Vad vet gymnasieelever om dentala erosioner? - En enkätstudie

Vad vet gymnasieelever om dentala erosioner? - En enkätstudie Kristina Furundzic Joy Malmberg Handledare: Professor Dan Ericson Dr. Veronica Johansson Examensarbete Kandidatnivå 15 hp Tandläkarprogrammet K6 VT 2015 Malmö högskola Odontologiska fakulteten 205 06 Malmö 1

Innehållsförteckning Sammanfattning.3 Introduktion...4 Karies.. 4 Dental erosion.5 Syfte och frågeställningar..8 Hypoteser 8 Material och metod... 9 Resultat 11 Diskussion 18 Konklusion och betydelse 23 Referenser.24 Bilaga 1..26 Bilaga 2...30 2

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att ta reda på vad gymnasieelver på St Petri skola i Malmö vet om dentala erosioner. Material och metod För att undersöka detta sammanställdes en enkät med 12 flervalsfrågor och en essäfråga. Enkäten delades ut till 239 elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programet. Data sammanställdes och analyserade sedan i SPSS. Resultat På frågan om orsaksfaktorer till erosionsskador valde 52 % syror i t.ex. läsk och juice och 27 % valde sura uppstötningar. Totalt var det 13 % som valde de båda korrekta alternativen. Drygt 56 % svarade att erosioner är detsamma som frätskador. Andelen elever som svarade helt rätt på frågan om vad en erosionsskada kännetecknas av var mindre än en procent. I övrigt var det mest valda svarsalternativet ilningar i tänderna (26 %). På frågan om hur man kan motverka erosioner svarade 33 % av eleverna undvika att dricka läsk och 22 % att inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt, valde 67 % det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt. Totalt svarade 30 % av eleverna att de fått information om erosionsskador. Det var 66 % av eleverna som ville få information om erosionsskador från tandvården. Slutsats Bland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården. 3

Introduktion Tandens hårdvävnad kan påverkas av syror på olika sätt. Dels kan syror som bakterierna producerar i placket från kolhydrater ge upphov till karies, dels så kan syror från mat, dryck, läkemedel och surt maginnehåll ge upphov till dentala erosioner. Hur dessa syraattacker yttrar sig på tänderna skiljer sig åt eftersom processerna sker på olika sätt. Karies Karies är en multifaktoriell och kronisk sjukdom som kan uppkomma när som helst i livets skede [1]. Sjukdomen innebär en lokal tandsubstansförlust då bakterier i placket på tandytan bildar organiska syror, främst av socker i vår kost. Ansamlingen av vätejoner på grund av syrorna leder till en ph-sänkning i placket och demineralisering av tandytan. Vid normalt ph råder det en jämvikt mellan mineralerna i den orala miljön och hydroxylapatitkristallerna i tanden. Vid en phsänkning rubbas jämvikten då vätejonerna reagerar med fosfatjoner och hydroxyljoner som finns i den orala miljön för att bilda vätefosfatjoner och vatten. Vätskan i placket blir därmed omättad på dessa mineraler. Demineraliseringen innebär att mineraler ur apatitkristallerna, som bland annat fosfatjoner och hydroxyljoner, kommer att lösas ut vilket leder till jämvikten återfås. Demineraliseringen är lokal och mineralerna sköljs inte bort av saliven i samma omfattning som vid erosionsskador (se nedan). När ph i placket stiger till det normala kan apatitkristallerna remineraliseras eftersom vätejonkoncentrationen minskar. Det leder till att plackvätskan blir övermättad på fria fosfatjoner och hydroxyljoner vilka kan återbilda hydroxyapatit. Saliven underlättar remineraliseringen dels genom att den sköljer bort syrorna, dels eftersom den är övermättad på mineraler. När saliven tränger in i placket uppstår en ny jämvikt där plackvätskan blir övermättad på mineraler i förhållande till tandytan och de demineraliserade hydroxyapatitkristallerna kan remineraliseras. När det råder frekventa ph-sänkningar övertar demineraliseringen och en lesion uppstår. I det tidiga skedet när emaljen har blivit delvis demineraliserad ser tanden oftast hel ut då det har bildats en så kallad subsurface lesion där ytemaljen är relativt intakt. I takt med att kariesangreppet blir större kan denna yta brytas ner och det bildas en kavitet. Hål i tänderna är inte bara oestetiskt utan kan även, då kariesangreppet nått dentinet, medföra obehag, smärta och risk för infektioner i tand och pulpavävnad med eventuell spridning [1, 2]. Fluor nämns ofta som en risksänkande faktor för karies. Efter tandborstning eller andra fluortillskott bildas det en depå av kalciumflorid på tandytan. När ph sjunker kommer kalciumfluorid-depåerna att lösas upp och tandens mineraler att lösas ut till följd av demineraliseringen vilket leder till att plackvätskan blir övermättad på mineralerna som krävs för att bilda fluorapatiter. Fritt kalcium och fluor kan binda in till tanden och bilda fluorapatit och fluorhydroxyapatit, eftersom fluorapatiterna är mer stabila jämfört med hydroxyapatiten. Fluoret skyddar tandens hårdvävnad mot ph-sänkningar i placket då inkorporerat fluor sänker emaljens kritiska ph från ca 5,5 till ca 4,5 [2, 3]. Tandhälsan hos barn och ungdomar har de senaste årtionden förbättrats och det finns ingen större skillnad i tandhälsan mellan flickor och pojkar [4]. År 2011 var ca 65 % av 12-åringarna i Sverige kariesfria och medelvärdet för DFT, antalet karierade och fyllda tänder, låg på 0,76, det vill säga mindre än ett kariesangrepp per 12-åring. Detta 4

