Rapport 2011:43 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i ledarskap inom Magisterprogrammet i Ledarskap, 15 hp Ettt annorlunda ledarskap Ledarskapssyn i ideellt arbete i Svenska kyrkan. Catharina Helmersson Handledare: Lennart Wikander Examinator: Kristina Ahlberg 1
Sammanfattning Frivillighet har kommit att bli ett sätt att vara kyrka, en kyrka som i större utsträckning än tidigare präglas av engagemang och delaktighet av medlemmarna. I en del församlingar har det ideella arbetet blivit en egen verksamhet med egen budget. Förändringen av det ideella arbetet har ideologiska, teologiska och ekonomiska orsaker. Denna förändring med ett utökat medarbetarskap bestående av både ideella och anställda, innebär ett förändrat ledarskap för kyrkoherden. Det blir ett större ansvar, medarbetarantalet ökar och dessutom blir de ideella en särskild kategori med andra regler än personal. Dessutom är det ofta avgörande hur kyrkoherden förhåller sig till det ideella arbetet i församlingen, om och hur ideellt arbete bedrivs. Den fråga jag ställer är: Hur beskrivs ledarskap i Svenska kyrkans ideella arbete? En undersökning och jämförelse av synen på ledarskap utifrån litteratur som används i Ideellt forum. Metoden består i att undersöka och jämföra synen på kyrkoherdens ledarskap främst utifrån delar av den litteratur som används på kurser som Ideellt forum i Svenska kyrkan, ett rikstäckande nätverk för ideellt arbete, anordnar. Det är en oerhört stor och angelägen utmaning för Svenska kyrkan att ta vara på människors intresse och vilja till ideellt engagemang. Hur kan vi som kyrka möta detta engagemang? Min grundfråga blir: vad krävs och förväntas av en ledare för att den ideella processen i församlingen överhuvudtaget ska starta hållas vid liv och utvecklas. Eftersom det är kyrkoherden som har det yttersta ansvaret i församlingen väljer jag att fokusera på den funktionen, då kyrkoherdes roll har stor betydelse i detta sammanhang. De tendenser som finns i litteraturen visar på ett annorlunda ledarskap, ett förändrat ledarskap med andra slags verktyg, ett ledarskap som inte är hierarkiskt, där ledaren äger en maktmognad och ledarskapet sker tillsammans med medarbetarna. En kyrkoherde som genom det ideella arbetet med nödvändighet bidrar till en förändrad församlingssyn i församlingen. Jag hoppas att min uppsats kan komma bidra med tankar, idéer och reflektioner till andra som arbetar med ideellt arbete i Svenska kyrkan. Nyckelord: Svenska kyrkan, ideellt arbete, frivillighet, ideell, frivillig, volontär, medlemmar, medarbetarskap, kyrkoherde, ledarskap, Ideellt forum i Svenska kyrkan. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Tidigare material... 6 Problemformulering... 9 Syfte... 10 Metod... 10 Ideellt arbete... 11 Ideellt arbete i Svenska kyrkan... 12 Ideellt forum i Svenska kyrkan... 14 Presentation av utvald litteratur... 15 Delaktig... 15 Utveckla församlingen med resursfokuserande undersökning... 16 Inkorporerad... 16 Lilla ledarboken... 17 Resultat från litteraturen... 17 1. Vilken människosyn och församlingssyn förmedlas?... 18 2. Hur beskrivs ledarskapet?... 21 3. Ledaren och organisationen... 24 4. Ledaren och de ideella... 26 5. Ledaren och de anställda och förtroendevalda... 28 Diskussion... 29 Ett annorlunda ledarskap... 29 Ett kristet ledarskap... 31 Ett tjänande ledarskap... 32 Ett ledarskap med struktur och tydlighet... 32 3
Ett gott ledarskap... 33 Slutsatser... 34 Litteratur... 37 Ideellt forums litteraturlista... 38 4
Inledning Ideellt arbete, det vill säga oavlönade insatser som utförts av medlemmar, har alltid funnits i Svenska kyrkan, i olika hög grad och på olika sätt. I Linköpings kyrkliga samfällighet gjordes en undersökning bland medlemmar i Svenska kyrkan som visade att det finns en vilja till engagemang hos så många som 42 % av de intervjuade (projektet Samhörighet, migration och medlemskommunikation i Linköping 2008-2009). Detta är en oerhörd utmaning för kyrkan. För att kunna möta dessa potentiella ideella på ett gott sätt behövs goda strukturer av olika slag men framför allt en vilja att möta och ta emot dem. En förutsättning för att det ideella arbetet ska kunna bedrivas är att det finns en vilja både bland medarbetare och i kyrkoråd, samt en kyrkoherde som är beredd att driva och leda detta arbete. I frivilligprocessen i församlingen blir därför kyrkoherden en viktig person. Kyrkoordningen är tydlig med att det är kyrkoherden som har det yttersta ansvaret för vad som händer i församlingen. Kyrkoherden leder arbetet och har relativt stor frihet att välja inriktning. Kyrkoherden har ansvar för tillsyn över all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, och lära. (Sv KB 2009:4) 1 Ofta, i samtal eller i skrifter av olika slag som berör det ideella arbetet inom Svenska kyrkan, talas det om kyrkoherdens viktiga roll i detta sammanhang och det är den rollen som jag vill lyfta fram i min uppsats. Ytterligare något som påverkar ledningen av de ideella är vad framförallt kyrkoherden, men också vad de anställda och de redan engagerade i församlingen, har för människosyn och församlingssyn och därmed vilken syn de har på de ideella. En annan fråga är vilka drivkrafter ligger bakom det ideella arbetet? Är det av ekonomiska skäl, och jobbar de frivilliga i stället för de anställda för att församlingen inte längre har råd med så många anställda? Eller hjälper de den personal som är anställd? Eller är de ideella där av ideologiska och teologiska skäl, därför att de tar ansvar för sin kyrka, för att de självklart är kyrkan? Vilken grundinställning man har spelar in i rollen som kyrkoherde för de ideella. Det handlar också om en medvetenhet kring dessa frågor hos de som leder, vilken grundsyn som finns och vilken drivkraften är, och dessa hör självklart ihop. Dessutom räcker det inte om ledaren drivs av goda skäl, det är nödvändigt att kyrkoherden har med sig både anställda, förtroendevalda och de redan engagerade. Delaktighet är högaktuellt begrepp i samhället och i Svenska kyrkan idag, många vill bli tagna i anspråk och vill engagera sig. Är kyrkan beredd att svara upp mot denna längtan? Är kyrkoherden beredd och förberedd inför denna uppgift? Vilka kvalitéer behövs i rollen som ledare för de frivilliga? 1 Kyrkoordning 2011 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan Stockholm Verbum, 20101 s.39 5
