SSNF Prissättningsmodeller svartfiber Version 2.0 2012-10-07 Anders Nyman, Anders Hultgren

SSNF Prissättningsmodeller svartfiber Version 2.0 2012-10-07 Anders Nyman, Anders Hultgren Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Inledning... 2 3. Definitioner ordlista... 3 4. Förslag på principer... 4 5. Prissättning... 5 5.1. Engångsavgift... 5 5.1.1. Fastpris... 5 5.1.2. Fastpris plus pris per meter... 5 5.1.3. Offert... 5 5.2. Månadshyra... 6 5.2.1. Tätort (existerande nät, tätt eller glest)... 6 5.2.2. Glesort (utanför existerande nät)... 6 6. Engångsavgift förslag prismetoder... 6 6.1. Prissättning... 6 6.1.1. Prismetodmatrisen för Engångsavgift... 7 6.2. Definiera priser... 7 6.2.1. Existerande nät, tätt... 7 6.2.2. Existerande nät, glest... 8 6.2.3. Utanför existerande nät... 8 6.2.1. Prismatrisen för Engångsavgift... 9 7. Månadshyra förslag prismetoder... 9 7.1. Zonprissättning... 9 7.2. Månadshyra för Glesort... 10 7.3. Rabatter på Månadshyror... 10 8. Intäktspotential... 11 8.1. Hur ska intäktspotential definieras och beräknas?... 11 9. Servicenivåer... 12 Bilaga 1 Exempel... 13 Exempel 1, prisnivåer för engångsavgifter... 13 Exempel 2, Månadshyror inom tätort zonprissättning... 14 Exempel 3, enkel överslagsberäkning av intäktspotential... 15 Sida 1 av 15

1. Bakgrund och syfte SSNf verkar för att främja Stadsnätens intressen samtidigt med att skapa en samhällsnyttig och effektiv marknad för bredbandskommunikation. Genom att göra stadsnätens prissättningsmodeller för svartfiber mer anpassade till marknadens krav ökas affärsmöjligheterna för det enskilda stadsnätet och den totala samhällsnyttan av gjorda och framtida investeringar. Vidare är det av största vikt att ta fram prislistor som möjliggör för Kunden att själv ta fram indikativa priser i delar av stadsnäten som har eller bedöms få hög eller medelhög intäktspotential. Konkret innebär framtagandet av prislistor följande. Ger en överblickbarhet och enkelhet att förstå och jämföra priser Ökar effektiviteten för både Stadsnät och Kunder Minskar tids- och resursåtgång för bl a offertarbete Minskade svarstider vid förfrågningar Möjliggör i större omfattning att Kunden själv kan ta fram indikativa priser Detta är en vägledning. Varje Stadsnät måste självt arbeta igenom sin prissättning och skapa sin egen prislista. 2. Inledning Målsättningen är att skapa enkelhet genom att i möjligaste mån skapa fasta priser både vad det avser engångsavgifter och månadshyror. I de fall fasta priser inte går att ge kan fasta priser per meter användas innan det som kvarstår är priser per offert. Nedanstående bild illustrerar grunderna i upplägget. Sida 2 av 15

