angrepp väntas och inte tröskelvärdet överskridits kan du nöja dig med att spruta de yttersta raderna om odlingen är stor. Fruktskalvecklare flera arter En del av de fjärilsarter som förekommer som knoppvecklare på våren återkommer senare på säsongen och gör skada genom att gnaga i fruktskalet. De gömmer sig gärna i skrymslen mellan frukter, men kan också skydda sig genom att spinna in ett blad mot frukten varemellan den gömmer sig. Prognos, skadetröskel och sprutning Högst 3 larver per 100 långskott i slutet av juli bör tolereras. Bekämpning med Turex 50 WP 1,0 l/ha har effekt om sprutvätskan kan komma in i larvens gömsle. Larv av rönnbärsmal Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 18 2007-05-21

Skadegörare specifika för päron Svampsjukdomar Päronskorv Päron: Venturia pirina, imperfekt stadium Fusicladium pyrorum Päronskorv angriper enbart päron, men är mycket närbesläktad och lik äppleskorv (s. 10). Päronskorv är besvärligare än äppleskorv p g a att den oftare även angriper barken på grenarna. Väl etablerad där kan den infektera andra grenar, blad och frukter i närheten, under hela innevarande, men också nästa säsong. Mottagliga sorter fordrar alltså förebyggande behandling under hela säsongen. Särskilt mottagliga sorter är Alexander Lucas Bonne Louise, Clara Frijs, Esperens Herre och Clapps Favorit vilka bör undvikas i ekologisk odling. Conference, Pierre Corneille och Filip har bättre motståndskraft. Päronrost Gymnosporangium fuscum De brandgula senare nekrotiska fläckar som till slut leder till omfattande bladfall är ett vanligt fenomen i villaträdgårdar. Päronrosten kan inte överleva på päronträden eller på löven till nästa år, utan är beroende av nyinfektion varje år genom sporer från ett svampstadium som lever på olika enarter, särskilt sävenbom, men också kinesisk en och vanlig en. Är det möjligt så kan borttagande av enar i omgivningen minska smittan. Det kan röra sig om enarter som sävenbom och kinesisk en, vilka kanske inte omedelbart känns igen som enar av allmänheten. Sporerna rör sig upp till ca 100 m. Regelbunden sprutning mot skorv under vår och försommar med t ex svavel, bör hålla infektionerna av päronrost på en hanterlig nivå. Skadedjur Pärongallkvalster Phytoptus pyri Pärongallkvalsterna kryper fram då knopparna spricker upp på våren. De lever först på utsidan av bladen, men bildar sedan blåsor på päronbladen som senare svartnar. Skadorna kan bli mycket omfattande. Bekämpning måste sättas in i god tid före blom, medan kvalsterna ännu inte krupet in i bladen. Svavelkalkvätska är registrerat preparat för denna användning, används med 4 6 l/ha. Svavelkalkvätska är lämplig att användas då det är torrt och temperaturen ej allt för hög. Då undviker man skadeverkningar. Se vidare gallkvalster under äpple. Pärongallmygga Contarina pyrivora Pärongallmygga kan i svåra fall omintetgöra hela skörden i en päronodling. Det är önskvärt att nyttodjursfaunan balanserar myggförekomsten, men det är långt ifrån säkert att så sker. Risken att allt för stor andel av karten angrips är större ju mindre skörd som förväntas. Pärongallmyggan är ca 4 mm lång, gråsvart i färgen med svartrosa band. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 19 2007-05-21

Larverna kläcks fram redan 4 6 dagar efter äggläggningen som sker med honans äggläggningsrör genom blomknoppens hylle. Därinne kan larven endast kommas åt med systemiska bekämpningsmedel, av vilka det för närvarande inte finns något tillåtet medel för ekologisk odling. Samla in uppsvullna nyangripna kart och bränn dem, eller gräv ner dem mycket djupt. Gallmyggans puppor som ligger i marken under träden från sommaren till nästa vår äts gärna av småfåglar, kycklingar och höns. Bekämpning skulle kunna sättas in vid myggornas flygning, som börjar när det blir en riktigt solig, varm dag i musöron tät klunga och håller på i ca 14 dagar. Pyretrin skulle kunna användas för ändamålet. Päronbladgallmygga Dasineura pyri Pärongallmygga är inget större problem i ekologisk fruktodling. Symtom och bekämpning som äpplebladgallmygga. Päronbladloppa Cacopsylla pyrisuga, C. pyri, C. pyricola Sotdaggssvamparna som växer i exkrementerna är inte den enda skada som bladloppan orsakar. En skada utgörs av döda blomknoppar orsakade av larver och fullvuxna djur på hösten och på våren. En tredje skada görs i blom då äggen kan läggas på blomstjälkarna. Äggen fästes med ett hack i stjälken, varigenom den blir krokig, en skada som följer med päronet till skörd. Även kartfall kan uppstå pga sug av första generationens larver på karten efter blom. Vid stora angrepp kan träden bli så försvagade att de dör. Tack vare den rikliga nyttodjursförekomsten i ekoodling är päronbladloppa inte så stort problem där som i konventionell odling. Förebyggande åtgärder Den första och viktigaste åtgärden mot päronbladloppa är att se till så att nyttodjuren trivs och överlever vid ev. bekämpning. Men det finns fler sätt att hjälpa predatorerna att få övertaget. På kontinenten där man liksom i Sverige upptäckt att inget preparat har någon långsiktig effekt på päronbladloppan har odlare börjat sätta ut rovstinkflyet Anthocoris nemoralis i päronparcellerna. (Se under avsnittet om nyttodjur) Svavelkalkvätska före blom har troligen effekt på de yngsta stadierna av päronbladloppa. Effekten är mycket beroende på utvecklingsstadium och väder vid och efter spruttillfället. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 20 2007-05-21

