BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017 FOKUSOMRÅDEN FÖR BUFFF SVERIGE 1. KVALITETSSÄKRING OCH UTBILDNING 2. DRIFT NATIONELLT STÖD 3. LOBBYING/PÅVERKANSARBETE/MARKNADSFÖRING 4. ORGANISATION/DELAKTIGHET 5. IMPLEMENTERING/UTVECKLING Bufff Sverige, en barnrättsorganisation. Bufff Sverige och organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte, frivård ska synliggöras som grupp och erbjudas adekvat stöd oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, religionstillhörighet eller geografisk ort, i enlighet med konventionen om barnets rättigheter, artikel 2. Organisationen ska arbeta för att förbättra levnadsvillkoren för målgruppen och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa hos barn och ungdom, stärka målgruppens inflytande i riksorganisationen samt öka allmänhetens förståelse för att barnen är oskyldiga och därmed motverka stigmatisering. Bufff Sverige behöver både arbeta med att stärka den egna profilen för att del underlätta att målgruppen hittar till oss, dels stärka organisationens roll som påverkansaktör. En tydlig profil och ett starkt engagemang i sociala medier är ett effektivt sätt att öka kunskapen om målgruppens behov och rättigheter och Bufff Sverige. För att säkerställa att alla barn inom målgruppen kan ta del av det stöd som erbjuds oavsett geografisk tillhörighet arbetar Bufff Sverige med drift och utveckling av distansstöd, både via telefon och chatt. Organisationen ska arbeta för att den utökande målgruppsdefinitionen Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård, skall befästas och finna sin plats. För att stärka målgruppens rättigheter och organisationens möjlighet att erbjuda stöd behöver Bufff Sverige arbeta på flera plan, varför vi valt att arbeta utifrån fem fokusområden; Kvalitetssäkring och utbildning, drift nationellt stöd, lobbying och påverkansarbete, organisation och medverkan, implementering och utveckling.
Bufff Sverige är en liten organisation som tar ett stort ansvar. Ett ökat tryck på samhället överlag ger direkta effekter, såväl för gruppen barn som växer upp i riskmiljö som för målgruppen Barn och Ungdomar med Föräldrar/Familjemedlemmar i Fängelse, häkte, frivård samt på oss som organisation. Bufff Sverige och lokalföreningarna får många gånger ta ett större samhällsansvar än vad en organisation som syftar till att vara ett komplement borde ta. Att Socialtjänst och BUP är fullt belastade märks i verksamheten, både utifrån antal stödsökande och utifrån de stödsökandes situation/problematik. För att lokalföreningarna ska kunna ta emot och erbjuda målgruppen adekvat stöd behöver därför riksorganisationen arbeta för att identifiera vägar för att avlasta lokalföreningarna i större utsträckning än tidigare samt ännu tydligare arbeta för att kvalitetssäkra det stöd som ges samt ge lokalföreningarna än klarare riktlinjer att förhålla sig till. Lokalföreningar med olika förutsättningar skapar lätt olika arbetssätt, vi tar alvarligt på kvalitetssäkerheten och lägger därför stor vikt vid att se till att alla våra lokalföreningar får det stöd de behöver för att kunna fortsätta sitt arbete. Vi strävar efter att varje medarbetare inom organisationen ska kunna ge ett stöd som är åldersanpassat och adekvat, kunna motverka stigmatisering och ge barnen möjlighet att stärka sina egna inre resurser. Delaktighet och kunskapsinhämtning En viktig del i vårt arbete är att vi lyssnar in målgruppen och hela tiden håller oss uppdaterade både om vilka utmaningar/frågor som vår målgrupp ser just nu och att vi genom vårt arbete driver rätt förändringsfrågor utifrån aktuell kunskap. Bufff Sverige arbetar aktivt med att barn och ungdom inom målgruppen ska ges förutsättningar att vara med och påverka den egna organisationen. Vi arbetar för att barn och ungdomars röster ska få plats i strukturen, genom styrelser och referensgruppsarbete. För att hålla oss a jour med forskning hämtar vi också in kunskap genom det Europeiska nätverk COPE som vi både är anslutna till och där vi också har en styrelsepost.
1. KVALITETSSÄKRING OCH UTBILDNING För att lokalföreningarna ska kunna ta emot och erbjuda målgruppen adekvat stöd behöver riksorganisationen identifiera arbetssätt och rutiner för att avlasta lokalföreningarna i större utsträckning än tidigare samt erbjuda utbildningar och stöd i syfte att kvalitetssäkra det arbete som görs på lokalnivå. Aktiviteter: Utveckla en e-utbildning/interaktiv utbildning via webb, till både styrelse, personal och volontärer. Samordna olika utbildningstillfällen i 020, chatt och personligt stöd, stödgrupper mfl. Inhämta ny kunskap, forskningsresultat och sprida nationellt. Planera och erbjuda utbildningsinsatser i modulform för och personal. Handleda, återkoppla och certifiera kursdeltagare. Anordna löpande möten VL/Ordförande etc Spridningskonferens/dagar. 2. DRIFT NATIONELLT STÖD Under föregående år startade utvecklingen av distansstöd del finansierat av Arvsfonden samt Socialstyrelsen. En arbetsgrupp har genomfört en pilotutbildning för stöd via 020 och chatt, denna grupp kommer nu fortsätta arbetet och bemanna den dagliga driften med delfinansiering Arvsfonden. Bufff Sverige behöver samordna driften framöver och förstärka med egna resurser för framtida drift. Samordning av 020 och chatt. Tillgodose förutsättningarna av distansstöd såsom teknisk utrustning och lokal. Handledning av personal som bemannar 020 och chatt. Uppdatera och hemsidefunktion och socialmedia för spridning av distansstöd. Samordna aktiviteter/träffar där personligt stöd än inte är tillgängligt samt handleda nya resurspersoner.