Inom t ex kommunhuvudorten utgår både fasta engångsavgifter samt månadshyror inom Zon 1-3. Utanför Zon 1-3, men innanför ortsgränsen, är engångsavgiften lämpligen fast. Månadshyran har en avståndsberoende faktor som t ex utgår från det fasta priset i Zon 1. Se exempel nedan. Engångsavgift i kr Månadshyra i kr Zon 1 10.000 300 Zon 2 12.000 400 Zon 3 13.000 500 Utanför zoner 15.000 300*(1+antal km från Zon 1) Utanför ortsgränsen kan en av eller både engångsavgift och månadshyra lämnas som fast pris per meter. Utgångsläget bör dock vara att det enbart är engångsavgiften som sätts som ett pris per meter och månadshyran som ett fast pris. Olika priser kan om så krävs gälla för olika geografiska områden, se även exempel nedan. Engångsavgift i kr/meter Månadshyra i kr Område A 150 500 Område B 200 500 Område C 250 750 I undantagsfall ska det sedan vara möjligt att även lämna priser per offert. För att kunna skapa fasta priser krävs att Stadsnätet har kontroll på alla kostnader som förknippas med produkten, d v s någon form av produktkalkyl. I produktkalkylen ska det förutom alla fysiska parametrar som t ex gräv- och fiberkostnader ingå kostnader för driftorganisation, felavhälpning mm. Dessutom krävs det att intäktspotentialen kan bedömas på ett adekvat sätt. Sammantaget med kontroll på både produktkalkyl och intäktspotential kan ett schabloniserat fast pris tas fram för en eller flera zoner alternativt fast pris per meter. Viktigt att påpeka igen med fasta priser framtagna sparas både kostnader och tid hos såväl Stadsnät som Kunder vilket rimligtvis leder till fler affärer. 3. Definitioner ordlista Det är viktigt att enas om ett gemensamt språkbruk och använda samma definitioner, för att undvika missförstånd. Installationskostnader Ansluta (svetsa) fiber, dra in fiber till fastighet, etc. Nätutbyggnadskostnader Schakta, lägga kanalisation, dra fiberkabel i kanalisation, återställa mark, etc. Engångsavgift Engångsbetalning för ny förbindelse. Engångsavgiften består av en eller bägge av följande delar; nätutbyggnadsavgift och installationsavgift. Engångsavgiften kan efter Sida 3 av 15

överenskommelse, helt eller delvis, slås ut per månad under kontraktstiden och på så sätt ingå i Månadshyran. Månadshyra Månadsbetalning under kontraktstiden för hyra av svartfiber. Kan innehålla olika priskomponenter, t.ex. pris för drift och underhåll, vinst och del av engångsavgift som sprids över hyreskontraktets längd. Investering En utgift som förväntas ska ge vinst över kalkyltiden. I de fall där fasta priser utifrån schabloniserade värden används avser Investering utgifter för att antal investeringar som sammantaget ska ge en vinst över kalkyltiden. Kalkyltid Den kalendertid som används vid lönsamhtesberäkningar enligt de krav som gäller för respektive stadsnät. 4. Förslag på principer Prissättningsmodellerna bygger på principer och antaganden som är generella. Utifrån prissättningsmodellerna kan sedan varje enskilt stadsnät ta fram sin egen prislista. Prissättningsmodeller och prislistor kompletteras med specifik affärsinformation för varje förfrågan. Tanken är att kunderna själva i möjligaste mån och utifrån prissättningsmodell och prislistorna ska kunna ta fram indikativa priser. Affärer hanteras på ett begränsat antal olika sätt för att göra hanteringen effektiv för både leverantör och kund och skapa en effektivare marknad med större volym och intäkter. För att skapa en effektiv anbudsprocess bör antalet alternativa prissättningsmodeller vara begränsat. Månadshyra och Engångsavgift baseras i första hand på schablon eller när detta inte är möjligt på investeringskalkyl samt stäms om möjligt av med rådande marknadspris. Framtagning av fasta priser inom geografiska zoner eller fasta meterpriser bygger på schabloner där schablonen är baserad på en genomsnittlig investeringskalkyl, med genomsnittlig förväntad intäkt per kund, omsättning i kundbasen, prisförändringar över tid, mm. Beroende på bedömning av ytterligare intäktspotential vid investering till anslutningspunkt för ny kund (nätutbyggnad krävs), används hela eller del av investeringskostnaden för beräkning av lönsamhet vid affärstillfället. Vidare är det viktigt att ha klart för sig hur stor del av intäkten från en ny kundanslutning som hänför sig till redan gjord nätutbyggnad, d v s om sådan del som hänförs till redan gjord nätutbyggnad redan är helt eller delvis betald av annan kund så kan hela eller delar av denna intäkt användas vid lönsamhetsberäkningen. Exempel: En kund vill köpa en förbindelse från A till C. Stadsnätet har redan en förbindelse mellan A och B med kontrakt som ger intäkter som betalar hela investeringskostnaden plus en Sida 4 av 15

