UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen

UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen Varför ingenjör? En studie om betydelsen av vetenskapligt kapital för kvinnliga civilingenjörsstudenters utbildningsval i Uppsala och Wien Sara Hedberg Emma Pålsson

ABSTRACT Hedberg, S. & Pålsson, E. 2017. Varför ingenjör? En studie om betydelsen av vetenskapligt kapital för kvinnliga civilingenjörsstudenters utbildningsval i Uppsala och Wien. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet. I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna. Keywords: TU Wien, Uppsala universitet, vetenskapligt kapital, utbildningsval, ingenjörsutbildning. Handledare: Peeter Maandi 2

Förord Författarna av föreliggande studie vill tacka alla studiens deltagare för att de tagit sig tid att delge författarna sina upplevelser. Ett särskilt tack riktas till Sabine Cirtek och Fachschaft vid Wiens tekniska universitet. Utan hjälp från dessa personer hade studien aldrig kunnat genomföras. Utöver detta vill författarna rikta ett tack till Stenholms, W stipendiefond, som möjliggjort studien genom att bidra med ekonomiska medel. 3

Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Frågeställningar... 6 1.3 Avgränsningar och begränsningar... 6 1.4 Tidigare forskning... 6 2. Teori... 7 2.1 Human ecology theory... 7 2.2 Kapital... 9 2.3 Vetenskapligt kapital... 9 3. Metod och material... 12 3.1 Djupintervjuer... 12 3.2 Insamling av kompletterande material... 16 3.3 Reliabilitet och validitet... 16 4. Bakgrund... 17 4.1 Österrike... 17 4.2 Sverige... 20 5. Resultat och analys... 21 5.1 Faktorer som påverkat utbildningsvalet... 21 5.2 De vetenskapliga kapitalens betydelse... 25 5.3 Geografiska skillnader... 29 6. Slutsatser och vidare forskning... 29 7. Referenslista... 31 7.1 Skriftliga referenser... 31 7.2 Intervjuer och personkontakter... 34 8. Bilagor... 36 A. Intervjuguide, svenska... 36 B. Intervjuguide, engelska... 37 4

1. Inledning Kvinnors roll i ingenjörsbranschen och på ingenjörsutbildningar är ett ständigt aktuellt ämne. Diskussionen kan beröra många olika aspekter. Det kan handla om att kvinnor slår sökrekord på civilingenjörsutbildningar (Ahlbom, 2016) eller uppmärksammande av arbetet som intresseorganisationer gör för att engagera unga tjejer (Womengineer, 2014). Likväl kan det handla om den framtida bristen på ingenjörer (Andersson, 2016) eller att världsstjärnan Robyn engagerar sig i att få fler svenska tjejer att söka sig till teknikbranschen (KTH, 2015). Kvinnors roll i teknikbranschen engagerar, oftast med ett fokus på att fler kvinnor ska ta sig in på arbetsmarknaden. På den svenska arbetsmarknaden är dock de kvinnliga ingenjörerna fortfarande i minoritet. Mätningar från 2015 visar att kvinnor utgör ungefär 22 % av Sveriges totala ingenjörsstyrka (Lund, 2015). Ett europeiskt industriland, vars andel kvinnor i ingenjörsstyrkan kraftigt understiger Sveriges, är Österrike. Siffror från 2010 indikerar att landets andel kvinnliga ingenjörer uppgår till endast 11 % (Paris Tech Review, 2010). I kontrast till detta rankas Österrike som ett utav världens mest jämställda länder och strax över Sverige (Globalis, 2014). Flera internationella studier har försökt rama in vilka faktorer som ligger bakom de kvinnliga ingenjörernas tendens att lämna ingenjörsbranschen, till exempel Why Do Women Leave Science and Engineering? publicerad 2010 av Jennifer Hunt. Föreliggande studie ämnar istället undersöka vad som får kvinnor att söka, och sedan börja studera vid ett ingenjörsprogram. Trots att de kvinnor som lockas av ingenjörsyrket tycks vara betydligt färre än männen, så finns de, både i Sverige och i Österrike. För att locka fler är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkat dem som i dagsläget redan sökt sig dit. Är det skillnad i vad som påverkat utbildningsvalet när könsfördelningen ser olika ut? Ett teoretiskt verktyg som behandlar detta är Archers et. al teori om vetenskapligt kapital. Vetenskapligt kapital är en utveckling av Bourdieus kapitalteori där kapital benämns som fördelaktiga resurser vilka förvärvas över lång tid genom erfarenheter (Archer et. al, 2015). Archer et. al (2015) utvecklar teorin till att konkret kunna användas för att tolka vad individer värderat i samband med sitt val av vetenskaplig utbildning. För att kunna ge en överskådlig bild av vad som påverkat utbildningsvalet för kvinnliga ingenjörsstudenter i just Sverige och Österrike kan det dock tyckas rimligt att vända sig direkt till källan. Den föreliggande studien grundar sig därför på djupintervjuer med kvinnliga civilingenjörsstudenter vid Uppsala universitet och Technische Universität Wien (härefter förkortat TU Wien). I centrum står studenternas egna upplevelser samt hur dessa förhåller sig till Archer et. al teori om vetenskapligt kapital. 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka typer av vetenskapligt kapital som varit av betydelse för kvinnors val att påbörja en civilingenjörsutbildning vid TU Wien samt Uppsala universitet. Vidare är syftet att diskutera förekomsten av eventuella likheter och skillnader i det vetenskapliga kapitalet mellan de kvinnliga studerande vid respektive lärosäte. Uppsatsens fokus ligger på respondenternas egna upplevelser och motiveringar till sina val. 5