medelvärde har dock visat sig vara något missvisande, eftersom antalet barn med högt DFT döljs. Signifikant kariesindex (SiC), utgör medelvärdet för den tredjedel av barnen som har de flesta kariesskadorna. Detta värde låg år 2011 på 2,23, vilket är mer än dubbelt så stort som DFT-värdet hos 12-åringarna. Tandhälsan hos 19-åringar är särskilt intressant då denna åldersgrupp avslutar sin behandling på folktandvårdens organiserade vård för ungdomar. I detta fallet har man undersökt andelen kariesfria approximalytor, då approximala kariesskador är de som ger upphov till större framtida vårdbehov eftersom dessa fyllningar ofta behöver göras om på grund av sekundärkaries eller fyllningsfraktur. År 2011 var andelen 19-åringar med kariesfria approximalytor 66 % [5]. Trots att kariesprevalensen har blivit allt lägre sedan fluortandkrämen kom på 1960- talet så är karies ett av våra största dentala problem. Karies kostar inte bara samhället pengar, i form av barn och ungdomstandvård där vårdgivaren måste åtgärda och förebygga skadorna, utan påverkar även den drabbade individen i form av psykiskt, fysiskt och ekonomiskt lidande. Karies är en sjukdom som alla riskerar att drabbas av och som inte bara påverkar individen utan hela samhället [1]. Dental erosion Med dental erosion menas tandsubstansförlust till följd av en kemisk process med avsaknad av bakterier. Syran som kommer i kontakt med en plackfri emaljyta löser upp emaljen lager för lager. Erosionen leder till att emaljens ytstruktur förändras. Den blir ibland utjämnad och får en matt yta. Ofta löses tandens karaktärsdrag bort, som exempelvis tuberculum på överkäksincisivernas linguala yta. Till skillnad från kariesangrepp kan skadan inte remineraliseras eftersom mineraler löses upp och sköljs bort i och med att placket inte agerar som en diffussionsbroms mot saliven. Plack kan skydda den demineraliserade tandytan från exempelvis tunga och slemhinnor som slipar bort de delvis demineraliserade kristallerna på den av syror uppluckrade tandytan. Då det vid erosion inte finns några delvis demineraliserade apatitkristaller kan inte mineraler ifrån saliven binda in och på så vis remineralisera kristallerna [2, 7]. Liksom karies är dental erosion en multifaktoriell sjukdom [7]. De etiologiska faktorerna delas in i yttre och inre faktorer. Med yttre faktorerna menas syror ifrån mat, dryck och läkemedel. Exempel på sura livsmedel med ph under emaljens kritiska ph-värde på 5,5 är läsk och citron. Till de yttre faktorerna hör även luftburna syror, vilka ofta förekommer i olika industrier som exempelivs i stålindustrin vid galvanisering. Med inre faktorer menas när surt maginnehåll kommer upp i munhålan pga kräkning eller sura uppstötningar [2, 7]. Som tidigare näms är läskedrycker sura och inbjuder till frekvent förtäring, andra sura drycker och livsmedel som exempelvis juice, saft, vin, sportdrycker, frukter, vinäger med mera. Juicer och sportdrycker är produkter som ofta kopplas till en livsstil som anses vara hälsosam men ur odontologisk synvinkel är detta inte bra för tandhälsan då den kan leda till tandslitage i form av dentala erosioner. Många förknippar ett lågt sockerintag med en bättre tandhälsa men vid dentala erosioner är det inte sockret som är boven i dramat utan 5

det är syran som är problemet. Det "hjälper" därför inte att byta till light produkter om ph-värdet i drycken fortfarande är lågt. Hur man dricker läsken spelar roll. Sköljer man runt drycken i munnen eller väntar länge innan man sväljer blir erosionerna mer omfattande än om man dricker med sugrör långt bak i munnen då detta kan innebära en kortare kontakttid och en mindre total kontaktyta mellan syra och tandyta. Det finns sätt att minimera skadorna, detta kan man göra genom att skölja med vatten direkt efter intag. Då förkortas tiden som syran är i munnen och på så sätt kan ph i munhålan snabbare återgå till det normala. Det anses att man även kan undvika att borsta tänderna direkt efter intag för att inte mekaniskt avlägsna den demineraliserade ytemaljen [2, 7]. Som tidigare diskuterats så nämns fluor ofta som en risksänkande faktor men har inte samma goda preventiva effekt vid dentala erosioner som vid karies. Detta beror på att vid karies har man ett skyddande plack som fungerar som ett filter och istället för att, som vid dentala erosioner, skölja bort mineralerna som lösts ut och som behövs för att bilda fluorapatiter så hålls de kvar till viss del i plackvätskan. När ph sedan stiger kan dessa inkorporeras i de delvis demineraliserade kristallerna igen och det kan ske en remineralisering. Vid dentala erosioner sköljer man bort mineralerna tillsammans med syran och man uppnår därför inte en mättnadsgrad som tillåter att tanden remineraliseras på samma sätt som vid karies. Tidigare inkorporerat fluor kan vara till hjälp mot svaga syror då det sänker emaljens kritiska ph från ca 5,5 till ca 4,5. Dock har de flesta livsmedel som orsakar dentala erosioner ett ph som är mycket lägre än 4,5, Coca-cola har exempelvis ett ph på ca 2,7 och apelsinjuice har ett ph på ca 4, vilket innebär att fluoret inte skyddar mot dessa syrliga livsmedel [3]. Fluor borde däremot påskynda remineralisering efter det att ph har återgått till runt ph 4,5. Saliven har flera viktiga skyddsfunktioner då den innehåller bland annat olika proteiner, som prolinrika proteiner, staterin och histatiner samt mineraler, som kalcium, fosfat, fluor. Salivens proteiner har många funktioner, några av dem är att verka buffrande, behålla saliven övermättad med avseende på kalciumfosfat samt har en antibakteriell verkan. Saliven bildar även en pellikel på tandytan som består av olika glykoproteiner, fosforproteiner och lipider. Pellikeln förhindrar direktkontakt mellan tandytan och exempelvis syran. Syraattackens påverkan kan minskas då saliven har en utspädande, sköljande funktion, neutraliserar och buffrar. För att dessa funktioner ska ha en effekt är det viktigt att den ostimulerade salivsekretionshastigheten har ett normalt värde, vilket oftast ligger på > 0.3 ml/min [8]. Ju mer saliv desto effektivare sköljning, buffring och utspädning av syran. Detta innebär att muntorrhet är en riskfaktor för sjukdomsutvecklingen [7]. De skyddande funktionerna verkar innan, under och efter syraattacker. Salivsekretionshastigheten ökar redan vid tanken, synen eller doften av mat eller dryck och även innan kräkningen. Denna ökning minskar den initiala erosionsattacken då mängden salivkomponenter ökar och på så vis buffrar och främjar tandens integritet. Under syraattacken ökar flödet på grund av kemiska och mekaniska 6