Kärt barn har många namn brukar man säga och det gäller även det ideella arbetet. I detta sammanhang figurerar orden frivillig, ideell, lekman (har ibland också i betydelsen inte vigd till en tjänst, dvs. en präst eller diakon), volontär, medarbetare och kyrklig medarbetare. Jag har valt att i huvudsak använda mig av begreppet ideell då Ideellt forum använder sig av detta begrepp. Naturligtvis ser jag de ideella som medarbetare, men i detta sammanhang blir det viktigt att skilja mellan dessa olika kategorier av medarbetare, som jag menar är de anställda, de ideella och de förtroendevalda. I boken Delaktig 2 finns ytterligare motiv till att välja ordet ideell: Ordet ideell används på samma sätt som ordet frivillig. Det har samma rot som ideologi, vilket visar att det finns ideologiska motiv till det ideella medarbetarskapet. Begreppet ideell medarbetare syftar till att förstärka bilden av att både den som är anställd, den som är förtroendevald och den som har ett ideellt uppdrag ingår i samma medarbetarskap. 3 Sandgren skriver i Inkorporerad att Frivillighet är ett knepigt begrepp. Att vi som får lön för en del av det vi gör skulle vara ofrivilliga är lite svårsmält. 4 och jag är beredd att hålla med honom. Jag kommer inte att vara helt konsekvent, de gånger jag refererar ur någon bok kommer jag också att använda mig av författarens vokabulär. Sammanfattning: Att ta till vara på människor intresse och vilja att vara ideella i Svenska kyrkan är en oerhört stor och viktig utmaning. Hur kan vi som kyrka möta detta och min grundfråga blir: vad krävs och förväntas av en ledare för att den ideella processen i församlingen ska komma till stånd och finns det beredskap för allt vad den för med sig? Tidigare material Bert Stålhammar nämner i sin bok Kyrkoherde en (o)möjlig uppgift, 1996, kyrkans två sfärer nämligen den professionella sfären och den administrativa sfären. Några år senare, 2002, i boken Kyrkoherdens ledningsvillkor har han bytt namn på den administrativa sfären till den byråkratiska sfären. Men det som är mer intressant är att nu nämns ytterligare en sfär, nämligen den ideella sfären. Inom den professionella sfären finner vi personer som är direkt knutna till kyrkans grundläggande uppgift, det vill säga gudstjänst, diakoni, undervisning och mission och personerna i denna sfär är direkt utbildade för sina uppgifter. Den byråkratiska sfären innehåller, det Stålhammar kallar, kyrkans stödfunktioner. Till den ideella sfären för 2 Red Åsa Nyström, Delaktig (2005) 3 Ibid., 12 4 Per Anders Sandgren, Inkorporerad (2009), 203 6
Stålhammar de kyrkoaktiva personer som arbetar i kyrkan frivilligt och utan ersättning. 5 Exempel på dessa är personer som förekommer i syföreningar, olika lekmannaföreningar, i barn- och ungdomsverksamheten, i körer och som kyrkvärdar. I motsats till dem som arbetar i den professionella och den byråkratiska sfären saknar de aktiva i den ideella sfären alla former av anställning. Deras engagemang bygger helt på frivillighet, och om de tröttnar på sin uppgift kan de lämna den omgående. 6 Stålhammar ställer frågan vilken form av ledarskap som kyrkoherden kan utöva i denna sfär. Han bedömer att positionen som legal chef saknar betydelse. Däremot lyfter han fram saker som förmågan att visa intresse och förmedla inspiration som viktiga verktyg i denna roll och att det behövs andra ledningsverktyg än de som är användbara i en traditionell formell organisation. Kyrkoherden behöver ge stöd och uppmuntran och ha förmågan att visa att de frivilligas arbete är värdefullt och uppskattat. Samtidigt ska kyrkoherden vara chef för samtliga tre sfärer och dessutom både vara en av prästerna i arbetslaget och chef. I boken Kyrkoherde en (o)möjlig uppgift nämner Stålhammar ett resultat från en av de få studier om kyrkoherdar som gjorts av Simonsson. Där konstateras att kyrkoherdeskapet mera ses som ett naturligt led i en prästutveckling än som ett medvetet val att gå in i en chefsuppgift. 7 Nu tjugo år senare är åtminstone min bild att Svenska kyrkan har kommit ur det sättet att tänka, även om det fortfarande finns få möjligheter förutom att bli kyrkoherde att avancera på för präster. Ett resultat och ett bevis på att det pågår en process kring denna fråga är att det från och med 1 januari 2013 är obligatoriskt att ha en förberedande kurs eller har varit kyrkoherde i tre år innan det är möjligt att söka en kyrkoherdetjänst. Stålhammar ger med hjälp av andra forskare kännetecken på ett kristet ledarskap. En kristen ledare måste vara en tjänare i Kristi efterföljd och han konstaterar att de personliga egenskaperna hos ledaren tycks bli allt viktigare. Det kristna ledarskapet är inte heller helt jämförbart med ett så kallat profant ledarskap. Han fortsätter: En fråga som samtliga författare nogsamt tycks undvika att ta ställning till är den om hur den legitima bas som de anser sig hävda för det kristna ledarskapet skall kunna fås att gälla också för människor som saknar tro eller av andra skäl knappast rör sig inom det som skulle kunna kallas en kristen värde och kulturkrets. 8 Kan tjänandet som auktoritetskälla fungera också där? På ett 5 Bert Stålhammar, Kyrkoherdens ledningsvillkor (2002), 55. 6 Ibid., 55. 7 Ibid., 50. 8 Bert Stålhammar, Kyrkoherde en (o)möjlig uppgift, (1996), 64. 7
liknande sätt anser Stålhammar att de undviker frågan om ett alltför starkt betonande av tjänandet kan tas som ett alibi för en kristen ledare att undvika att ta det ansvar som ligger i ledningsuppdraget genom undvika att fatta de obehagliga beslut som trots allt måste fattas. Enligt Stålhammars uppfattning finns det en inbyggd spänning mellan det ledarskap som bör vara aktivt, inspirerande och uppfordrande och det tjänande ledarskapet och att våga ta sitt ledningsansvar som kristen ledare. Han gör bedömningen att det finns både likheter och olikheter mellan kristet och profant ledarskap och han talar om kyrkoherdens komplicerade ledningsvillkor. Bland tidigare material om ledarskap och ideellt arbete inom Svenska kyrkan finns en relativt färsk magisteruppsats av Lars Dahlbäck Det blir aldrig perfekt, men det blir väldigt bra Om att vara kyrkoherde när de ideella medarbetarna blir fler. 9 Syftet med Dahlbäcks uppsats är att beskriva och analysera några kyrkliga ledares erfarenheter av när det ideella engagemanget ökar i en församling och hur ledarskapet då förändras. Vid intervjun med dessa tre kyrkoherdar kommer Dahlbäck fram till att samtliga har ett starkt personligt engagemang och att ledaren själv måste vara beredd att ta initiativ till det ideella arbetet, att ledaren vinner på att bygga goda relationer med de anställda och att ledaren bör utforma tydliga strukturer. Samtliga dessa tre kyrkoherdar har någon form av relation till Ideellt forum. En ännu färskare magisteruppsats bidrar Andrea Schleeh med i sin uppsats Frivilliga i Svenska kyrkan Att ta vara på möjligheten och att undvika irritation. 