Utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete 2016/2017

Utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete 2016/2017 - för ökad måluppfyllelse i Södertälje kommuns förskolor och skolor Innehåll Peter Fredriksson Utbildningsdirektör Inledning Presentation av utbildningskontoret Våra styrkor Våra utmaningar Vårt fokus 2016/2017 Organisation Systematiskt kvalitetsarbete Resultatuppföljning 2015/2016 Uppföljning av förbättringsområden 2015/2016 Uppföljning av utvecklingsområden 2015/2016 Bedömning av utvecklingsområden Resultat i förskolan Resultat i grundskolan Resultat i gymnasieskolan Analys av resultaten Kommentarer utifrån ett jämförande perspektiv Kommentarer utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Kommentarer utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv Kommentarer utifrån ett metod- och forskningsperspektiv Kommentarer utifrån ett intersektionalitetsperspektiv Utveckling 2016/2017 Förbättringsområden 2016/2017 Kontorets förbättringsområden Resurscentrums förbättringsområden Förskolans förbättringsområden Grundskolans förbättringsområden Gymnasieskolans förbättringsområden Utvecklingsområden 2016/2017 Pedagogisk ledning Lärande organisation Mål- och resultatstyrning Kvalitet i undervisningen Uppföljning och utvärdering 1

Inledning Varje kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt kommunen anser vara lämpligast. Särskild vikt läggs vid att kommunen säkrar att det finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. I Södertälje är strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet densamma för förskola, grundskola, gymnasieskola och särskola, samt för alla ansvarsnivåer: enhetsnivå, verksamhetsnivå och kommunnivå. Ansvariga för planerna på respektive nivå är förskolechefer/rektorer, verksamhetschefer och utbildningsdirektör. Strukturen, eller planen, består av tre delar: En resultatdel som redogör för genomförda åtgärder och beskriver nuläget i form av statistik och självskattningar, en analysdel som belyser nuläget utifrån olika perspektiv, samt en utvecklingsdel som anger åtgärder som ska leda till förbättring och ökad måluppfyllelse. Aktualiteten för en plan är ett år. Planen ska tas fram i dialog med ansvariga politiker, med berörda chefer och medarbetare, samt med elever och vårdnadshavare. Förbättringsområden och åtgärder ska utgå från de behov som resultat och analyser påvisar. Innehållet ska vara sakligt och kritiskt granskande, åtgärderna ska vara konkreta och avgränsade. Två framgångsfaktorer ska särskilt beaktas i det löpande arbetet, att det finns en tydligs struktur för uppföljning och att uppföljningen har fokus på vilka effekter vidtagna åtgärder får för barnens och elevernas lärande och utveckling. Peter Fredriksson Utbildningsdirektör 2

Presentation av utbildningskontoret Våra styrkor 2016/2017 Vårt systematiska kvalitetsarbete - vi har en mycket strukturerad och väl förankrad modell för ett systematiskt kvalitetsarbete där fokus ligger på resultat och förbättringar. Vår styrning i linjen - vi har en samsyn hos politiker och tjänstemän om mål, prioriteringar, roller och ansvar. Vår förändringsvilja - vi vågar pröva nytt när vi ser att det gamla inte stödjer förskolans och skolans uppdrag och inte gynnar barnens och elevernas kunskapsutveckling. Våra utmaningar 2016/2017 Behovet av kompensatoriska åtgärder många barn och elever har svårigheter att nå målen i förskolan och skolan. Bristande likvärdighet - kvaliteten varierar både mellan och inom kommunens förskolor och skolor. Andelen behöriga förskollärare/lärare - omsättningen på medarbetare är stor och det är svårt att rekrytera kompetenta och behöriga förskollärare och lärare. Vårt fokus 2016/2017 Stärka det kompensatoriska perspektivet - fördela resurser utifrån resultat, analyser och behov på huvudmanna- verksamhets och enhetsnivå. Öka likvärdigheten prioritera åtgärder som utvecklar kvaliteten inom våra fyra gemensamma utvecklingsområden: Pedagogisk ledning, Lärande organisation, Mål och resultatstyrning, samt Kvalitet i undervisningen. Säkra kompetensförsörjningen - skapa attraktivare förskolor och skolor genom att fokusera på nära ledarskap, samarbete och effektiv arbetsfördelning. Vår organisation Inom utbildningskontoret i Södertälje kommun finns 12 förskolenheter, 17 grundskolenheter, varav grundsärskolan är inkluderad i fyra av enheterna, 5 gymnasieenheter, varav en är gymnasiesärskola, samt Resurscentrum, som består av kostenhet, skolhälsovård, modersmålsenhet, ungdomsmottagning samt de pedagogiska resurser som ska stödja enheterna i en ökad måluppfyllelse. Från och med hösten 2016 har också utbildningskontoret ansvar för Komvux och SFI, vars verksamhet dock ligger under Arbetslivsnämnden. Av den anledningen ingår inte Komvux och SFI i denna plan för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvarig chef på enhetsnivå är förskolechef respektive rektor. Ansvarig chef på verksamhetsnivå är tre verksamhetschefer, en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Därtill finns en verksamhetschef med ansvar för Resurscentrum. På utbildningskontoret finns två chefer, en chef för ekonomi och administration och en chef för strategi- och verksamhetsstöd. Ytterst ansvarig tjänsteman och chef för kommunens förskoleoch skolverksamhet är kommunens utbildningsdirektör. 3

