YRKESUTBILDNINGEN I FÖRÄNDRING

YRKESUTBILDNINGEN I FÖRÄNDRING EXAMENSMÄSTARUTBILDNING 2015 2016 Utvecklingsarbete Camilla Grundström Februari 2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 OM YRKESUTBILDNINGSREFORMEN... 3 Inledning... 3 Bakgrund till yrkesutbildningsreformen... 3 Målsättningar med reformen... 4 Kvalitetssäkring i yrkesutbildningsreformen... 4 FOLKTINGET OCH LAGSTIFTNINGEN... 6 Folktingets verksamhet... 6 Ett utlåtande växer fram... 6 Utlåtandets centrala punkter... 8 HUR KAN MAN FÖRBEREDA SIG PÅ REFORMEN?... 10 Information om anordnartillståndet... 10 Information om det nya finansieringssystemet... 11 Personalen bekantar sig med reformen... 11 Personalen deltar i fortbildning om reformen... 12 Uppbyggnad av övegripande och substansspecifika processer och system... 13 Utveckling av kompetensen hos personalen... 13 Implementering av reformen, personalen... 14 Implementering av reformen, arbetslivet... 14 Avslutade ord... 15 KÄLLFÖRTECKNING... 16 2

OM YRKESUTBILDNINGSREFORMEN Inledning Mitt utvecklingsarbete handlar om yrkesutbildningsreformen som är planerad att träda i kraft den 1.1.2018. Efter att i 18 år ha verkat i olika uppgifter inom yrkesutbildningen har jag i slutskedet av mina examensmästarstudier bytt arbetsplats. Jag har lämnat den dagliga, löpande verksamheten inom yrkesutbildningen bakom mig och intagit en ny utkiksplats, på Svenska Finlands folkting (senare Folktinget) som biträdande folktingssekreterare. Till mina arbetsuppgifter som biträdade folktingssekreterare hör att ansvara för utbildningsfrågor och följa med vad som är aktuellt inom utbildningssektorn. På Folktinget bevakar vi särskilt den svenskspråkiga verksamheten. Min första stora arbetsuppgift var att till undervisnings- och kulturministeriet bereda och ta fram ett utkast till utlåtande om förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den. I detta arbete berättar jag om hur arbetsprocessen ser ut då vi vid Folktinget samlar vägkost (respons) och tar fram ett utlåtande till myndigheterna. Under arbetsprocessens gång samlade jag på mig en del kunskap i ämnet. Jag kombinerar i detta utvecklingsarbete den nya kunskapen om yrkesutbildningsreformen med min tidigare erfarenhet av yrkesutbildningsmiljön. Slutprodukten utmynnar i en lista med tankar över vad man i yrkesutbildningsorganisationerna kan göra för att förbereda sig på reformen. Först en kort redogörelse om varför en reform av yrkesutbildningen är aktuell och vad man ämnar uppnå med reformen. Bakgrund till yrkesutbildningsreformen Yrkesutbildningsreformen är den största reformen inom utbildningssektorn på 20 år. Reformen är ett av den sittande regeringens spetsprojekt inom tyngdpunktsområdet kompetens och utbildning. Enligt uppgift på undervisnings- och kulturministeriets hemsida är avsikten med reformen att förnya yrkesutbildningen så att den blir kompetens- och kundinriktad, att den snabbt reagerar på de förändringar av kompetensbehov som finns i arbets- och näringslivet, att den erbjuder ett aktuellt och yrkesinriktat kunnande i en snabbt föränderlig värld, att den garanterar en yrkesskicklighet som gör det möjligt för individerna att snabbt förflytta sig ut till arbetslivet och att den ger människorna möjligheter att kontinuerligt utveckla sig under hela arbetskarriären. 3

