Dagvattenpolicy för Västerviks kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 346
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 Allmän bakgrund... 2 Syfte... 2 Arbetssätt... 3 2. Dagvattenpolicyns mål... 4 2. Dagvattenpolicyns mål... 4 3. Metoder till att nå mål... 5 4. Principer för dagvattenhantering... 6 Angripa källorna... 6 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD... 7 Drift och underhåll... 9 Snöhantering... 9 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer... 10 Vid nyexploatering... 10 I befintliga bebyggda områden... 10 Allmän plats: parker, grönytor och torg... 11 Allmän plats: gator, vägar och parkeringar... 11 Industriområden... 11 6.1 Kommunens ansvarsfördelning... 12 Kommunstyrelsen... 12 Miljö- och Byggnadsnämnden... 12 Tekniska nämnden... 12 6.2 Ansvar övriga aktörer... 14 Privata fastighetsägare...14 Verksamhetsutövare... 14 7. Föroreningar i dagvatten... 15 8. Recipientklassificering...16 9. Dagvattenklassificering... 17 10. Prioriterade områden... 18 Belastade områden... 18 Känsliga områden... 19 11. Fortsatt arbete... 20 12. Ordlista... 21 BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument... 22 BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen - en manual... 24 BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering... 29 BILAGA 4 Recipienternas placering... 31 BILAGA 5 Belastade områden: hög trafikbelastning, hög andel hårdgjorda ytor, stora parkeringar... 32 BILAGA 6.1 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Västervik.... 33 BILAGA 6.2 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Gamleby... 34 BILAGA 6.3 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Ankarsrum... 35 BILAGA 7 Känsliga områden... 36 BILAGA 8 Checklista för att minska påverkan på dagvattenrecipienterna... 37
1. Inledning Definition av dagvatten: Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten (TNC 95). Allmän bakgrund Då mark bebyggs ändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och därmed också vattnets kretslopp. Vattnet kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan avleds snabbt via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Tillsammans med dagvattnet förs även de föroreningar som samlats på trafikytor, centrum- och industriområden såsom tungmetaller, korrosionsmaterial och olja, med ut till recipienterna. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed också belastningen på ledningar, reningsverk och recipienter. Syfte Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy och följa denna är att skapa genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet. Genom en dagvattenpolicy ska dagvattenhanteringens inriktning och krav tydliggöras. Hanteringsmetod av dagvattnet ska bedömas utifrån dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Även möjligheten till att förbättra närmiljön ska beaktas vid planering av dagvattenhantering. I stället för att avledas ska dagvattnet tas om hand lokalt vid källan där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Syftet med dagvattenpolicyn är också att integrera kommunens arbete för att jobba mot miljömål av både nationell och lokal karaktär (se bilaga 1), samt att jobba mot hållbar utveckling. Ytterligare ett syfte är att möta krav i den nya VA-lagen 1, som trädde i kraft 1 juli 2007. I nya VA-lagen utvidgas kommunens skyldighet att ordna allmän VA-anläggning från att idag gälla av hänsyn till skyddet för hälsan till att även omfatta miljöhänsyn. Dagvattenpolicyn riktar sig: i första hand till kommunens tjänstemän för att skapa en hållbar dagvattenhantering inom kommunen. även till fastighetsägare och verksamhetsutövare inom kommunen. Dagvattenpolicyn ska ses som ett levande dokument och vid behov revideras och kompletteras, förslagsvis på 3-5 års intervall. Initiativ till revideringen ska tas av Teknisk Service VA-verket. 1 Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64 2
Arbetssätt Arbetet med Dagvattenpolicyns framtagning är ett gemensamt arbete mellan de förvaltningar som berörs av dagvatten, med Teknisk Service VA-verket som initiativtagare. Följande förvaltningar har jobbat med dagvattenpolicyns framtagning: miljö- och byggnadskontoret, kommunstyrelsen där plansidan avses, Teknisk Service Gator och VA-verket. Dessa förvaltningar har delats in i två grupper som har jobbat med dagvattenfrågor, avslutningsvis har ett stort gemensamt möte hållits. Arbetet har samorganiserats av examensarbetaren Weronica Andersson. De tjänstemän som har jobbat med framtagning av dagvattenpolicyn är: Miljö- och Byggnadskontoret: Bernt Jonsson, Elin Nilsson, Jan Johansson, Eilert Johansson och Gun Lindberg. Kommunledningskontoret: Emma Oscarsson och Ulla-Britta Stävmark. Teknisk Service Gator: Casper Rosen, Bengt Höglund, Christer Sneitz, Per-Olof Redborn och Iris Fridell. Teknisk Service VA-verket: Petra Rissmann, Ulf Andersson och Roger Örnwall. Inspirationsmaterial Som inspirationsmaterial har främst Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, Dagvattenstrategi Huddinge kommun och Dagvattenpolicy Gävle kommun använts. 3
2. Dagvattenpolicyns mål Målen med dagvattenpolicyn är många vilket också påvisar nyttan med en sådan. Integrering av ett långsiktigt tänkande i och planerande av dagvattenhantering är ett nödvändigt mål för att kunna uppfylla dagvattenpolicyns syfte. Syftet med genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet kan delas in på följande mål: Ekonomiska Minska risken för källaröversvämningar. Minska belastningen på reningsverken. Funktionella Skapa riktiga förutsättningar redan i planarbetet. Skapa genomtänkta rutiner för dagvattenhanteringen. Effektivisera reningsverken. Ekologiska Minska belastningen av föroreningar på recipienter och reningsverk. Minska avloppsbräddningarna. Öka de biologiska förutsättningarna. Upprätthålla den hydrologiska balansen. Minska påverkan på grund- och ytvatten. Sociala Förbättra närmiljön genom synlig och estetisk dagvattenhantering. 4