1.2 Frågeställningar För att uppfylla syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka faktorer anser kvinnliga civilingenjörsstudenter vid TU Wien respektive Uppsala universitet har påverkat deras utbildningsval? Vilka vetenskapliga kapital har varit viktiga för kvinnors val att påbörja en civilingenjörsutbildning vid TU Wien samt Uppsala universitet? Hur tar eventuella skillnader mellan kapitalens betydelse på de olika platserna sig uttryck? 1.3 Avgränsningar och begränsningar Studien undersöker endast upplevelser och motiveringar hos kvinnliga civilingenjörsstudenter. Det är inte en komparativ studie mellan kvinnor och män. Då inga män tillfrågats kan inga slutsatser dras om huruvida resultaten är unika för kvinnliga studenter. De intervjufrågor som ställts har tagits fram utifrån studiens två teorier (se kapitel 2). Teorierna har således avgränsat frågornas innehåll vilket kan ha medfört att faktorer som inverkat på studenternas utbildningsval, men som inte lyfts i teorierna, förbisetts. Slutligen kan nämnas att antalet tillfrågade studenter är för lågt för att säkra slutsatser ska kunna dras i en mer generell kontext. Detta är ett medvetet val då studien är av kvalitativ karaktär. 1.4 Tidigare forskning Många tidigare studier har berört både kvinnliga ingenjörers situation och vad som påverkar en individs val av utbildning och arbete. Av de som berör kvinnliga ingenjörer har flera haft tonvikt på varför kvinnor valt att lämna (Hunt, 2010), alternativt fullfölja (Ayre, M., Gill, J och Mills, J, 2013), en ingenjörsutbildning. I den senare artikeln är kvinnorna som intervjuas färdigutbildade ingenjörer och studien fokuserar på vilka faktorer som fått dem att fullfölja utbildningen. Båda dessa studier fokuserar på problematiseringen kring kvinnliga ingenjörsstudenter, både varför de väljer att inte fullfölja sin utbildning, och hur detta kan motverkas. Som nämnt i inledningen finns flera projekt som riktar sig till att få fler tjejer intresserade av ingenjörsutbildningar. Anderson och Gilbrid (2003) redogör för tre olika kampanjer, vars syfte varit att väcka ett naturvetenskapligt intresse hos tjejer i åldern 14-17 år, samt för de positiva effekter som dessa insatser hade. Här undersöks alltså inte vad som får kvinnor att söka ingenjörsutbildningar, utan insatserna för att väcka ett intresse hos flickor, samt dessa insatsers effekter. Vad som påverkar individers val av vidareutbildning är även det ett välstuderat ämne. Enligt Skatova och Ferguson (2014) kan en individs motivering till att välja en utbildning placeras in i en av fyra kategorier. Artikeln behandlar universitetsutbildningar i många 6

discipliner och inte specifikt naturvetenskap eller ingenjörsutbildningar. En av slutsatserna som presenteras är att individer väljer att påbörja en ingenjörsutbildning av intresse för ämnet och möjligheterna till en framtida hög lön. En annan rapport undersöker vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars inställning till sina framtida yrken (Archer, 2013). Båda dessa studier är exempel på undersökningar som handlar om vad som influerar individers utbildningsval. Som teoretiskt begrepp använder föreliggande studie en utveckling av Bourdieus teori om former av kapital. Det finns flera exempel på tidigare studier om individers utbildningsval där Bourdieus kapitalbegrepp använts. En av dessa, Sheng (2016), använder kulturellt kapital för att undersöka familjens influens vid val av universitet och utbildning, i detta fall specifikt i Kina. I undersökningen dras slutsatsen att respondenternas utbildningsval var oberoende av familjens kulturella kapital (Sheng, 2016). I en svensk studie, utförd av Johansson (2013), används kapitalbegreppet för att undersöka det kulturella kapitalets inverkan vid gymnasievalet för en skolklass i årskurs 9. Författaren drar slutsatsen att det kulturella kapitalet spelade en viktig roll i valet av gymnasieutbildning. Tidigare forskning har lyft kvinnors roll på ingenjörsutbildningar genom studier om vad som får kvinnor att lämna eller stanna kvar på utbildningarna, samt huruvida projekt för att locka tjejer till ingenjörsutbildningar ger resultat. Individers inställningar till sina framtida yrken och kapitalets betydelse för deras val av utbildning har också undersökts. Denna studies bidrag till forskningen är att föra dessa områden samman. Studien undersöker hur kvinnliga civilingenjörsstudenter motiverar sina utbildningsval, detta genom att analysera vilka typer av vetenskapligt kapital som varit av betydelse. Utöver detta innehåller studien en geografisk aspekt då den genomförts vid två universitet belägna i olika länder. 2. Teori I detta kapitel presenteras de teorier som studien huvudsakligen vilar på. Teorikapitlet består av två delar, en för varje teori. I den första delen introduceras Urie Bronfenbrenners teori om människors personliga utveckling, Human ecology theory. Denna teori har använts som grund för utformningen av intervjufrågor samt i viss mån som struktur vid redovisning av studiens resultat. Teorikapitlets andra del innehåller studiens huvudteori, vilken har sitt ursprung i Pierre Bourdieus sociologiska teori om former av kapital. Huvudfokus ligger på en vidareutveckling av Bourdieus kapitalteori som presenterats i Louise Archers et. al (2015) artikel Science Capital: A Conceptual, Methodological, an Empirical Argument for Extending Bourdieusian Notion of Capital Beyond Arts. Vidareutvecklingen benämner författarna som vetenskapligt kapital 1. Det är den teori som främst använts som ramverk för studiens analys. 2.1 Human ecology theory Human ecology theory är en teori kring människors personliga utveckling vars främsta upphovsman är utvecklingspsykologen Urie Bronfenbrenner. I teorin definierar Bronfenbrenner fem interagerande system som alla påverkar individens utveckling; individ, 1 Vetenskapligt kapital är en översättning av science capital, denna kommer att tillämpas genom hela rapporten 7

mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem (Bronfenbrenner, 1979). Systemen är inbäddade i varandra och utgör tillsammans ett lager av kretsar där individ är den innersta kretsen och makrosystem den yttersta (se Figur 1A). Den innersta kretsen, individen, innefattar faktorer inkodade i individen såsom kön, ålder och hälsa. Nästa krets, mikrosystemet, utgörs av andra faktorer som påverkar individen på nära håll. I denna krets återfinns exempelvis familj, vänner och skola. Mesosystemet, som utgör den tredje kretsen, innehåller relationer mellan grupperna i mikrosystemet, till exempel relationen mellan skola och familj eller mellan familj och vänner. Exosystemet, som är kretsen efter mesosystemet, innefattar faktorer som påverkar individen över ett större avstånd och ibland indirekt genom att först påverka mikrosystemet. Här kan massmedia, lokalpolitik och industrier räknas in. Slutligen, utgörs makrosystemet, som är den yttersta och mest övergripande kretsen, av de attityder och ideologier som finns i samhället där individen verkar (Bronfenbrenner, 1979; McLinden, 2016). Som de vågräta pilarna illustrerar i Figur 1A påverkar delsystemen varandra och gränserna dem emellan är inte alltid tydliga. Bronfenbrenner (1994) understryker dock att det finns ett samband mellan ökande avstånd från individ till delsystem och minskande påverkan utövad av delsystemet på individen. De så kallade närliggande processerna 2, alltså saker som sker i mikrosystemet och kretsarna närmast individkretsen, har enligt Bronfenbrenner större inverkan på individens utveckling än det som sker i de mer avlägsna kretsarna (Bronfenbrenner, 1994). Figur 1. Del A är författarnas illustration av uppbyggnaden av Bronfenbrenners olika delsystem. Del B illustrerar författarnas förenklade version som tillämpats i studien. 2 Närliggande processer är en översättning av den engelska termen proximal processes 8