Resultatuppföljning Uppföljning av prioriterade förbättringsområden, 2015/2016 Förbättringsområden är områden vi arbetar med under en begränsad tid. Det är verksamhetscheferna som i dialog med utbildningsdirektören och förskolechefer/rektorer beslutar om de förbättringsområden som prioriteras inom respektive verksamhet. Eftersom målsättningar och åtgärder ska utgå från förskolornas/skolornas olika behov, varierar åtgärdernas omfattning och innehåll mellan enheterna. Här redovisas bakgrund, målsättning, åtgärder och effekter på en generell och övergripande nivå. En mer detaljerad redovisning återfinns i verksamhetschefernas och rektorernas/förskolchefernas planer för systematiskt kalitetsarbete. Redovisningen bygger främst på olika resultatuppföljningar, verksamhetsbesök, samtal med förskolechefer och rektorer, samt på de möten utbilningskontorets ledningsgrupp regelbundet har för att följa upp och utvärdera olika målsättninga och åtgärder. Förskolans förbättringsområde: 1. Föräldrasamverkan Inom förskolan har vi bedömt att det finns ett behov av att stärka samarbetet med föräldrar. Med en mer genomtänkt och strukturerad samverkan kan föräldrarna på ett bättre sätt stödja sina barn i lärandet. Under det gångna läsåret har vi på huvudmannanivå tagit fram ett styrdokument för hur förskolans samverkan med föräldrarna ska organiseras, vad den ska ha för innehåll och hur den ska följas upp. Styrdokumentet kommer att implementeras fullt ut läsåret 2016/2017. Insatserna har skapat förutsättningar för en ändamålsenlig samverkan mellan förskola och hem, men effekterna av arbetet kan värderas först längre fram. I det fortsatta arbetet krävs att verksamhetschefen och förskolecheferna tar ansvar för att dokumentet implementeras och följs upp. Förskolans förbättringsområde: 2. Normkritiskt förhållningssätt Inom förskolan har vi bedömt att det finns ett behov att utveckla det normkritiska förhållningssättet. Många barn utvecklar tidigt stereotypa könsroller som blir ett hinder i deras lärande och utveckling. Med ett normkritiskt förhållningssätt kan förskolan bättre ta ansvar för att barnen utvecklar förhållningsätt och egenskaper som underlättar deras lärande. Under det gångna året läsåret har samtliga enheter gjort en norminventering. I den inventeringen har varje enhet synliggjort vilka normer som är rådande, vilka normer som är gynnsamma för barnens lärande och därför ska förstärkas, och vilka normer som är ett hinder för barnens lärande och därför ska motverkas. Insatserna har fått som effekt en större metevetenhet om vilka normer som finns i verksamheten och hur dessa normer påverkar barnens lärande och utveckling. I det fortsatta arbetet behöver förskolorna bli mer konkreta med hur man ska stärka respektive motverka olika normer. 4

Grundskolans förbättringsområde: 1. Studiemotivation Inom grundskolan har vi bedömt att det finns ett behov av att öka motivationen hos elever. Många elever saknar motivation för skolarbetet, vilket leder till låg måluppfyllelse. Med stöd av ett systematiskt arbete som syftar till att utveckla positiva attityder till skolan kan fler elever lyckas i skolarbetet. Under det gångna året har samtliga grundskolor utvecklat former för elevdelaktighet och formativa uppföljningar. Arbetet med att stärka studie- och yrkesvägledningen har fortsatt, liksom arbetet med att ha en tät uppföljning kring elever som riskerar att inte nå målen. För att involverar vårdnadshavarna i skolarbetet och få ett mer ändamålsenligt samarbete mellan skola och hem, har vi på huvudmannanivå tagit fram ett styrdokument för hur skolornas samverkan med föräldrar ska organiseras. Insatserna har fått positiva effekter. Fler elever är behöriga för nationella program och meritvärdet har höjds. Inte minst har satsningen på uppföljning och insatser för elever som riskerar att inte blir behöriga för nationellt program fått önskad effekt. I det fortsatta arbetet behöver skolorna utveckla en systematisk i att tidigt följa upp elever som riskerar att inte nå målen. Skolorna ska också utarbeta en samverkan mellan skola och hem utifrån det styrdokument som tagits fram. Grundskolans förbättringsområde: 2. Likvärdig utbildning Inom grundskolan har vi bedömt att det finns ett behov av att stärka likvärdigheten. Många elever har behov av anpassningar och särskilt stöd. Med en mer likvärdig undervisning, byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet, kan fler elever få den kvalitet i undervisningen de behöver för att lyckas i skolarbetet. Under det gångna året har huvudmannen haft likvärdighetsperspektivet i fokus vid beslut om insatser och fördelning av resurser. På verksamhetsnivå har man tagit fram strukturer för särskilt stöd och extra anpassningar. På skolnivå har det kollegiala lärande fokuserat på vad som kännetecknar god ämnesundervisning i syfta att få en mer likvärdig utbildning. Insatserna har bidragit till en ökad likvärdighet. Huvudmannens insatser ger effekt. På några skolor har viktiga förändringar initierats och genomförts. Skolornas arbete med särskilt stöd och extra anpassningar har standardiserats och motsvarar idag de kvalitetskrav som finns i läroplanen. Effekterna av det kollegiala lärandet är begränsade. Undervisningen vilar i fortsatt hög grad på personliga ställningstagande och inte på en kollegial samsyn grundad på beprövad erfarenhet och forskning. I det fortsatta arbetet krävs en tydligare uppföljning av effekterna av det kollegiala lärandet, vilket i sin tur förutsätter att man från början är tydligare med vad man vill uppnå. Arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar fortsätter. Resurscentrum behöver ta ett ansvar för att utarbeta en kommungemensam systematik i planering, genomförande och uppföljning av insatser riktade till elever i behov av stöd eller extra anpassningar. Gymnasiets förbättringsområde:1. Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning Inom gymnasieskolan har vi bedömt att det finns ett behov av att stärka den språk och kunskapsutvecklande ämnesundervisningen. Ett ämnesadekvat språk är nödvändigt för att 5

tillgodogöra sig en kvalificerad undervisning på gymnasienivå. Med en satsning på framför allt genrepedagogik kan fler elever få redskap till ökad måluppfyllelse. Under det gångna året har samtliga enheter inom ramen för det kollegiala lärandet fokuserat på genrepedagogik. Därutöver har huvudmannen i samarbete med Stockholms Universitet påbörjat uppbyggandet av en gymnasiegemensam språksupport som ska ge stöd i flerspråkiga elevers språkutbildning. Insatserna har lett till en ökad kollegial samsyn om hur man kan arbeta utifrån ett genrepedagogiskt och flerspråkigt perspektiv. I det fortsatta arbetet krävs att rektorerna efterfrågar och följer upp effekter av de pågående satsningarna i varje enskild lärares undervisning. Uppföljning av utvecklingsområden, 2015/2016 Utvecklingsområden är de områden vi arbetar långsiktigt med. De är fastställda av utbildningsdirektören efter dialog med verksamhetschefer, förskolechefer och rektorer. Våra utvecklingsområden utgår från vad forskning och erfarenheter har sett som framgångsfaktorer i arbetet med att få bra förskolor och skolor. Precis som inom våra förbättringsområden ska målsättningar och åtgärder alltid utgå från verksamheters och enheters olika behov, resultat och analyser. Här redovisas de åtgärder som vidtagits på huvudmannanivå. Underlag för kommentarer och bedömningar är resultatuppföljningar, de verksamhetsbesök som systematiskt genomförs på alla förskolor och skolor, de samtal som förs med förskolechefer och rektorer, samt de avstämningar utbildningskontorets ledningsgrupp återkommande gör. Kommentarerna och bedömningarna är också här på en generell och övergripande nivå, en mer preciserad nivå finner man i verksamhetschefernas och rektorernas/förskolechefernas planer för systematiskt kvalitetsarbete. Utvecklingsområde 1: Pedagogisk ledning En förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är att ledarskapet på våra förskolor och skolor fokuserar på verksamhetens idé, använder en stor del av tiden till observationer och samtal, samt initierar och driver ett målstyrt förändringsarbete. Inom området Pedagogisk ledning vill vi utveckla ett idébaserade ledarskapet som ger enheten en tydlig identitet och som skapar en samsyn om mål och medel och vilka prioriteringar man behöver göra organisatoriskt och metodologiskt. En verksamhetsidé kan vara en innehållslig inriktning, en arbetsmetod, ett pedagogiskt förhållningssätt eller en specifik organisationsmodell. Målsättningen under året har varit att i förskolan etablera ett normalläge för vad som kännetecknar en verksamhet som utgår från Reggiopedagogiken, att i grundskolan ytterligare utveckla skolor i centrala staden med tydliga verksamhetsidéer och att i gymnasieskolan profilera skolorna utifrån de olika program den erbjuder. Under det gångna året har verksamhetscheferna i möten och i samtal haft fokus på att följa och stödja förskolechefer/rektorer i målsättningen att utveckla ett mer idébaserat ledarkskap. Särskilt stödjande insatser har riktats mot enskilda ledare och enheter utifrån behov. Funk- 6