Skadegörare specifika för plommon Skadedjur Plommonstekel Hoplocampa flava Plommonstekeln har samma beteende som äpplestekeln. Sticken i karten är dock i stället svarta. Stekellarven vandrar från kart till kart. Undersök karten. En viss gallring kan behövas, men har man otur kan plommonstekeln ta upp till 100% av plommonkarten. Prognos och skadetröskel Undersök karten direkt vid avblomning och uppskatta angreppsgraden. Har fler än 50 % av karten svarta prickar efter riklig blomning och bra pollineringsförhållanden är bekämpningströskeln uppnådd. Vid sämre blomförhållanden tolereras betydligt färre angrepp. Sprutning I odlingar som angreps året före av plommonstekel bör bekämpning övervägas. Sätt upp vita limfällor ett kort tag före blomningen för att fastställa stekelns flygning. De vuxna stekelhonorna dras till den vita färgen. Tyvärr fastnar även en del nyttodjur i fällorna. Skadetröskel kan inte fastställas med de vita limskivorna. För detta måste man undersöka blombottnarna vid avblomning. Spruta 7-10 dagar efter att kronbladen fallit med egentillverkat extrakt av kvassia. Var rädd om bina. Se i övrigt under äpplestekeln. Plommonvecklare Cydia funebrana Plommonvecklaren liknar äpplevecklaren i sitt beteende, men är 10 14 dagar tidigare och har alltid två generationer. Angreppen syns ofta inte utanpå frukten utom på det att den brådmognar. Prognos och skadetröskel Feromon för fångstfällor finns, men inte i dispensrar för förvirring av hannarna. Spruta från ca 7 dagar efter fångsttopp i fällorna. Sprutning Bekämpning av plommonvecklar blir den samma som för äpplevecklar med Turex 50 WP (1,0 l/ha) med 2 behandlingar och 3 dagars intervall. Vid problem måste både generationerna behandlas. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 21 2007-05-21

Skadegörare specifika för körsbär Skadedjur Körsbärsmal Argyresthia pruniella Körsbärsmalen kan göra stor skada genom att äta upp blomknopparna på våren. Prognos, skadetröskel och sprutning Behovet av bekämpning kan avgöras i förväg. Skär av kvistar från olika delar av odlingen och sätt dem på drivning i en vas inomhus. Ställ vasen på vitt underlag och undersök vad som trillar ner på detta. Är knopparna angripna av körsbärsmalslarver (mycket små) kan du hitta exkrementer eller se när larverna firar sig ner i trådar allt eftersom de blir fullvuxna. Om antalet är stort: Spruta med tillåtet insektsmedel, t ex Turex 50 WP när äggen kläckts ute i odlingen, vilket brukar ske vid grön spets. OBS, vädret måste vara varmt. Körsbärsfluga Rhagoletis cerasi Körsbärsflugan svärmar i juni-juli och sticker in sitt äggläggningsrör så att äggen hamnar innanför skalet på körsbäret. Bären är då ännu inte mogna. Larverna förpuppar sig i jorden under träden efter att de ätit i fruktköttet. Förutom körsbär angrips också Lonicera särskilt L. xylosteum och L. tartarica (skogs- och rosentry). Dessa bör inte användas i planteringar i närheten av odlingar. Det är framför allt sorter som mognar i slutet av juli och senare som angrips av körsbärsflugan. Tidiga sorter bör föredras i ekologisk odling. Vid skörd plockas träden riktigt rena. Skadade bär destrueras eller grävs ner djupt så att larverna inte kan klara sig. Höns och kycklingar i odlingen liksom småfåglar hjälper till att decimera pupporna. Kläckningen av pupporna som sker när jorden blivit varm kan skjutas upp genom marktäckning. Arbete med äggläggningsferomon som signalerar att bäret är upptaget pågår. Prognos Gula klisterskivor attraherar flugorna. Häng upp 2 8 fällor/träd. De flugor som fastnar kan inte lägga ägg. Tillåtet växtskyddsmedel med effekt saknas. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 22 2007-05-21

Nyttodjur Både frukt och bär är fleråriga kulturer, vilket innebär att det finns kvarlevande djur år från år i odlingen, en del skadliga, men också en del nyttiga djur. Här följer ett litet avsnitt om nyttodjuren och om hur dessa kan gynnas för att de skall kunna balansera skadedjuren. Fåglar Insektsätande fåglar gör stor nytta i odlingen. Gynna fåglarna och se till att de trivs i odlingen. Sätt ut rikligt med fågelholkar i och runt odling men inte för tätt eftersom fåglarna behöver en viss revirstorlek. Lämplig boöppning är 28-32 mm i diameter. Nedan visas hur duktiga småfåglarna är på att äta insekter. Fågelart Matningar/tim Matningar/dag Byte Gråsparv med 5 delvis fjäderklädda och snart flygfärdiga ungar Rödstjärt med 5 delvis fjäderklädda ungar Talgoxe med 8 delvis fjäderklädda och snart flygfärdiga ungar Blåmes med 9 delvis eller helt fjäderklädda ungar 19 25 266 350 24 360 14 29 210 435 16 32 240 480 Göktyta med 5 fjäderklädda ungar 8 13 120 195 (källa: Fugle i plantagen, Kirsten Stentebjerg-Olesen, Frugt og Bær nr 4, 1993, s 109.) tvåvingar sländor skalbaggar fjärilslarver bladlöss sländor skalbaggar jordflylarver fjärilslarver skalbaggar sländor tvåvingar bladlöss sländor myror fjärilslarver tvåvingar skalbaggar Rovlevande insekter och spindeldjur Varje skadedjur har någon parasit eller predator som balanserar populationen. Rovlevande insekter kan ta 100-tals byten under sin livstid. T ex lever blomflugan som larv under 10-15 dagar och äter under den tiden flera hundra bladlöss. Parasitsteklar är oftast väldigt känsliga för bekämpningsmedel. De är mycket specialiserade en parasitstekelart angriper kanske enbart en art eller familj. Generalister som spindlar, flugbaggar, jordlöpare, tvestjärtar och getingar äter både skadliga och nyttiga djur. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 23 2007-05-21