I Figur 1B illustreras den förenklade version av Bronfenbrenners teori som använts i denna studie. Delsystemen har reducerats till att endast bestå av individ, mikrosystem och makrosystem. Vad beträffar exosystemet antas det vara fördelat främst över makrosystemet men till viss del även över mikrosystemet. Mesosystemet har i sig inte undersökts, dock existerar fortfarande interaktioner mellan de olika delsystemen (se de vågräta pilarna, Figur 1B). Studien utgår från att valet av utbildning är något som sker främst i individkretsen men som kan influeras av alla delsystem. 2.2 Kapital Pierre Bourdieu presenterar i artikeln Forms of Capital (1987) den sociologiska teorin om former av kapital. Kapital, i Bourdieus mening, definieras som resurser som förvärvas genom erfarenheter, vilka tar tid att ackumulera och ger en fördel till den som förvärvat dem (Archer et. al, 2015). De tre typer som presenteras i Bourdieus artikel är ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital. Ekonomiskt kapital relaterar till pengar, finansiella resurser och ägande i bostäder och mark. Detta kapital har ingen tonvikt i teorin om vetenskapligt kapital, som istället har sitt huvudsakliga fokus på kulturellt och socialt kapital. Kulturellt kapital kan beskrivas som karaktärsdrag, kunskap, kompetenser och uttrycksformer som är kulturellt värderade (Sheng, 2016). För att få ett bättre grepp om vad kulturellt kapital innebär kan följande retoriska fråga ställas: Om man tillhör överklassen men inte har pengar, vad har man då? Ett svar på den frågan ger besked om vad det kulturella kapitalet är (Broady, 1998). Ett sätt att förvärva kulturellt kapital är enligt Bourdieus teorier att se till att förvärva utbildning, som kan ses som en transaktion av kulturellt kapital (Sheng, 2016). Socialt kapital refererar till sociala kontakter, sociala obligationer, eller det som i talspråk kan beskrivas som socialt nätverk. Det refererar också till abstrakta gemenskaper och grupptillhörigheter, till exempel kårgemenskap eller fotbollssupporterkultur (Archer et. al, 2015). Det finns många exempel på hur kapitalbegreppet kan konkretiseras. Det som Archer et. al använder är en jämförelse mellan kapital och kortspel. I exemplet motsvarar olika sammanhang och situationer olika former av kortspel, och kapital motsvarar de kort spelaren har på handen samt dennes kunskap om hur spelet går till. Korten och kunskapen formar därefter spelarens möjligheter att vinna respektive förlora, alltså att prestera bra respektive dåligt. På samma sätt påverkar en individs totala kapital dess förmåga till övertag i en given situation, och det är till en persons fördel att ha mycket kapital. Det är också viktigt att förstå att om spelet ändras, ändras också spelarens möjlighet att vinna och förlora. På samma sätt ändras en individs kapital i olika situationer och sammanhang. En individs totala kapital varierar således beroende på situation och sammanhang (Archer et. al, 2015). 2.3 Vetenskapligt kapital I en tidigare studie om inställningar till utbildningar var en av slutsats vetenskaplig utbildning, och ett vetenskapligt arbete, senare i livet (Archer et. al 9

och specificera des kapitalbegreppet (Archer, 2015). Den konceptuella modellen delas in i tre olika kategorier, i vilka ett antal komponenter presenteras (se Figur 2). Redogörelsen bygger på Archer et. al (2015) om inget annat anges. Vetenskapligt relaterat kulturellt kapital Vetenskaplig grundkunskap handlar om att ha en grundläggande kunskap om vad vetenskap och naturvetenskap är, en förståelse för hur vetenskap och naturvetenskap fungerar samt förmågan att kunna tillämpa ett vetenskapligt resonemang. Med vetenskapligt resonemang menas den analytiska förmågan att bygga logiska, deduktiva, argument från enklare premisser för att identifiera variabler och mönster i data. I en kapitalbegreppslig mening hänvisar begreppet också till förmågan att kunna tillämpa dessa kunskaper i sin vardag för att få en personlig eller social fördel. Vetenskaplig benägenhet kan beskrivas som värdet av vetenskaplig kunskap i samhället där man befinner sig. Det kan förenklat beskrivas genom uttrycket hur användbart det är att ha kunskap om vetenskap i sitt dagliga liv. Denna komponent är också ett sätt att inkludera en bakgrund från ett hushåll med en positiv syn på vetenskap och som lyfter det vetenskapliga ämnet och utbildningsmöjligheter. Familjens syn på vetenskap är en faktor som vid flera tidigare undersökningar har tenderat påverka individens motivation att studera vetenskapliga ämnen positivt (Archer et. al, 2013). Komponenten Symbolisk kunskap om förflyttningsmöjligheterna av vetenskapliga resurser på arbetsmarknaden handlar om att uppskatta respondentens förståelse för de förflyttningsmöjligheter som ett kvalificerat vetenskapligt yrke innebär. Detta handlar både om geografiska förflyttningar men också förflyttningar mellan olika typer av arbeten, olika arbetsplatser samt branscher. Det anses vara värdefullt kulturellt kapital att ha kunskap om de möjligheter som olika akademiska utbildningar innebär, då det ger en stor kulturell fördel till den som besitter den. Detta har fått empiriskt stöd genom en studie av Claussen och Osborne som Archer et. al hänvisar till. Studien fann att en av de viktigaste faktorerna för att individer skulle påbörja en utbildning i matematik eller fysik var möjligheterna det gav deras framtida karriär, både i form av förflyttningsmöjligheter och lön. Vetenskapligt relaterade beteenden och utövande Komponenten konsumtion av vetenskapligt relaterad media undersöker i vilken utsträckning en individ konsumerar vetenskapligt relaterad media, till exempel vetenskapliga TV-program, böcker och tidningar eller online artiklar. Archer et. al hänvisar till en undersökning genomförd i Hong-Kong, som visade att ett högre resultat i de vetenskapliga disciplinerna i PISA-undersökningen kunde härledas genom konsumtion av vetenskaplig media. Detta inverkade positivt på elevernas förmåga till vetenskapligt tänkande, och därigenom även på det vetenskapliga kapitalet. 10