3. Metoder till att nå mål Kommunens har olika möjligheter att förbättra dagvattnet och dess hantering: Myndighetsutövande med stöd av miljöbalken, VA-lagen, plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) och ordningslagen. Information till fastighetsägare, entreprenörer och allmänhet. Ekonomiska styrmedel, t.ex. incitament i dagvattentaxan. Framtagning av checklistor etc. inom respektive förvaltning. Särskilt beaktande vid nya planer samt vid renoveringar och ombyggnationer. Prioritera särskilt belastade eller känsliga områden. Vid kommunala upphandlingar ställa krav på fordon och dess skötsel samt på entreprenörer. Ha goda underhålls- och skötselplaner för dagvattenanläggningar, gator och parker. Ha en tydlig ansvarsfördelning. 5
4. Principer för dagvattenhantering Dagvattenhanteringens principer är framtagna med representanter från berörda förvaltningar och följer nedan. Angripa källorna Mest hållbart och även mest kostnadseffektivt är att begränsa föroreningar redan vid källan. På så sätt undviks behov av omhändertagande av förorenat dagvatten, och därmed också kostnader för reningsanläggningar samtidigt som recipientpåverkan blir lägre. Kommunen ska verka för detta på olika sätt: I planer förespråka alternativt byggnadsmaterial till koppar och zink och i gatumiljö undvika obehandlat zinkmaterial. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Information till allmänheten, bl.a. om hushållskemikalier och andra föroreningar som påverkar dagvattnet, t.ex. biltvätt på gatan, bygga och måla klokt osv. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ställa krav på renat dagvatten, enligt Miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Minska avloppsbräddningar. Vid upphandlingar: Vid upphandling av kommunala tjänstebilar och arbetsfordon eftersträva miljövänligt drivna fordon enligt kommunens resepolicy, samt välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav i linje med Naturvårdsverkets branschfakta om fordonstvättar. Vid upphandling av lokal- och stadstrafik verka för att fordonen drivs med miljövänliga drivmedel och välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav. Vid upphandling med entreprenörer för klottersanering anlita sådana som använder Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide 2 eller vars produkter är miljömärkta (Svanen, Bra Miljöval, EU-blomman). 2 Webbaserat verktyg för att minska risker för människors hälsa eller miljö från kemikalier. 6
Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten kan beskrivas som åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten och därmed också dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. Målet med LOD är att behandla dag- och bräddvatten före utsläpp för att undvika att recipienter skadas av dagvattnets föroreningar. Naturens sätt att ta hand om dagvattnet nyttjas genom infiltration, perkolation, avdunstning och fördröjning. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte blir så stor, blir den sammantagna effekten av ett konsekvent utnyttjande av LOD högst väsentligt. LOD anses vara en mycket kostnadseffektiv metod som minskar både föroreningsmängd och vattenmängd till ledningsnät och recipienter samt minskar mängden svårbehandlade ämnen till reningsverken. Kommunen skall ständigt verka för LOD, detta bl.a. genom att i planer förespråka LOD samt att uppmuntra fastighetsägare att införa LOD. I samband med nyexploatering av områden skall i första hand LOD väljas då de tekniska förutsättningarna tillåter detta. I kommunens VA-taxa ge incitament till LOD. Det är dock inte lämpligt eller möjligt att nyttja LOD om: geotekniska förutsättningar för infiltration ej finns, t.ex. vid berg- eller lerområden. marken innehåller föroreningar som kan föras vidare av det infiltrerade vattnet. en mycket känslig recipient eller ett skyddsvärt grundvatten förorenas av det infiltrerade vattnet. befintlig bebyggelse och/eller anläggningar skadas av det infiltrerade vattnet, eller att någon annan skada uppstår. 7
Reningskrav För att skydda recipienterna från föroreningar behöver dagvattnet i vissa fall renas. Reningskraven för dagvattnet ska utgå ifrån vad recipienten tål, se Recipientklassificeringen kap 8. Hänsyn bör tas till recipientens totala föroreningsbelastning. Dagvattnet kan renas lokalt, i mindre anläggningar, i reningsverk eller i mer komplexa dagvattenanläggningar. Det går inte att ange generellt hur och var dagvattnet ska renas utan en bedömning måste göras för varje enskilt fall. Recipientens känslighet liksom de tekniska och ekonomiska förutsättningarna ska här vägas in. En vägledning när dagvattnet kan behövas renas finns i tabell 1 3. Bedömningen om rening ska vidtas ska göras av Teknisk Service VA-verket i samråd med Miljö- och Byggnadskontoret. Tabell 1. Åtgärdsmatris för dagvattenrening. Föroreningshalt Recipientklass Låg Måttligt hög Hög Mindre känslig Ej rening Ej rening Hög rening Känslig Ej rening Låg rening Hög rening Mycket känslig Låg rening Hög rening Hög rening "Låg rening" innebär relativt enkla reningsåtgärder t.ex. en enkel damm, översilningsyta eller infiltration i grönyta. "Hög rening" innebär en relativt komplex flerstegsrening, t.ex. oljeavskiljare följt av en damm och en översilningsyta, eller en väldimensionerad och utformad dammanläggning. 3 Efter Tomas Larms (1998) rapport "Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav". 8