Fruktodlingens rovlevande leddjur livnär sig på skadedjuren markerade med X i kolumnerna SKADEDJUR NYTTO- DJUR Spinn Gallkvalster Bladlöss Blodlöss Sköldlöss Bladloppor Vivellarver Fjärilslarver Gallmyggor x x x Blomflugor x Parasit-flugor Nyckelpigor x x x x x Kortvingar x x x Nätvingar x x x x x Rovstinkflyn x x x x x Parasitsteklar x x x x x x Rovkvalster x x x Vissa större arter av rovkvalster äter smålarver av dessa Rovkvalster Typhlodromus pyri Typhlodromus pyri är inhemsk och vanligt förekommande på många växter bl a äpple, päron och plommon. Rovkvalstret lever särskilt av andra kvalster som t ex rött spinn och gallkvalster. Typhlodromus ägg är fyra gånger mindre än det röda fruktträdsspinnkvalstrets ägg, och inte röda utan färglösa. Nymfen växer nästan i kapp sitt favoritbytesdjur och blir 0,3 mm lång som fullvuxen hona. Även vuxenstadiet är blekt. Honorna övervintrar i sprickor och andra skrymslen på träden. Dödligheten är hög. De överlevande kommer fram på våren och kan leva på pollen före äggläggningens början. Äggen läggs på bladundersidorna, och de första kläckta kan ses i början av juni. De förökar sig till september med tre generationer. Om dess bytesdjur tagit slut kan de under en viss tid överleva genom att suga växtsaft, men de förökar sig inte under denna tid. Rovkvalsterna sprider sig inte så snabbt från träd till träd, så vill man sprida dem från träd i odlingen där de är etablerade, till träd som inte har rovkvalster, får det ske för hand enligt nedan. I en odling där inga bekämpningsmedel använts finns en stam av naturligt förekommande rovkvalster. De kan också finnas i en odling där endast skonsamma medel använts. Vid utsättningen får inga rester av rovkvalsterfarliga preparat finnas kvar på bladen. Ju tidigare utsättningen sker desto större hinner populationen bli innan vintern. Om den kan ske redan i juni så kan ett år tjänas in. Det kan dock hända att antalet kvalster i juni är för litet på de träd varifrån "utsäde" skall tas. 10-30 % blad med rovkvalster är ett gott bestånd. Ett annat mått är 50 rovkvalster/100 blad. Av praktiska skäl kan man vänta till sommarbeskärningen i augusti med utsättningen. Då finns också många skott som kan undvaras. Naturligtvis skall man inte ta skott ifrån odlingar där blodlus, kommaskjöldlus, päronpest eller skorv förekommer. Skotten får inte vara våta eller utsättas för värme (sol) i den låda där skotten samlas upp, eftersom djuren då kan ta skada. Av de Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 24 2007-05-21

rovkvalsterbemängda skotten placeras ett per varje nytt träd. Skottet viras runt en gren i det nya trädet. Detta skall ske samma dag som skotten skurits av. Eventuellt kan kvistarna kylförvaras i 5-10ºC över natten. Det tar sex timmar att "så" ett ha. Går etableringen sedan bra så kan den rovkvalsterintroducerade ytan ökas 10 gånger på ett år. Bäst är det om man kan introducera kvalstren redan i plantskolan. Om träden sedan mår bra och får tillräckligt med vatten under sommaren kommer varken rött spinn eller äpplegallkvalster att vara något större problem i odlingen i fortsättningen. Då förutsatt att rovkvalsterna inte sprutas bort med aggressiva preparat. Näbbstinkflyn Anthocorider Näbbstinkflyn är vanligt förekommande i Sverige på många örtartade växter, buskar och träd. Både nymfer och vuxna är glupska predatorer på många olika bytesdjur så som fjärilslarver, mygglarver t ex bladgallmygga, bladloppor, skalbaggar och kvalster som rött spinn. De vuxna övervintrar under löv, lös bark och i andra skrymslen. Därför är det bra om det får ligga kvar lös bark och löv i odlingen. Tillför gärna bark under träden. Det är bra även för att bevara fuktigheten i jorden på sommaren. Näbbstinkflyna kommer fram i april då de gärna samlas på sälgblommorna innan de sprider sig vidare. Ägg läggs på undersidan av bladen i epidermis och sticker delvis fram så att de lätt kan ses i preparermikroskop. Varje hona kan lägga upp till 200 ägg. De kläcks efter ca 10 dagar. Utvecklingen till vuxen tar ungefär sex veckor. Många päronodlare har märkt att bästa sättet att långsiktigt undgå hastiga och kraftiga angrepp av päronbladloppa är att gynna de insekter som lever av att äta päronbladloppa. Utsättning av rovstinkflyn kan vara en effektiv åtgärd. De firmor som sysslar med biologisk bekämpning med hjälp av predatorer förökar rovstinkflyn i bovete där de lever på mjölor (mjölkvalster). De levereras med detta i plastflaskor om 200 djur i varje. Innehållet i burkarna har strötts ut i deltahus (typ feromonfällor) utan limskivor. Fem utsättningsställen per hektar har använts, men fler ger snabbare en jämnare spridning av djuren. Näbbstinkflyna har dock vingar som vuxna och är mycket rörliga av sig själva i odlingen. Deltahuset hängs upp på 1 m höjd och på ett sådant sätt att ett par grenar går igenom huset så att djuren lätt kan klättra upp och vidare ut på dessa. En leverantör ger rådet att sätta ut 400 stinkflyn per hektar före blom och i juni sätta ut 600 ytterligare per hektar. Temperaturen vid utsättningen har störst betydelse för hur snabbt djuren lämnar sina hus och kryper ut på grenarna. Är temperaturen hög och djuren vitala lämnar de husen på en dag. Har du haft stora problem med päronbladloppa, finns det stor anledning att pröva rovstink-flyet Anthocoris nemoralis. Tala med firmorna som sysslar med biologisk bekämpning. Växter ger fler nyttodjur För att gynna uppförökningen av nyttodjuren spelar andra växter i eller omkring odlingen en betydelsefull roll. En läplantering med olika sorters växter ger skydd och fungerar som en buffert för nyttodjurspopulationen. Sälgens blommor tidigt på våren är värdefulla inte bara för pollinerande insekter utan även för att locka näbbstinkflyn till odlingen. Alen hyser albladloppa vilken endast lever på detta träd. Rovstinkflyna är inte så noga med vilken bladloppa som blir till deras middag, utan har i alhäcken möjlighet att föröka upp sig till en stor population för att därifrån sprida sig in i fruktodlingen. Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 25 2007-05-21