Deltagande i vetenskapliga projekt utanför akademi och skola undersöker i vilken utsträckning individer deltagit i informella lärandetillfällen för vetenskap. Detta inkluderar besök på museum/zoo och deltagande i vetenskapliga fritidsklubbar/extra kurser. Det inkluderar även vetenskapliga projekt hemma, så som att på egen hand programmera eller ägna sig åt olika former av konstruktion på hobbynivå. Syftet med denna komponent är att täcka in de informellt förvärvade vetenskapliga kunskaperna som kan öka individens vetenskapliga kapital. Vetenskapligt relaterat socialt kapital Att känna någon som har ett vetenskapligt arbete redogör för en individs vetenskapliga sociala kapital. Detta kan med andra ord benämnas som individens vetenskapligt relaterade sociala kontakter och nätverk. Bourdieu klargjorde att socialt kapital är en viktig form av kapital, och tidigare undersökningar visar på att barn i åldrarna 10-14 år, som har personer i sin närhet med vetenskapligt relaterade yrken, med större sannolikhet väljer att studera vidare inom vetenskapliga fält (Archer et. al, 2013). I detta fall rör begreppet ett stort spann av sociala kontakter och det inkluderar också familjevänner och det egna sociala nätverket. Föräldrars vetenskapliga kvalifikationer undersöker om individens föräldrar studerat och eller arbetar inom vetenskapliga fält. Som tidigare nämnt visar tidigare studier på att en förälder som arbetar inom naturvetenskap har stor inverkan på barnets val av utbildning. I och med detta menar Archer att föräldrarnas utbildning också har stor inverkan på individens vetenskapliga sociala kapital. Komponenten tala med andra om vetenskap täcker in i vilken utsträckning, och hur frekvent, individen upplever sig samtala om vetenskap med personer i sin omgivning i sin vardag. Det kan handla om samtal med föräldrar, lärare, familjemedlemmar och vänner. Att samtala om vetenskap ger ett ökat vetenskapligt kulturellt kapital vilket i sin tur kan ge en fördel vid studier inom vetenskap. Framtida vetenskaplig tillhörighet visar i vilken mån individen ser sig själv arbeta med vetenskap i framtiden, om denne ser sig själv arbeta inom vetenskapliga ämnen och med vetenskapliga arbetsuppgifter. Den vetenskapliga identiteten visar i vilken utsträckning individen identifierar sig som vetenskapligt lagd 3. För detta resonemang hänvisar Archer till en artikel av Carlone och Johnson som konceptualiserar den vetenskapliga identiteten. Konceptet innefattar både individens egen åsikt om att denne har en vetenskaplig identitet och huruvida omvärlden anser detsamma. Detta kan förklaras genom påståendena jag är vetenskapligt lagd och folk tycker att jag är vetenskapligt lagd. Då individens identitet är en del av dennes sociala kapital innebär en ökad vetenskaplig identitet även ett ökat socialt vetenskapligt kapital. 3 Fri översättning från engelskans scientific identity 11

Vetenskapligt kapital Vetenskapligt relaterat kulturellt kapital Vetenskaplig grundkunskap Vetenskaplig benägenhet Symbolisk kunskap om förflyttningsmöjligheter av vetenskapliga resurser på arbetsmarknaden Vetenskapligt relaterade beteenden och utövanden Konsumtion av vetenskapligt relaterad media Deltagande i vetenskapliga projekt utanför akademi och skola Vetenskapligt relaterat socialt kapital Känna någon med ett vetenskapligt arbete Föräldrarnas vetenskapliga kvalifikationer Tala med andra om vetenskap Framtida vetenskaplig tillhörighet Vetenskaplig identitet Figur 2. Författarnas illustration av Vetenskapligt kapital med tillhörande undergrupper. Hypotesen Archer et. al presenterar är att innehav av en hög andel vetenskapligt kapital påverkar individens aspiration att studera och arbeta inom det vetenskapliga fältet positivt, samt stärker dess vetenskapliga identitet. Det är på samma sätt teorin används i föreliggande studie, då studien ämnar skapa en ökad förståelse för vad som haft betydelse för kvinnors val att påbörja ett civilingenjörsprogram. Ett steg i detta är att undersöka vad de förvärvat för vetenskapligt kapital. 3. Metod och material Detta kapitel redogör för den metod som använts för insamling och analys av studiens material. Materialinsamlingen har gått till på snarlikt sätt vid de båda universiteten, med undantag för några mindre avvikelser. Eftersom studien undersöker individers personliga upplevelser har en kvalitativ metod tillämpats. Huvudparten av metoden utgjordes av djupintervjuer, vilka sedan kompletterts med skriftliga intervjuer och enklare fältanteckningar. Då djupintervjuerna är kärnan i metoden presenteras de mer ingående med tillhörande förarbete och efterarbete. 3.1 Djupintervjuer Insamlandet av det kvalitativa materialet har huvudsakligen skett genom djupintervjuer med kvinnliga civilingenjörsstudenter vid TU Wien och Uppsala universitet, där tre intervjuer hölls vid respektive lärosäte. Samtliga studentintervjuer var av semistrukturerad karaktär. Intervjufrågor av semistrukturerad karaktär utformas efter vissa teman på ett sätt som samtidigt lämnar utrymme för ganska öppna svar (Aspers, 2011). Öppenheten eftersträvades då öppna intervjuer, enligt Lantz (2013), innebär att den tillfrågade får möjlighet att resonera med sig själv och beskriva vad denne anser är viktigt i sammanhanget. Enligt Hay (2005) är öppna intervjuer dessutom lämpliga att använda då det som eftersöks är personliga 12