I samband med reformen förnyas lagstiftningen, finansierings- och utbildningsstrukturerna, styrningen och examensstrukturen. Inlärningen på arbetsplatserna utökas och sättet för hur yrkesutbildningen förverkligas ses över. Enligt lagförslaget skall de nuvarande lagarna Lagen om grundläggande yrkesutbildning och Lagen om yrkesinriktiad vuxenutbildning upphävas. Istället stiftas en helt ny lag, lagen om yrkesutbildning. Överlappningar avlägsnas, gränserna mellan yrkesutbildning för unga och vuxna raderas och arbetskraftsutbildningen blir en del av det nya yrkesutbildningssystemet. Målsättningar med reformen Enligt regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering är det mest centrala ur arbets- och näringslivets synpunkt att yrkesutbildningen snabbt och effektivt svarar på de förändringar i kompetensbehov som finns i arbetslivet så att tillgången på kunnig arbetskraft kan tryggas. Företagens konkurrenskaft stärks och förutsättningar för ny företagsverksamhet skapas. Målsättningen är att förnya utbildningsutbudet, att göra verksamhetsmodellerna tydliga för arbetslivet att förstå/gestalta, att beakta arbetsplatsernas behov och verksamhetsmiljö samt att öka arbetsplatsernas intresse för inlärningen på arbetsplatserna. Ur individens synvinkel sett är yrkesutbildningens uppgift att ge individerna en kunskapbas att stå på och med vars hjälp de snabbt och smidigt kan förflytta sig till arbetslivet, att ge färdigheter att verka i samhället och att erbjuda möjligheter till att kontinuerligt utveckla och förnya sitt kunnande under olika skeden av arbetskarriären. Med tanke på samhället har yrkesutbildningen som uppgift att befrämja sysselsättningen och företagsamheten, att lyfta sysselsättningsgraden, att gynna individernas delaktighet, att befrämja Finlands konkurrenskraft och finländarnas välmående samt att stöda den nationella ekonomiska tillväxten på ett hållbart sätt. Eftersom utvecklingsarbetet handlar om kvalitetssäkring lyfter jag upp hur kvalitetssäkringen syns i lagutkastet. Kvalitetssäkring i yrkesutbildningsreformen Enligt nu gällande lagstiftning bör utbildningsanordnare utvärdera sin egen verksamhet och delta i extern utvärdering. Utbildningsanordnare förutsätts också publicera utvärderingsresultat. Endast i samband med ansökan om anordnartillstånd har kvaliteten på utbildningsanordnarens verksamhet utvärderats och då har fokus varit på yrkesmässiga och 4

ekonomiska förutsättningar. Kvaliteten på verksamheten har inte varit föremål för granskning. Enligt utkastet till ny lagstiftning blir kvalitetssäkringen en central del av utbildningsanordnarnas verksamhet. Förpliktande stadganden gällande kvalitetssäkring tas med i lagstiftningen. En kort redogörelse om de kvalitetsparagrafer som finns i utkastet till lag om yrkesutbildning: I 23 stipuleras om förutsättningarna för att bevilja anordnartillstånd. Sökande skall kunna påvisa att organisationen har förutsättningar att försäkra sig om kvaliteten på sin verksamhet samt förutsättningar att förbättra den. 109 innehåller skrivningar om kvalitetsledning och utvärdering av utbildningen. Utbildningsanordnaren svarar för kvaliteten på och utvecklingen av all den verksamhet som den arrangerar. Verksamheten skall utvärderas regelbundet och utbildningsanordnaren bör delta i extern utvärdering. I 26 finns stadganden om arbetslivskommissionerna. Arbetslivskommissionerna deltar i kvalitetssäkringen på nationell nivå. De iakttar/deltar i examenstillfälle, tar del av erkännande och bedömning av kunnande, gör besök hos examensarrangörer och utvecklar yrkesinriktade examina genom att följa med respons-, uppföljnings- och utvärderingsinformation. Arbetslivskommissionerna deltar i arbetet med att uppdatera examensgrunderna, utveckla examensstrukturen samt avge olika former av utlåtanden. Arbetslivskommissionerna rapporterar om eventuella uppdagade brister till undervisnings- och kulturministeriet. Arbetslivet har också en stark roll i kvalitetssäkringen i och med att arbetslivets representant fungerar som den ena bedömaren då examen avläggs. Innan jag redogör för hur ett utlåtande tas fram vid Folktinget är det viktigt att känna till vilken uppgift Folktinget har. 5