Honungsört (Phacelia tanacetifolia) är en annan växt som hyser och gynnar insekter som lever på skadedjur. Honungsörten ger mycket nektar vilket är vuxna blomflugors och parasitsteklars föda. Parasitsteklarna är oerhört artrika och specialiserade och angriper många olika arter av skadedjur. Vissa arter angriper t ex bladlöss medan andra dödar fjärilslarver. Honungsörten kan lämpligen sås på stycken som står tomma inför kommande plantering eller i ett stråk runt om odlingen. Det är då dock viktigt att tänka på att näring inte får saknas träden och att bevattning skall finnas tillgänglig vid torka. Sork får heller inte förekomma och honungsörten skall lätt kunna huggas eller köras upp om den blir för hög vid slutet av sommaren och i vart fall före skörd. Bifarliga preparat får inte användas där blommande honungsört finns i raderna. Att ha rikligt med örter i odlingen och ordentliga och artrika läplanteringar ger en stor nyttodjursfauna. Läplanteringarna fyller dessutom sin funktion som lä och hinder för vindavdrift vid sprutningen. Blomfluga Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 26 2007-05-21

Skadetrösklar För att inte skada nyttodjuren i onödan bör man ta hjälp av skadetrösklar. Med hjälp av dessa scheman kan man avgöra om det finns behov av bekämpning och när. Alltså hur många skadegörarna får vara innan det är ekonomiskt och biologiskt försvarbart att bekämpa? För att kunna bestämma bekämpningsbehovet skall man göra provtagning, antingen genom visuell kontroll (ofta 33 grenar á 30 cm eller 100 blomknoppar) eller genom bankmetoden där man räknar av insekterna som man fångar i en håv. Medan man håller håven under grenen bankar man med 3 kraftiga eller 5 lösare slag med batong, vilket upprepas på 33 grenar för ett prov. Viktigt är också att bekämpa i rätt tid. Bekämpar man i det stadium som skadegöraren är mest känslig får man bäst effekt. Man skonar nyttodjuren genom att man inte behöver göra om bekämpningen. Ibland kan man använda lägre doser än normalt. Växtskyddsmedel Enligt EU:s regler för ekologisk odling ska växtskyddet grundas på förebyggande åtgärder, vilket inkluderar lämpliga sorter, gynnande av naturliga fiender, fällor mm. Om förebyggande metoder inte räcker till får i undantagsfall produkter, vars aktiva substans eller organismer anges i EU:s regler användas. KRAV:s regler uppfyller EU:s regler och har dessutom några tillägg. Se utdrag ur EU:s och KRAV:s regler i slutet av denna skrift. För att en ekologisk fruktodling ska bära sina kostnader är det liksom i konventionell odling nödvändigt att använda växtskyddsmedel. Men detta måste göras med stor försiktighet eftersom man inte vill störa den ekologiska balansen i odlingen. De nyttiga djuren bör överleva vid eventuell bekämpningen. Vid intensiv bekämpning tar skadedjuren oftast hem spelet över de nyttodjuren. Skadedjur med många generationer per år, hinner förändra sig och anpassa sig genetiskt, så att de snabbt utvecklar resistens mot preparat som t ex pyretriner. Nyttodjuren bibehåller däremot oftast sin känslighet. Här följer en förteckning över växtskyddsmedel. Kontrollera före användandet att medlet är tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler (utdrag av dessa finns i slutet av denna skrift). Information om registrerade bekämpningsmedel finns på Kemikalieinspektionen, www.kemi.se, om medlet inte räknas som fysikaliskt verkande växtskyddsmedel (t.ex. såpor) och är undantagna från kravet på registrering. Man kan också mot en avgift begära prövning hos KRAV om tveksamheter råder. Reglerna kan ändra sig från år till år. Listor med växtskyddsmedel Växtskydd i ekologisk fruktodling Per Juhlin 27 2007-05-21

Växtskyddsmedel i fruktodling, tillåtna enligt EU:s och KRAV:s regler Preparat Organism / aktiv substans (reg.nr) Företag Dos Karens (dagar) Klass Användning, verkningssätt Tidpunkt för användning Biologiska preparat BINAB TF WP Trichoderma harzianum/ polysporum (4420) Turex 50 WP Bacillus thuringiensis (4492) Binab Biobasiq Lantmännen Lindesro Lindesro Lantmännen 0,2 kg per 100 l vatten 0,2 kg per 100 l vatten (0,7-1,0 kg/ha) 0-0 - Sårskyddande mot fruktträdskräfta, silverglans och rötsvampar, t ex gråmögel. Sprutas eller penslas. Högre dos vid pensling för kurativ effekt. Specifik och kort verkan mot fjärilslarver. Verkar genom att larverna får i sig medlet när de äter av besprutade blad. Sämre verkan vid låga temperaturer, under 15ºC, då fjärilslarverna har lägre aktivitet. Pensling efter beskärning vid risk för infektion. Upprepad sprutning från blomning, och vid lövfällning. På aktiva unga larver. Helst kvällstid eller i mulet väder. Feromonmedel Isomate C Plus (E,E)-8,10-dodecadien-1-ol (feromon), 55,1 vikt-% (4747) Phero.Net Ca 1000 dispensrar per hektar 0 3 Feromonbaserad förvirring av äpplevecklare. Förpackningen innehåller 400 st förslutna, röda plaströr kallade "dispenser". Varje dispenser innehåller 113 mg (E,E)-8,10-dodecadien-1-ol, 61 mg 1-dodecanol samt 14 mg 1-tetradecanol. Från blomning Viltavskräckande medel Gyllebo plantskydd (blodmjöl/benmjöl) Pulver (4261) Flytande (4262) Granulat (4263) Gyllebo gödning Lantmännen 2 l per 10 l vatten 10-20 g/ /träd 3 Mot klövvilt och gnagare. Sprutas eller strös ut. Avskräckande blodlukt. Varaktighet 2-6 månader. Vinterhalvåret Växtskydd i ekologisk fruktodling 28 2007-05-21 Kommentar Datummärkt Datummärkt Tillåten av KRAV Endast Pulver är KRAVgodkänd