tionellt delat ledarskap har prövats på enheter inom alla tre verksamheter, sammanlagt sex enheter. Det funktionellt delade ledarskapets roll och funktion har förtydligats i form av förväntansstrukturer. I våra uppföljningar kan vi se att de vidtagna åtgärderna har gett effekt. Vi ser ett förstärkt pedagogiskt ledarskap. Vi ser fler rektorer/förskolechefer som initierar och driver ett målstyrt förrändringsarbete. Inom förskolan har den gemensamma verksamhetsidén konkretiserats. Inom grundskolan har några av våra centralt belägna grundskolor ytterligare fördjupat sin verksamhetsidé. Rosenborgskolan är det tydligaste exemplet med sin musik- och idrottsprofil. Inom gymnasiet har samtliga skolor stärkt sin profil. Tydliga verksamhetsidéer är etablerade på skolorna. Sammantaget ser vi ett ledarskap som i högre utsträckning tar ansvar för förskolornas och skolornas nationella uppdrag, det vill säga ett pedagogiskt ledarskap med fokus på det som gynnar barns och elevers måluppfyllelse. Vi bedömer att vi också framöver behöver fokusera det idébaserade och pedagogiska ledarskapet i möten och i samtal med förskolechefer och rektorer. Prioriterade frågor är hur ledningen bättre kan följa effekterna av olika satsningar och hur ledningen kan utveckla en organisation och kultur som är attraktiv utifrån ett medarbetarperspektiv. Det stöd förskolechefer och rektorer får behöver bli mer individinriktat. Det funktionellt delade ledarskapet ska etableras på fler skolor och förskolor. Utvecklingsområde 2: Lärande organisation En andra förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är att det finns en organisation och kultur där man samarbetar, utbyter erfarenheter och utvecklar ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Inom området Lärande organisation vill vi utveckla det kollegiala lärandet i våra förskolor och skolor. I ett kollegialt lärande tar medarbetarna gemensamt ansvar för att förbättra undervisningen utifrån resultat, analyser och behov. Målsättningen har varit att skapa en ökad samsyn om vad som kännetecknar god undervisning. Utifrån forskning och beprövad erfarenhet behöver undervisningen bli mer likvärdig. Det kollegiala lärandet måste få konsekvenser för hur undervisningen utformas och genomförs. Under det gångna året har medarbetare i alla verksamhetsformerna med stöd av förstelärare, förskollärare med särskilt pedagogiskt uppdrag, pedagogistor och ateljeristor deltagit i ett strukturerat och målstyrt kollegialt lärande. På 6 grundskolor har utvecklingslärarna ansvarat för ett kollegialt lärande där fokus varit ledarskap i klassrummet och läroplansstyrt innehåll. Inom ramen för satsningen i F-3 har alla berörda lärare deltagit i ett kollegialt lärande som framför allt fokuserat på att utveckla undervisningen i matematik och svenska. I våra uppföljningar kan vi se att de vidtagna åtgärderna gett effekt. Att medarbetarna uppskattar att i en strukturerad form diskutera pedagogiska frågor är tydligt. Det kollegiala lärandet får också effekter i det dagliga arbetet. I förskolan har pedagogistornas och ateljeristornas arbete satt tydliga spår i hur miljön utformas i våra förskolor. Även effekterna av utvecklingslärarnas arbete är påtagliga, liksom effekterna av det arbete som pågår i F-3. 7

Inom både dessa satsningar ser vi att lärarna utvecklar och praktiserar gemensamma strategier och metoder. Däremot ser vi inte i tillräcklig utsträckning att det kollegiala lärande som leds av förstelärarna genererar en likvärdig undervisning. Vi bedömer att vi framöver ska fortsätta vår satsning på det kollegiala lärandet. Erfarenheterna är goda. Medarbetarna upplever att den tid som läggs på det kollegiala lärandet känns meningsfull och viktig. En prioriterad fråga i det fortsatta arbetet är hur det kollegiala lärande som leds av förstelärare och som styrs och följs upp på enhetsnivå kan få ökad effekt i undervisningen. Vi bedömer att målsättningen behöver bli tydligare och att tid måste avsättas på både ledningsnivå och på ämnesgruppsnivå för att följa effekterna. Utvecklingsområde 3: Mål- och resultatstyrning En tredje förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är en mål- och resultatstyrd kultur, en kultur där målen är väl kända och där resultaten och analyserna styr resursanvändning och vilka åtgärder som vidtas. Inom området Mål och resultatstyrning vill vi utveckla en ansvarskultur där var och en användet det handlingsutrymme man har så att rätt åtgärder vidtas utifrån resultat och analyser. Målsättningar har varit att ytterligare stärka resultatstyrningen, det vill säga att de resurser vi har ska fördelas utifrån aktuella resultat och behov, inte utifrån tradition. Åtgärder och olika satsningar ska på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå utgå från behov och förutsättningar och bidra till en ökad likvärdighet. Under det gångna året har utbildningskontorets ledningsgrupp en gång i kvartalet följt upp resultat, kvalitet och ekonom på varje enhet. Den uppföljningen har tillsammans med de nulägesrapporter som görs på alla enheter av berörd verksamhetschef bidragit till en ökad resultatstyrning på huvudmannanivå. På enhetsnivå har man framför allt arbetat med att utveckla analysarbetet för att få ett bättre svar vid fördelning av resurser och vid beslut om åtgärder och satsningar. I våra uppföljningar kan vi se att våra insatser får effekt. Vi ser en ökad resultatstyrning. På hudmannanivå fördelas inga resurser och inga beslut fattas utan ett resultatstyrningsperspektiv. Också på enhetsnivå ser vi en ökad och effektiv resultatstyrning, Den tydligaste indikatorn på detta är resultatförbättringen i årskurs 9 under året. Låga betyg under hösten fick alla skolor att se över organisation, stödinsatser och arbetsmetoder, vilket ledde fram till kraftigt förbättrade betyg på våren. Vi bedömer att vi framöver behöver ha ett ännu tydligare fokus på vilka förbättringar vi vill se utifrån resultat och analyser, och utifrån det fördjupa dialogen om vilka åtgärder som verkligen är relevanta att vidta för att åstadkomma en önskvärd förbättring. Utvecklingsområde 4: Kvalitet i undervisningen En fjärde förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är hög kvalitet i förskolans och skolans undervisning. Utmärkande för hög kvalitet i undervisningen är att den är målstyrd, att det är arbetsro och att det är goda relationer mellan barn/elever och lärare. 8