uppfattningar hos respondenten, inte bara informationen denne presenterar. Dock påpekar Hay (2005) att strukturering av intervjufrågorna också är viktigt, detta för att undvika att komma ifrån ämnet under intervjun. Valet att använda en semistrukturerad intervjuform var således en kompromiss mellan öppenhet och struktur. Struktureringen har här använts för att i möjligaste mån säkra att alla viktiga frågor besvarats, men den medför även en begränsning för vilken information respondenterna valt att delge sig av. En annan strukturering av intervjuerna hade således kunnat ge ett annat resultat. För att både få struktur och kunna dra nytta av fördelarna för öppna intervjuer är det, enligt Hay (2005), viktigt att frågorna är väl genomarbetade och deras ordning någorlunda genomtänkt. Att använda en genomarbetad intervjustruktur kan då underlätta att få fram den information som eftersöks. I detta fall har en pyramidstruktur tillämpats, vilken innebär att intervjun inleds med några frågor som är lätta att besvara för att sedan komma in på djupare frågor (Hay, 2005). Denna struktur används för att göra respondenten trygg med situationen, intervjuaren och ämnet så att denne senare ska kunna resonera och reflektera mer i sina svar (Hay, 2005). Intervjustrukturen som tillämpats i denna studie finns tillgänglig i sin helhet i intervjuguiden, vilken återfinns som bilaga (se Bilaga A). När intervjuer, som i denna studie, genomförs med människor från en annan geografisk plats belyser Hay (2005) vikten av att vara väl förberedd. Han hävdar att det kan vara väl värt att lägga tid på att bilda sig en förståelse för situationen som respondenten befinner sig i och resonerar utifrån. Det bör tilläggas att författarnas kännedom om respondenternas situation varit betydligt bättre gällande Uppsala universitet. Vad beträffar TU Wien har kännedomen begränsats till informationen och intrycken författarna fått genom möten med studentrepresentanter, utförandet av enklare platsobservationer och en guidad tur på universitetet. Oberoende av plats, understryker Mero-Jaffe (2011) att det även är viktigt att vara medveten om att maktförhållandet som uppstår mellan intervjuare och respondenter inverkar på intervjusvaren. Intervjuaren avgör intervjuns struktur, vilka teman som berörs samt hur mycket information om det studerade ämnet respondenterna har tillgång till och respondenterna avgör i sin tur vilket material de vill delge intervjuaren (Mero-Jaffe, 2011). För att eftersträva en atmosfär där respondenterna känner sig bekväma med att samarbeta med intervjuaren kan respondenterna exempelvis få tillgång till intervjufrågorna i förväg. Mero- Jaffe (2011) påpekar dock att detta kan ge oönskad inverkan på svaren, som anpassas för mycket efter frågorna. I denna studie fick ingen respondent se intervjufrågorna i förväg, detta för att motverka alltför tillrättalagda svar. Respondenterna fick istället en inledande förklaring kring intervjuns innehåll och möjlighet att ställa frågor om studien, under intervjutillfället. Maktförhållandet mellan intervjuare och respondenter tros ha varit någorlunda jämt fördelat eftersom författarna också är kvinnliga civilingenjörsstudenter. Utöver detta har intervjuare och respondenter, vid varje studentintervju, varit lika många till antalet: två intervjuare och två respondenter. Totalt har sex studenter intervjuats vid varje lärosäte. Förutom materialinsamlingens karaktär är slutligen tolkning och förståelse centralt för kvalitativa metoder, till vilka djupintervjuer räknas. Tolkningen kan ske mot bakgrund av olika referensramar vilket ger utrymme för materialet att tolkas på olika sätt (Szklarski, 2002). Det material som tolkats i studien utgörs främst av intervjusvar från kvinnliga civilingenjörsstudenter studerande vid respektive lärosäte. Referensramen, mot vilken 13

tolkningen sker, togs upp under uppsatsens teoriavsnitt (se kapitel 2). Kvalitativa metoder har enligt Larsson (2005) kritiserats för inkonsistens på grund av det breda tolkningsutrymmet. Dock lyfter Larsson (2005) att resultaten ofta handlar om att belysa nya aspekter och således skapa en innebördsrikedom, något som motiverar användandet av en kvalitativ metod för denna typ av studie. En aspekt som bör belysas, gällande tolkningen av intervjusvaren från respondenterna i Wien, är den eventuella inverkan av språkliga barriärer. Då studiens huvudsakliga målgrupp är svensktalande har författarna valt att presentera resultaten på svenska. Detta medförde dock ett moment av översättning då respondenterna i Wien besvarat frågorna på engelska. Studiens författare är medvetna om att detta medfört ökad risk för feltolkning och har vid översättningstillfället haft detta i åtanke. I syfte att minimera risken har respondenternas svar dokumenterats på originalspråk. Att språkliga barriärer inverkat på resultaten kan dock inte uteslutas. Eftersom engelska inte är modersmål för de österrikiska respondenterna kan språket även ha begränsat deras svarsmöjligheter. För att komma runt detta problem har tyska använts som reservspråk. Då respondenterna intervjuades i par kunde vissa språkbarriärer överkommas genom diskussion respondenterna emellan. 3.1.1 Förarbete Som förberedelse inför studentintervjuerna gjordes en intervjuguide innehållande intervjufrågorna, uppdelade efter teman. Dessa teman placerades i en viss ordning för att ge intervjuerna önskad dynamik. Guidens inledning innehöll enklare bakgrundsfrågor om respondenterna, exempelvis frågor om var de vuxit upp. Detta gjordes dels för att få en bild av respondenternas bakgrund men också för att göra dem bekväma med intervjusituationen. Senare i guiden placerades öppnare frågor med mer utrymme för resonemang. Intervjuguiden återfinns i sin helhet under bilagor (se Bilaga A). För att säkerställa att intervjufrågorna kunde förstås av utomstående genomfördes en pilotintervju med två kvinnliga civilingenjörsstudenter som studerade sitt första år vid Uppsala universitet. En pilotintervjus huvudsyfte är att testa huruvida intervjufrågorna är lämpligt utformade och förstås av respondenterna, samt om de täcker in alla aspekter av intresse (van Teijlingen & Hundley, 2001). Därefter gjordes justeringar av de bristfälligheter som upptäckets i intervjuguiden. Då intervjuguiden endast var i behov av mindre justeringar användes pilotintervjun även som underlag till studiens resultat. Rekryteringen av respondenter skedde i fallet Uppsala universitet genom kontakter, både direktkontakt och så kallad snowballing. Snowballing innebär att intervjuaren, för att få tag i fler respondenter, omber en första respondent att koppla ihop intervjuaren med personer ur dennes kontaktnät (Flowerdew & Martin, 2005). Vad beträffar TU Wien togs först en kontakt med studentrepresentanter från fakulteten för civilingenjörer i byggteknik, även kallad Fachschaft. Fachschaft var tänkta att fungera som gatekeepers och författarna hoppades kunna använda dem för att rekrytera österrikiska respondenter. Med gatekeepers menas personer med makten och möjligheten att tillåta eller neka tillgång exempelvis till studiesubjekt i forskningssyfte (Flowerdew & Martin, 2005). Det slutgiltiga urvalet av respondenter i Österrike tillgodosågs helt genom kontakterna med Fachschaft, något som medförde att samtliga österrikiska respondenter var kvinnor som studerat ett antal år vid TU Wiens civilingenjörsprogram i byggteknik. Risken finns således 14