Drift och underhåll Ett sätt att minska föroreningarna till dagvattnet är att ha en bra skötsel av gator, parker, parkeringar och dagvattenanläggningar. Detta ska ske genom att: Gödsling av parkmark ska undvikas och användning av miljöfarliga bekämpningsmedel får ej förekomma. En översyn av städstandarden ska genomföras och underhållsrutiner för dagvattenbrunnar ska tas fram i enlighet med dagvattenpolicyn. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Goda underhållsrutiner skapas för dagvattenanläggningar. Dagvatten från större kommunala parkeringar hanteras med lämplig metod för att rena dagvattnet. Snöhantering Snön i tätorter innehåller en mängd olika ämnen såsom tungmetaller, kolväten och näringsämnen. Föroreningar kommer främst från trafik, men även från luftföroreningar. För att begränsa spridningen av föroreningar är det viktigt att ha en bra strategi för snöhantering. Snöupplag ska placeras där goda möjligheter för infiltration ges, och där mark och vatten ej tar skada. Snöupplagsplatser i närområdet ska användas för att undvika långa transporter. Snötippning i sjöar och vattendrag ska ej förekomma. Snö vid trafiktäta områden 4, där ej möjlighet för infiltration ges, ska borttransporteras innan den blir förorenad. 4 Med trafiktäta områden avses områden med en bilintensitet på >8000 fordon/dygn, se kap 10 för förklaring. 9
5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig. En manual av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen finns i bilaga 2. Följande ordning av riktlinjer gäller: 1. Lokalt omhändertagande I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Ansvaret för LOD-lösningen bör tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning: Där dagvattnet ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet ej kan infiltreras på grund av att det är förorenat ska rening ske på bästa möjliga sätt. 3. Ledningsnät Då de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD eller avledning i öppna system avleds dagvattnet i dagvattenledning. I befintliga bebyggda områden Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattenssystem, eller avloppssystem som effektivt avleder dagvattnet från området. Någon rening av dagvattnet förekommer normalt inte. Dagvattenhanteringen förbättras avsevärt genom följande prioriteringsordning: 1. Lokalt omhändertagande: Fastighetsägare ska uppmuntras att omhänderta dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation. Vid ombyggnader ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Förorenat dagvatten ska renas och krav på rening kan ställas vid behov enligt nya VA-lagen. 2. Öppen dagvattenavledning: Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation ska utjämning och fördröjning eftersträvas. 10
Allmän plats: parker, grönytor och torg På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskilt beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Där förutsättningar för infiltration finns ska detta eftersträvas. Vid ombyggnationer på allmän plats ska kommunen alltid sträva efter förbättringar av dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. Dagvattenanläggningar/system ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Allmän plats: gator, vägar och parkeringar På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna till att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Vid nyanläggningar ska dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt som möjligt kan avskiljas. Fördröjning eller annan dagvattenanläggning ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen förbättras och föroreningshalterna begränsas där så är möjligt och motiverat. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Dagvattenbrunnar underhålls kontinuerligt. Förorenat trafikdagvatten ska renas där så anses nödvändigt och möjligt. Dagvatten från större kommunala parkeringar behandlas med lämplig metod för att rena dagvattnet. Industriområden Dagvattnet från industriområden varierar i sammansättning bl.a. beroende på kemikaliehantering och trafikintensitet. För att förbättra dagvattnets kvalitet ska följande gälla: I varje enskilt fall bedöms dagvattenhanteringens utformning bl.a. beroende på kemikalieutsläpp. Dagvattenpolicyns prioriterade områden ska här beaktas. LOD ska ej tillämpas vid förorenad mark. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ska krav ställas på renat dagvatten enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder genomförs hos företag som hanterar oljeprodukter. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 11
6.1 Kommunens ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Planeringsskede: Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dess plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges i dagvattenpolicyn. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och skapa förutsättningar till miljömässig god dagvattenhantering. Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Miljö- och Byggnadsnämnden Planeringsskede: Delta i planläggning för att bevaka att krav i miljöbalken och plan- och bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede: Ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Tillsyn enligt miljöbalken 5. Driftskede: Tillsyn enligt miljöbalken 4, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Tekniska nämnden Teknisk Service Gator Allmänt: Ansvar för avvattning av allmänna hårdgjorda ytor såsom gator, cykelvägar, parkeringsytor och torg. Ansvar för att så mycket som möjligt av dagvatten från vägområden infiltreras i mark eller avleds i öppna diken. Planeringsskede: Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. 5 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 12
Ta ansvar för att utreda och förbättra dagvattenhanteringen i öppna diken och trummor inom vägområdet. Bygg- och anläggningsskede Tillse att rätt materialval och utförande för allmänna hårdgjorda ytor genomförs. I de fall där Teknisk Service, Gator, är förvaltare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede Underhålla öppna diken och trummor. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Teknisk Service, Gator, ansvarar för. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet inom vägområdet. Teknisk Service VA-verket Allmänt: Inom verksamhetsområde för vatten och avlopp ansvarar VA-verket för avledning av dagvatten. VA-verket verkar, genom information och incitament till fastighetsägare, för att så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras i marken i bostadsfastighetsområden. Planeringsskede: Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bl.a. planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede: Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. Driftskede: Drift av allmänna 6 dagvattenanläggningar. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vatten i befintliga dagvattenreningsanläggningar. 6 Med allmän VA-anläggning avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om den drives av annan, förklaras för allmän (VA-lagen, 1970). 13