vinst för förbindelsen A till B. Vid offerten på förbindelsen A till C, kan stadsnätet kalkylera med enbart kostnaden för nätutbyggnaden B till C. Investeringskalkylen tar hänsyn till framtida intäkter och kostnader, både säkra och möjliga, för den specifika anslutningen. Priset ska som nämnts innan kunna delas upp i en Engångsavgift och en löpande avgift (hyra) per tidsenhet (t.ex. månad). Engångsavgiften ska om det är önskvärt kunna slås ut som en del av Månadshyran under hela eller delar av avtalstiden. I vissa fall kan det även finnas önskemål om att hela Engångsavgiften och merparten av hela den samlade summan av månadshyrorna erläggs som en samlad engångsavgift. Obs! Detta dokument ger inte vägledning i hur affärer ska redovisas i bokföring och bokslut, utan enbart hur priser kan sättas affärsmässigt. 5. Prissättning 5.1. Engångsavgift Engångsavgiften sätts på tre olika sätt: fastpris, fastpris plus pris per meter eller offert. 5.1.1. Fastpris Fastpriset beräknas genom att skillnad i installationskostnad för stadsnätet för olika affärer hanteras genom att ta en snittkostnad över alla affärer. Fastpriset justeras för att täcka kostnader och ge erforderlig marginal. 5.1.2. Fastpris plus pris per meter Fastpriset enligt föregående avsnitt. Avståndet är till närmaste anslutningspunkt. Priset per meter bör vara fast inom ett område, men kan variera mellan definierade områden. Priset anges som pris/meter fågelvägen eller grävvägen. Fågelvägen har fördelen att ge en enklare kostnadsuppskattning/prisindikation för kunderna. Priset per meter justeras för att täcka kostnader och ge erforderlig marginal. 5.1.3. Offert Priset baseras på offertkalkyl. Kalkylmodellen justeras för att täcka kostnader och ge erforderlig marginal, samtidigt som ytterligare intäktspotential inkluderas i affärskalkylen. Detta ska vara ett undantag och bara nyttjas i speciella fall (kostsamma eller unika områden/adresser). Sida 5 av 15

5.2. Månadshyra 5.2.1. Tätort (existerande nät, tätt eller glest) Månadshyrorna schabloniseras med hjälp av en zon-indelning av kostnader och intäkter. Uppföljning av schabloner görs lämpligen års- eller halvårsvis. 5.2.2. Glesort (utanför existerande nät) Månadshyran sätts baserat på i första hand schabloniserade fasta meterpriser och i andra hand på affärskalkyl innehållande projekteringskalkyl för kostnaden, intäktskalkyl för hyror och avgifter, t.ex. Engångsavgift. 6. Engångsavgift förslag prismetoder 6.1. Prissättning Det nämns redan inledningsvis hur viktigt det är att begränsa antalet prissättningsmodeller. Schabloner för investeringar och intäktspotentialer (eller i undantagsfall det enskilda fallet kalkylen för en investering) bygger lämpligen på faktorer där det på ett praktiskt hanterbart sätt tas hänsyn till de affärsmässiga grunderna för verksamheten, kostnaderna för investeringar, drift och underhåll samt de framtida intäkterna. I denna beskrivning av prissättningsmodell delas nätet upp i två kriterier med vardera tre gånger tre olika områden. Det första kriteriet är nätets täthet d.v.s. hur många anslutningspunkter som Stadsnätet har per ytenhet, eller ekvivalent hur långt det är i snitt till godtycklig ny kund. Ju fler anslutningspunkter/kortare snittavstånd desto billigare att ansluta en ny kund i genomsnitt. Det andra kriteriet är antalet potentiella kunder och deras intäktspotential för Stadsnätet. Ju fler kunder och ju högre behov av kommunikation (och betalningsförmåga) desto större sannolikhet att det kommer att anslutas flera kunder på samma installation och ju mer attraktiv blir investeringen för Stadsnätet ur framtida intäktssynpunkt. Inom existerande nät, tätt område är det lämpligt att fastställa en fast Engångsavgift (för nätutbyggnad och installation). För existerande nät, glest område är det på samma sätt lämpligt att Engångsavgiften byggs upp av maximalt tre olika fasta priser per meter för nätutbyggnad plus maximalt tre olika fasta priser för installation. Tätt respektive glest måste också definieras, företrädesvis genom geografisk zon-indelning. Observera också att där Månadshyran är zon-indelad, se nedan i dokumentet, ska även Engångsavgiften vara fast i respektive zon. Sida 6 av 15

