VERKSAMHETSPLAN 2015.

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN Bufff SVERIGE (fd BRYGGAN) Organisationsnummer:

2 VERKSAMHETSPLAN 2015 Organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte och eller frivård skall synliggöras som grupp och erbjudas adekvat stöd oavsett etnicitet, kön, religionstillhörighet eller geografisk ort. För att uppnå ovanstående ska riksorganisationen tillsammans med lokalföreningarna arbeta för att stärka organisationens profil och synlighet i sociala medier, i syfte att bli starkare som påverkansaktör och underlätta för målgruppen att hitta stöd. Organisationen ska till arbeta för att den utökade målgruppsdefinitionen barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte frivård skall befästas och finna sin plats. Organisationen ska arbeta opinionsbildande för att öka myndigheters kännedom om målgruppens behov och rättigheter. Säkerställa att varje medarbetare inom organisationen ska kunna ge ett stöd som är åldersanpassat och adekvat, kunna motverka stigmatisering och ge barnen möjlighet att stärka sina egna inre resurser. Organisationen ska arbeta för att förbättra levnadsvillkoren för målgruppen och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa*3) hos barn och ungdom, stärka målgruppens inflytande i riksorganisationen samt öka allmänhetens förståelse för att barnen är oskyldiga och därmed motverka stigmatisering. Bufff SVERIGE (fd BRYGGAN) Bufff Sverige (fd. Bryggan) är en ideell organisation som arbetar med att ge stöd till barn och ungdomar som har en förälder/familjemedlem i fängelse, häkte eller inom frivården. Bufff Sverige bildades 2002, ett år senare än den idag äldsta föreningen som bildades Bufff Sverige organiserar 8 lokalföreningar och dess filialer. De vikigaste funktionerna för Bufff Sverige är att arbeta opinionsbildande för målgruppen och att arbeta för att lokalföreningarna ska kunna hålla en jämt och likställd kvalité samt underlätta för dessa. Bufff Sverige finansieras av Socialstyrelsens statsbidrag och genom de bidrag och gåvor som kommer in till organisationen. AKTIVITETER 2015 För att kunskapen om målgruppen skall öka både hos myndigheter/beslutsfattare och professionella, i syfte att förbättra villkoren för målgruppen, behöver organisationen arbeta med opinionsbildande arbete och kunskapshöjande insatser. För att nå målen behöver riksorganisationen arbeta med att Se över arbetssätt, organisation och medlemsstruktur, i syfte att arbeta effektivare för målgruppen, kvalitetssäkra samt möjliggöra stödinsatser över landet. Utöka nationellt stöd genom att etablera och utbilda lokalföreningar/intressemedlemmar som kan stärka upp stödet på orter där lokalföreningar inte finns tillgängliga. Se över hur riksorganisationen kan öka målgruppens delaktighet på riksnivå. Ta fram en ny webbsida som riktar sig både till barn och unga direkt, omsorgsföräldrar, frihetsberövade föräldrar och myndigheter. Utveckla en gemensam nationell stödplattform, såsom chatt och telefonjour Utveckla gemensamt informationsmaterial som riktar sig både till barn och unga direkt, omsorgsföräldrar, frihetsberövade föräldrar och myndigheter, samt gärna på flera språk Utöka medlemsservice till lokalföreningarna Stärka etablerade föreningars kunskapsnivå och delaktighet STRUKTUR FÖR NATIONELLT STÖD Organisationen kommer därför att genomföra en översyn av arbetssätt och organisation, för att uppnå en samlad och delaktig organisation som gemensamt arbetar strukturerat, likartat och mot tydlig mål. ta fram anvisningar för uppsökande verksamheten i syfte att likrikta stödet och säkra fördelning stöd över hela landet. bilda referensgrupp till styrelsen, bestående av ungdomar i målgruppen, för att uppnå ett ökat inflytande och en högre känsla av delaktighet hos barnen och ungdomarna inom målgruppen. revidera stadgarna för att vidga målgruppsdefinitionen, underlätta möjligheten att nå ut till målgruppen nationellt samt definiera vad egen erfarenhet innebär. göra en översyn av medlemsstrukturen för att underlätta för samverkanspartner att delta i arbetet för att ge stöd till barnen på orter där lokalföreningar inte finns. Medlemsturkturen skall också borga för kvalité genom ett ansökningsförfarande. i stadgarna ändra så att den egna erfarenheten som beskrivs i stadgarna definieras till att ha växt upp som barn till en frihetsberövad förälder. Förbättra villkoren för målgruppen genom opinionsbildande arbete, kunskapshöjande insatse samt ökad närvaro på sociala medier. 2 VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN

3 VERKTYG FÖR NATIONELLT STÖD Organisationen kommer därför att arbeta med att Ta fram en ny webbplattform som riktar sig till barn och ungdomar direkt, familjemedlemmar och professionella. Ta fram och lansera en ny profil för att förenkla för berörda att hitta till stöd Se över möjlighet till en chatt funktion, ta fram en ett underlag för sekretess och funktion Utöka möjligheten till nationellt stöd genom 020-nummer, samt en arbetsstrukturer för detta. Ta fram gemensamt och likriktat informationsmaterial som är riktat inom målgruppen. Identifiera nätverk av samverkanspartners. Att kompetensen, genom interna utbildningsinsatser, skall öka i lokalföreningarna i syfte att de ska kunna erbjuda ett adekvat och kvalitetssäkert stöd till målgruppen. Stärka etablerade föreningars förmåga att ge stöd Organisationen kommer att arbeta med att Se över resurs beovet i organisationen för rekrytering eller köp av tjänst. utöka medlemsservice för lokalföreningarna, för att föreningarna ska kunna arbeta mer fokuserat på att möta målgruppen och dess behov. Organisationen behöver köpa in tjänst eller anställning en kommunikatör och eller administratör för samordning av projekt, spridning av resultat, gemensamt medlemsregister mm under året. Söka medel för att samordna och öka utbildningsnivån i de lokala föreningarna i enlighet med den behovsanalys som genomfördes hösten KVALITETSSÄKRING Organisationen kommer delta i nationella konferenser, såsom Network Cope, EU konferensen som i år ligger i Sverige den 22/ NKA, Nationell kompetenscentrum för anhöriga 24-timmar för barn till frihetsberövade (ett nätverk för Kriminalvården och Barnombudsmannen i Norge, Danmark och Sverige). DELAKTIGHET Organisationen kommer för att öka delaktighet, kompetens och kvalite anordna en organisationskonferens regelbundna VL (Verksamhetsledar) träffar per Skype ( var 14:e dag) upprätta ett gemensamt kalendarium. se över interna kommunikationsvägar, möjlighet till exempelvis intranät, nyhetsbrev, pm etc. Att kunskapen om målgruppen skall öka både hos myndigheter/beslutsfattare och professionella, i syfte att förbättra villkoren för målgruppen, genom opinionsbildande arbete och kunskapshöjande insatser. Förändra villkoren för målgruppen. Organisationen kommer arbeta på både nationell och europeiks nivå med att följning upp CRC s rekommendationer till Sverige angående målgruppen. utöka engagemanget och synligheten i sociala medier. Att öka kunskapen hos beslutsfattare, myndigher och professionella i syfte att förbättra villkoren för målgruppen. Organisationen kommer att anordna den årliga europeiska konferensen tillsammans med Network Cope (fd. Eurochips) i Sverige i maj att sätta ihop en referensgrupp av ungdomar i målgruppen för delaktighet i och under konferensen. uppföljning av konferens. delta i nätverket för barnkonventionen och gemenamt med dem driva frågor om barnkonventionen och tredje tilläggsprotokollet. delta i nätverket Samba för att gemensamt driva barnrättsfrågor 4 VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN

4 ATT ÖKA KUNSKAPEN HOS PROFESSIONELLA Organisationen kommer att Organisationen har monter på Socionomdagarna i april Fg år var organisationen representerad på Barnrättsdagarna och Socialchefsdagarna varför vi i år valt att prioritera Socionomdagarna. ORGANISATION OCH STYRELSE Bufff Sverige drivs idag av mycket små personella och ekonomiska resurser, mycket av arbetet som görs i organisationen bygger på att lokalföreningarna bidrar till arbetet och att styrelseledamöterna bidrar med kompetens och ideell tid. Styrelsen är väl medveten om att det finns stora behov av samordning och support till lokalföreningarna och söker ständigt lösningar för detta. ARBETSORDNING OCH DELEGATION Erfarenhet har visat att organisationen behöver ha en aktiv arbetsgrupp som har nära till beslut. Då många beslut behöver en snabb återkoppling och organisationens personella resurser är små har styrelsen bildat en arbetsgrupp med delegation för att fatta de dagliga besluten. Då organisationen, sedan 2014, erfarit att, både organisationen och lokalföreningarna, får stora vinster av att personella resurser från hela landet och alla lokalföreningarna används för att genomföra Bufff Sveriges aktiviteter. Arbetssättet har gett en ökad sammanhållning, en högre känsla av delaktighet och en breddning av kompetens. Genomförandet kommer därför fortsatt varvas av resurser från lokalföreningarna tillsammans med personal/inhyrd resurs vid Bufff Sverige. Verksamhetsplanen är upprättad av: Styrelsen för Bufff Sverige (fd. Bryggan) Stockholm De små resurserna till trots tar Styrelsen för BUFFF Sverige ansvar för att Samordna uppsökande verksamheten inom Kriminalvården Ansöka om statsbidrag för Kriminalvården Samordna och kvalitetssäkra redovisningar från lokalföreningar samt sammanställa och redovisa erhållet statsbidrag från Kriminalvården Ansöka om statsbidrag till Socialstyrelsen och redovisa i enlighet med beslut. Ansöka om medel där fonden/stiftelsen/styrelsens syfte samverkar med organisationens samt redovisa dylika. Övrig support till nätverket i mån av resurs och tid Bengt Ericsson, Ordförande 6 VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN

5 Bufff Sverige Magnus Ladulåsgatan Stockholm Växel +46(0)