Inom området Kvalitet i undervisningen vill vi uppmärksamma och stärka tre kompetenser hos förskolärare/lärare. Det är ledarskapskompetens, att undervisningen är målstyrd och att det är arbetsro, didaktisk kompetens, att undervisningen har en metodologisk variation och att lärandet följs upp både formativ och summativ, och relationell kompetens, att det finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever och att elevernas möts av positiva och höga förväntningar. Målsättningen under föregående år har varit att förbättra arbetsron på enheter där bristande arbetsro försvårar för medarbetare och barn/elever att nå målen och att undervisningen blir mer anpassad till elevers olika behov. Under det gångna året har särskilda insatser riktats mot enheter där arbetsron har varit bristande. Huvudmannainspektioner har varit aktuellt på två av grundskolorna utifrån bristande arbetsro. I en huvudmannainspektion är det utbildningsdirektören tillsammans med berörd verksamhetschef som gör en kartlägganing av nuläget och utifrån den tar fram en arbetsplan. Därutöver har kommunen inlett ett samarbete med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola. Det är fyra skolor, två grundskolor och två gymnasieskolor, som får stöd med att stärka kvalitén i undervisningen. Utöver detta har vi fortsatt vår satsning på utvecklingslärare och förstelärare. Utvecklingslärarnas arbete begränsas varje år till en handfull grundskolor. Deras uppdrag är att under en längre tid följa och stödja en grupp lärare och utifrån lärarnas olika behov stärka t.ex. ledarskapet i klassrumet, det formativa arbetet med eleverna eller planering av olika arbetsområden. Förestelärarnas arbete omfattar alla skolor. I förskolan har satsningen på pedagogistor och ateljeristor fortsatt. I grundskolan har satsningen i F-3 som syftar till att stärka kvalitén i främst svensk- och matteundervisningen fördjupats. I grundskolorna och i några av våra gymnasieskolor har arbetat med att utveckla en tvålärarmodell gått vidare. I våra uppföljningar kan vi konstatera att våra insatser får effekt. Det gäller insatsen med huvudmannainspektioner. Där ser vi att inspektionerna leder till nödvändiga förändringar, som kan handla om ledarskap, om organisation och strukturer, men också om förhållningssätt. Positiva effekter ser vi också av arbetet med utvecklingslärare, pedagogistor och ateljeristor, samt satsningen i F-3. Effekterna av satsningen på förstelärare och kollegialt lärande är svåra att värdera. Strukturen för det kollegiala lärandet är uppskattat, men effekterna är svåra att se. Detsamma gäller delvis satsningen på tvålärarmodell. Den är uppskattad. Men bortsett från att arbetsron förbättras och att lärare upplever att de fått förbättrade arbetsvillkor, är det svårt att slå fast några effekter av den satsningen vad gäller undervisningens kvalitet. Vi bedömer att vi framöver ska arbeta vidare och fördjupa kvalitén i de satsningar som nu pågår med ett särskilt fokus på effektperspektivet, det vill säga hur olika satsningar påverkar undervisningen och förutsättningar för barn och elever att nå en högre måluppfyllelse. Bedömning av normallägen för våra utvecklingsområden I vårt arbete att utveckla förskolan och skolan att nå en högre måluppfyllelse ingår att regelbundet bedöma våra fyra utvecklingsområden utifrån ett antal kvalitéer som vi kallar normalläge. 9

I nedanstående sammanställning framgår verksamhetschefernas (V) och utbildningsdirektörens (U) bedömningar av normalläget. Verksamhetscheferna har gjort en bedömning av respektive verksamhet. Utbildningsdirektören har gjort en samlad bedömning. 1 motsvarar Stämmer dåligt, 2 motsvarar Stämmer ganska dåligt, 3 motsvarar Stämmer ganska bra, 4 motsvarar Stämmer bra. Pedagogisk ledning Normalläge År V U 1.Ledningen är i ord och handling tydlig med mål och verksamhetsidé. 2016 3,3 3 2. Ledningen leder och driver ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från skolans behov, är avgränsat och inkluderar alla medarbetare. 3.Ledningen har en ändamålsenlig arbetsfördelning i organisationen utifrån det nationella och det kommunala uppdraget. 2016 3,3 3 2016 3 2 4. Ledningen har höga förväntningar och kvalitetskrav på medarbetarna och en tydlig process för att följa upp och stödja medarbetarnas lärande. 2016 3 2 Kommentar: Normalvärdet är reviderat till läsåret 2015-2016. Därför finna inga jämförande siffror angivna. Lärande organisation Normalläge År V U 1. I organisationen finns en ansvarskultur där alla medarbetare tar ansvar för 2016 3,3 3 skolans utveckling och nödvändiga förbättringsarbete. 2. I organisationen finns en professionell kultur där samarbete, flexibilitet och 2016 3,3 3 utmaning skapar förutsättningar för ett lösningsfokuserat förhållningssätt. 3.I organisationen finns ett strukturerat och behovsstyrt kollegialt lärande som 2016 3,3 2 leder till att undervisningen utvecklas och förbättras utifrån en ökad samsyn om vad som kännetecknar hög kvalitet i ämnesundervisningen. 4.I organisationen finns kunskap om aktuell och relevant forskning och beprövad erfarenhet, vilket beaktas i diskussioner, processer och beslut. 2016 3,3 3 Kommentar: Normalvärdet är reviderat till läsåret 2015-2016. Därför finna inga jämförande siffror angivna. Mål- och resultatstyrning Normalläge År V U 1. Elevers mål- och resultatutveckling följs kontinuerligt upp inom samtliga 2016 3,66 3 ämnen utifrån en formativ process. 2.Elevers mål- och resultatuppfyllelse är väl kommunicerad och känd hos 2016 3,33 3 ledare, medarbetare, elever och vårdnadshavare. 3. Mål- och resultatuppfyllelsen analyseras i dialog mellan ledning och 2016 3,0 2 medarbetare, vilka därefter säkrar att nödvändiga förändringar genomförs på både lednings- och medarbetarnivå. 4 Mål- och resultatstyrningen beaktar i uppföljning, analys och åtgärder de krav som finns på extra anpassningar och särskilt stöd för enskilda eller grupper av elever. 2016 3,3 3 Kommentar: Normalvärdet är reviderat till läsåret 2015-2016. Därför finna inga jämförande siffror angivna. 10