Viktigt är också att det tydligt framgår vad som menas med överlämningspunkt inom tätt område. Rimligtvis ska det fasta priset som anges innefatta överlämning till Kundens adress och inte till Stadsnätets närmsta existerande nod. På detta sätt begränsas antalet varianter till nio och Stadsnätet kan arbeta strukturerat med prissättningen. 6.1.1. Prismetodmatrisen för Engångsavgift Intäktspotential Nät Avstånd Hög Medel Låg Utom Km Offert Offert Offert existerande nät Inom existerande nät, glest m - km Per meter avgift 1A, plus fast avgift 1B Per meter avgift 2A, plus fast avgift 2B 3B Inom existerande nät, tätt Per meter avgift 3A, plus fast avgift meter Fast Engångsavgift 1 Fast Engångsavgift 2 Fast Engångsavgift 3 Med per meter avgift 1A, 2A och 3A menas nätubyggnadspriser och med fast avgift 1B, 2B och 3B menas installationspriser som tillsammans ger en Engångsavgift. Fast Engångsavgift 1, 2 och 3 avser fasta Engångsavgifter som inkluderar både nätutbyggnad (i förekommande fall, eftersom det inom existerande nät, tätt normalt sett inte krävs nätutbyggnad) och installation. 6.2.Definiera priser Hur ska priserna definieras? Utgå från kostnader plus pålägg för administration och vinst (inklusive risk). Det kallas nedan och i Bilaga 1 för Helpris. Helpriset för en enskild affär är det pris som ger lönsamhet direkt för en affär, eftersom det inkluderar alla kostnader plus vinstpåslag. Som visas nedan är det rimligt att använda Helpriset som offererat pris i vissa situationer, då inga ytterligare möjliga intäktskällor för den specifika investeringen kan skönjas. I andra situationer, då det är rimligt att anta att ytterligare kunder kommer att fås på samma investering, är det rimligt att sätta ett pris som är lägre än Helpriset. 6.2.1. Existerande nät, tätt För Existerande nät, tätt kan ett genomsnittligt Helpris användas som är en fast schablonkostnad som bygger på ett genomsnitt av kostnaden för de nätutbyggnader och installationer man gjort i detta område, plus pålägg. Det föreslås att detta pris är samma oberoende av intäktspotential, då de relaterade kostnaderna är relativt låga. Tillsammans utgör de två prisdelarna Engångsavgiften. Sida 7 av 15