stimuli, som exempelvis när man tuggar maten. Under syraattacken skyddar pellikeln bara en liten stund. Hur länge beror på pellikelns uppbyggnad, tjocklek och hur pass surt livsmedlet är. Pellikeln har inte någon större skyddande effekt på blottat dentin, vilket antas bero på att pellikeln får en annorlunda struktur jämfört med på emalj. Dentin är motståndskraftigt mot demineralisering, vilket gör att pellikeln också sköljs bort snabbt. Efter att syran neutraliserats eller sköljts bort kan mineralerna från saliven remineralisera den eroderade emaljen eller det blottade dentinet. Remineraliseringen innebär inte att tandytan återfår sin struktur som den såg ut innan syraattacken, det som har förlorats fås inte tillbaka [8]. Man kan mäta erosionskador på flera olika sätt. De vanligaste är efter djup eller efter vad erosionsprocessen orsakas av, som exempelvis erosionsskador orsakade av mat och dryck, erosionsskador orsakade av magsyra, erosionskador orsakade av luftburna syror eller idiopatisk erosionskador, det vill säga utan känd orsak. När man mäter efter djup använder man sig ofta av en skala 0-3 där 0 innebär att ytan är intakt och man inte kan se att det har skett någon erosion. Siffran 1 innebär erosion i emaljen utan exponerat dentin, 2 har dentin exponerats på mindre än 50% av ytan man mäter på och 3 innebär att dentin är blottat på mer än 50% av ytan [2]. Dental erosion har beskrivits som en ny folksjukdom, där barn och ungdomar är en av de mest utsatta grupperna [7]. Erosion hos 20 åringar i Sverige förekommer hos 75 % av ungdomarna och 18 % av ungdomarna hade allvarligare erosionsskador. Skadorna hade kopplingar till hög läskedryckskonsumtion, hög kariesprevalens och högt BMI [9]. Vid undersökning av koppling mellan läskedryckskonsumtion, oral hälsa och livsstilsfaktorer hos ungdomar mellan 13-14 och 18-19 har man kunnat fastställa liknande resultat, det vill säga att dental erosion och DMFT/DMFS var högre hos ungdomar, i synnerlighet unga män, med större intag av läskedrycker, mindre fysisk aktivitet, fler timmar spenderandes framför TV eller dator och högre BMI [10]. När man är medveten om vilka konsekvenser frekventa intag av läsk har för tandhälsan kan man diskutera hur etiskt rätt det är av läskföretagen att sälja drycker som orsakar de här skadorna. Sockret i läskedryckerna påverkar vårt belöningssystem genom att öka frisättningen av dopamin, som är en signalsubstans som bland annat får oss att uppleva glädje, vilket kan leda till ett beroende [11, 12]. Speciellt om många ungdomar idag kanske konsumerar stora mängder läsk utan att vara medvetna om konsekvenserna, både för allmän- och tandhälsan. Det hade kanske varit mer etiskt korrekt om det hade funnits information eller varningstexter på förpackningen, på samma vis som man infört på tobak. Eller är detta något som är allmänt känt? Detta leder oss in på frågan; vad vet dagens ungdomar om dentala erosioner? En tidigare studie i Kristianstad 2008 visade att drygt hälften av deltagarna visste vad erosioner på tänderna var och trodde att erosioner och karies har samma orsaksfaktorer [13]. 7

Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever på St Petri gymnasieskola i Malmö vet om dentala erosioner. I längden skulle resultatet kunna göra det lättare att rikta information kring dentala erosioner till gymnasieelever. Detta är relevant i dagens samhälle då det allt oftare talas om dentala erosioner som en ny folksjukdom där barn och ungdomar är de mest utsatta grupperna. Är det ett medvetet val ungdomarna gör att dricka läsk och riskera att få dessa skador på sina tänder? Om fallet inte är så, hur och var vill de få mer information om ämnet? Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever på St Petri gymnasieskola i Malmö vet om dentala erosioner. Frågeställningar: Vet gymnasisterna på St Petri vad dental erosion är, dess symptom, prevention och orsaker? Är gymnasisterna på St Petri intresserade av att få mer information kring dentala erosioner? Var vill de i så fall få den informationen ifrån? Hypoteser Kvinnorna kommer att veta mer om dentala erosioner än männen då tidigare studier har visat att kvinnor har mer kunskap om dentala erosioner och karies [13, 14]. Elever på naturprogrammet (NA) kommer att ha större kunskap om dentala erosioner än de på samhällsprogrammet (SA) då naturprogrammet innehåller mer kemi, fysik och biologi än samhällsprogrammet [15]. Eleverna på naturprogrammet bör därför ha en större kunskap om syror och deras påverkan på tandvävnad. Antalet elever som har hört talas om dentala erosioner kommer att vara ungefär 60 % eftersom kunskapen om dentala erosioner hos ungdomar är ungefär den samma som i Kristianstad. Ungdomarna i Kristianstad inhämtar informationen kring detta främst hos tandläkaren. Eftersom det är gratis tandvård för ungdomar upp till 19 år i hela Skåne så har eleverna i Malmö samma förutsättningar för att besöka tandvården och inhämta den informationen [13]. En majoritet av gymnasieeleverna kommer att svara att dentala erosioner har samma orsaksfaktorer och yttrar sig på samma sätt som karies eftersom de är uppvuxna med föräldrar som var unga på 70- och 80-talet då fluortanten kom till skolan och informerade om karies [16]. Föräldrarna är därför välinformerade om karies och lär sina barn att de måste vara rädda om sina tänder om de inte vill få hål. Detta leder till att dagens gymnasieelever ser "hål i tänderna" som den främsta orsaken till dålig tandhälsa och förknippar därför de flesta tandproblem med detta. 8

Material och metod Studien utfördes i form av en enkätundersökning. Stickprov Studien utfördes på St Petri gymnasieskola i Malmö med tillstånd från rektorn. Det önskade urvalet bestod av cirka 360 elever från 12 olika klasser som slumpmässigt fördelas enligt följande; 6 klasser inom samhällsinriktningen (SA) samt 6 klasser inom naturinriktningen (NA) varav två i varje årskurs. Urvalet fördelades mellan samhälls- och det naturinriktningen för att kunna analysera eventuella skillnader mellan programmen. Det tillgängliga stickprovet bestod av 10 klasser; 5 från samhällsinriktningen och 5 från naturinriktningen, totalt 303 elever. Insamling Enkäten bestod av ett dubbelvikt A3 ark som delades ut och samlades in på plats av undertecknade för att öka svarsfrekvensen. Enkäten besvarades och samlades in vid samma tillfälle och undertecknade fanns på plats under tiden som enkäten besvarades för att svara på eventuella frågor. Deltagarna informerades både skriftligt och muntligt om enkätens syfte och att det var frivilligt att delta. Respondenterna var anonyma. Tillstånd till att utföra enkätstudien inhämtades skriftligt av rektorn på skolan. Enkät Enkäten innehöll 12 flervalsfrågor och en essäfråga (se bilaga 1) och fanns i två olika versioner, en där essäfrågan placerades först och en där essäfrågan placerades sist. De båda versionerna delades slumpmässigt ut i alla klasser. Enkäterna strukturerades på detta viset för att öka svarsfrekvensen på essäfrågan. I denna studie har vissa frågor lånats från en enkätstudie i Kristianstad [13]. Följande frågor från Kristianstadstudien användes: Erosionsskador på tänderna är det samma som: Erosionsskador på tänderna orsakas av: Några svarsalternativ till respektive fråga liknar de från Kristianstad-studien [13]. Genom att använda liknande frågor underlättas jämförelser mellan Malmö och Kristianstad. Statistisk behandling Data bearbetades i SPSS till lämpliga frekvenser och korstabeller och figurer skapades i Excel. Statistiska analyser gjordes i SPSS då hypoteserna verifierades eller falsifierades. Innan prövningen fastställdes testets signifikansnivå till 5 %, vilket innebar att risken för att nollhypotesen skulle förkastas när den var sann fick maximalt vara 5 % [17]. De statistiska analyserna gjordes enligt Fishers exact test dels eftersom man ville undersöka proportionerna för binominala variabler, dels eftersom urvalet var mindre än 1000 [18]. 9