Växtskyddsmedel i fruktodling, tillåtna enligt EU:s regler Preparat aktiv substans (reg. nr) Företag Dos Karens (dagar) Klass Användning, verkningssätt Svavelhaltiga preparat Kumulus DF svavel 80 vikt-% (3022) Svavelkalkvätska 30 Beº kalciumpolysulfid 190 g/l (4637) BASF, Garta, Lantmännen Nordisk Alkali Lantmännen 0,3-0,7 kg per 100 l vatten (1,5 6 kg/ha) 5 l per 100 l vatten mot gallkvalster. 1,5-2 l per 100 l vatten mot mjöldagg och skorv. (4-6 l/ha) 0 3 1L Mot mjöldagg. Temperaturen bör vara 18-25 C efter sprutning. Svagare verkan vid kyligt väder. Sidoeffekt mot skorv och gallkvalster. Doser över 3 kg/ha skadar rovkvalster (nyttodjur). Mot svamp och kvalster i odling av frukt. Behandling får inte ske senare än under blomning. Behovet ska konstateras av kontrollorganet. Kartgallring med svavelkalkvätska är inte tillåtet i ekologisk odling. Pyretrum-preparat Pyretrum NA Emulsion pyretriner I och II, 30 g/l, piperonylbutoxid, 150 g/l (4559) Nordisk Alkali Lantmännen 3 6 l/ha 0 3 Bredverkande mot diverse skadeinsekter. Bifarlig och fiskfarlig. Den lägre dosen gäller mot bladlöss och mindre larver. Den högre dosen bör användas mot större larver. Behovet ska konstateras av kontrollorganet. Raptol Rapsolja, raffinerad 825 g/l, pyretriner 4,59 g/l (4759) Raptol Insekt Effekt Koncentrat Rapsolja, raffinerad 825 g/l, pyretriner 4,59 g/l (4573) Biobasiq 4-8 l/ha 0 2L Biobasiq 4-8 l/ha 0 3 Bredverkande mot diverse skadeinsekter. Bifarlig och fiskfarlig. Behovet ska konstateras av kontrollorganet. 10 l förpackning. Se ovan. 1 l förpackning, i övrigt samma produkt som Raptol Växtskydd i ekologisk fruktodling 29 2007-05-21 Tidpunkt för användning Från musöronstadiet tills tillväxten av skotten avstannar. Efter blomning mot skorv och fruktmögel. Före knoppsprickning mot gallkvalster. Grön spetsmusöron mot mjöldagg och skorv. Bäst effekt vid varmt väder Kvällstid eller i mulet väder. Se ovan Kommentar Tillåten av KRAV Tillåten av KRAV OBS! Ej tillåten av KRAV. Tillåten av KRAV. Tillåten av KRAV

Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel, tillåtna enligt EU:s och KRAV:s regler (Behöver inte registreras av KEMI) Preparat Aktiv substans Företag Dos Användning Tidpunkt för användning, verkningssätt Kommentar Såpor Rapsgul Såpa kaliumoleat (såpa) Reniderm kaliumoleat (såpa) Tri-Emulka Kaliumoleat (såpa) Gotlands Bioenergi Lantmännen Lindesro Biobasiq Zence 40 kaliumoleat (såpa) Biobasiq Zence 100 kaliumoleat (såpa) Biobasiq Ca 10 l/ha (2,5 % färdig sprutvätska) Ca 10 l/ha (2,5 % färdig sprutvätska) Ca 1 l/ha (0,25 % färdig sprutvätska) Ca 10 l/ha (2,5 % färdig sprutvätska) Ca 4 l/ha (1 % färdig sprutvätska) Vätskemängden måste täcka väl. Normalt 400 l/ha. Mot diverse oskyddade insekter och svampar, t.ex. mjöldagg. Löser upp insekterna och torkar ut svampsporerna. Används på kläckningsmogna ägg och unga stadier. Upprepad behandling. Undvik sprutning vid stark sol. Bladverk och blommor kan brännas. Se ovan Se ovan KRAVgodkänd Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Växtskydd i ekologisk fruktodling 30 2007-05-21

Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel, tillåtna enligt EU:s och KRAV:s regler (Behöver inte registreras av KEMI) Preparat Aktiv substans Företag Dos Användning Tidpunkt för användning, verkningssätt Övriga produkter Bioglans paraffinolja Biobasiq 6 l/ha (1,5% färdig sprutvätska) Vätskemängden måste täcka väl. Normalt 400 l/ha. Mot skadeinsekter, spinnkvalster, mjöldagg. Olja kan ge korkrost. Paraffinolja får enligt EU:s regler användas mot insekter och kvalster. Eradicoat T växtextrakt och stärkelse Frukträd Effekt rapsolja, 883 g/l Rapsolja, kallpressad rapsolja Biobasiq Lindesro Miljöcenter AB Biobasiq? Flera leverantörer ca 6 l/ha (1,5 % färdig sprutvätska) Vätskemängden måste täcka väl. Normalt 400 l/ha. Bredverkande medel, som täpper igen andningsporerna hos insekter och kvalster, som kvävs och dör.?? Mot skadeinsekter och spinnkvalster. Färdigblandad produkt med emulsionsmedel. 2,5 l/ha 500-1000 l/ha sprutvätska Rapsolja kan användas mot sugande och bitande insekter. Oljan täpper igen andningsporerna. Kan användas mot rönnbärsmal. Före blandning med sprutvattnet vispas oljan med 10-15 l såpa. God täckning krävs. Behandla ej i sol eller vid temperaturer över 25ºC. Olja kan även skada nyttodjur. Växtskydd i ekologisk fruktodling 31 2007-05-21 Kommentar Paraffinolja får enligt KRAV:s regler användas som engångsåtgärd om vegetabiliska oljor inte ger önskad verkan.

Företag och leverantörer Firma Telefon Email Hemsida BASF 0411-407 21 soren.pagh@basf.com www.basf.com Binab Bio-Innovation AB 042-16 37 04, 0708-80 38 36 thomas.ricard@binab.se www.binab.se Biobasiq Sverige AB 0430-711 65, 0707-94 56 56 sven@biobasiq.se www.biobasiq.se Garta 044-531 30, 0708-78 51 30 jfr@telia.com www.garta.dk Gotlands Bioenergi AB 0498-27 29 00 gotlands.bioenergi@halnergard.se www.halnergard.se Gyllebo Gödning AB 0435-44 10 40 gyllebo.plantskydd@telia.com www.gylleboplantskydd.com Lantmännen Lantbruk 0771-111 222 info@lantmannen.cm www.lantmannen.com Lindesro AB 042-16 18 70, 070-545 10 53 predator@lindesro.se www.lindesro.se Nordisk Alkali 040-680 8530, 0706-51 21 76 info@nordiskalkali.se www.nordiskalkali.se Phero.Net 040-41 53 01 info@phero.net www.phero.net Läs etiketten! Förgiftningar Läs alltid bruksanvisningen innan du sprutar för att kontrollera doser, giltighet, skyddsföreskrifter mm. Ring gärna till din säljare eller rådgivare. Larmcentralen (akut)... 112 Giftinformationscentralen.. 08-33 12 31 Annan information: Kemikalieinspektionen: www.kemi.se tfn: 08-519 411 00 Växtskydd i ekologisk fruktodling 32 2007-05-21