6.2.2. Existerande nät, glest För Existerande nät, glest kan utgångspunkten vara en fast schablon-kostnad per meter som bygger på ett genomsnitt av de dragningar stadsnätet gjort i detta område (plus pålägg) plus en fast avgift som bygger på ett genomsnitt av kostnaden för installationer stadsnätet gjort (plus pålägg). Tillsammans utgör de två prisdelarna Engångsavgiften. Den verkliga kostnaden kommer att variera beroende på markförhållanden, men värdet av förenkling uppväger normalt sett detta. Därefter varieras Engångsavgiften beroende på intäktspotential: om investeringen sker i ett område med många andra potentiella kunder så är det troligt att det kommer att kunna göras fler affärer där fiber nedlagda i denna markförläggning kommer att användas, varför det sätts ett pris som är en del av det schablonberäknade priset (Helpris Nätutbyggnad; per meter). Rimligtvis tas en andel ut på mindre än hälften av Helpris Nätutbyggnad per meter för områden med hög potential, mindre än Helpris Nätutbyggnad per meter, d v s mindre än hela schablonpriset, för områden med medelpotential och Helpris Nätutbyggnad per meter d.v.s. hela schablonpriset för områden med låg potential. Till ovanstående prisdel läggs en schabloniserad avgift för installation, beräknad som en snittkostnad plus pålägg för administration och vinst (inklusive risk), Helpris Installation. 6.2.3. Utanför existerande nät När det gäller investeringar utanför existerande nät, bör dessa betraktas olika beroende på var de ska ske. Om det nya området som ansluts är t.ex. en tätort med många nya potentiella kunder så kan utgångspunkten vara att hänsyn tas till detta genom att debitera mindre än hälften av den kalkylerade investeringskostnaden plus pålägg som Engångsavgift. Om området har potential för flera men inte många anslutningar tas mindre än hela kostnaden ut men minst halva med i priskalkylen. Om området inte har någon extra potential alls tas hela kostnaden med i kalkylen. En del av Engångsavgiften kan som nämnts tidigare läggas ut som en del av månadshyran i form av en förhöjd hyra. Då det kan finnas ytterligare extra potential men denna är för osäker för att kunna motivera avdrag på investeringskalkylen, kan det laboreras med speciella villkor för den första kunden om detta är nödvändigt för att kunna genomföra affären. Exempel på detta är intäktsdelning i form av hyresavdrag för den första kunden då det tillkommer kunder på denna förbindelse, då första kund betalat hela investeringskostnaden med sin Engångsavgift och månadshyra över avtalstiden. Eventuella nya intäkter i existerande nät som genereras i samband med affären ska också inkluderas i investeringskalkylen, vilket ger en lägre Engångsavgift eller månadshyra än om de inte tas med. Sida 8 av 15

6.2.1. Prismatrisen för Engångsavgift Intäktspotential Nät Avstånd Hög Medel Låg Utom existerande nät Km Offert < 50% av Helpris Offert < 100% av Helpris Inom existerande nät, glest Inom existerande nät, tätt m-km Meter Se också exempel i Bilaga 1. Per meter < 50% av Helpris Nätutbyggnad, plus 100% av Helpris Installation 1 Fast genomsnittligt Helpris Per meter < 100% av Helpris Nätutbyggnad plus 100% av Helpris Installation 2 Fast genomsnittligt Helpris Offert 100% av Helpris Per meter 100% av Helpris Nätutbyggnad plus 100% av Helpris Installation 3 Fast genomsnittligt Helpris 7. Månadshyra förslag prismetoder 7.1. Zonprissättning Inom företrädesvis tätorter schabloniseras prissättningen för hyror för att få ner antalet olika affärsfall och minska/förenkla den administrativa processen för likartade fall. Schablon betyder att det i det enskilda fallet även kan bli dyrare än prissättning per enskilt fall alla priser kan ju inte bli lägre än snittpriset. Ett exempel på detta är vid en redan ansluten fastighet (ODF). Grundidén med zoner är att hitta geografiska områden där kostnadsnivån för att etablera nya kunder är ungefär lika, så att priserna kan schabloniseras. I praktiken innebär det att även inom en tätort med stor utsträckning kan det finnas områden som inte täcks in av zoner. Sådana områden hanteras som glesort enligt nedan. Här måste en avvägning ske. För att få så enkelt förfarande som möjligt skulle man bara ha en enda zon och ett enda pris. Det skulle dock kunna medföra att de potentiella kunderna köper enbart de förbindelser vars individuellt beräknade pris ligger över det tillämpade genomsnittspriset, dvs totalaffären blir olönsam. Därför måste priserna differentieras så långt att de alla blir attraktiva för de potentiella kunderna och totalt sett lönsamt för Stadsnätet. Tätorten kan delas in i 2-4 zoner beroende på nät-täthet och kundpotential. För hela tätorten sätts en Grundhyra. För förbindelser mellan zoner sätts priset genom en Zonövergångsfaktor. Grundhyran är Månadshyran före eventuella rabatter. Om man använder zonfaktorer så är grundhyran lika med Månadshyran i zonen med det lägsta priset före eventuella rabatter, dvs Sida 9 av 15