6.2 Ansvar övriga aktörer Privata fastighetsägare Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som uppkommer på den egna fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren: a. i första hand ska använda LOD och därmed sköta dagvattenhanteringen på egen hand på den egna marken. b. i andra hand, när a) ej är möjligt, ansluta dagvattenledningen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren ska se till att dagvattenanläggningen sköts samt upplysa hyresgästen/arrendatorn om vad som gäller. Verksamhetsutövare En verksamhetsutövare ska inte genom sin verksamhet förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem. 14
7. Föroreningar i dagvatten För att kunna minska föroreningsinnehållet i dagvatten är det viktigt att veta varifrån föroreningarna kommer. Det dagvatten som uppkommer i stadsmiljöer förorenas av flera olika ämnen som används i samhället: Tungmetaller, t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom. Organiska miljögifter, t.ex. PAH (ploycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Vägsalter Nedan följer en beskrivning av varje föroreningskälla. Tungmetaller Belastningen av tungmetaller på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Den metallförädlande industrin är den dominerande källan till metallutsläpp i Sverige, utom när det gäller bly, där blyad bensin har spelat en viktig roll. Metallytor såsom hustak, stolpar och bildetaljer exponeras kontinuerligt så att de kan ge utläckage till mark och vatten. Tungmetaller är giftigt eller mycket giftigt för människor och djur. Organiska miljögifter PAH bildas främst genom ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids genom luft. De största källorna är vedeldning, trafik och industrier. Bilar utan katalysatorer står för 50 % av trafikens utsläpp av PAH. I storstadsregioner är bildäck en av de största källorna. PAH är cancerogent och även giftigt för djur. PCB har använts som fogmassor i byggnader, i kondensatorer och transformatorer. PCB är ett spritt ämne, trots att det sedan 1986 är förbjudet att använda i nya produkter inom EG-länderna. PCB är giftigt för människor och djur. Oljor Olja är en vanlig produkt i vårt samhälle och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel m.m. Användningen medför ofta att små eller stora mängder spills på mark eller i vatten, vanligast från industrimarker, bensinstationer, vägar, hamnar, tätbebyggda områden och järnvägar. Olja är skadligt för människor och djur och giftigt för växter. Näringsämnen Kväve i dagvatten kommer från atmosfäriskt nedfall och förbränning vid bland annat energiproduktion och användning av motorer. Den största källan till fosforutsläpp är troligen organiskt material såsom förmultnat växtmaterial samt djurspillning. Näringsämnen i dagvatten kommer även från bräddat avloppsvatten och gödsling. Näringsämnen orsakar övergödning i sjöar och hav, algblomning och ger upphov till syrebrist. Bakterier Bakterier och andra mikroorganismer i dagvattnet härrör från djurspillning och avloppsbräddningar. Bakterier i dagvatten kan vålla hälsoproblem vid dagvattenutsläpp i närhet av badplats. Vägsalter Vägsalt som används för halkbekämpning kan skada omgivande vegetation och förorsaka saltinträngning i grundvattentäkter som därmed riskeras bli förstörda. 15
8. Recipientklassificering Dagvattnet i Västerviks kommun har flera olika recipienter av varierad karaktär. För att kunna skydda känsliga recipienter från dagvattenutsläpp har en recipientklassificering tagits fram. Recipienterna till dagvattnet i Västerviks kommun har klassificerats utifrån uppskattningar av nuvarande status och yttre påverkan. Detta för att få en samlad bedömning över recipientens känslighet för mänsklig påverkan i form av dagvattenutsläpp. Recipientklassificeringen har i uppgift att ligga till grund för val av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. Recipienternas känslighet bedöms utifrån recipientens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet baseras dels på Natura 2000 och Riksintresse för naturvård, dels på övrigt naturvärde. Rekreationsvärdet baseras på friluftsliv och badmöjligheter. Yttre påverkan bedöms dels på grundval av belastning av föroreningar och tungmetaller, dels av belastning av närsalter. Bedömning av recipienternas status är mycket komplex och kan därför inte helt beskriva tillståndet hos recipienterna. Klassificeringen baseras dels på rapporter om naturvärden 7, dels på erfarenhet och kunskaper inom kommunen. Klassificeringen av Västerviks kommuns dagvattenrecipienter redovisas i bilaga 3 och sammanfatts i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av recipientklassificeringen. Klassificering Recipient Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Mindre känsliga för mänsklig påverkan Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön (Ukna), Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden Lucernafjärden, Örserumsviken, Kvännaren, Långsjön, Såduggen, Ryven, Kyrksjön (Gladhammar), Hjorten (Hjorted), Nässjön, Edsån, Syrsan, Storån Skeppsbrofjärden, Gamlebyån, Hällsjön, Sedingsjöån, Tynn En karta över recipienternas placering i kommunen redovisas i bilaga 4. 7 Följande rapporter har använts "Naturvärdesbedömning av 66 sjöar i Västerviks kommun", "Naturvärdesbedömning av 88 sjöar i Västerviks kommun", "Natur i Västerviks natur", "Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2002/2000 -med inriktning på grunda havsmiljöer" och "Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2001 -med inriktning på kustmynnande vattendrag" 16