10 Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera konflikthärdarna mellan frivilliga medarbetare och anställd personal. Schleeh lyfter fram sådant som bör iakttas i organisationen av det frivilliga arbetet. Resultatet av hennes undersökning bekräftar hennes antagande att det är bristande strukturer och/ eller obefintlig ledning som leder till spänningar och konflikter mellan dessa grupper. Mer material om ledarskap och ideellt arbete finner jag på litteraturlistan för kursen Att leda ideella under arbete som nätverket Ideellt forum bedriver: Red. Nyström, Åsa, (2005) Delaktig Idébok om ideellt engagemang i kyrkan, Verbum Nyström, Åsa, (2010) Utveckla församlingen resursfokuserande undersökning, Verbum 9 Lars Dahlbäck, Det blir aldrig perfekt, men det blir väldigt bra Pedagogiska institutionen Uppsala universitet nr 2009:9 10 Andrea Schleeh, Frivilliga i Svenska kyrkan, Rapport 2011:84 Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet 8
Sandgren, Per Anders, (2009) Inkorporerad om vår kallelse till medarbetarskap i kyrkan Malmö, Artos förlag Wiklund, Kjell, (2006) Lilla ledarboken 20 tankar om ledarskap idag och imorgon, Strängnäs, Strängnäs stift Problemformulering Det ideella arbetet är högaktuellt och pågår med hög intensitet och stor bredd i många av Svenska kyrkans församlingar. Ett av mina syften är att få ge ett bidrag till samtalen om det ideella arbetet genom att fokusera på ledarskap. Genom att välja att studera just Ideellt forums litteratur skapas en utgångspunkt från ett material som många i Svenska kyrkan har läst och kommer att få läsa. Dessutom tycker jag att det är intressant att undersöka hur ledarskapet beskrivs i den litteratur som sprids i vår kyrka. Utifrån min egen erfarenhet av ideellt arbete väljer jag att fokusera just på ledarskapet då jag vet hur stor roll detta spelar i den verksamhet som bedrivs. Dessutom tror jag att diskussionen och reflektionen kring ledarskap inom ideellt arbete kan vara till glädje och användning för fler som arbetar med dessa frågor. Jag tror att strukturen för ledarskap är en viktig grund för att det ideella arbetet överhuvudtaget ska kunna bedrivas och utvecklas i församlingen. Ju fler ideella som finns desto viktigare blir ledarskapet även om det delegeras. Ansvar däremot går aldrig att delegera bort. Min nyfikenhet har väckts utifrån mitt eget intresse för ideellt arbete och jag ställer frågan: Hur beskrivs ledarskap i Svenska kyrkans ideella arbete? Det blir en undersökning av synen på ledarskap utifrån en del av den litteratur som används i Ideellt forum. Alltså, vilken ledarskapssyn förmedlas? För att göra en avgränsning och ett försök att besvara frågan väljer jag att studera delar av den kurslitteratur som nätverket Ideellt forum använder i sina kurser. Ideellt forum utför ett viktigt arbete och når många människor och påverkar därigenom många inom kyrkan. Organisationen blir trendsättande och därför är intressant och viktigt att studera just deras val av litteratur, dessutom pågår detta just nu, det är högaktuellt. Inom Svenska kyrkan finns ledarskap av olika slag till exempel: kyrkoherde, arbetsledande komminister, arbetsledande diakon, samordnare, anställda som handledare för ideella, ideella som handledare för ideella och gruppledare för ideella. Fokus blir på kyrkoherden som alltid har det övergripande ansvaret och samtidigt är den som i sin tur delegerar arbetsledningen och har ansvar för personalens arbetsbeskrivningar. Jag kommer att utgå från följande frågor: 9
1. Vilken människosyn och församlingssyn förmedlas? 2. Hur beskrivs ledarskapet? 3. Ledaren och organisationen 4. Ledaren och de ideella 5. Ledaren och de anställda och förtroendevalda Syfte Jag vill med denna uppsats synliggöra den nuvarande ledarskapsstrukturen, eller åtminstone synen på denna i det ideella arbetet i litteratur som används i Svenska kyrkan och om möjligt bidra med redskap, material, funderingar och tankar för andra som arbetar med dessa frågor. Metod Jag har för avsikt att besvara frågorna i problemformuleringen främst utifrån utvalda böcker på litteraturlistan på de kurser som Ideellt forum anordnar. Litteraturlistan för kursen Att leda ideella är indelad i olika kategorier. Den första rubriken kallas övergripande, och där finner vi boken Delaktig Idébok om ideellt engagemang i kyrkan av Åsa Nyström. Nästa kategori handlar om identitet och idealitet om församlingssyn och civilsamhälle. Kategori två tar upp praktiska utmaningar hur gör vi det lätt för den som vill, och den tredje kategorin berör ledarskap, och där återfinns Utveckla församlingen resursfokuserande undersökning, av Åsa Nyström, Klas Lundström och Per Westholm, samt Inkorporerad om vår kallelse till medarbetarskap i kyrkan av Per Anders Sandgren och Lilla ledarboken 20 tankar om ledarskap idag och imorgon, av Kjell Wiklund. Den sista kategorin handlar om tro och gudstjänst. Eftersom jag valt att besvara frågorna utifrån delar av litteraturen, väljer jag att fokusera på den bok som tillhör kategorin övergripande samt den litteratur som finns under rubriken ledarskap. Det blir en begränsning för studierna och jag hoppas att dessa skriftliga källor kommer att ge mig de svar jag behöver och ge mig tillräckligt material för uppsatsen. Efter genomläsning av böckerna har jag valt ut de delar som är relevanta för min frågeställning. Innan jag besvarar frågorna ges en kort presentation av varje bok och dess författare och vilka kapitel jag utvalt. Ibland blir ett svar på en fråga svar på flera av mina frågor och ibland blir det en upprepning. Då jag enbart valt att utgå från att undersöka litteratur kommer det självklart bli en skillnad mellan teori och praktik. Detta tillhör min avgränsning. 10