med zonfaktor 1. Grundhyran ska, med hänsyn tagen till zon-faktorer, rabatter, investeringar och kostnader, etc, totalt medföra att Stadsnätets mål, inklusive finansiella, uppfylls. Grundhyran måste givetvis också vara marknadsmässig, dvs tillräckligt attraktiv för att potentiella kunder ska köpa. De olika zonerna kan ha (men måste inte ha) olika zon-grundpriser, d v s zon-grundpris 1, zongrundpris 2 etc. Zon-grundhyran sätts som Grundhyra * Zonfaktor. Exempel på zonprissättning redovisas i Bilaga 1. 7.2.Månadshyra för Glesort För denna situation offereras Månadshyran baserat på investeringskalkylen för hela affären inklusive den för installationen. För att sätta Månadshyran utgår man från grundhyran i tätorten. Denna räknas upp med en avståndsfaktor, som knyter hyran till marknadspriset/kundvärdet (längre sträcka högre men inte linjärt) men endast bör ha ett fåtal steg av administrativa skäl exempelvis 1.5, 2, 3. Månadshyra glest Grundhyra A kr/månad Avståndsfaktor 1,5 2 3 1,5A 2A 3A Hela den framtida intäktsströmmen, inklusive potential för flera affärer med en riskfaktor, beräknas så att Engångsavgiften och Månadshyrorna under kontraktstiden ger fastslagen avkastningsnivå. Eventuella bidrag från staten, region, EU, etc används i kalkylen för att hantera riskerna i investeringen, d.v.s. risken i själva kostnaden och risken i framtida intäkter. De läggs in som säkra intäkter och minskar därigenom den osäkra andelen av intäkterna i kalkylen. 7.3.Rabatter på Månadshyror Rabatter bör ges av affärsmässiga skäl, d v s för att gynna den egna affären långsiktigt. Det ligger normalt i Stadsnätets affärsintresse att få en längre avtalstid på ett större antal tjänster och leveranser, varför rabatter bör knytas till dessa faktorer. Det är upp till Stadsnätet att bestämma om den minsta beställningsenheten är en fiber, ett fiberpar eller annat. Ju fler Svartfiber och eventuellt andra produkter som Stadsnätet säljer till Kunden, d v s ju högre Månadshyra (intäkt) till Stadsnätet, desto lägre administrationskostnader per intäktskrona för Stadsnätet och en högre rabatt är affärsmässigt motiverad. Ju längre avtalstid, Sida 10 av 15

