Håll koll på skadegörare

Transkript

1 Svampar på eller i frukt Håll koll på skadegörare Fruktodling i Mellansverige utmaning och möjlighet Sanja Manduric Växtskyddscentralen Alnarp beskrivna arter (1200/år) ~ 6 svamparter/växtart (tot. 1,5 milj.) Svamparnas levnadssätt nedbrytare mykorrhiza lavar parasiter (~ 8% ) Phytophtora spp. Undvik tunga, dåligt dränerade jordar Välj resistenta grundstammar Plantera inte för djupt Det är viktigt att unga träd har ordenligt stöd Grundstam Motståndskraft Bud.9 R Geneva 11 MR Geneva 16 MR Geneva 30 R Geneva 65 R Mark (MAC.9) MR M.104 HS M.106 HS M.111 S MR M.2 MR M.26 S HS M.27 MR M.4 MR M.7 S M.7a S M.9 MR P.2 R P.22 R Fruktträdskräfta Neonectria ditissima (an. Cylindrocarpon heteronema) Foto: Jorunn Børve I odlingen eller i närheten Luftburen smitta (upp till 125 m) Svampsporer Inkörsport Sprickor i grenvinklar, frostskador, insekter och sjukdomar, ärr och sår av olika slag Värdväxter En lång rad andra växtslag, fler än 60 träd och buskarter från 20 släkte Päron en annan kommersiellt viktig värdväxt Väderförhållanden Temperatur, fuktighet, vind Andra växtslag som kan finnas i närheten av äppleodlingar: björk, poppel, kastanj, lönn, kornell, hassel, ek, alm, rönn, Gråal - ett lämpligt val för läplanteringar 1

2 Bekämpning Äppleskorv Venturia inaequalis (Spilocaea pomi ) Tänk på att olika sorter reagerar olika Mottagliga: Elise, Ingrid Marie, Cox Orange, Gravenstein, Apollo Motståndskraftiga: Fredrik, Frida, Aroma, Angold, Santana Renskär bort angripna delar Delan och Signum har en viss effekt Skydda från gnagare Optimera gödsling dagar efter infektionen Primär Infektion (övervintrande askosporer) Sekundär Infektion (konidiosporer) Sorter Sort Skorvresistenskälla Motståndskraft Har angreppet noterats? Ahrista Vf Bra Ja, i Norge. Angold Va Bra Nej Collina Vf Bra Ja, i Danmark Fredrik Vf Mycket bra Nej Frida Vf Mycket bra Nej Rajka Vf Ganska bra Ja, i Danmark Reanda Vf Mycket bra Nej Richelieu Vf Mycket bra Nej Reka Vr Mycket bra Nej Rubinola Vf Bra Ja, i Danmark och Tyskland Santana Vf Bra Ja, i Danmark och Sverige Scarlet O Hara Vf Mycket bra Nej Topas Vf Ganska bra Ja, i Danmark och Sverige Apollo fältresistens Ganska bra Ja. Aroma/Amorosa fältresistens Ganska bra Ja, i Sverige Belle de Boskoop fältresistens Bra Ja, i Sverige Discovery fältresistens Bra Ja, under smittoår. Eir fältresistens Ganska bra Ja, i Danmark Ella fältresistens Ganska bra Ja, i Sverige Höstdessert fältresistens Mycket bra Nej Idunn fältresistens Ganska bra Ja, i Norge Nanna fältresistens Mycket bra Nej 2