Jag kommer att börja med en kort beskrivning av ideellt arbete överhuvudtaget, därefter följer en fokusering av ideellt arbete inom Svenska kyrkan och sedan en presentation av Ideellt forum i Svenska kyrkan. Därefter följer en genomgång och undersökning av utvald litteratur, enligt kriterier som angetts ovan och med utgångspunkt från min frågeställning. Ibland kommer en sammanblandning av att vara kyrkoherde överhuvudtaget och att vara kyrkoherde för ideella att ske. Det är oundvikligt även om jag har för avsikt att göra en åtskillnad. Det är inte alltid glasklart vilken grupp som åsyftas, samtidigt som materialet är utvalt utifrån ett ideellt sammanhang av ledningen för Ideellt forum, även författarna har oftast detta sammanhang i fokus. Därefter följer Resultat Diskussion Slutsats. Under rubriken Resultat från litteraturen, har jag valt att besvara en fråga i taget utifrån de böcker jag funnit något svar i, dessutom finns till varje fråga en kort sammanfattning och egen reflektion. I Diskussion har jag valt ut några återkommande teman. I dessa tre sista avsnitt kommer jag att referera till allt material som jag har kommit att använda mig av, det vill säga mer än de fyra böckerna jag utgått från för att besvara mina frågor. Ideellt arbete Samhället genomgår en förändringsprocess där den frivilliga sektorn blir allt viktigare och fram för allt synligare. Idag talar vi om ideellt arbete som den tredje kraften, den ideella sektorn eller den tredje sektorn. Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt. Detta omfattande samhällsfenomen inbegriper sociala insatser, politiskt engagemang, ledarskap inom idrotten och mycket annat. Denna information finner jag på baksidan av von Essens avhandling Om det ideella arbetets betydelse en studie om människor livsåskådningar från 2008. Han beskriver i sin avhandling hur det ideella arbetet får sin betydelse i ett sammanhang och att det utförs i konkurrens med jobb och familj. Samtidigt ser han det som en viktig form av medborgerligt engagemang. En huvudfåra i svensk forskning menar att ideellt arbete är frivilligt, oavlönat och formaliserat, ett engagemang som har sin grund i en idé eller ett behov. Glas skriver i kapitlet Frivillighet i Sverige i Delaktig om den trend man ser i frivillighet. Trenden visar dels en ökning av frivilliga, men också att engagemanget tar sig nya vägar och uttryck. Idag vill den aktive i högre grad än tidigare styra sitt engagemang själv. Trenden visar också att den ideelle inte längre vill binda sig till längre perioder utan föredrar en mer tillfällig 11
relation både till organisation och till sin uppgift. Sandgren som också tar upp detta i sin bok visar på att det finns ett starkt samband mellan medlemskap i organisation och aktiv insats. Det har också visat sig att det är viktigt att uppgifterna måste vara verkliga behov och inte konstruerade. Glas konstaterar att den organisation som samlar många frivilliga är idrotten. Andra vanliga föreningar med många ideella är kultur- och teaterföreningar, föräldraföreningar, fackföreningar och boendeföreningar. 85 % är också medlemmar i den förening de gör en insats i och i åldrarna 30-44 år människors engagemang som störst. Motiven till engagemanget kan handla om livsstil eller att återgälda något man fått och för andra handlar det om plikt eller så kan det skapas ur ett behov. När människor engagerar sig kan motiven till drivkraften också vara vilja till lärande, självutveckling, självaktning och sökande efter identitet. I Sverige är det ideella engagemanget högt och stabilt. Volontärbyrån, som drivs av Forum för Frivilligt Socialt arbete har sedan starten 2002 till 2008 förmedlat 18 039 volontärkontakter till frivilligorganisationer, däribland till Röda Korset, Göteborgs Räddningsmission och Fryshuset. 11. Deras undersökningar konstaterar att nästan 50 % av de ideella är kvar i den organisation som de fått uppdrag i de senaste 5 åren. Undersökningar har också visat att om den ideelle blir väl bemött, sedd, tillfrågad och upplever sig delaktig så kan detta leda till att man stannar kvar, ställer upp igen och eventuellt blir medlem om man inte redan är det. Ideellt arbete i Svenska kyrkan Svenska kyrkan är Sveriges största ideella organisation och antalet ideella medarbetare ökar. Om man jämför med andra ideella grupper i Sverige är de ideella i Svenska kyrkan oftast kvinnor, högutbildade, icke förvärvsarbetande och äldre, de bor i mindre tätorter eller på landsbygden. Starkt underrepresenterade av gruppen människor som är födda i ett annat land. De som väljer att göra en frivillig insats måste uppleva det som viktigt och de vill veta vad man ger in sig i. Utan de många ideella insatser som görs i församlingsarbetet skulle många församlingar få svårt att klara av den verksamhet som bedrivs idag. En av grunderna till ideellt arbete i Svenska kyrkan hittar vi i Kyrkoordningen: Kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. 11 http://www.volontarbyran.org 12
Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. 12 Svenska kyrkan är en öppen demokratisk folkkyrka och grundar sig på en evangelisk-luthersk församlingssyn där varje kyrkotillhörig har en naturlig plats att vara delaktig i sin egen kyrka skriver Johansson inledningsvis i Tänk om 13. Man brukar utifrån - kalla kyrkan en idéburen organisation. Det ideella arbetet har fått en renässans med helt nya förtecken som innebär mer av struktur och organisation än tidigare. Det handlar bland annat om en omorientering för kyrkan i sitt förhållningssätt till de egna medlemmarna. Svenska kyrkan består av sina medlemmar och de enskilda medlemmarnas engagemang är en livsnerv för den lokala församlingen. Alltmer uttrycker församlingar ett önskemål om att kunna väcka och ta tillvara det engagemang som de ideella vill bidra med. Det handlar om ett nytänkande och jag personligen vill kalla det paradigmskifte. Inom Svenska kyrkan är det många församlingar som arbetar med att utveckla det ideella engagemanget av ideologiska och teologiska skäl men det finns också ekonomiska motiv, en tvingande nödvändighet med krympande ekonomi. Allt arbete kan inte utföras av anställda, och allt arbete ska inte utföras av anställda. Det ideella arbetet är högaktuellt på alla nivåer, nationell nivå, stiftsnivå och lokalt i församlingar. Linköpings stift har i Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift följande formulering under prioriteringar: Ideellt medarbetarskap utifrån en kyrkosyn grundad i tanken om det allmänna prästadömet och att vi är kyrka tillsammans. Delaktighet, andlig fördjupning, identitet och ledarskap är ledord i arbetet. Syftet är att stärka inåt för att kunna verka utåt. 14 Att idealitet är högaktuellt har i sin tur lett till att det har bildats olika projekt med fokus på det ideella arbetet och ett sådant exempel är nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan. Ytterligare ett motiv för det ideella arbetet i Svenska kyrkan har sin utgångspunkt i en ny fas som har sin utgångspunkt i en framväxande ny församlingssyn. Det finns en önskan och längtan från fler att vara med och ta ansvar för sin kyrka. Från att har varit en prästkyrka till att bli de anställdas kyrka är Svenska kyrkan på väg in i fasen Tillsammans är vi Svenska kyrkan. Tillbaka till urkyrkan då man träffades i hemmen och alla var med och tog ansvar på olika sätt. 12 Kyrkoordningens inledning till sjunde avdelningen om kyrkliga uppdrag och befattningar, 98 13 Bertil Johansson, Tänk om, 2 14 Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift 2011-0525 Svenska kyrkan Linköpings stift, 5 13