FOLKTINGET OCH LAGSTIFTNINGEN Folktingets verksamhet Enligt lagen om Svenska Finlands folkting från år 2003 är Folktingets lagstadgade uppgift att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter samt att arbeta för att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden och för att främja svenska språkets ställning i Finland. Folktinget skall bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses vid handläggningen av ärenden i domstolar och hos myndigheter. För att fullfölja sitt uppdrag gör Folktinget framställningar, ger utlåtanden samt bedriver information och upplysning. Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland och verkar över de politiska gränserna. Alla riksdagspartier med svensk verksamhet är representerade inom Folktinget. Folktinget arbetar också för att stöda och stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. En levande tvåspråkighet och ett tolerant och jämställt språkklimat är ledstjärnor i Folktingets verksamhet. Den högsta beslutande makten i Folktinget har de 75 folktingsledamöter som utses på basen av röstningsresultatet i kommunalvalet vart fjärde år. De åländska ledamöterna utses av lagtinget på Åland. Folktinget har en styrelse och utskott för olika substansområden, bl.a. ett utbildningsutskott. Nu när jag redogjort för Folktingets uppgift, övergår jag till att beskriva hur Folktinget tar fram ett utlåtande till ministeriet. Ett utlåtande växer fram Jag började med att fördjupa mig i bakgrundsmaterialet till utkastet till regeringsproposition på drygt 330 sidor och innehållet i de utkast till lagar som låg som grund för begäran om utlåtande: lag om yrkesutbildning och lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Därutöver bekantade jag mig med protokoll/pm från olika tillfällen/arbetsgrupper, presentationer från informationstillfällen och annat skriftligt material som fanns tillgängligt om reformen. Samtidigt som jag fördjupar mig i den skriftliga dokumentationen och informationen som finns pågår följande parallella processer gällande insamling av vägkost (respons): 6

- Utbildningsutskottets medlemmar bekantar sig med bakgrundsmaterialet till lagutkastet samt lagutkasten - Utbildningsutskottets medlemmar för dialog med varandra/kansliets personal och inkommer med respons/vägkost/synpunkter till Folktingets utlåtande - Utbildningsutskottets ordförande, utskottets medlemmar eller någon/några ur personalen från kansliet deltar i möten/hörande- och informationstillfällen, workshops, överläggningar och diskussioner som arrangeras kring ämnet, lyssnar till den vägkost olika intresseorganisationer för fram, hör sakkunniga inom området - Utbildningsutskottets ordförande deltar som medlem i reformgruppen för yrkesutbildningen i reformgruppens möten och inkommer med vägkost till kansliet Mina egna reflektioner utökade och/eller i kombination med den vägkost som inkommer tar jag fram ett utkast till utlåtande till ministeriet. När utkastet till utlåtande är klart från min sida går det först till utbildningsutskottets ordförande för godkännande. När utskottets ordförande godkänt utlåtandet skickas det på intern utlåtanderunda till utbildningsutskottets övriga medlemmar. När utbildningsutskottet sagt sitt går utkastet vidare till folktingssekreteraren som godkänner utlåtandet. Slutligen granskar styrelsens ordförande utlåtandet och när han för sin del godkänt och undertecknat utlåtandet är det klart för att skickas till ministriet. Enskilda utbildningsaktörer tar också kontakt med Folktinget och delar med sig av sin vägkost och/eller oro. Folktinget lyssnar in responsen, men kan inte föra en enskild aktörs, utbildningsanordnares eller regions intressen/talan. Folktingets uppgift är att se till helheten. Före ett utkast till lag kommer för utlåtande har processen med att ta fram utkastet redan pågått länge. Folktinget jobbar proaktivt och påverkar vid behov lagförslag redan i beredningsskedet. När utlåtanderundan är förbi står Folktinget om det finns orsak i kontakt med ministeriet och för konstruktiva diskussioner med representanter för ministeriet. Folktingets utlåtande som ser till helheten tar fasta på faktorer i lagutkastet på en högre, metanivå, medan det vardagliga och praktiska arbetet ute på fältet representerar en lägre, mera konkret och praktisk nivå. Innan jag listar hur man kunde förbereda sig på reformen inom yrkesutbildningsorganisationerna redogör jag för innehållet i Folktingets utlåtande om yrkesutbildningsreformen. 7

