Att tolka hörande teckensprå kiga till svenska Rikstolkkonferensen i Örebro 8-9 juni 2017
Presentation Malin Tesfazion Teckenspråkstolk sedan 1992 Idag anställd på Stockholms Universitet - Sektionen för utbildningstolkning och som tolklärare på Kandidatprogrammet i teckenspråk och Tolkning, TÖI. Studerar parallellt på masterutbildning i Tolkning, inriktning tolkning Malin Tesfazion Tolk och översättarinstitutet
Studiens rubrik Taltolkning av hörande teckenspråksanvändare En fokusgruppstudie med tolkar och hörande teckenspråkiga som tecknar i tolkade sammanhang. Malin Tesfazion Tolk och översättarinstitutet
Vilken tolkad kontext talar jag om? Har du tolkat i sammanhang när du fått taltolka hörande? Prata med grannen!
Studien En kvalitativ studie med två fokusgrupper Fokusgrupp 1 sex teckenspråkstolkar med lång erfarenhet Fokusgrupp 2 fem hörande teckenspråkiga (ej tolkar)
Mer om ena fokusgruppens sammansättning Fokusgrupp 2 Hörande teckenspråkiga vilka är det? Språklig variationen eftersöktes
Semistrukturerade intervjufrågor Inspelning med två videokameror Transkribering Tematisk innehållsanalys
Forskningsfrågorna: Vilka orsaker anger ho rande till varför de ibland väljer att bli taltolkade? Hur upplevs tolksituationen i ett sammanhang där dessa ho rande teckenspråkiga väljer att använda teckenspråk och därmed bli taltolkade: o av tolkar? o av ho rande teckenspråkiga?
Resultat Fem teman: Hörandes val av språk i tolkade sammanhang * Strategier för att hantera att bli taltolkad Tolkens språkliga utmaningar * Ett gott samarbete är avgörande* CEFR självbedömning är svårt (Gemensam europeisk referensram för språk: lärande undervisning och bedömning)
Engagemang, behålla ögonkontakten Lojalitet Respekt Visa viljan Anpassa efter mottagargruppen Undervisande och fostrande Direktkontakt Direktkontakt Onaturligt att inte teckna Varför? Alla ska få uppleva förstahandsinformation Maktmedel Vill att teckenspråk ska vara i fokus Skapa balans Andras förväntningar Boosta döva Inkludering
Direktkontakt Tove (hörande teckenspråkig): så det är mycket ögonkontakten, att jag pratar med dig, den kommunikationen som man ju tappar genom tolken.
Fostrande Stina (hörande teckenspråkig): att alla ska förstå hur det är att få tolkad information eller förstahandsinformation. De får turas om att komma i andra hand. /.../ Jag vill visa att det är samma värde för bägge språken.
Respekt kontra lojal Ulla (hörande teckenspråkig): "För mig själv har jag bestämt mig för att mottagargruppen avgör. En anledning kan också vara av ren respekt ibland, att då tecknar jag, jag talar inte lika ofta av respekt som jag tecknar av respekt och det har väl med minoritets och majoritetsspråk att göra.
Respekt kontra lojal Isabella (tolk): "... att man är lojal med sin arbetskollega till exempel eller studiekamrat."
Tolkens språkliga utmaningar Teckenspråksproduktionens kvalitet Alva (tolk): "Jag tycker också det är jobbigt beroende på hur den hörande människans teckenspråkskunskaper är. Är det en som inte är speciellt bra på teckenspråk så är det ju ganska jobbigt, tycker jag, att taltolka, eftersom att jag kan ju faktiskt missförstå väldigt mycket."
Brister i förståelse för tolkens arbete Sofia (hörande teckenspråkig): Och sen kan det vara så att tolken absolut tecknar, tolkar mig rätt, bara det att jag inte hade tänkt det ordet, att jag inte tänkte just det ordet utan att jag vill använda ett annat ord. För mig så kanske det uppfattas på ett annat sätt. Då säger jag med rösten.
Ett gott samarbete är avgörande Flera tolkar vittnar om att ingen reaktion/blick från den hörande innebär att de är nöjda med tolkens arbete.
Ett gott samarbete är avgörande Stina (hörande teckenspråkig): "Det finns nån kontakt med tolken (visar en visuell kontakt i getögat) hela tiden, det finns nånting, ett samspel mellan mig och tolken även om mitt fokus är på de döva så har jag ett samspel med tolken. Jag följer och för, det är ett samspel. Vi dansar tillsammans. Ibland känner jag att tolken behöver mer tid och då tar jag mer pauser eller tvärtom.
Det råder också en viss kunskapsbrist bland tolkar. De verkar inte ha helt adekvata insikter i varför vissa ho rande väljer teckenspråk framför tal i sin yrkesroll. Utifrån det resultat studien visar kan jag se en vinst med att ge tolkar och ho rande teckenspråkiga möjlighet att samtala kring dessa frågor och klargöra för varandra under vilka förutsättningar man arbetar. Ett sådant utbyte skulle i sin tur gagna det samarbete som är så nödvändigt för tolkningens kvalitet i dessa situationer. (Tesfazion 2016)
Tanke att ta hem: Hur kan jag som tolk bädda för ett gott samarbete med alla tolkanvändare oavsett språkval och hörselstatus?
http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:972824 Eller sök på DiVA (digitala vetenskapliga arkivet)
Tack för att ni lyssnade!