När materialet analyserades beslutades det att om den tillfrågade svarat två olika alternativ på frågor där enbart ett svarsalternativ skulle väljas och där ett av alternativen var vet ej registrerades endast vet ej som svar. Etikprövning och bidrag Innan studien utfördes skickades en ansökan med projektplan och skriftlig forskningspersonsinformation med skriftlig samtyckesblankett samt undertecknat tillstånd från avdelningsföreståndare till Etikprövningskommittén på Odontologiska fakulteten i Malmö. En ansökan om bidrag för kostnader i samband med undersökningen skickades till Utbildningsnämnden på Odontologiska fakulteten. 10

Resultat Det slutgiltiga urvalet bestod av totalt 303 elever. Av dessa var 239 närvarande vid insamlingen, 132 elever från det naturvetenskapliga programmet och 107 elever från det samhällsvetenskapliga programmet. Av deltagarna var 80 män och 127 kvinnor, 32 individer angav ett annat eller inget kön. De individer som inte angivit kön eller angivit ett annat kön räknades därför som internt bortfall vid analyser av könsskillnader. Elevernas kunskap om vad dental erosion är, dess symptom, prevention och orsaker För att undersöka denna frågeställning studerades 5 frågor från enkäten; "Erosionsskador orsakas av" (se figur 1-2), "Erosionsskador på tänderna är detsamma som" (se figur 3), "Vad kännetecknar en erosionsskada på tänderna?" (se figur 4-5), "Hur kan du motverka att du får erosionsskador på tänderna?" (se figur 6) och "Vilket av följande påstående anser du vara mest korrekt?" (se figur 7). På frågan om vad som orsakar erosionsskador kunde flera svarsalternativ anges, där de två korrekta svaren var syror i t.ex. läsk och juice och sura uppstötningar. Cirka 52 % svarade att det orsakas av syror i t.ex juice och läsk och 27 % svarade sura uppstötningar. Totalt angav 20 % båda korrekta svarsalternativen, medan 39 % enbart uppgav ett korrekt svar. Ungefär 13 % angav de båda korrekta svaren utan att ange något felaktigt svar. Det var 54 % av männen och 51 % av kvinnorna som svarade att erosioner orsakas av syror i till exempel läsk och juice och 25 % av männen och 31 % av kvinnorna svarade att det orsakas av sura uppstötningar. Av eleverna på samhällsvetenskapliga programmet var det 50 % som svarade och av eleverna på naturvetenskapliga programmet var det 54 % som svarade att erosioner orsakas av syror i t.ex. läsk och juice. Det var 31 % av eleverna på samhällsvetenskapliga programmet och 24 % av eleverna på naturvetenskapliga programmet som svarade att erosioner orsakas av sura uppstötningar. Det fanns en statistisk signifikant skillnad på svarsalternativet "socker i t.ex läsk och godis", där 25 % av samhällsvetarna och 11 % (14) av naturvetarna svarade att erosionsskador orsakas av socker i till exempel läsk och godis (p < 0.05). Värt att notera är att det är många som tror att erosioner har samma orsaksfaktorer som karies. Totalt har 16 % valt bakterier och deras produkter och 17 % valt socker som orsaker till dentala erosioner. 11

Figur 1: Vad orsakar erosionsskador? Könsfördelning. Figur 2: Vad orsakar erosionsskador? Fördelning mellan inriktningarna. På frågan erosionsskador på tänderna är det samma som kunde ett svarsalternativ anges, där det rätta svaret var frätskador. Totalt svarade 57 % frätskador; 66 % av männen och 51 % av kvinnorna, vilket gav en signifikant skillnad. En tredjedel visste inte vad erosionsskador på tänderna var. Eftersom ett antal elever inte angav kön överensstämmer inte resultatet med det totala antalet. På det samhällsvetenskapliga programmet svarade 51% frätskador. På det naturvetenskapliga programmet svarade 60 % av eleverna frätskador. 12

Figur 3: Erosionsskador på tänderna är det samma som. Könsfördelning. På frågan Vad kännetecknar en erosionsskada på tänderna? kunde flera svarsalternativ anges, där de rätta svaren var gropar på kindtänderna, illningar i tänderna, ojämna kanter på tänderna och "gula missfärgningar". Totalt angav 11 % gropar på tänderna, 26 % illningar i tänderna, 20 % ojämna kanter på tänderna och 19 % gula missfärgningar. Andelen elever som angav enbart de korrekta alternativen var färre än 1 % (0,8 %) och dessa elever var män. Det var 10 % av kvinnorna och 14 % av männen som valde gropar på kindtänderna. Av kvinnorna var det 30 % och av männen 16 % som valde illningar i tänderna, vilket gav en statistisk signifikant skillnad (p < 0.05). Ojämna kanter på tänderna svarade 17 % av kvinnorna och 23 % av männen. Det var 19 % av kvinnorna och 20 % av männen som valde gula missfärgningar på tänderna. Majoriteten (46 %) vet inte hur erosionsskador ser ut. 13

Figur 4: Vad kännetecknar en erosionsskada på tänderna? Könsfördelning. Av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet valde 10 % gropar på kindtänderna och på det naturvetenskapliga programmet valde 12 % av eleverna det. Det var 24 % av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet och 29 % av eleverna på det naturvetenskapliga programmet valde illningar i tänderna. Det var 19 % av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet och 21 % av eleverna på det naturvetenskapliga programmet valde ojämna kanter på tänderna. Gula missfärgningar valde 26 % av eleverna på det samhällsvetenskapliga programet och 14 % av eleverna på det naturvetenskapliga programmet, vilket gav en statistisk signifikant skillnad (p < 0.05). 14

Figur 5: Vad kännetecknar en erosionsskada på tänderna? Fördelning mellan inriktningar. På frågan om hur man kan motverka att få erosionsskador kunde flera svarsalternativ anges, där de rätta svaren var undvika att dricka läsk och inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt. Totalt svarade 33 % undvika att dricka läsk och 22 % inte borsta tänderna direkt efter man ätit eller druckit något surt. Andelen elever som enbart valde de korrekta svarsalternativen var 4 %. Det fanns inga skillnader i svaren mellan könen på frågan om vad som motverkar erosioner. Av kvinnorna var det 29 % och av männen 35 % som valde att undvika att dricka läsk. Av kvinnorna var det 25 % och av männen 18 % som valde att inte borsta tänderna direkt efter man ätit eller druckit något surt. Figur 6: Hur kan du motverka att du får erosionsskador på tänderna? Könsfördelning. Det var 38 % av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet och 28 % av eleverna på det naturvetenskapliga programmet valde att undvika att dricka läsk. Totalt var det 24 % av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet och 20 % av eleverna på det naturvetenskapliga programmet som valde att inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt: det är bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt alternativt det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du ätit eller druckit något surt kunde man välja ett alternativ, där det rätta alternativet var det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att man har ätit eller druckit något surt. Totalt svarade 67 % att det inte är bra att borsta tänderna direkt efter att man har ätit eller druckit något surt. Det var 60 % av männen och 71 % av kvinnorna svarade att det inte är bra att borsta tänderna efter att man har ätit eller druckit något surt. Av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet svarade 65 % och av eleverna på det 15