Kvalitet i undervisningen Normalläge År V U 1. I undervisningen finns en hög grad av ledarskapskompetens som säkrar att 2016 3,0 3 undervisningen är målstyrd och att det råder arbetsro. 2. I undervisningen finns en högra grad av relationell kompetens som säkrar att 2016 3,3 3 det finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever och att elevernas möts av positiva och höga förväntningar. 3. I undervisningen finn en hög grad av didaktisk kompetens som säkrar att 2016 3,0 3 undervisningen har en variaton anpassad till elevers olika behov och förutsättningar och att lärandet följs upp utifrån både formativa och summativa bedömningar. 4 Undervisningens kvalitet stärks av väl kända rutiner för administrativa arbetsuppgifter, effektiva och ändamålsenliga möten, tid för nödvändig samplanering och ett kollegialt lärande som är ämnesbaserat. 2016 3,3 2 Kommentar: Normalvärdet är reviderat till läsåret 2015-2016. Därför finna inga jämförande siffror angivna. Resultat i förskolan Förskolans kunskapsområden I förskolan följer vi upp varje barns lärande och utveckling utifrån förskolans prioriterade kunskapsområden. De nedanstående siffrorna svarar på frågan: Hur stor andel av barnen når de mål som finns för respektive kunskapsområde? Alla kommunala förskolor 2012 2013 2014 2015 2016 Språkutveckling 84,6 88,7 86,2 87,5 90,1 Lek och samspel 86,5 90,7 89,5 90,1 93,6 Naturverenskap och teknik 80,7 84,3 84,8 87,3 92,1 Matematik 87,3 88,1 86,9 89,4 91,0 Resultat i grundskolan Elever i årskurs 9, meritvärde, alla kommunala skolor Meritvärde alla elever Meritvärde flickor Meritvärde pojkar 16 ämnen 17 ämnen 16 ämnen 17 ämnen 16 ämnen 17 ämnen 2011 192 202 184 2012 198 211 184 2013 199 205 211 218 188 194 2014 204 211 214 222 196 202 2015 213,4 222 205 2016 218,3 227,6 209,1 11

Kommentar: Från och med läsåret 2013/2014 räknar man meritvärdet utifrån 17 ämnen. Tidigare år har meritvärde räknats på 16 ämnen. Behörighet för fortsatta studier, alla kommunala skolor Andel behöriga för högskoleförberedande program Andel behöriga för yrkesprogram Andel elever som inte är behöriga för vare sig högskoleförberedande program eller yrkesprogram Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2012 74,8 75,8 73,7 76,1 76,9 75,3 23,9 23,1 24,7 2013 75,9 78,1 73,8 78,5 80,2 76,9 21,5 19,8 23,1 2014 78,8 81,1 76,8 82,0 82,8 81,3 18,0 17,2 18,7 2015 78,7 78,8 21,2 2016 79,4 79,9 79,0 80,5 80,6 80,3 19,3 19,2 19,5 Andel elever med betyg i samtliga ämnen, alla kommunala skolor Alla elever Flickor Pojkar 2011 66% 67% 65% 2012 68% 69% 67% 2013 66% 69% 64% 2014 69% 70% 67% 2015 70% 70% 70% 2016 72% 73% 71% Resultat i gymnasieskolan Medelvärde, alla elever i de kommunala gymnasieskolorna 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 13,59 13,64 13,48 13,54 13,83 13,82 Högskoleförberedande program 13,99 14,50 14,32 Yrkesprogram 12,71 12,39 12,80 Andel behöriga för högskolestudier, alla elever i de kommunala gymnasieskolorna 2014 2015 2016 Behöriga från högskoleförberedande program 76 % 68 % 77 % Avgått med examen från yrkesprogram 62 % 68 % 72 % varav behöriga till högskola 31 % 37 % 43 % (1)Siffrorna för 2014 går inte att jämföra med siffrorna för tidigare år. De elever som lämnade skolan 2014 har gått i Gy11, med andra krav på behörighet för högskolestudier. Elver som läser yrkesförberedande program blir inte längre automatiskt behöriga för högskolestudier. 12

Kommentarer till resultaten 2015/2016 Kommentar till resultaten utifrån ett jämförande perspektiv Viktigt att beakta utifrån ett jämförande perspektiv är hur utvecklingen ser ut över tid. Vilka resultat blir bättre eller sämre, kan man skönja tendenser i resultatutvecklingen, vad är naturliga variationer och vad kan vara bestående förändringar? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett jämförande perspektiv. Förskolorna och skolorna i Södertälje har de senaste åren haft en positiv resultatutveckling, så också i år. Inom förskolan ökar måluppfyllelsen i år inom samtliga prioriterade kunskapsområden. Inom grundskolan ökar meritvärdet, men också andelen elever som är behöriga för gymnasieskolans nationella program. Inom gymnasieskolan ökar andelen elever som är behöriga för högskolestudier. Den positiva utvecklingen har över tid varit tydligast i grundskolan. Där förbättras nu resultaten för sjätte året i rad. Också i förskolan kan vi konstatera en kontinuerlig förbättring av resultaten. Inom gymnasieskola har resultatförändringarna varit obetydliga när vi tittar på elevernas medelvärde (betyg), medan resultaten för andelen högskolebehöriga elever har varierat. Att resultatutvecklingen i gymnasieskolan inte har varit lika stabila över tid kan förklaras med att gymnasieskolan under de senaste åren har genomgått en hel del organisatoriska förändringar. Utbudet av skolor och program har reducerats och anpassats till efterfrågan. Vi bedömer att gymnasieskolan idag har en organisation och en struktur för fortsatt ökad kvalitet och förbättrade resultat. Bakom grundskolans och förskolans kontinuerliga förbättringar ligger ett långsiktigt systematiskt arbete, en tydlig styrning i linjen, en samsyn om mål och strategier och ett antal prioriterade åtgärder som ger förutsättningar för ett förändrat ledarskap och en förändrad undervisning. Kommentarer utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Viktigt att beakta utifrån ett resursperspektiv är hur resurserna fördelas och används i relation till resultat, analyser behov. Har vi rätt resurser, använder vi resurserna rätt, fördelas resurserna rätt, ser vi att våra resurser bidrar till ökad kvalitet och bättre resultat? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett resursperspektiv. De resurser vi har ska fördelas utifrån ett kompensatoriskt perspektiv och syfta till att stärka likvärdigheten. Utbildningskontoret fördelar i stor utsträckning resurser utifrån förskolornas och skolornas olika resultat och behov. Särskilda insatser riktas mot enheter med låg måluppfyllelse. Resurscentrums prioriteringar är exempel på det, liksom placeringen av pedagogistor och atelejeristor på utvalda förskolenheter, satsningen med utvecklingslärare på utvalda skolor och våra riktade satsningar med förstelärare i olika ämnen på utvalda skolor. De stora resurserna finns dock ute på enheterna. Vi ser en ökad fördelning av resurser utifrån resultat också på enheterna. Ett konkret exempel på det är den uppföljning grundskolorna har kring elever som riskerar att inte nå målen. Kopplad till denna uppföljning 13