Reformatorn Martin Luther talade redan på 1500-talet om det allmänna prästadömet och Martin Modéus, biskop i Linköpings stift 2011 säger: Tillsammans är vi biskop. Ett mått på det ideella arbete som utförs i församlingarna kan församlingsinstruktionen bli. Församlingsinstruktionen är ett grundläggande måldokument, eller som Ideellt forum kallar det, en slags identitetsförklaring av församlingens idé. Ett dokument som kyrkoherden, kyrkorådet och de anställda och församlingen tillsammans arbetar fram för verksamheten. Frågan blir: Står det något om ideellt arbete i församlingens församlingsinstruktion överhuvudtaget och vad står det? Ytterligare ett skäl att det ideella arbetet har kommit att få nya former är ju utvecklingen av de sociala medierna, som till exempel olika webbsidor, Facebook och Twitter, som idag är en självklar plattform för det ideella engagemanget. Ett viktigt verktyg är Volontärbyrån i Svenska kyrkan som är ett redskap för att utveckla det ideella engagemanget och öka delaktigheten i församlingslivet. Den består av två delar, dels utbildning för församlingens arbetslag, och dels ett webbverktyg som gör det enkelt för frivilliga att hitta konkreta uppdrag i församlingen. Nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan tillhandahåller redskapet. Ideellt forum i Svenska kyrkan I Luleå stift pågick under åren 2002-2004 projektet Alla goda krafter tillsammans. 15 Projektets målsättning var att väcka frågor kring idealitet och delaktighet i församlingslivet och finna vägar till ökat ideellt engagemang. Ett resultat av det projektet blev att ett gemensamt nätverk som fokuserade på delaktighet och idealitet inom hela Svenska kyrkan bildades, nämligen Ideellt forum i Svenska kyrkan. 16 Det bildades 2004 och är ett nätverk av organisationer och grupper som tillsammans vill stärka delaktigheten i det lokala församlingslivet i Svenska kyrkan. Ideellt forum presenteras i Delaktig som en organisation som vill vara en mötesplats för erfarenhetsutbyte, inspiration, kunskapsutveckling, samarbete och opinionsbildning kring delaktighet och engagemang. Nätverket vill vara en öppen mötesplats dit alla människor och organisationer med vilja att stärka frivilligarbetet i Svenska kyrkans inbjuds att medverka. 15 Bertil Johansson, Församlingens största resurs är dess egna medlemmar. Slutrapport Alla god krafter tillsammans (Luleå: Luleå stift, 2004) 16 Lars Dahlbäck, Det blir aldrig perfekt, men det blir väldigt bra Pedagogiska institutionen Uppsala universitet nr 2009:9, 5 14
Ideellt forum i Svenska kyrkan vill visa på och ge stöd till strukturer som underlättar för fler att vara delaktiga i det lokala församlingslivet i Svenska kyrkan. De ger uttryck för en tro på Svenska kyrkan som en plats där människors liv och tro blir synliga och får växa och mogna och detta vill nätverket uppmuntra och stödja. Ideellt forum är ett samarbete mellan 24 olika inomkyrkliga organisationer, bland annat åtta stift, tre folkhögskolor, bildningsförbund, Svenska kyrkans unga, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Lekmannaförbundet och Körsångarförbundet. Ideellt forum erbjuder följande tre kurser: Att leda ideella medarbetare, Att leda ideella och Idealitet, arbetslag och kyrkoherde. I maj 2011startade den tionde omgången av kursen Att leda ideella medarbetare, hittills har deltagare från 120-140 församlingar deltagit i kursen. 17 Kursdeltagarna erbjuds en processutbildning som vill rusta församlingsanställda till att bli möjliggörare för ideellt engagemang. Kursen Idealitet, arbetslag och kyrkoherden, utgår från att ett förändrat ledarskap är nödvändigt då man i församlingen arbetar med frågor om idealitet och frivillighet. Den handlar om styrning och ledning, och vikten av att man fattar beslut som möjliggör förändring och att detta tydliggörs i församlingsinstruktionen är grundläggande. Tydligheten i det övergripande blir central och förtroendefrågan blir viktig. För många anställda medarbetare kommer det att behövas en omställning i bilderna av de egna uppdraget. Presentation av utvald litteratur Delaktig Boken delaktig är utgiven 2005 av Författarna och Verbum Förlag och redaktör är Åsa Nyström. När boken skrevs var hon utvecklingssekreterare på det som då kallades Svenska kyrkans församlingsförbund, nuvarande Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Boken ger tips och inspiration för ett personligt engagemang i det lokala församlingslivet. Ett fyrtiotal personer har bidragit med olika material utifrån ideellt engagemang i kyrkan. Boken riktar sig till ideella, anställda och förtroendevalda. Jag har valt att fokusera på följande kapitel: 17 Ideell, bilaga till Kyrkans Tidning, torsdag 7 april 2011 15