Ytterligare kommentarer om tänkbara medel Binab TF består av den antagonistiska svampen Trichoderma harzianum och T. polysporum. Tillåtet både enligt EU:s och KRAV:s regler. Produkten har effekt mot gråmögel och kan användas i blom, vilket kan ha en förebyggande verkan mot gråmögel som kan infektera vid avblomningen och orsaka bägarröta. Det finns erfarenheter I Sverige med Binab Vector och humlor mot silverglanssjuka på äppelträd. Hur effekten är mot kräfta, skorv, mjöldagg och andra sjukdomar är inte dokumenterat. Kalciumhydroxid (släckt kalk). Tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler mot fruktträdskräfta, men ej registrerat av KEMI. Får användas i Sverige som allmänkemikalie i bekämpningssyfte men endast "om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors hälsa eller miljön" (Miljöbalken 14 kapitlet, 17 ). Beredningen av kalciumhydroxiden måste då utföras av odlaren för eget bruk. (se under fruktträdskräfta). Kvassia. Tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler, men ej registrerat av KEMI. Extrakt av vassia används ibland vid insektsbekämpningen. Det framställs från en växt som på svenska kallas bitterved. Kvassiabehandling är dyr. Dessutom är det lätt att få dålig kvalitet på kvassian och därmed dålig effekt. Bäst effekt påstås fås av nykokt kvassia. För att kunna erhålla detta vid rätt tidpunkt är det bäst att bereda extraktet själv, vilket är tillåtet av KEMI. Pyretrin. Tillåtet enligt EU:s regler, men enligt KRAV:s regler endast utan synergisten piperonylbutoxid (PBO). Behovet ska vara konstaterat av kontrollorganet. För yrkesodling finns Raptol utan PBO. Det finns även Pyretrum NA Emulsion som innehåller synergisten PBO. Kontaktmedlet pyretrum utvinns från krysantemumsläktingen Tanacetum cinerariaefolium. Det bryts ner snabbt och har ganska låg giftighet för varmblodiga djur. Giftigheten är dock hög för insekter. Därför måste man vara försiktig med preparatet så att man inte skadar nyttodjur, däribland pollinerande insekter. Pyretrin är också mycket giftigt för vattenlevande organismer. Sprutsvavel. Tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler. Preparatet Kumulus DF är ett registrerat växtskyddsmedel mot mjöldagg. Svavel har förebyggande verkan mot svampangrepp. Svavel har också verkan mot skorv och kvalster. Svavel har bäst verkan vid hög temperatur, men kan vid över 25ºC ge brännskador som leder till korkrost. 4,5 6 kg svavel/ha kan användas. Dosen är inte så stark så att den bränner blommorna om medlet används i blom, men pollengroningen kan hämmas och kanske svavelosen skrämmer bort de pollinerande insekterna, varför svavel i början av blom bör undvikas. Bladverket kan också skadas särskilt vid lång och ensidig användning. Svavel direkt efter ett regnväder kan ha verkan mot pågående infektion. Svavel får en bra gasverkan då tempen är hög (>17º) och vinden stilla. Kontaktverkan startar redan vid 10ºC. Svavel håller också tillbaka skadedjur som gallkvalster på äpple, päron och plommon samt nykläckta päronbladloppor på päron. Svavel sköljs snabbt av vid regnväder och varaktigheten av en svavelbesprutning är kort eftersom svavlet gasar iväg. På mjöldagg har svavel bättre effekt än på skorv eftersom mjöldaggssvampen växer på utsidan av bladen och där är helt utsatt. Skorven angrips endast strax före det skede då skorvsporen skickar ut sin groddslang in i bladet. Väl inne i bladet är svampen oåtkomlig. Svavelkalkvätska. Tillåtet enligt EU:s och KRAV:s regler. Behovet ska konstateras av kontrollorganet.) Produkten Svavelkalkvätska 30 Be är registrerat av KEMI för kartgallring och bekämpning av svamp och kvalster i i odlingar av frukt och bär t o m blom. Kemisk kartgallring är dock inte tillåtet enligt Växtskydd eko-fruktodling 2007-05-21 Per Juhlin 33 2007-05-21

EU:s och KRAV:s regler. Svavelkalkvätska har bra förebyggande verkan mot svampangrepp som skorv och mjöldagg. Det har också verkan mot kvalster. Varning för skadeverkningar: Skadeverkningar på nyttodjur som rovkvalster, parasitsteklar och rovstinkflyn har noterats av svavelkalkvätska. Vid användning före blom är skadorna på rovkvalster troligen det som är mest påtagligt. Dock kan man anta att bekämpningsverkan på rovkvalsternas bytesdjur; gallkvalster och rött spinn är i samma proportion, så att balansen mellan dem ändå bibehålls. Därmed undgår man uppblommande kvalsterpopulationer. Så har man funnit vad det gäller andra kvalsterhämmande medel. Spruta inte vid våta förhållanden! Svavelkalkvätskan tycks ha bäst verkan vid hög luftfuktighet och relativt mycket sprutvätska, men den etsande verkan är då också som störst. Iakttagelser att rosett bladen blivit mindre och buktiga har gjorts. Med detta följer en reducerad fotosyntes. Av denna anledning får man oftare skador vid kurativ användning än vid preventiv, eftersom fuktigheten är hög efter nederbörd. Invänta upptorkning vid kurativ sprutning. Vid användning under torrt och kyligt väder, som det ofta är under våren behöver man inte vara särskilt rädd för skadeverkan. Produkter som i undantagsfall kan användas som bladgödselmedel Koppar. Koppar är tillåtet enligt EU:s regler, men får inte användas som växtskyddsmedel i Sverige eftersom inget preparat är registrerat av KEMI. Koppar har allmän svamp- och bakteriehämmande effekt. I undantagsfall får koppar och annan mikronäring tillföras som bladgödsling enligt KRAV:s regler 4.3.7. Maximalt får användas 500 g rent koppar per år som högsta genomsnittliga tillförsel under en femårsperiod. Används bladgödselmedel som innehåller kopparoxiklorid med 500 g rent koppar per kg kan således sprutning med 500 g preparat per hektar göras två gånger per år. Görs behandlingarna i grön spets musöron, får man skydd mot skorvinfektion som sidoeffekt. Höga doser eller användning under blom och därefter skadar karten, vilket resulterar i korkrost. Växtskydd eko-fruktodling 2007-05-21 Per Juhlin 34 2007-05-21