finns en beredskap att fördela om resurser. Skolorna vidtar åtgärder utifrån behovs. Resurser sätts in för att stödja berörda elever. Vår bedömning är att vi på huvudmannanivå tar stort ansvar för att fördela resurser utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Vi gör det utifrån en kontinuerlig resultatuppföljning och med hjälp av analyser som beaktar verksamheters och enskilda enheters olika behov och förutsättningar. Över tid har effektperspektivet blivit tydligare, Idag fördelas inga resurser på huvudmannanivå utan ett svar på frågan vad resursförstärkningen förväntas leda till. Vi kan bli ännu tydligare, mer konkreta. Detsamma gäller på verksamhetsnivå och enhetsnivå. Effektperspektivet kan förstärkas. Det man vill uppnå behöver bli mer konkret, mer mätbart, i betydelsen möjligt att följa upp. Resursperspektivet är starkt kopplat till resultatuppföljning. Det är resultaten och inte traditioner som ska styra resurserna. Idag finns det mycket av resursperspektiv i Södertäljes förskolor och skolor, vilket är en förklaring till de förbättringar av kvalitet och resultat vi kan se över tid, Utifrån ett kompetensperspektiv är det viktigt att vi har de kompetenser som uppdraget, behoven och förutsättningarna kräver. Har vi rätt kompetenser för att lösa olika problem, beaktas kompetensperspektivet vid arbetsfördelning, upprättas kompetensutvecklingsplaner utifrån verksamhetens behov? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett kompetensperspektiv. Kompetensutveckling är en självklar del i förskolans och skolans arbete. Forskning visar att traditionella former av kompetensutveckling som enstaka kurser eller föreläsningar ger liten effekt. Det som ger effekt är en kompetensutveckling som uppfattas som långsiktig och meningsfull, som sätter fokus på förhållningssätt och arbetssätt och som är integrerad i det dagliga arbetet. De senaste åren har utbildningskontoret prioriterat denna form av kompetensutveckling. Det praktiknära perspektivet och sambandet mellan förståelse och praktik är i fokus. Vi behöver se mer av den kompetensutvecklingen. Våra olika former för kollegialt lärande, bland annat med stöd av förstelärare, pedagogistor, ateljeristor och utvecklingslärare ger förutsättningar för det. Det kollegiala lärandet behöver dock en tydligare styrning och uppföljning om den ska generera en kompetensutveckling som leder till en förbättrad undervisning och en mer likvärdig skola. Utifrån ett kompetensperspektiv återstår att säkra en arbetsfördelning på förskolor och skolor där medarbetare i större utsträckning gör det de är bra på, har kompetens för. Traditionens makt är stor när man tittar på arbetsfördelningen, Det vanliga i t.ex. en skola är att alla lärare har samma uppdrag. I takt med att konkurrensen kring de duktiga förskollärare lärarna tilltar, behöver vi säkra att medarbetarnas kompetenser används rätt och effektivt. En tydligare arbetsfördelning inom befintlig personalgrupp är en väg att gå. En organisation där man anställer andra yrkeskategorier, t.ex. elevcoacher eller socialpedagoger är en annan väga att gå. 14

Kommentarer utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv Viktigt att beakta utifrån ett organisationsperspektiv är att organisationen är ändamålsenlig och effektiv. Finns det tydliga system, strukturer och rutiner för att hantera olika problem, finns det en vilja att gemensamt ta ansvar för och läsa olika problem, finns det en beredskap att lära tillsammans och utveckla ett professionellt förhållningssätt? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett organisationsperspektiv. Vi vet att en samarbetande och ansvarstagande kultur eller organisation är en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse i både förskolan och skolan. Organisationskulturen i förskolorna och skolorna har blivit mer samarbetsvillig och ansvarstagande. Vårt systematiska kvalitetsarbete och våra satsningar på kollegialt lärande är några förklaringar till det. De har fokus på samarbete och på att utveckla en professionell kultur där man bättre förmår att hantera och lösa de problem man stöter på. Vi ska fortsätta utveckla dessas processer och utvärdera effekterna av olika satsningar. Samtidigt ska vi beakta värdet av gemensamma strukturer och rutiner. Det finns många arbetsuppgifter både i förskolan och i skolan som kan standardiseras, vilket skulle främja likvärdigheten, men också ses som en kvalitetssäkring. Utifrån ett ledningsperspektiv är det viktigt att vi har en ledning som skapar bästa tänkbara förutsättningar för medarbetare i det dagliga arbetet. Är ledningen tydlig med uppdrag, krav och förväntningar, finns det en efterfrågan på effekter, får medarbetarna stöd i att lösa olika problem? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett ledningsperspektiv. Ledarskapets betydelse för kvalitet och måluppfyllelse är väl känt inom skola och förskola. Ledarskapet i Södertäljes förskolor och skolor har under de senaste åren blivit mer idébaserat och drivande. Men ledarskapet behöver bli mer normkritiskt och våga bryta med fler av de traditioner som i hög utsträckning styr verksamheten, särskilt då de traditioner som varken gynnar medarbetarnas eller/och barnens och elevernas lärande och utveckling. Forskningen brukar peka på att en betydande förklaring till att nödvändiga förändringar i skolan inte genomförs är rektorers starka lojalitet med lärarna. Rektorerna vågar, vill eller kan inte utmana lärargruppen. Det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut i Södertälje. I den konflikt som ibland kan finnas mellan enskilda lärares behov av att vara kvar i en tradition och elevers behov av en anpassad undervisning behöver rektorer konsekvent ställa sig på elevernas sida. Något som kan förbättras och som förmodligen skulle stärka en positiv resultat är ett ledarskap som är närmare medarbetarna, som observerar medarbetarna i undervisningen, som har kontinuerliga samtal med enskilda medarbetare, arbetslag och ämnesgrupper och som har tid att både klargöra önskvärda och följa upp faktiska effekter av olika åtgärder. Det funktionellt delade ledarskapet har som målsättning att skapa just detta ledarskap. Genom att ha en pedagogisk ledare (rektor/förskolechef) för det nationella uppdraget och en enhetschef för de kommunala uppdraget skapas nya och förbättrade förutsättningar för ett ledarskap som både kan vara mer utmanande men också mer stödjande. 15