att det österrikiska urvalets homogenitet kan ha gett andra resultat än vad som kunnat åstadkommas med en mer spridd grupp. Författarnas smala kontaktnät i Wien var där en begränsande faktor. Med anledning av ett bredare kontaktnät i Uppsala kunde författarna rekrytera en mer heterogen grupp respondenter från Uppsala universitet. I detta fall bestod urvalet av kvinnliga studenter från blandade årskurser i följande civilingenjörsprogram: system i teknik och samhälle, teknisk fysik, miljö- och vattenteknik samt energisystem. 3.1.2 Genomförande Intervjuerna följde huvudsakligen strukturen i den framarbetade intervjuguiden. Med undantag för pilotintervjun genomfördes intervjuer först med kvinnor studerande vid TU Wien och därefter med kvinnor studerande vid Uppsala universitet. Detta gjordes då författarna hade större begränsningar beträffande materialinsamlingen i Österrike och intervjuerna eftersträvades att genomföras likadant med respondenterna från de båda universiteten, så när som på språket. Det skall påpekas att författarna blev mer och mer tränade i att föra intervjuer. Dessutom genomförde respondenterna från Uppsala universitet, till skillnad från de från TU Wien, intervjuerna på sitt modersmål. Dessa faktorer kan båda ha inverkat på svarens kvalitet. Respondenterna intervjuades i par, dels för att en ensam respondent inte skulle ställas mot två intervjuare, men även för att respondenterna skulle kunna knyta an till varandras resonemang. Detta medförde ett mer samtalslikt intervjuklimat och gjorde att respondenterna kom på saker de inte hade tänkt på om de intervjuats individuellt. Intervjuerna dokumenterades genom ljudinspelning som kompletterades med relativt omfattande anteckningar för att underlätta sammanställning. Under intervjuerna behandlades respondenterna med tilltalsnamn för att underlätta efterarbetet. När materialet hade sammanställts ersattes namnen med pseudonymer så att respondenterna fick den utlovade anonymiteten. Då författarna mottog Stenholms, W resestipendium för genomförande av studien erbjöds respondenterna ekonomisk ersättning i gengäld för tiden deras deltagande allokerat. Betalningen S K betalades ut i slutet av intervjuerna. Detta tros varken ha påverkat urvalet av deltagare eller kvaliteten på svaren från respondenterna (Aspers, 2011). Flera respondenter uppgav i efterhand att de kunnat ställa upp gratis. 3.1.3 Efterarbete Efterarbetet har mestadels gått ut på att sammanställa intervjusvaren från respondenterna vid de båda universiteten. De skriftliga anteckningarna användes för att underlätta genomlyssning och sammanställning av de inspelade intervjuerna. Då anteckningarna som togs under intervjuerna var ganska omfattande ansågs inte transkribering vara nödvändigt. Vid ordagrann citering användes de inspelade ljudfilerna. Eftersom intervjusvaren medförde ökad insikt i studiens ämne omfattade efterarbetet även komplettering av bakgrundsinformation och teori efter behov. Efter sammanställningen kategoriserades intervjusvaren enligt Human ecology theory och analyserades enligt Vetenskapligt kapital (se kapitel 2). Resultatet återfinns i kapitel 5. 15

3.2 Insamling av kompletterande material För att samla in materialet till studiens bakgrundskapitel genomfördes kompletterande intervjuer i Wien och Uppsala. Under författarnas vistelse i Wien hölls dessutom möten med studentrepresentanter från Fachschaft, från vilka bakgrundsmaterial också insamlats. Slutligen togs enklare fältanteckningar vid författarnas besök till TU Wien. Nedan följer en närmare beskrivning av den kompletterande materialinsamlingen. 3.2.1 Möten och kompletterande intervjuer Materialet om Österrike och TU Wien som presenteras i studiens bakgrundskapitel (se kapitel 4) har dels samlats in genom möten med Fachschaft. Fachschaft har, utöver rollen som gatekeepers, varit en viktig informationskälla då de försett författarna med antagningsstatistik och information om hur antagningsprocessen vid TU Wien går till. Merparten av bakgrundsmaterialet kommer dock från en öppen djupintervju med Sabine Cirtek, projektledare för TU Wiens jämställdhetsprojekt Genderfair. Cirtek har, genom sin erfarenhet, bidragit med information kring hur förutsättningarna på den österrikiska arbetsmarknaden ser ut för kvinnor inom tekniska fält. Hon har även gett insyn i de initiativ för att stärka kvinnor i tekniska fält som finns lokalt vid TU Wien. Som komplement till informationen från Cirtek hölls en skriftlig intervju med Dr. Brigitte Ratzer, grundare av TU Wiens första jämställdhetsprojekt Women In Technology. Beträffande bakgrundsmaterialet om Uppsala universitet har detta insamlats genom två skriftliga intervjuer. Den ena hölls med universitetslektor Staffan Andersson, som bidrog med antagningsstatistik för läsåren 2014-2017. I den andra skriftliga intervjun intervjuades Dr. Tobias Blom, före detta projektledare för tjejveckan samt energi- och byggdagarna. Blom delade med sig av information kring de initiativ för att locka kvinnliga studenter till tekniska utbildningar som finns lokalt vid Uppsala universitet. 3.2.2 Fältanteckningar Då studien är en fältstudie har enklare fältanteckningar tagits i samband med författarnas besök till Österrike. Fältanteckningar är anteckningar om fält gjorda av forskaren i syfte att skapa ett empiriskt underlag för att besvara en forskningsfråga (Aspers, 2011). Aspers menar att fältanteckningar kan ta upp betraktelser och upplevelser i fält som inte inkluderas i exempelvis intervjufrågor. De anteckningar som tagits innehåller en variation av information och observationer och saknar ett tydligt tema. Fältanteckningar togs endast i Österrike och främst under den tid författarna befann sig på TU Wiens universitetsområde. Exempel på tillfällen då fältanteckningar tagits är i samband med en guidad rundtur på universitetsområdet och vistelse i civilingenjörernas sällskapsrum. 3.3 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är mått som används för att beskriva en studies kvalitet. Måtten har ursprungligen använts inom kvantitativa studier och för att vara meningsfulla i en kvalitativ kontext behöver de, enligt Bryman (2004), omdefinieras något. Reliabilitet inom kvalitativa studier mäter studiens trovärdighet. För att bedöma en studies reliabilitet utreds bland annat forskarens förhållning till studiesubjekten, om metoden är upprepningsbar samt om studiens 16