9. Dagvattenklassificering Dagvattnets innehåll av föroreningar bestäms av den typ av yta vattnet avrinner ifrån, nederbörd och årstid. Denna dagvattenklassificeringen baseras på typiska föroreningshalter som uppkommer i olika markområden. Dagvattenklassificeringen ska ses som en vägledning vid uppkomst av föroreningshalter och ej som exakta halter, då ingen provtagning av dagvattnet i kommunen har förekommit. Tabell 3. Föroreningshalters uppkomst i olika markanvändningsområden. Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Anmärkning Kvartersmark: Centrum och innerstaden inklusive lokalgator Bostadsområden utanför centrum Stora parkeringsanläggningar Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Allmän mark: Lokalgator < 8000 fordon/dygn Vägar med 8000-15000 fordon/dygn Parker, naturmark m.m. Låga till måttliga Låga Låga till måttliga Beroende på verksamhet Låga Låga till måttliga Låga Koppartak ger höga halter i dagvattnet. Plåttak ger måttliga till höga halter zink och kadmium i dagvattnet. 17
10. Prioriterade områden Med prioriterade områden avses områden som i kommunens arbete bör prioriteras vid val av åtgärder för förbättrad dagvattenhantering eller vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplan osv. De prioriterade områdena har valts ut med hänsyn till förorenings- och kapacitetsbelastning samt känslighet. Belastade områden Områden med hög kapacitets- och föroreningsbelastning beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Sammanställning över belastade områden. Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Hög trafikintensitet >8000 fordon/dygn 8 Stora infartsvägen- Allén- "övre" Storgatan- Kvarngatan - Östra Kyrkogatan, Albert Tengers väg, Fiskartorget Hög andel hårdgjorda ytor Stora parkeringar Större/tyngre industrier Marinor och småbåtshamnar 10 Områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet Hög andel hårdgjord yta inom samma större fastighet >100 p-platser/parkering 9 med dagligen hög användning Stor användning av miljöfarliga produkter Stor utomhushantering och lagring av miljöfarliga produkter Uppställningsplatser för båtar där reparationer eller rustning sker, antal platser >10 st. Områden med tätare källaröversvämningar än varje 10:e år. Områden med hög bräddningsrisk, antal bräddningar >1 ggr/år Områden där stora mängder ovidkommande vatten till reningsverken är hög. Centrum i tätorterna, större industrier Läroverksplan, Skeppsbron, Stenhamra, Centrum Gamleby m.fl. Färgindustri, massa- och pappersbruk Skrotar och avfallsanläggningar, lagring av trävaror och bränslen Marinor och småbåtshamnar i Västervik, Blankaholm, och Loftahammar Västervik Avrinningsområde: Västra lund- Regine lund (B8, Särskilt DUF-område 13, 14 och 16) Norra- Brevik (B14, särskilt DUFområde 17 och 18) Johannesdal- Örbäcken (B1, särskilt DUF-område 2 och 8) 11 Gamleby DUF-område 3 och 4. Ankarsrum DUF-område 6, 8 och 9 8 Vid val av trafikbelastningskriteriet har vi studerat kriterium för Vägverket och Stockholms Stad för att avgöra när åtgärder behövs respektive föroreningshalters uppkomst till följd av trafikbelastning. Med detta, liksom kommunens lokala förutsättningar som utgångspunkt, valdes områden med >8000 fordon/dygn att prioriteras. 9 Vid val av parkeringar att prioritera har antal p-platser fått återspegla parkeringarnas belastning. 100 p- plaster/parkering tillhör de största parkeringarna inom kommunen varför detta parkeringsplatsantal väljs som kriterium. 10 Fritidsbåtars bottenfärger kan vara giftiga och kan vid uppställning och rustning av båtar nå dagvattnet. 11 B står för bräddavlopp och avser särskilt belastad sådant. DUF står för drift, underhåll och förnyelse och avser mindre avrinningsområde som är belastade i form av kombinerade system. 18
En karta över hög trafikintensitet, hög andel hårdgjorda ytor och stora parkeringar redovisas i bilaga 5. En karta över områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet i Västervik, Gamleby och Ankarsrum redovisas i bilaga 6.1 respektive 6.2. Känsliga områden Områden som ur natur- eller vattenskyddssynpunkt särskilt ska beaktas redovisas i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning över belastade områden. Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Vattentäkt Skyddsområde för vattentäkt Hjorten, Vångaren, Rummen, Helgenäs m.fl. Mycket känsliga recipienter Mycket känsliga recipienter för mänsklig påverkan enligt recipientklassificering En karta över de känsliga områdena i kommunen redovisas i bilaga 7. Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön, Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden 19
11. Fortsatt arbete Dagvattenhanteringen ska ständigt förbättras. En sammanfattning av dagvattenpolicyn ska göras och fungera som informationsmaterial kring dagvattenhanteringen i Västerviks kommun. Information till allmänhet ska också nå ut genom kommunens hemsida. En sammanställning av befintliga inventeringar och utredningar av dagvatten ska genomföras och fungera som ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. De befintliga dagvattenanläggningarnas funktion ska utvärderas. Varje förvaltning ska utarbeta checklistor kring dagvattenhanteringen. 20