naturvetenskapliga programmet svarade 68 % att det inte är bra att borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt. Figur 7: Vilket av följande påstående anser du vara mest korrekt? Könsfördelning. Elevernas intresse av att få mer information kring dentala erosioner och var de vill få informationen ifrån För att undersöka denna frågeställning studerades en fråga från enkäten. På frågan varifrån vill du få information om erosionsskador? kunde man välja flera svarsalternativ. Totalt svarade 66 % att de vill få information om erosionsskador från tandvården, 23 % svarade att de vill få information från skolan, 5 % att de vill få information från radio/tidningar/tv, 10 % vet ej, 1 % svarade annat och 7 % svarade att de inte vill få någon information. 16

Figur 8: Har du fått information om erosionsskador och i så fall, varifrån? Fördelning över valda svarsalternativ. På frågan om vad karies orsakas av valde strax över hälften av eleverna att det liksom erosionsskador orsakas av "syror i t.ex. läsk och godis" (51 %). En större andel av eleverna valde även svarsalternativen "socker i t.ex. läsk och godis" (65 %) och "bakterier och deras produkter" (58 %). Figur 9: Vad orsakas karies av? Könsfördelning. 17

Diskussion Föreliggande studie visar att det fanns en generellt låg kunskap om dentala erosioner bland de tillfrågade gymnasieeleverna. De hade dålig kännedom både när det gällde orsaker och kännetecken på dentala erosioner; strax över en tiondel hade god kännedom vad gäller orsaker och mindre än en procent vad gäller kännetecken. Om metoden Det finns många metoder för att samla in information om ungdomars kunskaper och intresse för dentala erosioner [19]. Då ungdomarna själva skulle besvara vissa frågor, så kunde två typer av datainsamlingsmetoder väljas; intervjuer och enkäter. Vid intervjuer samlas information in via en direktkontakt mellan intervjuaren och den intervjuade. Intervjuer är en datainsamlingsmetod som används vid utforskning av människors åsikter, tankar och känslor då forskaren vill få längre och djupare svar av den intervjuade. Vid strukturerade intervjuer är frågorna redan formulerade på förhand och den intervjuade svarar enbart på de frågor som ställs. Detta påminner om en enkätundersökning fast skillnaden är att det är en direktkontakt mellan den intervjuade och intervjuaren och den intervjuade inte har begränsade svarsalternativ. En annan typ är semistrukturerad intervju, vilket innebär att ämnen för intervjun är bestämda i förväg och att intervjuaren har färdiga frågor. Skillnaden mellan denna typ och den strukturerade är att ordningen på frågorna eller ämnen kan ändras under själva intervjun. En ostrukturerad intervju innebär att fokus ligger på den intervjuades tankar och att denna ska tala relativt fritt. En gruppintervju innebär att det är flera personer som intervjuas samtidigt. Detta kan vara en fördel rent tidsmässigt då fler personer intervjuas per tillfälle men det kan också vara en nackdel då man inte kan fokusera på en individs tankar och åsikter [20]. Fördelar med intervjuer är att man kan få djupare information och mer detaljer då man exempelvis kan ställa följdfrågor. På så vis kan man få ut mer utav intervjun då den intervjuade får en chans att utveckla och förklara vad de menar. Eftersom det är en direktkontakt i intervjun så är svarsfrekvensen hög och validiteten är hög då datans riktighet och relevans kan kontrolleras under själva intervjun. En nackdel med denna metod är att det är tidskrävande både när det kommer till databearbetningen och analysen eftersom man dels måste mata in data på egen hand, samt analysera varje svar för sig självt. Tillförlitligheten med datan är tveksam dels på grund av att intervjuarens närvaro kan påverka svaren, dels på grund av att datan bygger på det som den intervjuade säger vilket inte behöver stämma överens med vad den intervjuade brukar göra [20]. En enkät består av ett frågeformulär med olika svarsalternativ som respondenten får välja mellan och kan distribueras på olika sätt. Med en postenkät får respondenten hem frågeformuläret och skickar tillbaka svaren per post. Datorenkäter fungerar på samma vis, fast respondenten får enkäten via mail eller så får den svara på en Internetsida. En ekonomisk fördel med datorenkäter är att man kan undvika papperskostnader eller resekostnader. Eftersom datan samlas in via Internet behöver inte mata in data för hand då det sparas automatiskt i ett dataregister. Genom datorenkäter kan man nå ut till större 18

grupper och komma i kontakt med andra människor som man av vissa skäl kanske inte hade kunnat komma i kontakt med, exempelvis personer som bor på andra geografiska platser. Nackdelarna med datorenkäter är exempelvis att alla inte har tillgång till Internet och att det kan vara lätt att ignorera enkäten vilket ger en låg svarsfrekvens [20]. Gruppenkäter innebär att enkäten ges ut samtidigt till flera personer. Enkäter kan även delas ut till besökare på en viss plats, bifogas till en viss produkt eller som bilaga till en tidning. Till denna studie valdes enkätundersökning som form av datainsamlingsmetod då det ansågs att den var mest fördelaktig, dels på grund av möjligheten till stort urval vilket ökar resultatens trovärdighet, dels på grund av tidsbesparing eftersom enkäterna kan delas ut till många personer vid samma tillfälle. Vid utformningen av enkäterna kunde man dra nytta av att en liknande studie hade gjorts tidigare, dels var frågorna och svarsalternativen som lånades från studien i Kristianstad redan kvalitetstestade och dels så sparades tid då det var färre frågor som fick utformas på egen hand. Frågorna och svarsalternativen var lika för alla, vilket på så vis gav mindre utrymme för att resultaten skulle variera. En annan fördel med denna typ av insamlingsmetod var att man i förväg kunde kontrollera vilka som skulle vara respondenter, då urvalet bestämdes i förväg. Då enkäterna kunde delas ut till större delar av urvalet samtidigt, en hel klass på ca 20 elever i taget, kunde urvalet med fördel göras större vilket i sin tur gav en större svarsfrekvens. Eftersom studenterna var på plats vid enkätutdelningen kunde man kontrollera att respondenterna svarade individuellt. Respondenterna fick tillfälle att fråga ifall det var något de inte kunde förstå då det hela tiden fanns ansvariga för enkäten på plats under undersökningstillfället. Enkäter som datainsamlingsmetod hade några nackdelar. Eftersom frågorna var utformade i förväg och lika för alla, kan det ha bidragit till variationer i resultaten på grund av språkskillnader eller olika förståelse hos respondenterna. En annan nackdel som upptäcktes i efterhand var att vissa utav respondenterna inte följde anvisningarna, som exempelvis att endast välja ett svarsalternativ på vissa frågor, eller att de svarade oseriöst på essäfrågan. Ett annat problem var frågan om vilket kön respondenten hade. En del kryssade inte i något kön och andra gjorde egna alternativ, som "hen". Det finns olika teorier kring de kognitiva processer som styr hur enkätfrågor besvaras. För att få relevanta svar bör enkätfrågor försöka utformas så tydligt som möjligt så att frågan och svarsalternativen uppfattas så lika som möjligt av de tillfrågade. Vid varje fråga som ställs får respondenten möjlighet att fundera, kanske minnas och tolka frågan. Vid utformningen av frågorna och svaren bör språket anpassas till målgruppen och vara entydiga för att risken för feltolkning ska minska. Genom att ha begränsat antal svarsalternativ, som också är begränsade till innehållet, kan risken för olika tolkningar minskas [19, 21]. I vår enkät kan det diskuteras om sura uppstötningar är ett ord gymnasieelverna känner till och om så inte är fallet om de som valt det alternativet enbart gjort det för att de 19