resonemang är konsekventa (Bryman, 2004). Beträffande validiteten hävdar Bryman att den kan bedömas som god om det finns en tydlig koppling mellan forskarens observationer och de resonemang denna lyfter samt om resultatet är generaliserbart i en bredare kontext. Det sistnämnda är ofta ett problem för kvalitativ forskning då den tenderar att innefatta små urvalsgrupper och fallstudier (Bryman, 2004). Denna studie är inget undantag. Svårigheter existerar angående både reliabilitet och validitet. Angående studiens reliabilitet kan sägas att metoden, om än komplicerad, är upprepningsbar och att studiens författare ämnat vara konsekventa i de resonemang som förs. Huruvida detta är uppfyllt lämnas till läsarens bedömning. Vad beträffar förhållningssättet till studiesubjekten kan nämnas att författarna själva är kvinnliga civilingenjörsstudenter, vilket innebär en riskfaktor för studiens objektivitet. Studiens validitet stöter på problem gällande generaliserbarheten. Detta eftersom urvalet är för litet för att generella slutsatser ska kunna dras. Slutligen kan sägas att författarna eftersträvat en tydlig koppling mellan observationer och resonemang under hela arbetsprocessen. 4. Bakgrund I detta kapitel presenteras bakgrundsinformation för respektive land om antagningsprocessen till tekniska utbildningar och andelen kvinnliga civilingenjörer på arbetsmarknaden samt deras förutsättningar att göra karriär. Därefter följer universitetsspecifika delar. Där lyfts antagningsstatistik för TU Wien och Uppsala universitet samt lokala initiativ som tagits för att stärka kvinnor inom tekniska fält. Kapitlet berör faktorer på makronivå som eventuellt påverkat studenternas val av utbildning och ger en liten inblick i situationen de resonerar utifrån. 4.1 Österrike För att antas till ett österrikiskt universitetsprogram som motsvarar en civilingenjörsutbildning i Sverige krävs att studenten i fråga klarat en gymnasial utbildning som ger nödvändig behörighet. Om universitetsutbildningen är så pass populär att det finns fler sökande än antalet utbildningsplatser genomför de sökande ett prov. Provets syfte är att visa vilka sökande som är bäst lämpade att klara utbildningen och resultatet avgör vilka som antas (Fachschaft, 2017a). Enligt siffror från 2016 studerar uppåt 40 000 österrikiska studenter vid landets tekniska universitet, men även ett betydande antal utländska studenter bedriver tekniska studier vid universiteten i Österrike. Av det totala antalet studenter vid Österrikes samtliga tekniska universitet utgörs, enligt Statistics Austria, 49 % av kvinnor (Statistics Austria, 2016). Andelen kvinnliga studenter varierar dock kraftigt mellan de olika tekniska utbildningarna och tekniska utbildningar är vanligare bland de utländska kvinnliga studenterna än bland kvinnliga studenter med österrikiskt medborgarskap. Detta säger Sabine Cirtek (2017), projektledare för TU Wiens jämställdhetsprojekt Genderfair. På den österrikiska arbetsmarknaden består endast 11 % av civilingenjörsstyrkan av kvinnor (Paris Tech Review, 2010). Bland kvinnorna som väljer och fullföljer en teknisk utbildning är det vanligt att de sedan i arbetslivet inte får jobb inom tekniska fält. Som arbetsmarknaden är uppbyggd är ett tekniskt jobb inte kompatibelt med ett familjeliv, berättar 17

Cirtek (2017). I Österrike spelar dessutom nätverk en viktig roll för möjligheten att få ett toppjobb och kvinnorna står ofta utanför dessa nätverk som i regel domineras av män, tillägger hon. Även möjligheten att jobba med något tekniskt som anställd på ett universitet är svår att kombinera med ett familjeliv då anställningstiden är begränsad till fyra år (Cirtek, 2017). En förändring av läget kan dock vara på gång. Den senaste tiden har allt fler österrikiska företag sett en trend som pekar på att det är framgångsrikt, och därigenom mer ekonomiskt lönsamt, att ha arbetslag där även kvinnor ingår (Cirtek, 2017). Detta har, enligt Cirtek (2017), lett till en ökad sponsring från företag av initiativ för stärkandet av kvinnor inom tekniska fält. Sedan 2002 är det dessutom lagstadgat att österrikiska universitet ska ha en avdelning för genusvetenskap och att det ska finnas övervakare som ser till att universiteten följer lagen (Cirtek, 2017). 4.1.1 TU Wien Vid TU Wien finns ingenjörsprogram i bland annat elektroteknik, mekanik, byggteknik, informationsteknik och kemiteknik som motsvarar de svenska civilingenjörsprogrammen (Fachschaft, 2017a). Andelen kvinnor som antas till dessa program varierar från 10-13 % för elektroteknik och mekanik till ungefär 25-40 % för informationsteknik och kemiteknik (Cirtek, 2017). Könsfördelningen bland de antagna studenterna på civilingenjörsprogrammet i byggteknik under ett antal terminer kan ses i Figur 3. Ett skolår består av två terminer, sommartermin och vintertermin, och varje vintertermin, som är den termin med flest antagningar, söker sig uppåt 3000 kvinnor till utbildningar vid TU Wien (Cirtek, 2017). Sammantaget utgör de kvinnliga studenterna runt 27 % av universitetets studerande, detta enligt siffror från läsåret 2014/2015 (TU Wien. Avdelningen för genusvetenskap, 2016). 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 Män Bygg Kvinnor Bygg Män civ.ing Kvinnor civ.ing 400 200 0 2017 S 2016 V 2016 S 2015 V 2015 S 2014 V Figur 3. Könsfördelad antagningsstatistik vid civilingenjörsprogrammet i byggteknik i förhållande till civilingenjörsprogrammen i byggteknik, elektroteknik, mekanik, informationsteknik och kemiteknik tillsammans. Källa: Fachschaft. (2017b). Statistik: Studien pro Semester, Beginners. TU Wien.Opublicerad. 18