Kommentarer utifrån ett metod- och forskningsperspektiv Viktigt att beakta utifrån ett metodperspektiv är att arbetsformerna är anpassade till behoven. Finns det en variation och en mångfald av metoder utifrån att behoven och förutsättningarna varierar, ledet det kollegiala lärandet till att metoder förändras och förbättras? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett metodperspektiv. Att pröva och utveckla nya och bättre metoder har varit prioriterat i vårt utvecklingsarbete. Alla satsningar syftar ytterst till att lärare och förskollärare förenas i de metoder som på bästa sätt möter elevernas och barnens behov. En förklaring till de förbättrade resultaten är den metodutveckling vi kan se i både förskola och skola och som kan härledas till t.ex. ateljeristornas arbete med lärmiljöer och till satsningen i F-3. Behovet av en metodutveckling som möjliggör ökade anpassningar och adekvata stödinsatser utifrån barnens/elevernas behov och förutsättningar är emellertid fortsatt stort. I strukturen för det kollegiala lärandet finns förutsättningar för denna utveckling. Men för att åstadkomma detta krävs att de resurser vi har, som förstelärare, utvecklingslärare, sakkunniga på resurscentrum används rätt, att målsättningen blir mer konkret och att uppföljningen av effekter blir tydligare. Utifrån ett forskningsperspektiv är det viktigt att vi så långt det är möjligt har vetenskapligt stöd i det förändringsarbete som pågår. Finns forskningsperspektivet med när beslut fattas om satsningar och när olika åtgärder vidtas, vilar den dagliga praktiken på forskning och beprövad erfarenhet? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett forskningsperspektiv. I utbildningskontorets ledningsgrupp och i förskolechefs- och rektorsgrupper är forskningsperspektivet alltid närvarande vid diskussioner och beslut. Även om huvudmannen gärna ser förändringar som gör upp med normer och traditioner, ska de i huvudsak stödjas av det forskningen har sett som framgångsrikt. Ytterst handlar detta om en professionalisering. Skolan, men också förskolan, måste bort från den en individuellt autonom kultur där var och en gör utifrån egna erfarenheter och förståelse. Vi har tagit stora steg mot en kultur där olika yrkesgrupper istället är autonoma utifrån att man på en kollektiv nivå har ett gemensamt professionellt kapital. Den utvecklingen ska stärkas. Det vi i Södertälje kallar fritt valt arbete ska ersättas av en professionell organisation där var och en gör det som är rätt, det vill säga det som vetenskap och beprövad erfarenhet visat har störst effekt i barnens/elevernas lärande. Kommentarer utifrån ett intersektionalitetsperspektiv Viktigt att beakta utifrån ett intersektionlitetsperspektiv är förskolans och skolans förmåga att se varje barn och elev som en unik individ men med en mångfald av identiteter. Finns det en kunskap om olika identiteter, om dominerande strukturer och normer, finns det en medvetenhet om barns och elever olika förutsättningar att möta förskolans och skolans krav och förväntningar? Det är några frågor att besvara inom ramen för ett intersektionalitetsperspektiv. Ett intersektionalitetsperspektiv inkluderar individens olika identiteter, som genus, social bakgrund, etnicitet, sexuell och religiös identitet, och samspelet mellan dessa identiteter. 16

Ett intersektionalitetsperspektiv hjälper förskolan och skolan att se vilka behov barnen och eleverna har, vilka metoder man behöver utveckla och hur man kan arbeta utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Ytterst handlar alltså internationalitetsperspektivet om det som är förskolans och skolans allra viktigaste uppdrag, att anpassa undervisningen utifrån barnens och elevernas behov och förutsättningar. I Södertälje behöver vi särskilt beakta genusperspektivet. Pojkarna lyckas sämre i både förskola och skola med att nå målen. Också ett etniskt perspektiv är nödvändigt att anlägga på organisation och metoder, eftersom vi har många barn och elever som är nyanlända. Det vi ser har störst betydelse för barnens och elevernas framgång i skolan är dock föräldrars utbildningsnivå. Att ha ett socialt perspektiv, eller ett klassperspektiv, i planering, genomförande och uppföljning av barnens och elevernas lärande är därför helt nödvändigt om vi i Södertälje ska ha en fortsatt positiv resultatutveckling. De senaste åren har skillnaderna mellan pojkarnas resultat minskat och de nyanländas resultat har förbättrats, liksom resultaten för elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå. En viktig förklaring till denna utveckling är att vi blivit bättre på att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar. Förskolans och skolans kompensatorisk ansvarstagande har stärkts. Behoven av kompensatoriska åtgärder är dock fortsatt stort. Ju mer vi vet om barnens och elevernas olika identiteter och hur dessa påverkar deras möjligheter att lyckas i skolan, desto lättare blir det att vidta rätt åtgärder. Därför är ett intersektionalitetsperspektiv ett värdefullt och nödvändigt stöd att tillgå i det som är förskolans och skolans uppdrag. Utveckling 2016/2017 Förbättringsområden 2016/2017 Utbildningskontorets förbättringsområden De förbättringsområden som utbildningskontorets prioriterar har fastställts av utbildningsdirektören i dialog med kontorets ekonomichef och chef för strategi- och verksamhetsstöd. Förbättringsområde: 1. Hållbar arbetshälsa Bakgrund: Sjuktalen stiger i Sverige, och i Södertälje. Kommunen har påbörjat en satsning som man kallar Hållbar arbetshälsa där syftet är att minska sjukfrånvaron. Eftersom en utgångspunkt i förskolans och skolans arbete är att barn och elever behöver kompetenta förskollärare, lärare och annan personal för att lära och utvecklas, är det av största vikt att Utbildningskontoret tar krafttag för att minska sjukfrånvaron. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar stärka kvalitén inom de områden vi vet påverkar sjukfrånvaron och därmed få en minskning av sjukfrånvaron. Åtgärder: Ett systematiskt arbete för att minska sjukfrånvaron kommer att genomföras under läsåret. Utbildningsdirektören har tagit fram med åtgärder på huvudmannanivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Åtgärderna fokuserar på ledarskap, delaktighet och kommunikation, områden som forskning har visat påverkar medarbetares sjukfrånvaro. 17