Förtroendevalda, anställd och frivilliga delar av en helhet av Karl-Johan Tyrberg, biskop emeritus. Vad gör vi med de besvärliga? Margareta Gunnarsson tf. chef, Diakonal utveckling, Stiftelsen, Stora Sköndal Släpp loss kraften Intervju med Elisabeth Sandlund i S:ta Clara kyrka och Olle Carlsson i Allhelgonakyrkan Att leda medarbetare Åsa Nyström utvecklingssekreterare på Svenska kyrkans församlingsförbund Handledare kyrkans nya tjänster? Åsa Nyström Utveckla församlingen med resursfokuserande undersökning Boken kom 2010 och utgivare är Författarna och Verbum Förlag AB. Författarna är Åsa Nyström som nu arbetar som studieledare vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala och lärare i ledarskap. Hon har i många år arbetat med chefs-, ledarskaps- och organisationsutveckling i Svenska kyrkan. Klas Lundström är högskolelektor på Johannelunds teologiska högskola med mission och kyrkohistoria som huvudämne. Han har arbetat i flera år med olika former av församlingsutveckling. Per Westblom är pastor och nationell missionssekreterare på Svenska Baptistsamfundet med särkilt ansvar för församlingsutveckling. Inkorporerad Författaren Per Anders Sandgren är präst i Svenska kyrkan i Melbourne. Han har teologie licentiatexamen i kyrko- och samfundsvetenskap samt magisterexamen i ledarskap. Boken är utgiven av Artos och Norma förlag 2009 och är en prästmötesavhandling för Visby stift. Författaren vill med boken bidra till ett samtal om hur kyrkans organisatoriska framträdelseformer, till exempel kyrkans ledarskaps- och frivilligarbete kan gestaltas så att det som kyrkan är också blir tydligt i det som kyrkan gör. Då det är en prästmötesavhandling använder sig författaren ibland av en väl komplicerad kyrklig terminologi som jag emellanåt väljer att bortse ifrån, då det skulle ta för stor del att översätta till allmängiltighet. Sandgren skriver En sådan här bok kallas av tradition prästmötesavhandling utan att för den skull vara specifikt för präster eller en avhandling i akademisk mening.. 18 och Boken är tänkt för alla som uppfattar sig själva som medarbetare i kyrkan, medarbetare i allra vidaste 18 Per Anders Sandgren, Inkorporerad (2009), 13 16
betydelse. 19 Han skriver utifrån ett svenskkyrkligt perspektiv och i första hand för de engagerade. Denna bok, berättar Fredrik Hedlund, samordnare för Ideellt forum, har kommit att bli en huvudbok. Jag utgår främst från kapitlen Om ledarskap och Om frivilligarbete. Lilla ledarboken Författaren Kjell Wiklund är präst i Svenska kyrkan, teol. och fil. kand. och stiftsprost i Strängnäs stift. Han är författare, debattör och har 34 - årig erfarenhet av eget ledarskap. Boken är utgiven av Strängnäs stift 2006. Författaren vill med boken synliggöra allt ledarskap, visa på att ledarskap är sig ganska likt oavsett var man är ledare och konstaterar att ett gott ledarskap är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i en organisation. Resultat från litteraturen De böcker jag har kommit att studera är sinsemellan helt olika i sin uppbyggnad. Det är framförallt i tre av fyra böcker som jag funnit användbart material. I Delaktig valde jag ut särskilda kapitel med olika författare som jag bedömde var till gagn för min uppsats. I boken Utveckla församlingen med resursfokuserande undersökning fann jag inte så många svar på mina frågor, snarare en metod som skulle passa att använda sig av i arbetet med idealitet. En metod att sätta i händerna på kyrkoherden och som påminner mycket om det material jag finner hos författarna i de andra böckerna som de anser bör prägla en kyrkoherde som arbetar med att utveckla idealiteten. En beskrivning av en nödvändig process som startar med de redan befintliga medarbetarna och resurserna. I Inkorporerad och Lilla ledarboken fanns mycket material att hämta. I jämförandet är det också viktigt att minnas att dessa två författare har skrivit en hel bok och andra endast ett kapitel. Därför haltar det på så sätt i materialet och det har lett till att det främst har blivit två röster som har kommit att göra sig mer hörda än andra, nämligen Kjell Wiklunds och Per Anders Sandgrens. Den sistnämnda boken har ju kommit att bli en huvudbok för Ideellt forum så det är ju i linje med min intention att prägla vad som förmedlas utifrån deras horisont. Jag har inte bara erhållit olika mycket material från varje bok, utan också erhållit olika mycket material för varje fråga. Främst har jag fått svar på fråga nr.2. Hur beskrivs ledarskapet? Eftersom denna fråga var min huvudsakliga utgångspunkt gör jag bedömningen att jag erhållit 19 Ibid., 14 17
tillräckligt med material för min uppsats för att kunna föra en diskussion. Dessutom utgår jag även från övrigt material i min uppsats för att ytterligare belysa intressanta och viktiga aspekter som hänger ihop med det inkomna materialet. Ibland har svaret på en fråga kunnat besvara flera av mina frågor men jag har försökt undvika att upprepa mig då det viktigaste varit att samla ett brett material. 1. Vilken människosyn och församlingssyn förmedlas? Tyrberg beskriver i Delaktig de förtroendevalda, anställda och frivilliga som en helhet med ett gemensamt ansvar för evangeliet, och alla är de medarbetare. Han utgår från Kyrkoordningen som betonar allas gemensamma ansvar för evangeliet, och anger det som ett av skälen till att skapa former för en bredare delaktighet i församlingens liv och verksamhet. Han uppmanar ledaren till att bilda ett råd där samtliga dessa grupper finns representerade. Gunnarsson skriver Vi som är anställda i församlingar, är ju anställda just för att förvalta andras engagemang, 20 en syn som sätter fokus på de ideella. Nyström anser, precis som Tyrberg, att alla som utför uppgifter i församlingen är medarbetare och bör därmed vara med i de övergripande samtalen om målen för arbetet, hur arbetet ska utföras och få kännedom om vilket resultat arbetet ger. I Utveckla församlingen med resursfokuserande undersökning uttrycks en tillit till människan och hennes förmåga och det talas om att upptäcka det som ger liv, hälsa och vitalitet och att utforska livskrafter som man utgår finns i församlingens liv. Boken andas en positiv människosyn som har med att göra att erkänna det som är riktigt bra bland människor och i samhället, att upptäcka det som ger liv, hälsa och vitalitet, värdera, uppskatta, att bekräfta starka sidor, tillgångar och potentiella möjligheter och visa tacksamhet och om att utforska livskrafter i församlingens liv. 21 I Inkorporerad presenterar Sandgren olika definitioner på vilka som är de ideella. Han kallar den ena definitionen snävare och mer kyrklig och utgår från den inkorporering i Kristus som sker i dopet. 22 Den mest vida definitionen av medarbetare utgår från skapelsen. Där presenteras tanken att vi alla har fått uppdraget att ta hand om det skapade och leva i gemenskap med varandra som Guds medarbetare. Dessutom tillkommer faktorn som han 20 Red. Åsa Nyström, Delaktig, (2005), 147. 21 Åsa Nyström, Klas lundström, Per Westblom, Utveckla församlingen, (2010), 6. 22 Per Anders Sandgren, Inkorporerad, (2009), 204 18