d v s ju mindre osäkra Stadsnätets framtida intäkter är, desto bättre, d v s en högre rabatt är affärsmässigt motiverad. Det föreslås att rabatt ges för den enskilda affären, med beaktande av den enskilda affärens kontraktstid och den samlade volymen för Kundens totala antal leveranser (till exempel Ethernet Access och Svartfiber) under kontrakt, för att förenkla offertgivning och hantering. Stadsnätet kan välja andra avtalskonstruktioner, men det bedöms att det finns ett stort gemensamt värde för alla Stadsnät att förenkla pris- och rabattmodellerna så att det blir lätt för de potentiella Kunderna att köpa av Stadsnät i stället för av en annan leverantör. 8. Intäktspotential 8.1.Hur ska intäktspotential definieras och beräknas? Med intäkterna i intäktspotential menas alla framtida intäkter som idag anses vara möjliga, d v s med en sannolikhet större än noll att de inträffar, men de flesta med en sannolikhet idag på under 100 %, om de inträffar och när de inträffar. Intäktspotentialen för en viss anslutningspunkt är i princip den diskonterade summan av dessa möjliga intäkter multiplicerat med sannolikheten att de inträffar, d v s det totala förväntade nuvärdet av intäkten under kalkyleringsperioden. I praktiken räcker det att använda ett mer schablonartat sätt att uppskatta denna. Intäktspotentialen i en viss punkt påverkas huvudsakligen av följande faktorer: - Hur många företag som skulle kunna bli kunder finns inom det område som har punkten som närmaste anslutning? - Hur många anställda har företagen? - Är deras verksamhet kommunikationsintensiv (t ex bank) eller kommunikationsfattig (t ex verkstad). - Hur många privatpersoner bor i området? - Finns konkurrerande svartfiberleverantörer? - Var ligger marknadspriset? Intäktspotentialen kan uppskattas i kr, men det viktiga för att använda denna som indata till hur stor andel av investeringskostnaden det kan tas direkt betalt för, är det relativa förhållandet mellan intäktspotentialen i olika punkter och den omedelbara intäkten från den aktuella affären. Glöm inte bort att första kunden i ett outbyggt område är första steget i en nätutbyggnad som rimligtvis ska ge flera kunder, d v s förutsatt att det finns andra möjliga slutkunder i närheten är det skäligt att första Kunden inte får bära det som ovan kallats Helpris. Sida 11 av 15

9. Servicenivåer Månadshyran för Svartfiber inkluderar support och felrättning på Servicenivå 1. Uttökad servicenivå (Servicenivå 2) kan erbjudas mot en ökad avgift per månad. Det poängteras särskilt att det i produktkalkylen tas hänsyn till de olika servicenivåerna som Stadsnätet erbjuder. Häri ligger både kostnaden för att ha en organisation som kan tillse att servicenivåerna till en skälig grad kan upprätthållas och kostnaden för viten sett över en längre tidsperiod. Utökad servicenivå prissätts lämpligen som en procentsats på Månadshyran utan eventuella rabatter. Sida 12 av 15

Bilaga 1 Exempel Exempel 1, prisnivåer för engångsavgifter Intäktspotential Nät Avstånd Hög Medel Låg Utom existerande nät Km 150,000 kr (25%) 300,000 kr (50%) 600,000 kr (100%) Inom existerande nät, glest m-km 100 kr/meter (25%) + 15,000 200 kr/meter (50%) + 15,000 400 kr/meter (100%) + 15,000 Inom existerande nät, tätt Meter 15,000 15,000 15,000 Not: För intäktspotential Medel har vi satt andelen ytterligare affärer till 100% (dvs det förväntade totala affärsutfallet är en försäljning som är två ggr så stor som första ordern), för intäktspotential Hög till 300% (dvs det förväntade totala affärsutfallet är en försäljning som är fyra ggr så stor som första ordern). I exemplet är hela kostnaden för nätutbyggnad och installation utom existerande nät 521,739 kr och påslaget är 15% vilket ger 600,000 för Helpris Engångsavgift. När det gäller Helpris Nätutbyggnad inom existerande nät, glest är denna 400 kr/meter vilket ger snittavgiften 100 kr/meter där det är hög potential, 200 kr/meter vid medelpotential och 400 kr/meter vid låg potential. Snittpriset för installation över alla områden är 15,000 kr, d v s installationsavgiften är 15.000 kr. Inom existerande nät, tätt tas enbart en avgift ut för installationen, d v s Engångsavgiften blir 15.000 kr oavsett intäktspotential och eventuell mindre nätutbyggnad. Sida 13 av 15