3 Väderstation Väder, vind och livets allvar Mjöldagg (Podosphaera leucotricha) Konidier behöver inte fritt vatten för att gro, men kräver hög luftfuktighet! Optimal temperatur är omkring 20 C med långsam groning redan vid 4 C. Under ideala förhållanden tar det bara 4 5 dagar från smitta till sporulering. Bekämpning Bekämpningsbeslut bygger på : mjöldaggsförekomst, sortkänslighet, trädens tillväxtfas, aktuellt väder Sortval Känsliga sorter: Gravenstein, Jonatan, Cox Orange God resistens: Aroma, Discovery, Gloster, Mutsu, Belle de Boskoop, Cox Pomona Gul Monilia fruktmögel Monilia Odlingsteknik Kemisk bekämpning Tillåtna medel 2015: Kumulus (svavel), Topas (penkonazol), Candit (kresoxymmetil) Diffuse browning disorder (DBD) i Cox användning av triazoler 3

4 Sotfläckighet och flugsmutssjuka (ett komplex av upp till 60 olika svamparter) Lagringssjukdomar bl.a. Zygophiala jamaicensis och Schizothyrium pomi bl.a. Gloeodes pomigena Bild från Tidiga sorter oftast skonade från angrepp. Behandlingar av andra sjukdomar med Candit ger god kontroll. De viktigaste lagringssjukdomarna Gleosporium Sjukdom Svamp Infektionskällor Fruktmögel Monilia fructigena Infekterade träd, mumifierade frukter Gleosporium (pezicula) rötor Neofabrea perennans, Neofabrea alba eller Neofabraea malicorticis Infekterade träd, mumifierade frukter beskärningssår, och ogräs Gråmögel Botrytis cinerea Ogräs, växtrester och smutsiga lådor Grönmögel Penicillium expansum Växtrester, jord, skadade frukter och smutsiga lådor Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides Infekterade träd och död ved Neofabrea alba N. perenanns N. malicorticis Mottagliga sorter: Aroma, Ingrid Marie, Cox Orange Motståndskraftig sort: Discovery Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides (Glomerella cingulata) Foto: Jorunn Børve Övervintrar i kräftsår, under död brak och i fruktmumier Gråmögel Botrytis cinerea Tidig infektion, i blom små grå bruna fläckar som börjar växa när frukten börjar mogna. Senare infektion små, bruna, insjunkna fläckar som kan få en röd ring när frukten är mogen. Sprids dels med konidier och dels med mycel. Konidier sprids lätt med vind, vattenstänk och insekter Övervintrar som mycel och sklerotier. Infekterar under blomning. 4

5 Bankeprov Insekter Metoden är lämplig för de flesta icke-fastsittande ovingade stadier liksom för flertalet tröga flygare bland de vingade insekterna. Exempel på livscykel för de vanligast förekommande fjärilsarterna i svensk fruktodling under en odlingssäsong Äpplevecklare juni juli Prognos och varning, Feromonfällor Sjöberg, RIMpro - temperatursummor Äpplevecklare = 2 2. Modell som kombinerar resultat av fångster i feromonfällor med temperatursummeberäkningar. Ackumulerade daggrader Stadium Aktivitet 0-35 Vuxna fjärilar Parning Vuxna fjärilar Äggläggning Ägg Kläckning Vuxna fjärilar (2. generation) Parning Archips rosana Häcksommarvecklare övervintrar som ägg på stammen eller grenar Hedya nubiferana Större knoppvecklare skadar blomanlag Vem (vilka) skadar bladen? Spilonota ocellana Mindre knoppvecklare gnagskador på karten (Lövträdsknoppvecklare) 5