förknippar ordet surt med erosionsskador. Alternativen på frågan om vad som kännetecknar en erosionsskada var många och ett flertal av dem var rätt vilket gör det till en svår fråga att svara helt rätt på vilket påverkar resultatet på den frågan där mindre än 1 % svarade helt rätt. Fördelen med enkätundersökning är att den kan göras på ett stort urval såväl i relation till kostnader och tid. Urvalet till denna studie bestod av 303 elever från 10 olika klasser som slumpmässigt fördelades enligt följande; fem klasser inom samhällsrinriktningen samt fem klasser inom naturinriktningen varav två i varje årskurs. Med enkätundersökningar presenteras frågorna och svarsalternativen på samma sätt för alla. Detta gör att tolkningen av resultaten underlättas, förutsatt att frågorna och svaren är bra formulerade. En annan fördel med enkätundersökningar är att man kan använda sig av relevanta frågor från andra studier då dessa frågor redan är kvalitetstestade. Man kan då även med fördel jämföra svaren när man analyserar sina egna svar [19]. Resultaten I studien från Kristianstad undersöktes 102 elever i årskurs 2 med en fördelning på 60 kvinnor och 42 män. Eleverna kom från två klasser med samhällsvetenskaplig inriktning samt två klasser med naturvetenskaplig inriktning. I denna studie undersöktes kunskap om dentala erosioner hos ett större urval gymnasieelever än i Kristianstad. Gymnasieeleverna på St Petri studerade också på akademiska linjer. Resultatet ställdes mot tidigare studier och analyserades utifrån kön, årskurs och linje. Av resultaten från svaren om vad som orsakar erosionsskador och hur de kännetecknas kan man dra slutsatsen om att det finns en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna har dålig kännedom både när det gäller orsaker och kännetecken på dentala erosioner. Den första hypotesen var följande; "Kvinnor kommer att veta mer om dentala erosioner än männen då tidigare studier har visat att kvinnor har mer kunskap om dentala erosioner". Det var signifikant fler män som kände till att erosionsskador är det samma som frätskador men i övrigt fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor vilket gör att denna hypotes kan förkastas. Vad gäller kunskaper kring prevention av erosionsskador, hade totalt 49 % valt att borsta med fluortandkräm som ett sätt att motverka erosioner. Det hade varit intressant att veta om eleverna hade kunnat svara på varför de valt svarsalternativet fluortandkräm. Man kan undra om det är så eleverna har blivit influerade från alla tandkrämsreklamer och att de därför antar att fluortandkräm är bra mot även erosioner. Eller om det är för att de tror att erosioner orsakas av samma orsaksfaktorer som karies och de är medvetna om att fluortandkräm hjälper mot karies. Den andra hypotesen var följande; "Elever på det naturvetenskapliga programmet kommer ha större kunskap om dentala erosioner än de på det samhällsvetenskapliga programmet då det naturvetenskapliga programmet innehåller mer kemi, fysik och biologi än det 20

samhällsvetenskapliga. Eleverna på det naturvetenskapliga programmet bör därför ha en större kunskap om syror och deras påverkan på tandvävnad". När det gäller kännetecken valde 26 % av samhällseleverna gula missfärgningar som ett kännetecken på erosioner jämfört med 14 % av naturvetarna, vilket gav en signifikant skillnad (p < 0.05). Det fanns en signifikant skillnad (p < 0.05) vad gäller svarsalternativet socker från läsk och godis som en erosionsorsak, 25 % av samhällsvetarna valde detta alternativ jämfört med 11 % av naturvetarna. Detta är en indikation på att natureleverna skulle kunna ha något bättre kunskap om dentala erosioner än de på det samhällsvetenskapliga programmet. Avseende övriga svar fanns det inga skillnader av statistisk signifikans. Den tredje hypotesen: "Antalet elever som har hört talas om dentala erosioner kommer att vara ca 60 % eftersom kunskapen om dentala erosioner hos ungdomar är ungefär den samma som i Kristianstad. Eftersom de huvudsakligen inhämtar information kring detta hos tandläkaren och eleverna i Malmö och Kristianstad har samma förutsättningar för att besöka tandvården då det är gratis tandvård i Skåne tom det året man fyllt 19". Andelen elever som vet vad dentala erosioner är låg även i Malmö på ca 60 %. Varifrån man fått informationen skiljer sig dock markant, i Malmö var det endast ett fåtal (16 %) som har fått information från tandvården jämfört med 41 % i Kristianstad. Detta kunde dock inte signifikanstestas till skillnad från de andra hypoteserna. Eftersom det fullständiga materialet från studien i Kristianstad inte fanns tillgängligt. På frågan om vad erosionsskador på tänderna är fanns det inga större skillnader mellan de olika städerna eller mellan könen. På frågan om vilka faktorer som kan orsaka erosionsskador fanns den största skillnaden mellan de båda studierna på svarsalternativet "vet ej". I Malmö var det 32 % kvinnor och 28 % män som angav att de inte visste om vad som orsakade erosionsskador, jämfört med 20 % kvinnor och 12 % män i Kristianstad. Det fanns däremot stora skillnader mellan de båda städerna på frågan om om var de fått information om erosionsskador. I Kristianstad angav totalt 67 % att de har fått information från radio/tidningar/tv och 41 % har fått det från tandvården. I resultaten från Malmö angav totalt 70 % att de inte har fått någon information, 16 % har fått det från tandvården och 4 % från radio/tidningar/tv. Den stora frågan är varför det är 25 % fler i Kristianstad som har fått information från tandvården? Kan det vara så att Folktandvården och eventuellt privata kliniker i Kristianstad är duktigare på att informera? Kan det kanske även vara så att man har mindre tidspressade scheman på de olika tandvårdsklinikerna då invånarantalet är mindre än i Malmö? Beror skillnaden på att prevalensen av erosionsskador bland ungdomar är högre i Kristianstad och därför har fler fått information? Kan det vara så att tandvården har lagt mindre fokus på dentala erosioner de senare åren än vad de gjorde åren innan Kristianstadstudien utfördes? Från resultaten på frågan om varifrån eleverna har fått information om dentala erosioner kan man se att 70 % av de tillfrågade i Malmö inte har fått någon information om 21