Exempel 2, Månadshyror inom tätort zonprissättning Zonövergångsfaktor I exemplet nedan ökas zonövergångsfaktorn linjärt från 1,1 till 1,3 men det är viktigt att poängtera att det är fritt att sätta andra zonövergångsfaktorer. Zonövergångsfaktor (utan Zonfaktor) Zon 1 2 3 4 1 1 1,1 1,2 1,3 2 1,1 1 1,1 1,2 3 1,2 1,1 1 1,1 4 1,3 1,2 1,1 1 Zonövergångsfaktor och Zonfaktor I exemplet nedan ökas zonfaktorn linjärt från 1,1 till 1,4 men det är viktigt att poängtera att det är fritt att sätta andra zonfaktorer. Inom zon Zonövergångsfaktor med zonfaktor Zonfaktor Zon 1 2 3 4 1 1 1,000 1,210 1,380 1,560 1,2 2 1,210 1,200 1,375 1,560 1,3 3 1,380 1,375 1,300 1,485 1,4 4 1,560 1,560 1,485 1,400 Prisnivåer exempel tätort Med ett grundpris på Månadshyran på exempelvis 100 kr/månad/fiberpar, skulle pristabeller med Zonövergångsfaktorer respektive Zonövergångsfaktorer och Zonfaktorer enligt ovan se ut som följer (obs 100 kr/månad är inte baserat på något verkligt fall): Prisexempel med Zonövergångsfaktorer Grundhyra 100 kr/månad Zon 1 2 3 4 1 100 110 120 130 2 110 100 110 120 3 120 110 100 110 4 130 120 110 100 Prisexempel med Zonövergångsfaktorer och Zonfaktorer Grundhyra 100 kr/månad Inom Mellan zoner zon Zon 1 2 3 4 100 1 100 121 138 156 120 2 121 120 138 156 130 3 138 138 130 148 140 4 156 156 148 140 Sida 14 av 15

Exempel 3, enkel överslagsberäkning av intäktspotential Stadsnätet offererar en ny förbindelse. Stadsnätet tror att det totalt under kontraktstiden kan fås in 300,000 kr (i nuvärde beräknat med vårt avkastningskrav) från den nu aktuella kunden i Månadshyror för denna förbindelse 1/. Stadsnätets investering är 700,000 kr (inklusive pålägg). Den aktuella anslutningspunkten ligger inom ett område som är likt områden där Stadsnätet redan har säkrade intäkter med nuvärde överstigande 500,000kr. Det verkar troligt att kunna få in åtminstone 500,000 totalt, dvs 200,000 utöver de 300,000 från den aktuella kunden. Sannolikheten för att få in 200,000 kr ytterligare (i nuvärde) sätts till 75%. Det förväntade nuvärdet av intäkterna blir då 300 +200*75% = 450 kkr. Stadsnätet bedömer även hur mycket den potentiella kunden kan tänkas vara villig att betala i Engångsavgift. Engångsavgiften sätts därför till 700-300-200*75% = 250 kkr. Om utfallet blir det förväntade 500 kkr får Stadsnätet in sitt avkastningskrav plus riskmarginalen 50 kkr. Om det blir lägre så finns en marginal på 50 kkr. 1/ Inkluderande delar av nätet som redan finns. Kostnaden för dessa anses i detta exempel redan återvunna varför intäkterna oavkortat går in i affärskalkylen. En enkel formel som ovanstående exempel använder: Nuvärde SäkraIntäkter + Sannolikhet*Nuvärde Osäkra Intäkter Nuvärde Säkra Kostnader&Investeringar Sannolikhet * Nuvärde Osäkra Kostnader&Investeringar >= 0 Sida 15 av 15