6 Rönnbärsmal Sälgfly Almänt sälgfly Orthosia gothica Föränderligt sälgfly (Orthosia incerta) Malen börjar flyga 174 D D Äggläggningen börjar 320 D D Första äggen kläcks 556 D Kan hittas redan i mars, men ökar i slutet av april parning. Äggläggning genast före blomningen. Äggen kläcks efter dagar. Tolerans < 3 larver per 100 blomrosetter. Frostfjäril Operophtera brumata Spinnmalar Yponomeuta malinellus Puppor börjar kläckas i oktober och november. Övervintrar som små larver. Larverna från samma äggsamling håller ihop och spinner in sig i stora nästen Minerarmalar Lyonetia clerkella. Phyllonorycter blancardella Prognos - limringar på hösten Bekämpning tät klunga Äpplebladloppa Psylla mali Päronbladloppor Cacopsylla pyrisuga (större päronbladlöppa) C. pyri (mindre päronbladloppa) C. pyricola (liten päronbladloppa) Utsöndrar honungsdagg och vax. Alla tre övervintrar som vuxna. Större päronbladlöppa övervintrar på barrträd och de andra två på päron. De vuxna djuren är lättskrämda och flyger när de blir störda. Övervintrar som ägg, gärna placerade vid bladärr och fruktsporrar. Var rädd om naturliga fiender: näbbstinkfly och parasitsteklar. 6

7 Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats Äpplebladgallmygga Dasineura mali Pärongallmygga Contarina pyrivora Äggen läggs av den lilla myggan i bladkanterna. Larverna kläcks fram och börjar äta på den övre delen av epidermis vilket gör att bladen rullar sig uppåt. Prognos : hink Larver kan hoppa. Övervintrar som puppor i marken. Larverna är knappt 3 mm långa och vita till en början, men röda eller orange i de senare larvstadierna. Tre generationer kan hinna utvecklas per år. Honan lägger sina ägg i de öppna blommorna, stycken/blomma. På vissa sorter kan äggläggning ske innan blommorna öppnat sig, exempelvis Herzogin Elsa. Larven är vit, fotlös och ca 4-5 mm lång och lever inuti karten, vilka svartnar och faller till marken. 1 generation. Päronbladgallmygga Dasineura pyri Äggen läggs vid den hoprullade kanten på unga päronblad. Bladen blir hoprullade, röda och svartnar efter ett tag. Antalet generationer kan vara upp till tre per år. Äpplestekel Hoplocampa testudinea Övervintrar i marken, förpuppar sig på våren. Vuxna steklar svärmar i blomningen. Honan lägger ägg i blomfästena. Larven borrar sig in i de unga karten och lämnar illaluktande rödbruna exkrementer efter sig. Grön äpplebladlus Aphis pomi Bladlöss Röd äpplebladlus Dysaphis plantaginea Vidare gnager larverna ytliga, slingrande gångar i frukten som sedan läks med korkbildningar. Hundkexbladlus Dysaphis anthrisci äldre Gravenstein Blodlus (Eriosoma lanigerum) Ullus Phenacoccus aceris Äggläggning juni juli. Aktiva i maj. Övervintrar som nakna nymfer i barksprickor och kräftsår, under lös bark (gamla träd) och på rötter. Vingade generationer kan förekomma. Ryggrör reducerade till porer. Övervintrar som nymf. 7

8 Kvalster Fruktträdsspinnkvalster Panonichus ulmi Oftast i kronans centralare delar. Ogräs smittokälla övervintrar som ägg på skrovligt underlag i grenvinklar Korkfläckar på äpplen Kläckning kring musöronstadiet, kulminerar ungefär tre veckor senare Från ägg till ägg knappt fyra veckor Gallkvalster Pärongallkvalster Phytoptus pyri (Eriophyes) Äpplebladgallkvalster Aculus schlechtendali Gallkvalsterhonan är 0,2 mm stor. Kvalstren övervintrar under knoppfjäll som täcker knopparna. Äpplegallkvalster Phyllocoptes mali Mycket små bleka avlånga djur med endast två par ben (spindeldjur i allmänhet har fyra par ben). Suger på blad och kart. På unga blad syns små, blåslika galler tidigt på våren. Efter en tid blir gallerna gul-rödaktiga och sedan svarta. Starkt angripna blad faller av. Karten kan också drabbas och förtvinar ofta. Nyttodjur De viktigaste nyttodjuren i odlingen är: fåglar parasitsteklar, blomflugor, nätvingar, nyckelpigor, rovstinkflyn, tvestjärtar och rovkvalster. 8