kallar den enskildes förståelse av sig själv som medarbetare. 23 Även de som inte är döpta kan uppfatta sig som delaktiga i kyrkan, och långtifrån alla döpta upplever sig relaterade till kyrkan. Han tillägger att dopets karaktär av gåva får självklart aldrig skymmas genom krav på dop för att få räknas in som medarbetare. Författaren tror att om kyrkan lär sig att ta tillvara på den vilja till frivilligarbete som finns, så kan den mycket väl öka också icke kyrkotillhörigas engagemang. Då blir den vida definitionen nödvändig. Här finns syftet att med det ideella arbetet nå dem kyrkan ännu inte nått. Dessutom finns det andra spåret, att tillvarata de som redan är Svenska kyrkans medlemmar och se dem som tillgångar. Kyrkan är till sitt väsen och till sin uppgift delaktighet och medarbetarskap, Sandberg talar om en intim relation mellan begreppet medarbetarskap och kyrkosynsfrågan, hur kyrkosynen, oavsett om den är uttryckt eller underförstådd, behärskar kyrkan. Det är därför nödvändigt att Svenska kyrkan tillägnar sig ett nytt perspektiv. Ett skifte från det hittills dominerande där de anställda ses som kyrkan och de frivilliga ses som ett komplement som hjälper till är nödvändig. Ett nytt perspektiv där de ideella har ett betydande ansvar, inte bara för beslut, genom engagemang i kyrkoråd, utan också för genomförande. En oerhört viktig uppgift för de med ledaransvar är att ge utrymme för de många som i andra sammanhang anses mindre användbara eller har svårplacerad kompetens. Alla behövs för någon uppgift och det är ledarens ansvar att tydliggöra det. En viktig utgångspunkt för ledarskap som Wiklund lyfter fram är synen på människan som en skapande gemenskapsvarelse. Han ger Mose som ett exempel på att det är viktigt att det är tillit som styr synen på människan. Sammanfattning och egen reflektion Det ideella arbetet i församlingen präglas av vilken människosyn och församlingssyn som kyrkoherden har, men även medarbetarnas, och de förtroendevaldas, och som jag märkt, de tidigare ideellas syn spelar in. Det är kyrkoherden som har ansvar för hur den värdegrund som man utarbetat och kommit överens om i församlingen kommer att gestalta sig i praktiken. Om synsätten på människan och församlingen slirar märks det framför allt i attityden i mötet med de ideella. En människosyn som präglas av tillit till och tro på människan och utgår från alla människors lika värde har naturligtvis en generösare attityd till ideella än om det är tvärtom. Likaså synen på att alla får vara med, och att alla har något att bidra med, att alla delar ett 23 Ibid., 205 19
gemensamt uppdrag och man utför det tillsammans, det är inte endast för några få utvalda. Vilken människosyn och församlingssyn man har hänger samman med vilken definition på de ideella man väljer, om man väljer den som är snäv och mer kyrklig eller den som är vid. Det avgör vem som får bli ideell och på vilket sätt man får vara ideell, det vill säga vilka uppdrag man erbjuds och vilket slags och hur stort förtroende man får. Om tanken är att alla ska rymmas och få en uppgift blir det en större utmaning som inverkar även på ledarskapet gentemot den ideelle men också gentemot de anställda som det kan komma att krävas större arbetsinsatser av. De olika definitionerna förutsätter olika sätt att arbeta. Den varierande kompetensen den ideelle innehar spelar också roll, den ideelle kan ju också komma att vara mer kvalificerad än den anställde vilket kan kännas hotfullt. Vilket är målet med det ideella arbetet? Att nå enbart medlemmar, eller att nå icke kyrkotillhöriga, eller dessa både kategorier? Även kyrkoherdens syn på sig själv spelar roll i detta sammanhang. Det är svårt att vara perfektionist med stort kontrollbehov som ledare i arbetet med de ideella. Den nivå man bör utgå från som kyrkoherde är lagom, tillräckligt bra. Framför allt är det svårt om kyrkoherden, eller andra, vill ha det på mitt sätt, eller vårt sätt. Det blir också svårt för kyrkoherden om den personen är ängslig och rädd för att göra fel, det krävs mod och egen tilltro. Detta inverkar naturligtvis även på den ideelle. Här inverkar även kyrkoherdens bild av sig själv, om han/hon tror sig om och vågar släppa in andra människor i verksamheten. Den syn på medarbetare som jag mött i litteraturen är att samtliga tre kategorier, anställda, förtroendevalda och ideella räknas in i den skaran. Dessa utmärks som jämbördiga och till och med så att de ideella ska betjänas av de anställda. Detta synsätt uppfattar jag inte som implementerat i vår kyrka, utan emellanåt tvärtom att de anställda ska betjänas av de ideella. Frågan om vem den ideelle hjälper är en viktig fråga. Dessutom ska kyrkoheden betjäna medarbetarna. Det är detta som tillhör det nya perspektivet. Tillsammans har medarbetarna enligt kyrkordningen ett gemensamt ansvar för evangeliets spridande. I litteraturen är det de ideella som står i fokus, alla kan vara med och har något att komma med. Det som är en ny tanke är också att man utgår från den ideelles önskningar, kvalifikationer och kompetens och att man numera ställer frågan: Vad vill och kan du? 20
En ny fas, en ny ideologi, en ny församlingssyn där människosynen blir viktig, som handlar om att ta till vara medlemmarna berör anställda, kyrkoråd, församling. En församlingssyn och människoskyn som även präglar gudsbilden och därmed vilken teologi som gestaltas och därmed förmedlas i församlingen. Jag har valt att kalla det paradigmskifte. Det blir en identitetsfråga för kyrkan som präglar hela organisationen. Dessutom ska ju församlingssyn och människosyn implementeras även bland de ideella. 2. Hur beskrivs ledarskapet? Tyrberg nämner kyrkoherdens samordnings- och ledningsansvar och att ledningsansvaret för de frivilliga kan delegeras. Sandlund och Carlsson talar om herden, om hur viktigt det är med en tydlig ledare, som är modig och öppen och vågar släppa kontrollen. De anser också att det är viktigt att sudda ut gränserna mellan personalgruppen och ideella, detta blir en uppgift för ledaren. Nyström ger oss bilden av trädgårdsmästaren som bekräftar, stärker, uppmuntrar, möjliggör, synliggör, sätter gränser, samtalar, styr om, leder rätt, avslutar, förklarar, riktar om. Som är den som ser till att alla håller sig till målet. För henne är ett förändrat ledarskap nödvändigt, detta får till följd av också förändrade men goda beslut om struktur och mål. Det är också nödvändigt med ny struktur på kommunikationen mellan medarbetare och ledare. Hon beskriven ledaren som en person inte kan allt utan snarare är ödmjuk i sakförhållanden. Att inneha kunskap i kommunikations-, relations-, och strukturfrågor blir värdefullt. Det är viktigt med samordning