Dock finns en betydande avhoppsproblematik bland de kvinnliga studenterna. Enligt Cirtek (2017) tappar universitetet 50 % av de kvinnliga studenterna under de två första terminerna. Genderfair anordnar initiativ och aktiviteter som täcker in kvinnornas tidiga skolår, skolåren precis före universitetet, universitetstiden och eventuella doktorandstudier. Detta hävdar Cirtek görs för att stärka kvinnor på tekniska utbildningar på alla nivåer. Genderfair, som det ser ut idag, startade år 2013. Det har sina rötter i projektet Women In Technology, förkortat WIT, ett jämställdhetsprojekt som körts i två omgångar mellan 2003 och 2012 (Cirtek, 2017). WIT grundades som ett pilotprojekt år 2003 av Dr. Brigitte Ratzer, idag lärare på TU Wiens avdelning för genusvetenskap. Projektets syfte var att höja andelen kvinnor på TU Wiens avdelning för dator- och informationsteknologi och det sponsrades helt av ministeriet för vetenskap och forskning. Ratzer berättar att WIT först stötte på motstånd inifrån universitetet men att engagemanget från de inblandade gjorde att projektet ändå blev lyckat (Ratzer, 2017). Cirtek bekräftar bilden av programmet som framgångsrikt. Det var så lyckat att WIT fick en andra omgång, det är det inte många projekt som får (Cirtek, 2017). Efter att andra omgången av WIT tog slut upphörde sponsringen från regeringen och EU. Då universitetet upplevt positiva effekter av projektet lades delar av TU Wiens generella budget på att starta Genderfair (Cirtek, 2017). Första kontakten med teknikintresserade tjejer är ett sommarprogram med teknikworkshops, kallat technike, för tjejer i åldrarna 10-14 år. Dessa workshops leds mestadels av kvinnliga studenter och stimulerar deltagarnas teknikintresse exempelvis genom att låta dem bygga enklare mikroskop som de får ta hem. För tjejer i åldern 16 år och uppåt finns sedan ett mentorsprogram online dit de kan söka sig med frågor om hur det är att studera vid TU Wien. Deltagarna tilldelas personliga mentorer, kvinnliga studenter som läst minst tre terminer, vilka de kan kontakta online. Cirtek understryker att mentorprogrammet uppskattas bland såväl deltagare som mentorer. Vår upplevelse är att kvinnor som har kvinnliga mentorer, eller befinner sig i en grupp med enbart kvinnor, ställer andra frågor och är mer bekväma än vad de är i en blandad grupp (Cirtek, 2017). Både technike och mentorsprogrammet går ut på att stärka tjejer i sitt teknikutövande. Sommarprogrammet beskrivs av Cirtek som en bra dörröppnare då det inte utmanar fakultetens maktstrukturer. Cirtek belyser att en långsam förändring pågår men att TU Wien fortfarande är en miljö som domineras av män, något som blir tydligare högre upp i universitetshierarkin (Cirtek, 2017). Bland professorerna uppgår andelen kvinnor till strax över 9 %, något som kan jämföras med antagningsstatistikens dryga 27 % för samma läsår (TU Wien. Avdelningen för genusvetenskap, 2016). Genderfair sponsras dock helt från TU Wiens generella budget och universitetet jobbar ständigt med att kunna attrahera och behålla kvinnliga studenter. I korridorerna, där civilingenjörerna i elektroteknik och mekanik håller till, sitter Genderfairs posters om mentorsprogrammet och i matsalen för civilingenjörerna i byggteknik kan den som vill ta ett exemplar av Genderfairs broschyr Mädchen und Technik? 4 (Fältanteckningar, 2017). Cirtek berättar att projektet bidrar till ett ökat självförtroende hos de kvinnliga studenterna och att de, genom till exempel mentorsprogrammet, får möjlighet att se hur livet på universitetet ser ut bakom kulisserna. Vi vill inte berätta sagor för dem, vi vill att de ska hitta den fina linjen mellan sanning och uppmuntran (Cirtek, 2017). 4 En broschyr om mentorsprogrammet online. På svenska Flickor och teknik?. 19

4.2 Sverige För att antas till ett civilingenjörsprogram i Sverige måste studenten, utöver grundläggande gymnasieexamen, ha läst till en särskild nivå i matematik, kemi och fysik. Några civilingenjörsprogram har ytterligare kurskrav. Om kurskraven ej är uppfyllda, eller gymnasieexamen ej har erhållits, krävs eftergymnasial kompletteringsutbildning såsom komvux eller tekniskt- naturvetenskapligt basår. Om det finns fler sökande än antalet utbildningsplatser sker urval i tre grupper som vardera fyller en tredjedel av platserna. Dessa grupper är betyg, både gymnasiebetyg och kompletterande betyg, resultat på högskoleprovet och en grupp som universitetet har möjlighet att styra (Universitets- och Högskolerådet, 2017a). Den sistnämnda gruppen kan användas till särskilda prov eller intervjuer, men används ofta till ytterligare intag genom betyg (Universitets- och Högskolerådet, 2017b). I Sverige har andelen yrkesverksamma ingenjörskvinnor ökat de senaste åren. Mellan 1990 och 2007 ökade andelen från 10 % till 20 % av arbetsstyrkan (SCB, 2010, s. 28). Sedan 2007 har andelen ökat till 22 % år 2015 (Lund, 2015), och enligt en prognos från 2010 kommer arbetsstyrkan år 2030 bestå till 25 % av kvinnor (SCB, 2010, s.28). Vid antagningen för kursstart höstterminen 2016 var fördelningen av de antagna vid samtliga civilingenjörsprogram i Sverige 33,8 % kvinnor vid första urvalet och 31,9 % vid andra urvalet (Universitets- och Högskoleverket, 2017c). Trots ökningen och den långsiktiga prognosen menar många på att ökningen går för långsamt. Som exempel på detta publicerade Dagens Nyheter en artikel med titeln Fler kvinnliga ingenjörer men det går långsamt (Lund, 2015). Ett ytterligare exempel är en undersökning genomförd av arbetsgivarorganisationen teknikföretagen. Undersökningen publicerades 2016 och har titeln På ingenjörsföretagen intet nytt eller Varför finns det fler kvinnliga ingenjörer i Oman än i Sverige?. Dessa artiklar belyser samma problematik om upplevda svårigheter att rekrytera kvinnor till ingenjörsutbildningar och ingenjörsrelaterade arbeten. Universitets- och Högskolerådet (förkortat UHR) arbetar enligt en strategisk plan för främjande av beredda rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017. UHR definierar breddad rekrytering som rekrytering av studenter från grupper som i dagsläget är underrepresenterade vid olika utbildningar (Universitets- och Högskolerådet, 2015). Detta innefattar kvinnor på ingenjörsutbildningar där de definieras som underrepresenterade (Tobias Blom, 2017). UHR genomför arbetet dels genom att stötta lärosäten i arbetet med en breddad rekrytering, dels genom att integrera uppdraget i myndighetens kärnverksamhet (Universitets- och Högskolerådet, 2015). I Sverige finns flera ideella organisationer som riktar sig till att öka andelen kvinnor på de tekniska utbildningarna. Den studentdrivna rikstäckande organisationen Womengineer beskriver sin ambition som att öka andelen kvinnor bland ansökningarna till landets tekniska utbildningar. Syftet är att delge information om de möjligheter som finns (Womengineer, 2017). Målgruppen för Womengineers arbete är kvinnliga gymnasieelever som ännu ej valt om eller vad de ska studera på eftergymnasial nivå, med en strävan att ge en ocensurerad bild av ingenjörsyrket. Organisationens målsättning är att det 2030 examineras lika många kvinnliga som manliga ingenjörer i Sverige (Womengineer, 2017). En ytterligare organisation som finns är Pepp som, enligt sin egen definition, vill ge utrymme åt kvinnliga förebilder inom teknik- och ingenjörsvärlden för att väcka intresse, utmana fördomar och visa de 20