12. Ordlista Ord Avloppsbräddning Avloppsvatten Dagvatten Detaljplan Exploateringsavtal Fördröjning Gemensamhetsanläggning Grundvatten Infiltration LOD PCB Perkolation Planeringsavtal Ramavtal Recipient Spillvatten Tungmetaller Öppen dagvattenavledning Översiktsplan Översilningsyta Betydelse Kontrollerad avledning av överskottsvatten från ledning, magasin eller bassäng. Samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten. Juridiskt bindande dokument som reglerar markens användning av mark och vatten och av bebyggelse inom kommunen. Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas vanligen i samband med upprättande av detaljplan. Utjämning av dagvattenflödet innan det når recipient När flera fastigheter ska använda mark eller anläggningar gemensamt kan det bli aktuellt att reglera bl.a. rättigheter och skyldigheter. För att inrätta en gemensamhetsanläggning krävs att anläggning är gemensam för minst två fastigheter och är av permanent betydelse för dem. Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Vatten som finns under markytan. Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t.ex. vattens inträngning i jord eller berg. Vattnet sprids över markytan för att infiltrera ner i markvattenzonen och i huvudsak tas upp av växtligheten. Lokalt omhändertagande av dagvattnet, som efterliknar naturens sätt att ta hand om regn och snö. Polyklorerade bifenyler Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av vattenomättat, poröst material. Vattnet leds i stenfyllnader från vilka vattnet får perkolera ut i omgivande marklager. Avtal som reglerar planeringen av ett område, innefattande vad som ska göras, tidplaner och kostnadsbärare. Generell överenskommelse som ligger till grund för framtida avtal och som anger de villkor som ska ingå i dessa. Yt- eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten. I regel förorenat vatten från hushåll, industri, arbetsplats, serviceanläggning m.m. Metaller vars densitet överstiger 5 g/cm 3, till de vanligaste hör bl.a. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom. Dagvatten avleds i öppna system, t.ex. svackdiken, diken, bäckar, dammar, våtmarker etc. Plan över en hel kommun som i stort anger hur mark- och vattenområden långsiktigt är avsedda att användas samt hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Med översvämningsyta avses ytor av mark där dagvatten infiltreras. 21
BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument Nationella, regionala och kommunala miljömål Riksdagen har beslutat om 15 nationella mål för miljökvalitet som skall nås inom en generation. De regionala miljömålen grundar sig på de nationella målen och har omformulerats, anpassats och konkretiserats efter Kalmar läns förutsättningar. I "Miljöstrategin 2000- Lokal Agenda 21 för Västerviks kommun" har kommunala mål formulerats för varje miljökvalitetsmål som skall ses som en utgångspunkt till formulering av lokala miljömål. Flera av miljömålen berörs direkt eller indirekt av dagvatten. Dessa miljömål är: Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunalt miljömål: Inga kemiska bekämpningsmedel används på kommunal parkmark. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kommunala miljömål: Före år 2020 ska alla sjöar och vattendrag ha fosfor- och kvävehalter som är högst 1,5-2 ggr så höga som bakgrundshalten. Fosfor och kvävebelastningen ska halveras till 2005 räknat från 1993. Fosfor och kvävetillförseln till Gamlebyviken ska minskas med 65% till 2002 jämfört med 1985. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Kommunala miljömål: Sjöarna i kommunen ska ha badvatten av godtagbar kvalitet. Sjöarnas och vattendragens naturliga avrinningsområden ska vara utgångspunkt för den fysiska planeringen. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Kommunala miljömål: Dagvattnet ska omhändertas lokalt. 22
Andelen fastigheter inom kommunalt verksamhetsområde med lokalt omhändertagande av dagvatten ska uppgå till minst 70% år 2005. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Exempel på kommunal åtgärd: Bygg kretsloppsanpassat och med sunda material. De nationella miljökvalitetsmål är inte juridiskt bindande men ska fungera som hjälpmedel och vägledning för samhällsplaneringen. EG:s Ramdirektiv för vatten Den europeiska gemenskapen har antagit ett förhållandevis stort direktiv på vattenområdet, ett av EG:s mest omfattande regelverk på miljöområdet. Direktiven anger exempelvis gränsvärden för utsläpp till vatten och miljökvalitetsnormer samt gemensamma miljömål för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Kommunala styrdokument Miljöstrategi 2000 "Miljöstrategi 2000- Lokal Agenda 21 för Västerviks kommun" omfattar kommunens mål för miljökvalitet och folkhälsa för en generation framåt, till 2020. Meningen är att all kommunal verksamhet ska sträva efter att uppnå dem. Miljöstrategin är en omarbetning av kommunens Kretsloppsplan (1995) och kommunens Naturvårdsprogram (policy för kommunens handlande i naturvårdsfrågor, 1993) Miljöstrategin utgör ett komplement till översiktsplanen. Översiktsplan för Västerviks kommun, ÖP 2000 Översiktsplanen är vägledande för beslut om användning av mark och vatten samt bebyggelse. Översiktsplanen fungerar på flera sätt som ett komplement till Miljöstrategin. Översiktsplanen är ej bindande men har en betydande styrande inverkan i förhållande till efterföljande tillståndsbeslut enligt plan- och bygglagen och andra speciallagar. Enligt ÖP 2000 är kommunen enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken (MB) ansvarig för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i bebyggelse och miljö. Ambitionsnivån är att skapa goda betingelser för människor, djur och växter att leva, bo och verka i hela kommunen bl.a. genom att infoga riksdagens miljömål i översiktsplanen. Miljöbokslut för 2003 I Kommunstyrelsens verksamhetsplan för år 2005 betonas att kommunens verksamhet ska leda fram mot en uthållig utveckling och omfatta de riktlinjer om hållbar utveckling som beskrivits av såväl riksdag och regering som på regional nivå av länsstyrelse och regionförbund. 23
BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen - en manual Denna manual är framtagen efter att ha använt Huddinges Dagvattenstrategi och dess bilaga "Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen - manual" som grund i dess beskrivning för att sedan anpassas till Västerviks kommuns förutsättningar och förvaltningsnamn. Manualen anger inriktningen på hur dagvattenfrågorna bör hanteras och behandlas i samhällsbyggnadsprocessen. Projektets storlek och bland annat planförhållandena på den tilltänkta platsen avgör var i processen frågan om dagvattenhantering ska komma in. Processen består av flera led där arbetet pågår parallellt. Dagvattenfrågorna följer hela processen från utredning av förutsättningar för dagvattenhantering på platsen till utförande av lämplig anläggning. Dagvattenfrågornas hantering måste anpassas till projektets storlek och förutsättningar. Det är viktigt att tidigt i samhällsbyggnadsprocessen samordna kunskaper och intressen från de olika förvaltningar som berörs. Översiktsplan, ÖP I Översiktsplanen anges användningen av mark och vatten i hela kommunen. När behov finns kan vissa delar av översiktsplanen fördjupas (FÖP). I översiktsplanen redovisas särskilt de områden inom vilka markanvändningen avses bli förändrad, t ex. nya bebyggelseområden, vägar och andra anläggningar. I översiktsplanen redovisas även de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och tillståndsgivning. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen för Västerviks kommun antogs år 2000. Dagvatten i ÖP Översiktsplanens nivå ger oftast endast utrymme för allmänt hållna principer när det gäller frågan om dagvatten. I ÖP ska Dagvattenpolicyns principer och mål inarbetas. I ÖP bör också olika förutsättningar berörande dagvatten redovisas såsom olika sjösystem med dess avrinningsområden olika recipienters värde ur vattenanvändningssynpunkt och känslighet mot föroreningar områden med känsliga grundvattenförhållanden översiktliga geologiska förutsättningar områden för större dagvattenhanteringsanläggningar behov av ytterligare studier för olika delområden i ÖP tidigt uppmärksamma konflikter mellan markanvändning och önskemålet om en god dagvattenhantering Redovisningen kan ske direkt i ÖP eller med hänvisning till särskilt underlagsmaterial. 24
Fördjupning av Översiktsplan (FÖP) För de områden där fördjupningar av översiktsplanen utarbetas kan ytterligare studier eller preciseringar behöva göras. Beroende på typ av FÖP kan vad som nedan anförs om detaljplan/program vara tillämpligt i varierande omfattning. Detaljplanen En ny detaljplan inom ett område föregås oftast av projektidéer (kommunala eller enskilda) eller i övrigt av behov av reglering i ett sammanhang. Processen kan ske på följande sätt: Tidiga kontakter och information Förstudie och/eller detaljplaneprogram Planeringsavtal/ramavtal Detaljplan Exploateringsavtal, markupplåtelseavtal Ett ärende kan behandlas i alla eller endast i några av ovanstående punkter beroende på dess karaktär. Tidiga kontakter En tidig kontakt kan ske mellan representanter för en intressent och för kommunen, i allmänhet kommunledningskontoret. Kontakten syftar till att påbörja en process som leder fram till en ny bebyggelse eller dylikt. I detta skede är det angeläget att lyfta fram information om dagvattenhanteringen dels genom att redovisa dagvattenpolicyn och dels genom att informera om platsens förutsättningar via hänvisning till översiktsplanen och dess underlagsmaterial. Vid behov förmedlar kommunledningskontoret kontakter med miljö- och byggnadskontoret. Detta ger intressenten förutsättningar för ett markförvärv, en etablering etc. Förstudie, program Detaljplan krävs för en ny sammanhållande bebyggelse eller ny enstaka byggnad som får betydande inverkan på omgivningen. Krav på ny detaljplan uppstår också när en ny utbyggnad inte är förenlig med gällande detaljplan. Inför ett beslut i kommunstyrelsen om detaljplaneläggning görs i vissa situationer en förstudie eller ett översiktligt program för den avsedda utbyggnaden. Detaljplanen ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planeringen, om det ej anses onödigt. Ansvaret för förstudier och detaljplaneprogram ligger hos kommunledningskontoret. I samband med förstudie/program bör en hänvisning ske samt en uttolkning och precisering göras av dagvattenpolicyn beträffande den aktuella platsen och för det aktuella projektet. I förstudien/programmet ska normalt redovisas: geologiska, topografiska och hydrologiska förhållanden, samt recipientförhållanden 25
markanvändning inom närområdet och översiktlig bedömning av dagvattnets föroreningar inriktning på dagvattenhantering i området (allmänt/enskilt, infiltration, perkolation, fördröjning) behov av särskilda studier i detaljplanearbetet behov av särskilda beslut, anmälan eller tillstånd rörande dagvattenhantering Redovisning kan ske direkt i förstudien/programmet eller i särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Planeringsavtal- ramavtal I anslutning till förstudien eller programmet kan kommunen teckna avtal med intressenten om den kommande planeringen. I avtalet bör kommunen ange vilka förutsättningar som gäller för en exploatering respektive framtida markupplåtelse. Exploatören kan då få en uppfattning om vilka åtaganden och kostnader som följer exploateringen, t ex. för dagvattenhanteringen. I avtalet bör normalt ingå inriktningen på dagvattenhanteringen samt vilka studier som krävs i den fortsatta planeringen. Detaljplan Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan. Förutsättningarna för uppdraget redovisas i förstudien, programmet eller i ett av Kommunledningskontorets upprättade tjänsteutlåtande till beslutet. Därefter sker detaljplaneläggningen och bland annat upprättas plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Den fastställda detaljplanen utgörs av plankarta och bestämmelserna. Detaljplanen ska ge en samlad bild av förutsättningarna för dagvattenhanteringen, av den föreslagna bebyggelseutformningens konsekvenser avseende hydrologi, föreslag till tekniska lösningar samt översiktliga ekonomiska konsekvenser. Senast under detaljplaneskedet ska en närmare redovisning ske av de hydrogeologiska förhållandena på platsen, antingen genom en sammanställning av befintlig kunskap eller i form av