EG:s regler om växtskydd i ekologisk odling Utdrag ur Jordbruksverkets vägledning EG:s regler för ekologisk odling, mars 2007 (www.sjv.se) 3.5. Bekämpning av skadegörare 3.5.1. Förebyggande åtgärder För att förebygga skadlig inverkan av skadedjur, sjukdomar eller ogräs i odlingen ska en eller flera av följande åtgärder vidtas: Val av lämpliga arter och sorter Odling i lämplig växtföljd Mekanisk bearbetning Gynnande eller utsättning av växtskadegörarnas naturliga fiender Flamning Användning av fällor eller fångstanordningar 3.5.2. Godkända växtskyddsmedel Om metoderna som anges i 3.5.1 inte räcker till för att hålla växterna friska och produktionsdugliga får i undantagsfall produkter - vars aktiva substans finns med i denna lista - användas. Azadiraktin, från Azadirachta indica (Nimträd), insektsmedel. Behovet ska vara konstaterat av kontrollorganet. Bivax får användas som sårbalsam. Gelatin får användas för insektsbekämpning. Hydrolyserade proteiner får användas som lockämne men endast i enlighet med godkända användningsmetoder tillsammans med andra lämpliga produkter i denna lista. INGA GOD- KÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Lecitin får användas som medel mot svamp. INGA GODKÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Vegetabiliska oljor (t.ex. olja av mynta, tall och kummin) får användas mot insekter, kvalster och svamp samt som groddhämmare. Pyretriner från Tanacetum (Chrysanthemum) cinerariifolium får användas för insektsbekämpning om behovet är konstaterat av kontrollorganet. Kvassia från Quassia amara får användas för insektsbekämpning och som avskräckare. INGA GODKÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Rotenon från Derris spp., Lonchocarpus spp. och Tephrosia spp. Får användas för insektsbekämpning om behovet är konstaterat av kontrollorganet. INGA GODKÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Mikroorganismer, t.ex. Bacillus thuringensis, får användas för biologisk bekämpning av skadegörare. Produkterna får dock inte vara genetiskt modifierade. Järn (III) fosfat får användas för spridning på marken, mot sniglar. Koppar i form av kopparhydroxid, kopparoxiklorid, (tribasisk) kopparsulfat eller oxid av kopparföreningar får användas mot svamp, om behovet är konstaterat av kontrollorganet. Mängden koppar är begränsad per hektar och år. För exakt lydelse hänvisas till kommissionens förordning (EG) nr 473/2002. INGA GODKÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Etylen får användas för eftermognad av banan, kiwi och kaki samt för blominduktion hos ananas, om behovet är konstaterat av kontrollorganet. Växtskydd eko-fruktodling 2007-05-21 Per Juhlin 35 2007-05-21

Kaliumsalt (såpa) av fettsyror får användas som insektsmedel. Kalialun (Kalinit) får användas för att motverka mognad av bananer. Svavelkalk (Kalciumpolysulfid) får användas mot svamp, insekter och kvalster om behovet är konstaterat av kontrollorganet. Paraffinolja får användas mot insekter och kvalster. Mineraloljor får användas mot insekter och svamp, men endast för behandling av fruktträd, olivträd, vinstockar och tropiska grödor (t.ex. bananer) och om behovet är konstaterat av kontrollorganet. Kaliumpermanganat får användas mot svamp och bakterier men endast i fruktträd, olivträd och vinstockar. INGA GODKÄNDA PREPARAT FINNS I SVERIGE Kvartssand får användas för avskräckning. Svavel får användas mot svamp och kvalster samt för medel för avskräckning. Kalciumhydroxid får användas mot svamp, dock endast i fruktträd, bland annat i plantskolor för att bekämpa Nectria galligena (fruktträdskräfta). 3.5.3. Bekämpningsmedel i fällor eller dispenserer Vissa ämnen får endast användas i fällor eller dispenserer. För dessa ämnen gäller följande villkor: Fällor och/eller dispenserer måste vara konstruerade så att ämnena inte kan tränga ut i den omgivande miljön eller få kontakt med de grödor som odlas Fällorna måste samlas in och förvaras säkert efter användning Följande ämnen är för närvarande godkända för användning i fällor och dispenserer: Hydrolyserade proteiner, diammoniumfosfat och feromoner får användas som lockämne. Feromoner får användas också som störningsfaktor för sexuell attraktion. Pyretroider (endast deltametrin eller lambda-cyhalotrin) får användas som insektsmedel men endast mot Batrocera oleae (olivfluga) och Ceratitis capitata wied (medelhavsfruktfluga). Behovet måste vara konstaterat av kontrollorganet. 3.5.4. Generellt krav på godkännande (Sverige) Precis som för övriga växtskyddsmedel gäller att produkterna skall vara godkända av Kemikalieinspektionen (KEMI), såvida de inte av KEMI är undantagna från kravet på godkännande. 3.5.5. Jordbruksverkets kommentarer I EG:s regler för ekologisk odling regleras inte: Syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel (t.ex. bärare och synergister) Användning av s.k. växtvårdsmedel eller växtstärkande medel (t.ex. nässelvatten) Användning av växtskyddsmedel utanför själva odlingen (t.ex. mellan skiften, på grusgångar osv.) Växtskyddsåtgärder som t.ex. stängsel eller utplacering av avskräckande medel runt skiftena. Användning av ovanstående åtgärder och produkter är alltså tillåtet, under förutsättning att det är tillåtet i konventionell produktion. För ytterligare information om tillåtna växtskyddsmedel i ekologisk odling hänvisas till Jordbruksverkets publikation Växtskyddsmedel i ekologisk odling, Jordbruksinformation 24-2005 (www.sjv.se). Växtskydd eko-fruktodling 2007-05-21 Per Juhlin 36 2007-05-21