av kunnande bland medarbetarna. Tydliga mål och stark övertygelse och även tydlig grundhållning är viktigt. Ledaren bör ha förtroende för medarbetarna och gärna erbjuda utvecklingssamtal till medarbetarna. Hon kommer med ett konkret förslag och föreslår att man borde lägga till utbildning i handledning i kyrkans olika chefsutbildningar. I boken Utveckla församlingen, där Nyberg också är författare, talas det igen om att ledaren bör erkänna att den har begränsad kunskap, och dessutom bör vara öppen för konstruktiva frågor. Att uppskatta, värdera, visa tacksamhet till medarbetarna och utforska livskrafter i församlingen är också viktigt. Sandgren skriver om det nya perspektivet, det som ställer de många medlemmarnas/frivilligas engagemang i förgrunden och där man ser människor som bärare och inte brukare, dessutom betraktar man de anställda som tjänande möjliggörare inte utförare, och hur denna syn självklart utmanar ledar- och medarbetarskapet. Den strategiska kompetensen blir central; att hålla kyrkans väsen och uppgift i minnet inför allt arbete. Att 21
möjliggöra växt, delaktighet och ett tydligare inkorporerande i Kristus är ett långsiktigt arbete. Kvalitén i processen och i resultat bedöms utifrån delaktighet och delaktighet är både medel och mål ur ett ledningsperspektiv. Sandgren talar om det kyrkliga ledarskapet som ett annorlunda ledarskap med en omvänd maktordning, med ett tjänande ledarskap och att det finns en förväntan på ledaren att vara oegennyttig. Det innebär att ha så kallad maktmognad, det vill säga vara medveten om risken med makt. Här finns ett ömsesidigt beroende mellan ledare och medarbetare. Ledaren står i det befriande, upprättande och försonandets tjänst och är förpliktigad att utforma arbetet så att det möjliggör lärande, delaktighet och leder till växt. Han lyfter fram tjänande framför makt, och Guds absoluta och villkorslösa kärlek framför uppskattning efter prestation. Vi får bilderna av ledaren som formgivaren, pedagogen och den tjänande förvaltaren. Det räcker inte bara vara chef utan man måste också vara ledare. Författaren nämner det situationsanpassade ledarskapet och dess fyra faser: instruerande, coachande, stödjande och delegerande och ger oss bilderna av ledaren som entreprenören, producenten, administratören och integreraren. I det kyrkliga ledarskapet leder Guds heliga Ande ledaren. Ledarskapet utövas tillsammans med medarbetarna. Ledaren myndiggör medarbetarna och gruppen, då människors kunskaper, erfarenheter och motivationskrafter frigörs. Han talar om ett allmänt ledardöme som innebär allas delaktighet och ansvar i ledaruppgiften. Syftet med ledarens arbete beskrivs som ett myndiggörande av medarbetarna och gruppen. Det är viktigt att kunna delegera i det ideella arbetet och nyckelordet är tillräckligt bra och det är viktigt att inte utöva kontroll i detalj. Av stort värde är pedagogisk, kommunikativ och social kompetens. Den sociala kompetensen kopplar vi mycket till personligheten vilket gör det komplicerat, men det går att reflektera över och lära sig om social kompetens enligt Sandberg. Handledning blir en allt större och viktigare uppgift. Frivilliga kan engageras under den anställde församlingspedagogens ledning. En viktig uppgift för kyrkoherden är att frivilligarbetet integreras i medarbetarskapet. Wiklund använder sig av olika bilder av ledaren, till exempel bilden av ledaren som tjänare, en kropp som förmedlar värme och ljus och bilden av ett genomskinligt äpple och herde. Enlig honom är ledarens viktigaste verktyg människan själv och det är viktigt att vara ordentligt förankrad i centrum. Ledarens roll är en funktion snarare än en position, en värd med värderingar i stället för en hjälte. Han ger oss bilden av herden och lyfter fram vikten av att ledaren håller sig till kanterna. Vi får beskrivningen av ett öppet, inbjudande och tillåtande ledarskap som bidrar till delaktighet och dialog, ett demokratiskt ledarskap med medarbetarna 22
i fokus där äkthet, tydlighet och ärlighet är viktiga ingredienser. Även han lyfter fram att det inte räcker med vara chef utan också ledare. Han talar om ett dialogbaserat ledarskap, och ett ömsesidigt ledarskap som formas av medarbetarna. För den gode ledaren är den personliga och privata dimensionen viktig. Allt bygger på förtroende, igenkänning, empati och kommunikationsförmåga. Wiklund vill komma ifrån ledaren som en auktoritet, byggd på makt och legalitet till en situation där ledarskapet också förutsätter förtroende, mandat och legitimitet från medarbetarna. Wiklund talar inte om ett specifikt kyrkligt ledarskap till skillnad från t ex Sandgren, men om ett nytt slags ledarskap, liksom Nyberg. Sammanfattning och egen reflektion Tendenserna visar på nytt slags ledarskap, ett annorlunda ledarskap, ett förändrat ledarskap med andra slags verktyg, det talas om ett skifte, ett ledarskap som inte är hierarkiskt, där ledaren äger en maktmognad och ledarskapet sker tillsammans med medarbetarna. Bilden av ledaren som tjänare, som den som betjänar medarbetarna och organisationen är återkommande i litteraturen. Schleeh uppmärksammar i sin uppsats att det är bristande strukturer i organisationen och obefintlig ledning som leder till spänningar och konflikter mellan ideella och anställda. Och det är just detta som ständigt återkommer och tydligt lyfts fram som viktiga förutsättningar för ett gott ideellt arbete och ett gott ledarskap för det ideella arbetet i litteraturen. I flera böcker nämns ledarens insikt i att vara medveten om sin kunskapsbegränsning och dessutom kunna erkänna den. Öppenhet och mod är viktiga kriterier för ett gott ledarskap och personligheten spelar stor roll. Wiklund talar om att ledaren inte bara behöver se medarbetarna, utan också bör få syn på sig själv och det tolkar jag som att det är viktigt att ledaren är självmedveten, har självkännedom och självinsikt. Hur får man då det? Genom egen bearbetning på olika sätt, till exempel genom själavård, terapi, handledning och kurser av olika slag. En viktig fråga att ställa blir: Hur ser utbildningen ut för ledare i Svenska kyrkan? Innefattar den även ledning av ideella och alla dess konsekvenser enligt denna litteratur? Även Nyströms fråga om handledning är mycket angelägen då det blir ett viktigt verktyg i arbetet med de ideella. Den bör ges till samtliga i ledare oavsett roll. Pedagogisk, social och kommunikativ kompetens nämns som nödvändiga för ledaren. 23