en särskild hydrogeologisk utredning. Redovisningen bör även innefatta en beskrivning av vegetationen inom planområdet, en bedömning av nederbörd och avrinning före respektive efter exploatering, den tänkta recipientens status samt en uppskattning av dagvattnets föroreningsgrad och behov av rening. Lämplig dagvattenhanteringsmetod bedöms för varje område i enlighet med dagvattenpolicyns riktlinjer. Planutformningen ska ske med beaktande av dagvattenhanteringen. Oftast sker en planläggning innan projektering av mark och byggnader kommit så långt att planen kan detaljerat reglera huslägen, vägar och andra anläggningar. Planbeskrivningen och MKB bör i vissa fall redovisa olika aspekter och intentioner att beakta i projekterings- och genomförandeskedet. Det kan t.ex. gälla att spara tillräckligt stora ytor för infiltration, att placera hus, vägar, p-platser m.m. så att tillräckligt med 26
grönytor emellan finns. Andelen hårdgjorda ytor bör minimeras. Byggnaders avvattning bör beakta kraven på god dagvattenhantering. I de fall ett noggrant underlag föreligger kan detaljplanen med bestämmelser reglera byggnaders, parkeringsytors och tillfartsvägars lägen samt markytors och bebyggelses utformning, t ex. vad gäller takmaterial. Ytor för dagvattenanläggningar bör alltid redovisas i planhandlingarna och vid behov ges särskild användningsbestämmelse. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, ska alltid eftersträvas, vilket bör regleras som en planbestämmelse, förslagsvis: Dagvatten ska omhändertas lokalt på fastigheten/tomtmarkan. När de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD, ska fördröjning och öppen avledning användas. Formella bestämmelser kan även gälla krav på att viss del, eller andel, av tomtytan ska medge infiltration av dagvatten eller fördröjas. Krav kan vid behov även innefatta oljeavskiljare och filterteknik. Områden för dagvattenanläggningar kan ges bestämmelser av typen E (= teknisk anläggning för dagvatten) eller u (= marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike) eller n (= bestämmelser om markytans anordnande). I tillämpliga områden gäller detta även för ny- och ombyggnader av gator inom tidigare planlagda områden. Avtal Avtal träffas med större markägare/exploatörer i samband med att en detaljplan tas fram eller i samband med att kommunen säljer mark. Det kan träffas avtal i olika skeden av detaljplanarbetet som t. ex. ramavtal/planeringsavtal, köpe- och exploateringsavtal och genomförandeavtal. I samband med byggande av statliga vägar träffas avtal med Vägverket. När kommunen upplåter mark träffas arrendeavtal, tomträttsavtal och nyttjanderättsavtal. I samtliga av dessa avtal kan bestämmelser om dagvattenhantering införas, vilka kan gå längre än vad som krävs enligt gällande lagstiftning eller vad som kan regleras i bestämmelser i detaljplan. Kraven får ej vara oskäliga. Hur långt man kan nå är en förhandlingsfråga. Åtaganden som medför extra kostnader bör tas med redan i de tidiga avtalen. Dagvattenpolicyn kan som vägledning bifogas till avtalen. I avtalen kan t ex. nedanstående frågor behandlas: - hur planbestämmelser om lokalt omhändertagande av dagvatten ska uppfyllas - krav på oljeavskiljning eller annan lokal behandling - fördröjning - markundersökning - materialval för att minimera läckage av tungmetaller - utformning av takytor, parkerings- och körytor, grönytor m.m. - kontrollprogram 27
- åtgärder under byggtiden, t.ex. att bodar, upplag m.m. inte påverkar infiltrationsytor genom den tilltänkta markens packas eller att perkolationsmagasin sätts igen under byggskedet - ansvar för skötseln av en dagvattenanläggning, dokumentation om anläggningen Detaljeringsgraden får anpassas till förutsättningarna i det aktuella fallet. 28
BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering Recipienternas känslighet för yttre påverkan i form av dagvattenutsläpp bedöms genom klassificering utifrån uppskattningar om recipientens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet baseras dels på Natura 2000 (N2) och riksintresse för naturvård (RN), dels på naturvärde i övrigt (N). Rekreationsvärdet baseras dels på friluftsliv (Friluft), dels på möjlighet till bad (Bad). Med yttre påverkan avses dels belastning av föroreningar (Föroren.), dels av närsalter (Näring.). Klassificeringen är genomförd med uppgifter från rapporter om naturvärden samt erfarenheter och kunskaper inom kommunen. Naturvärde Rekreationsvärde bedömning Yttre påverkan Sammanfattande Recipient N2/R N Friluft Bad Föroren. Näring N Gamlebyviken - 2 2 3 3 3 Mycket känslig Skeppsbrofjädern - - - - 3 2 Mindre känslig Lucernafjädern - - - 3 3 3 Känslig Örserumsviken - 3 1 1 3 12 2 Känslig Kvännaren - 1 1 1 3 3 Känslig Gamlebyån - 1 - - 1 2 Mindre känslig Långsjön - 2 2 3 1 1 Känslig Hällsjön - - 1-1 1 Mindre känslig Såduggen - 1 1 3 1 1 Känslig Sedingsjöån - - - - 1 2 Mindre känslig Ryven - 1 2 2 3 2 Känslig Verkebäcksviken 3 3 3 3 3 3 Mycket känslig Vivassen 3 3 3 3 3 3 Mycket känslig Kyrksjön (Odensvi) 3 2 2 3 1 2 Mycket känslig Hjorten - 2 2 3 2 2 Känslig Nässjön - 1 1 3 1 1 Känslig Gåsfjädern 3 3 3 3 3 3 Mycket känslig Edsån 3 2 - - 3 3 Känslig Storsjön 3 3 2 3 1 2 Mycket känslig Syrsan - - 2 2 3 3 Känslig 12 Är sanerad från föroreningar, men tilldelas 3 då dess ekosystem fortfarande kan betraktas som känsligt. 29
Naturvärde Rekreationsvärde Yttre påverkan Recipient N2/RN N Friluft Bad Föroren. Näring Storån 3 3 - - 1 2 Känslig Sammanfattande bedömning Tynn - 2 1 1 1 1 Mindre känslig Kyrksjön (Gladhammar) - 1 1-3 2 Känslig Västrumsfjärden 3 3 3 2 1 2 Mycket känslig Följande poängindelning har använts för att ta fram en sammanfattande bedömning över recipienternas känslighet för mänsklig påverkan: Poäng Klassificering 13-18 Mycket känsliga för mänsklig påverkan 7-12 Känsliga för mänsklig påverkan 1-6 Mindre känsliga för mänsklig påverkan 30
BILAGA 4 Recipienternas placering 31
BILAGA 5 32
BILAGA 6.1 33