erosionsskador och endast 16 % har fått det ifrån tandvården. Stämmer detta så är det endast en mycket liten del av alla gymnasieeleverna som har blivit informerade om erosionsskador. Det skulle kunna vara så att dessa 16 % ligger i riskgruppen för dentala erosioner eller redan har erosioner på tänderna. Ligger problemet i att tandvårdspersonalen informerar för lite och/eller för sent och vad beror detta på om så är fallet? Det skulle även kunna vara så att ungdomarna har informerats om dentala erosioner men av någon anledning inte tagit till sig informationen eller har helt enkelt glömt bort det. Om ansvaret ligger på tandvårdspersonalen att informera om dental erosioner så visar detta resultatet på att man inte har nått ut tillräckligt bra till 70 % av de tillfrågade. Hur ska man då göra för att komma tillrätta med problemet utan att det tar upp för mycket tid eller kostar verksamheten för mycket? 1 % av de tillfrågade har fått information om erosionsskador från skolan. Ett alternativ hade kanske kunnat vara att lägga ett större ansvar på skolan. Dental hälsa bör kanske beröras mer inom ämnet biologi än vad det gör idag. 25 % av de tillfrågade vill trots allt få mer information om erosionsskador från skolan och 66 % från tandvården, kanske hade en kombination varit den bästa lösningen. Det största ansvaret borde dock ligga på tandvårdspersonalen att informera och nå ut till alla riskgrupper då det i slutändan är tandvårdspersonalen som behandlar skadorna. Även om den höga siffran beror på att de tillfrågade fått information men inte tagit den till sig så visar detta på en brist i patientutbildningen kring ämnet dentala erosioner i den här gruppen. Den fjärde hypotesen: "En majoritet av gymnasieeleverna kommer att svara att dentala erosioner har samma orsaksfaktorer och yttrar sig på samma sätt som karies eftersom de är uppvuxna med föräldrar som var unga på 70- och 80- talet då fluortanten kom till skolan och informerade om karies. Föräldrarna är därför välinformerade om karies och lär sina barn att de måste vara rädda om sina tänder om de inte vill få hål. Detta leder till att dagens gymnasieelever ser "hål i tänderna" som den främsta orsaken till dålig tandhälsa och förknippar därför de flesta tandproblem med detta". Majoriteten har inte svarat att erosionsskador orsakas av samma orsaksfaktorer som karies men värt att notera är att 16 % av eleverna valde bakterier och deras produkter och 17 % valde socker som orsak till dentala erosioner, det vill säga samma orsaksfaktorer som karies. På frågan om vad karies orsakas av valde strax över hälften av eleverna att det liksom erosionsskador orsakas av "syror i t.ex. läsk och godis". Hur studien presenterades kan ha påverkat resultatet, då det prestenterades som en studie kring dentala erosioner kan ha frågorna gällande karies ha skapat en förvirring hos eleverna. Kunskapsluckor Det önskade urvalet var 360 elever men det faktiska stickprovet blev 239 närvarande elever. Dessa kom från 5 klasser från det naturvetenskapliga programmet respektive 5 från det samhällsvetenskapliga programmet. Fördelningen mellan eleverna var 132 naturelever och 107 samhällselever. Av de närvarande eleverna var 127 kvinnor, 80 män och 32 individer vilka angav ett eget eller inget kön. Om det närvarande urvalet hade varit lika stort som det önskade urvalet, så hade studiens trovärdighet varit större eftersom svarsfrekvensen hade troligtvis varit högre. De individer som inte angav kön 22

eller angav ett eget kön blev ett internt bortfall och räknades bort i analyser som gjordes för att belysa könsskillnader. Detta kan ha gjort att skillnader frågor där svar mellan könen analyserats inte visar hur det är i verkligheten och eventuellt ha bidragit till en snedvridning i resultaten mellan man och kvinna. Enkätmetodikens inbyggda brister kan påverka resultatet. Om respondenterna hade fått tillfälle att ställa frågor kring ordval, så hade möjligtvis resultaten blivit annorlunda. Ett exempel som har diskuterats tidigare är valet av "sura uppstötningar". Det var nästan dubbelt så många elever som svarade att dentala erosioner orsakas av syror i mat och dryck jämfört med sura uppstötningar. Detta skulle kunna bero på att eleverna inte känner till innebörden av sura uppstötningar utan istället använder sig av andra uttryck som exempelvis kräkningar eller spya. Det är även möjligt att eleverna som valt att erosionsskador orsakas av syror i mat och dryck valt alternativet sura uppstötningar enbart eftersom de är medvetna om att syror orsakar frätskador även om de inte vet vad en sur uppstötning är för något. Därför kan man diskutera hur väl resultatet speglar verkligheten. Om ett annat vanligare begrepp hade använts istället för sura uppstötningar hade kanske andelen elever som svarade helt rätt varit större, eftersom andelen elever som hade delvis rätt var stor, eller så hade andelen elever som svarat rätt varit lägre eftersom man kanske inte hade kopplat ihop maginnehåll med ett lågt ph. Konklusion Bland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det generellt låg en kunskap om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården. Betydelse Studien kan användas som underlag för att belysa kunskapsbrister i en riskgrupp för dentala erosioner och förbättra informationen för att på lång sikt kunna minska prevalensen i denna grupp. Den direkta nyttan är att deltagarna i studien uppmärksammades på problemet. 23

Referenser 1. SBU. Karies - diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling. En systematiskt litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 188. 2. Fejerskov O, Kidd E, Nyvad B, Baelum V. Dental Caries. The Disease and its Clinical Management. 2 nd ed. Blackwell Publishing Professional; 2008. 3. Buzalaf MA l, Pessan JP, Honório HM, ten Cate JM. Mechanisms of action of fluoride for caries control. Monogr Oral Sci. 2011;22:97-114. doi: 10.1159/000325151. Epub 2011 Jun 23. 4. Socialstyrelsen. Tandhälsan hos barn och ungdomar 1985-2005. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006. 5. Socialstyrelsen. Karies hos barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för år 2011. Stockholm: Socialstyrelsen, 2013. 6. Socialstyrelsen. Karies hos barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för år 2010. Stockholm: Socialstyrelsen 2011. 7. Johansson A-K. Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen. 2005;97(4):53-61. 8. A.J.M. Lightenberg, E.C.I. Veerman. Saliva: Secretion and Functions. Monogr Oral Sci. Baselm Karger, 2014, vol 24, pp 1-VI (DOI:10.1159/000359946). Amsterdam; 2014. 9. Isaksson H, Birkhed D, Wendt L-K, Alm A, Nilsson M, Koch G. Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20-year olds. Acta Odontologica Scandinavica. 2014; 72: 448-457. 10. Hasselkvist A, Johansson A, Johansson A-K. Association between soft drink consumption, oral health and some lifestyle factors in Swedish adolescents. Acta Odontologica Scandinavica. 2014; Early Online, 1-8. 11. Rang H P, Dale M M, Ritter J M, Flower R J, Henderson G. Rang and Dale's Pharmacology 7th Edition. Churchill Livingstone; 2011-05. 12. Levine A S, Kotz C M, Gosnell B A. Sugars: hedonic aspects, neuroregulation and energy balance. Am J Clin Nutr 2003;78(suppl):834S-42S. American Society for Clinical Nutrition. 13. Nilsson C, Strömgren K. Ungdomars kunskaper om dental erosion och deras konsumtionsvanor av sura drycker - en enkätstudie i åk 2 vid en gymnasieskola. Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan 24