KRAV:s regler om växtskydd Utdrag ur KRAV:s regler, januari 2007 (www.krav.se) 4.4.1 Förebyggande odlingstekniska metoder mot ogräs och skadegörar ska användas i största möjliga utsträckning. Endast vid ett direkt hot mot grödan får de växtskyddsmedel som finns i 4.4.2 användas. Preparat under 4.4.2 får inte bestå av av eller vara framtagna från genetiskt modifierade organismer. Om risk finns att växtskyddmedel är framtaget ur, består av eller innehåller rester av genetiskt modifierade organismer (GMO) ska produkten åtföljas av GMO-frihetsintyg eller analyseras för innehåll av GMO före användning. (förkortat, se fullständig text i KRAV:s regler) 4.4.2 Tillåtet är: växtskyddsmedel som består av eller är framtagna direkt ur ej genetiskt modifierade växter, djur, mikroorganismer, insekter med mera under förutsättning att de finns med i Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion, Bilaga II. Pyretrum med tillsats av piperonylbutoxid är inte tillåtet. feromoner, feromonfällor fällor och fångstanordningar svavel, rent svavelkalkvätska kalciumhydroxid (släckt kalk) mot kräfta (Nectria galligena) på fruktträd järn (III) fosfat, mot sniglar Utöver ovanstående medel får vissa produkter som har fysikalisk verkan och/eller är tillsats till växtskyddsmedel användas, exempel på sådana medel är: vattenglas (natriumsilikat) natriumbikarbonat sprit (etanol) gelatin förtvålade fettsyror (såpor) vegetabiliska oljor. Om dessa ej ger önskad verkan kan ren paraffinolja tillåtas som en engångsåtgärd. termisk och elektrisk ogräsbekämpning (Termisk sterilisering av jord är inte tillåten.) varmvatten och ånga För att få säljas och användas måste växtskyddsmedel vara godkända av Kemikalieinspektionen. Det finns även regler om försiktighetsmått som innebär begränsningar att använda kemiska produkter (eller biotekniska organismer) i bekämpningssyfte, se Miljöbalken 14 kapitel. 17. Enligt KRAV:s regler får inte användningen innebära en anrikning av tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen i marken, se bilaga 3. (se KRAV:s regler) 4.4.3 Syntetiska tillsatser i form av bärare, vätmedel eller dylikt till produkter angivna under 4.4.2 finns redovisade i bilaga 4. (se KRAV:s regler) Växtskydd eko-fruktodling 2007-05-21 Per Juhlin 37 2007-05-21

PJ 07-05-21 Preparat- och vätskemängder för fläktspruta Den i tabellerna angivna preparatmängden gäller enbart vid planterings-systemet av något äldre typ, i tabellen nedan kallad Spindelträd med trädavstånd på ca 1,5 2,5 m och radavstånd från 3,5 4,5 m och trädhöjd ca 2,25 m. Vid annan trädhöjd och i modern odling med trädavstånd under 1,5 m och radavstånd från 3,5 m och neråt, i tabellen kallad Slank spindel eller mycket gammal odling kallad Kronträd, måste doserna justeras enligt nedan. Omräkning av preparatmängd efter trädhöjd och trädtyp, samt lämplig vätskemängd Beroende av trädvolymen i odlingen skiljer sig åtgången av preparat och sprutvätska. Multiplicera mängden preparat/ha i preparatlistan med omräkningsfaktorn för aktuell planteringstyp och trädhöjd. Trädhöjd Slank spindel Spindelträd Kronträd Faktor Vätska Faktor Vätska Faktor Vätska 3,75 1 400 1,5 570 2 770 3,25 0,9 350 1,3 520 1,7 680 2,75 0,8 320 1,1 460 1,5 600 2,25 0,7 300 1,0 400 1,3 510 1,75 0,6 260 0,7 290 0,9 360 1,25 0,5 220 0,6 240 0,6 240 Exempel: Prep.: Kumulus DF Dos: 6 kg/ha Plantering: Slank spindel Trädhöjd: 2,75 m 6 x 0,8 = 4,8 kg/ha Kumulus och 320 l sputvätska/ha. Kontrollera täckningsgraden med vattenkänsligt papper i trädet och justera fördelning och vätskemängd. Ju större radavstånd desto mindre sprutvätska fordras. Vill du vara mer exakt kan du räkna ut dina värden enligt formlerna nedan. Siffrorna i tabellen baseras på TRV-metoden. TRV är odlingens trädvolym. Utifrån denna bestäms sedan lämplig vätskevolym och preparatmängd. Kronbredden i formeln mäts på halva kronhöjden. kronhöjd (m) x kronbredd (m) x 10 000 normal preparat (kg/l) x vätskevol.(l)/ha TRV (m 3 /ha) = Preparat (kg/l) = Radavståndet (m) 400 Vätskevol. (l/ha) = (TRV x 0,02) + 200 (Basdoseringen bygger på normalvätskevol. 1 600 l/ha eller 400 l/ha vid 4 ggr konc. och ett TRV-värde på 10 000 m 3 /ha) Sprutvädret inverkar väldigt kraftigt på hur bra täckningen blir. Vid helt stilla luft minskar vindavdriften och förbättrar täckningen. Liten vindavdrift och hög luftfuktighet är två faktorer som gör att vätskemängden kan minskas. Genom den förbättrade täckningen kan du även dra ner på preparatmängden. Justering av sprutvätskemängd i förhållande till bladareal och trädens täthet Värdena i tabellen och formlerna kan användas som riktlinjer, men kan behöva justeras eftersom det kan vara stor skillnad på olika odlingars växtkraft och odlares beskärningsmetoder, vilket ger olika täta träd. Under vår och försommar ökar bladarealen och når sitt maximum under sommaren. Med liten bladyta att täcka kan vätskemängden på våren reduceras, förslagsvis till 75% av normalförbrukningen. Preparatmängd som skall hällas i sprutan då doseringen anges i l/kg per ha. Vätskemängd i sprutan x mängd preparat per ha Vätskemängd per ha Saknar du den gamla angivelsen i % kan du ta kg- eller literdosen per hektar och dividera denna med 15 så får du angivelsen i %. 38