3. LOBBYING/PÅVERKANSARBETE/MARKNADSFÖRING Fortfarande är målgruppen barn och ungdom med föräldrar i fängelse, häkte, frivård en osynlig och oräknad grupp. Både dem och Bufff behöver synliggöras. Vi hoppas kunna bjuda in till en hearing för att på så sätt få regeringen att lägga ett nytt lagförslag där barn till frihetsberövade inkluderas i de dokument som berör barn i risk, bl.a. i HSAN 2010, Anordna en hearing i syfte att få in barn till frihetsberövad som rubrik. Debattartiklar. Bevakning av målgruppens intressen. Aktioner i socialmedia. Möten med beslutsfattare i syfte att skapa strukturell förändring. Medverka vid relevanta utställningar, mässor, konferenser, nätverksmöten. Under 2017 kommer vi ställa ut på Barnrättsdagarna, medverka i Almedalen, Nordiska nätverket 24 timmar, COPE, NKA, Kriminalvårdens referensgrupp, Skolverket samt skol och elevvårdskonferens. 4. ORGANISATION OCH MÅLGRUPPENS MEDVERKAN Bufff Sverige drivs idag med små personella och ekonomiska resurser, mycket av arbetet som görs i organisationen bygger på att lokalföreningarna bidrar till arbetet och att styrelseledamöterna bidrar med kompetens och ideell tid. Det finns dock ett stort behov av samordning och att Bufff Sveriges personal kan avlasta lokalföreningarna administrativt så att de kan arbeta med det centrala, att ge barn och ungdom stöd direkt. För målgruppens möjlighet till stöd behöver Bufff Sverige arbeta för hållbara strukturer och långsiktighet. Samordna ansökan och redovisning till Kriminalvården Samordna och fördela uppsökandeverksamheten inom Kriminalvården Ansöka om statsbidrag för Socialstyrelsen samt redovisa i enlighet med beslut Samordning och redovisning av arvsfondprojekt Samordna träffar för barn och ungdom från målgruppen för medverkan på beslutsnivå. Utveckla och utöka medlemsservice till lokalföreningarna Insamling av statistik för att belysa det arbete som utförs för målgruppen inom organisationen. Samordna utbildningsinsatser utefter organisationens behov. Anordna årsstämma och förbereda handlingar. Ge stöd till lokalföreningarnas styrelser och personal. Arbetar för en långsiktighet och en hållbar struktur
5. IMPLEMENTERING/UTVECKLING Utifrån den forskning, metodutveckling som sker inom området för socialarbete samt de samhällsutmaningar som finns behöver vi aktivt arbeta för att ta in ny kunskap i organisationens och se över hållbarhet, långsiktighet och implementering. Bufff verksamhetschef sitter med i styrelsen för det europeiska nätverket Cope, där 18 länder ingår, på så sätt får organisationen löpande insyn kring utvecklingen i Europa och kan också verka för att sprida goda exempel ut i andra länder. Som exempel kan nämnas att flera länder nu arbetar med att översätta föräldragruppledarmaterialet som Bufff tagit fram. Vi behöver ligga i framkant och se över hur vi kan stärka stödet till målgruppen framgent. Arbeta för en hållbar struktur och en långsiktig lösning för nationells stöd till målgruppen. Implementering ny utbildningsmodell Se över hur kunskapen kring utökad målgrupp ska tas tillvara samt implementeras i organisationen Börja sätta ny organisationsstruktur med regionalt och nationellt tänk Handleda och möta behovet hos nya regioner/buffar Arbetsordning och delegation Erfarenhet har visat att organisationen behöver ha en aktiv arbetsgrupp som har nära till beslut. Då många beslut behöver en snabb återkoppling och organisationens personella resurser är små har styrelsen bildat en ledningsgrupp med delegation för att fatta de dagliga besluten. Slutsats Utmaningarna för organisationen är stora, då trycket på socialsektor ökat i samhället och ger efterverkningar på de lokalföreningar som finns ute i landet, blir också riksorganisationens förmåga att hålla samman och kvalitetssäkra arbetet än viktigare. Bufff Sveriges övergripande mål är att alla barn inom målgruppen erbjuds stöd i enlighet med barnkonventionen. Detta är ytterligare än utmaning där vi behövt finna olika arbetsmodeller för att på bästa sätt täcka in så mycket av Sverige som möjligt och identifierar nya vägar för att ge stöd. Exempelvis genom vårt distansstöd. Driften för nationellt stöd, för att det ska fungera över tid, behöver administreras och bekostas av Bufff Sverige. Under 2017 har vi fortfarande visst stöd av utvecklingsmedel från Arvsfonden men detta täcker inte den samordning som krävs samt att vi behöver säkra implementeringen för fortsatt insats. Bufff Sveriges avsikt är att fungera som ett nationellt kompetenscenter för målgruppen, både för att på sikt kunna permanenta stödet till målgruppen nationellt för målgruppen och för att säkerställa fortlevnad. För att Bufff Sverige skall kunna genomföra ovanstående krävs kompletterande personella resurser och således utökade anslag. VP 2017, Preliminärt dokument. Antagen styrelsens arbetsmöte 2016.09.15-2016.09.16, Stockholm.