Kristianstad 2008. 14. Ostberg AL, Halling A, Lindblad U. Gender differences in knowledge, attitude, behavior and perceived oral health among adolescents. Acta Odontol Scand. 1999; 57 (4):231-6. 15. Sverige. Skolverket. Läroplaner ämnen & kurser. Naturvetenskapsprogrammet. Stockholm: Skolverket, 2011. Hämtad från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-ochprogram/program.htm?lang=sv&programcode=na001. [citerad 16 nov 2014] 16. Ohlsson S. Nollhåls-generationens barn. Perspektiv 2013;1. Hämtad från http://perspektiv.nu/sv/artiklar/nollhaals-generationens-barn.aspx?pid=23 [citerad 29 jan 2015] 17. Körner S, Wahlgren L. Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur, 2005. 18. McDonald, J.H. Handbook of Biological Statistics. 3rd ed. Baltimore, Maryland. Sparky House Publishing 2014. Hämtad från: http://www.biostathandbook.com/fishers.html [citerad 14 dec 2014]. 19. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2005. 20. Denscombe M. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur 2009. 21. Trost J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur; 1994 25

Bilaga 1 Vad vet eleverna på St Petri skola om erosionsskador på tänderna? - En enkätundersökning 26

Om enkäten Den här enkätundersökningen är utformad av Joy Malmberg och Kristina Furundzic och görs som en del av ett kandidatarbete inom Tandläkarprogrammet på Malmö Högskola. Syftet med enkäten är att ta reda på vilka kunskaper gymnasielever på St Petri skola har om erosionsskador på tänderna. Resultatet kommer att redovisas i tabeller och diagram och kommer i framtiden att kunna användas för att bättre rikta information om erosionsskador på tänderna till gymnasieelever. Enkäten är anonym och helt frivillig. Ingen enskild individs svar kommer att kunna identifieras. Alla resultat kommer att redovisas på gruppnivå. Vid frågor är du välkommen att kontakta oss på kristinafurundzic@live.se eller joy.malmberg@hotmail.com Joy Malmberg & Kristina Furundzic Tandläkarstuderande Malmö Högskola Odontologiska Fakulteten 206 05 Malmö 27

Kön: Man [ ] Kvinna [ ] Klass: Karies (hål i tänderna) orsakas av: Ett eller flera svarsalternativ kan väljas. Bakterier och deras produkter [ ] Socker i t.ex. läsk och godis [ ] Syror i t.ex. juice och läsk [ ] Sura uppstötningar [ ] Vet ej [ ] Vet du om du har någon kariesskada? Ett svarsalternativ kan väljas. Ja, jag vet om att jag har/inte har någon kariesskada [ ] Nej, jag har ingen aning om jag har eller inte har någon kariesskada [ ] Om ja på ovanstående fråga, hur fick du reda på det? Ett svarsalternativ kan väljas. Tandläkare eller annan tandvårdspersonal berättade det för mig [ ] Jag kände/ såg det själv [ ] Minns ej var jag har fått informationen ifrån [ ] Annat: Erosionsskador på tänderna är det samma som: Ett svarsalternativ kan väljas. Missbildning [ ] Missfärgning [ ] Frätskador [ ] Tandlossning [ ] Vet ej [ ] Annat: Erosionsskador på tänderna orsakas av: Ett eller flera svarsalternativ kan väljas. 28

Bakterier och deras produkter [ ] Socker i t.ex. läsk och godis [ ] Syror i t.ex. juice och läsk [ ] Sura uppstötningar [ ] Vet ej [ ] Annat: Vet du om du har någon erosionsskada på tänderna? Ett svarsalternativ kan väljas. Ja, jag vet om jag har/inte har någon erosionsskada på tänderna [ ] Nej, jag har ingen aning om jag har eller inte har någon erosionsskada på tänderna [ ] Om ja på ovanstående fråga, hur fick du reda på det? Ett svarsalternativ kan väljas. Tandläkare eller annan tandvårdspersonal berättade det för mig [ ] Jag kände/såg det själv [ ] Minns ej var jag har fått informationen ifrån [ ] Annat: Vad kännetecknar en erosionsskada på tänderna? Ett eller flera svarsalternativ kan väljas. Ojämna kanter på tänderna [ ] Gula missfärgningar [ ] Gropar på kindtänderna [ ] Svarta fläckar på tänderna [ ] Ilningar i tänderna [ ] Minns ej [ ] Vet ej [ ] Hur kan du motverka att du får erosionsskador på tänderna? Ett eller flera svarsalternativ kan väljas. Borsta med fluortandkräm [ ] Borsta med whitening-tandkrämer [ ] Undvika att dricka läsk [ ] Inte borsta tänderna direkt efter att jag har ätit eller druckit något surt [ ] 29

Vet ej [ ] Annat: Har du fått information om erosionsskador och i så fall, varifrån? Ett svarsalternativ kan väljas. Tandvården [ ] Radio/tidningar/TV [ ] Internet [ ] Skola [ ] Föräldrar [ ] Minns ej var jag har fått informationen ifrån [ ] Annat: Jag har inte fått någon information om erosionsskador [ ] Skulle du vilja veta mer om erosionsskador på tänderna och i så fall, var vill du få den informationen ifrån? Ett svarsalternativ kan väljas. Tandvården [ ] Skolan [ ] Internet [ ] Radio/tidningar/TV [ ] Vet ej [ ] Annat: Jag vill inte få någon information om erosionsskador [ ] Vilket av följande påstående anser du vara mest korrekt? Ett svarsalternativ kan väljas. Det är bra att borsta tänderna direkt efter man har ätit något surt eftersom det stärker emaljen [ ] Det är inte bra att borsta tänderna direkt efter man har ätit något surt eftersom det kan skada emaljen [ ] Beskriv en situation där du upplever en fördel av att använda eller att ha 30

använt tandkräm: Bilaga 2 Vad vet eleverna på St Petri skola om erosionsskador på tänderna? - En enkätundersökning 31