Åtgärderna och effekterna av åtgärderna följs upp i kontorets ledningsgrupp och i verksamhetschefernas ledningsgrupper. Förbättringsområde: 2. Attraktiva förskolor och skolor för medarbetare Bakgrund: Konkurrensen om skickliga medarbetare ökar i kommunen och mellan kommuner. Det kan vara svårt att behålla medarbetare och ännu svårare att rekrytera nya. Kontinuitet, stabilitet och etablerade relationer är framgångsfaktorer i förskolans och skolans arbete. En hög personalomsättning minskar därför barns och elevers möjligeter att nå målen. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar skapa attraktivare förskolor och skolor utifrån ett medarbetarperspektiv och därmed minska personalomsättningen och underlätta nyrekryteringar. Åtgärder: Ett systematiskt arbete kommer att genomföras under läsåret där chefer på samtliga nivåer huvudmannanivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå tillsammans med medarbetare och fackliga representanter granskar, värderar och utvecklar attraktionskraften utifrån tre givna perspektiv - ledarskap, samarbete och ändamålsenlig arbetsfördelning. Resurscentrums förbättringsområden De förbättringsområden som Resurscentrums prioriterar har fastställts av utbildningsdirektören i dialog med verksamhetschefen för Resurscentrum- Förbättringsområde: 1. Elevhälsa Bakgrund: Elevhälsan är en viktig resurs i förskolans och skolans arbete. Ett helhetsperspektiv på barns och elevers lärande och utveckling är nödvändigt. Samarbetet mellan elevvårdande personal och den personal som har ansvar för barnens och elevernas kunskapsutveckling behöver stärkas. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar stärka elevhälsans roll och skapa en standardiserad modell för elevhälsans samarbete med ledning och den personal som har ansvar för barnens och elevernas kunskapsutveckling. Åtgärder: De åtgärder som behöver vidtas beslutas av verksamhetschefen för Resurscentrum och framgår i Resurscentrums plan för systematiskt kvalitetsarbete. Förbättringsområde: 2. Särskilt stöd och extra anpassningar. Bakgrund: Många barn och elever behöver stöd och extra anpassningar. Det kompensatoriska uppdraget i förskolan och skolan är omfattande. Under det föregående läsåret gjordes betydande insatser för att säkra att förskolornas och skolornas arbete med särskilt stöd och extra anpassningar motsvarar de krav läroplaner och skollag ställer. Det finns ett fortsatt behov av att systematisera och standardisera arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar få en kommungemensam och likvärdig kartläggning, planering, genomförande och uppföljning av särskilt stöd och extra anpassningar i våra förskolor och skolor. Åtgärder: De åtgärder som behöver vidtas beslutas av verksamhetschefen för Resurscentrum och framgår i Resurscentrums plan för systematiskt kvalitetsarbete. 18

Förskolans förbättringsområden De förbättringsområden som förskolan prioriterar har fastställts av verksamhetschefen för förskolan i dialog med utbildningsdirektör och förskolechefer. Förbättringsområde: 1. Föräldrasamverkan Bakgrund: Förskolan har ett tydligt kunskapsuppdrag. Men många föräldrar saknar kunskap om förskolans uppdrag och hur man på ett adekvat sätt kan stödja sina barn i lärandet. Med en mer genomtänkt och strukturerad samverkan med föräldrarna kan föräldrarna på ett bättre sätt stödja sina barn i lärandet. Under det föregående läsåret tog utbildningskontoret fram ett kommunalt styrdokument för samverkan mellan förskola och hem som nu ska implementeras. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi nu vidtar utifrån styrdokumentet Samverkan med vårdnadshavare för barnen bästa utveckla samarbetet med föräldrarna så att föräldrarna på bästa sätt kan stödja sina barn i förskolans uppdrag. Åtgärder: De åtgärder som vidtas på verksamhetsnivå beslutas av verksamhetschefen för förskolan och framgår i Förskolans plan för systematiskt kvalitetsarbete. Utöver de åtgärder som sker på verksamhetsnivå ska enheterna på sin nivå vidta åtgärder utifrån resultat och behov. Förbättringsområde: 2. Pedagogiska miljöer Bakgrund: Tillgången till miljöer som skapar förutsättningar för medarbetare och barn att i en kreativ och skapande anda stimulera till lärande är ett centralt inslag i Reggiopedagogiken, den pedagogik som våra förskolor har som gemensam verksamhetsidé. En satsning på ateljeristor har under de senaste åren satt tydliga spår i framför allt förskolornas inre miljö. De erfarenheter förskolan nu har av ateljeristornas arbete behöver få en spridning till alla förskolor Dessutom behöver arbetet med att se den yttre miljön som en pedagogisk resurs utvecklas. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi nu vidtar sprida de erfarenheter vi har och på alla förskolor utveckla pedagogiska miljöer för kreativitet, skapande och lust. Åtgärder: De åtgärder som vidtas på verksamhetsnivå beslutas av verksamhetschefen för förskolan och framgår i Förskolans plan för systematiskt kvalitetsarbete. Utöver de åtgärder som sker på verksamhetsnivå ska enheterna på sin nivå vidta åtgärder utifrån resultat och behov. Grundskolans förbättringsområden De förbättringsområden som grundskolan prioriterar har fastställts av verksamhetschefen för grundskolan i dialog med utbildningsdirektör och grundskolans rektorer. Förbättringsområde: 1. Kunskapsutveckling i läsa, skriva och räkna i årskurs F-3 Bakgrund: Att tidigt läras sig läsa skriva och räkna är kanske den viktigaste framgångsfaktorn för att elever ska nå en hög måluppfyllelse. Södertälje kommun har under flera år därför gjort en satsning i F-3 för att stärka dessa färdigheter. Nu pågår också en nationell satsning som kommunen deltar i. Effekterna är goda. Resultaten i våra uppföljningar visar att fler elever lär sig läsa, skriva och räkna i de tidiga skolåren. Erfarenheterna behöver 19