Utlåtandets centrala punkter Folktinget anser att lagutkastet innehåller många bra element. Stadganden som syftar till att förenkla och förenhetliga förvaltningen kring yrkesutbildningen är välkomna. Enligt Folktinget är det bekymmersamt att stora ekonomiska nedskärningar inom utbildningssektorn verkställs redan år 2017 medan utbildningsreformen träder i kraft först år 2018. Folktinget påpekar att en konsekvensbedömning av lagförslaget med fokus på verkningarna för den svenskspråkiga befolkningen och den svenskspråkiga yrkesutbildningen inte har gjorts. En konsekvensbedömning bör göras och ta fasta på följande frågeställningar: Vad kommer reformen att innebära för den svenskspråkiga befolkningen i stort? Hur skall man trygga förutsättningarna för de svenskspråkiga i Finland att få utbildning på svenska som de enligt grundlagen har rätt till? Hur skall man med (troligtvis) färre utbildningsanordnare, färre utbildningslinjer, ett mindre utbildningsutbud och längre geografiska avstånd trygga tillgängligheten till svenskspråkig yrkesutbildning i framtiden? Konsekvensbedömningen skall innehålla kunskap om alternativa beslut samt följderna av dem. Folktinget yrkar på att språkkraven för rektorer hålls på nuvarande nivå. Rektorn utövar makt i förhållande till eleverna och kan inte sköta sina administrativa uppgifter utan fullständiga kunskaper i elevernas språk. Den nya finansieringsmodellen resulterar sannolikt i att anordnarnätverket blir glesare, att tillgängligheten på yrkesutbildning blir sämre för den svenskspråkiga befolkningen, att det geografiska avståndet mellan hem- och studieort blir längre, att utbildningsutbudet blir smalare, att kostnadskrävande utbildningsinriktningar (examina) riskerar bli indragna oberoende av om det är vettigt eller inte med tanke på sysselsättningen när utbildningsanordnare tvingas skära i kostnaderna. I utlåtandet poängteras att basfinansieringen för svenskspråkig yrkesutbildning bör vara högre än 50 %. Den svenskspråkiga minoritetsbefolkningen är geografiskt utspridd och eftersom volymerna är små blir undervisningsgrupperna små och därmed mera kostnadskrävande. Alla har oberoende av språk rätt till en god yrkesutbildning. Eftersom svenskan är jämställd med finskan i grundlagen bör verksamhetsförutsättningarna på svenska tryggas genom lag. Resultatfinansiering är en bra sak och genomströmningen en bra prestationsmätare, men kan det finnas en risk i att utbildningsanordnarna i jakten på resultatfinansiering (läs: god genomströmning) sänker kraven för att få studerande igenom sina studier inom förväntad 8

studietid och därmed säkra resultatfinansiering, men med sämre renommé och kvalitet på utbildningen som följd? Folktinget anser att sysselsättning och fortsatta studier i högskola bör väga lika tungt då prestationsfinansieringen fastställs. Antalet studerande med olika former av inlärningsutmaningar ökar hela tiden. Dessa studerande behöver oftast mera stöd och längre tid för att slutföra sina studier. Finns det en risk i att kraven på den enskilda individen blir så stora att hen inte klarar av pressen och avbryter sina studier med marginalisering och utslagning från samhället som följd? Folktinget anser att en skrivning om att det svenskspråkiga anordnarnätverket tryggas även i framtiden bör tas in i lagförslaget. Efter att ha fått en uppfattning om vad Folktinget på en metanivå har för uppfattning om yrkesutbildningsreformen är det dags att komma ner till den praktiska, utförande nivån d.v.s. yrkesutbildningsanordnarna och ge förslag på vad man kunde göra för att förbereda sig på den kommande reformen. 9

HUR KAN MAN FÖRBEREDA SIG PÅ REFORMEN? Enligt lagförslaget skall yrkesutbildningsreformen träda i kraft den 1.1.2018. Tidtabellen är tuff och reformen är omvälvande. Två lagar, lagen om grundläggande yrkesutbildnig och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, upphävs och istället stiftas en ny lag, lag om yrkesutbildning, överlappningen mellan yrkesutbildning för unga och vuxna avlägsnas, antalet examina minskar, examina breddas, begreppsapparaten ändrar, inlärningen på arbetsplatsen ökar, examensuppbyggnaden förnyas, examen avläggs på ett sätt, smidiga studiestigar skall garanteras o.s.v. Alla förändringar skall verkställas när reformen träder i kraft. Tiden är knapp. Kvaliteten skall tryggas. Hur lyckas avlära personalen från det gamla, motivera dem att ta till sig allt det nya eventuellt i ett skede då den egna organisationen varslat om samarbetsförhandlingar och den egna anställningen är under lupp? Jag kommer att lista några förslag på vad man kan göra för att förbereda sig på reformen ute på fältet. Förslagen, som är allmängiltiga, utgår från det utkast till lagförslag som föreligger idag. Implementering tar tid och tiden är på kort. Tids- och kostnadseffektiva lösningar är guld värda. Jag använder mig av den s.k. trattmodellen, jag går från en allmän och övergripande nivå till en mera detaljerad och praktisk nivå. Information om anordnartillståndet Beslutsprocessen kring beviljande av anordnartillstånd är för tillfället aktuell och beräknas vara slutförd under försommaren. Eftersom anordnartillstånden kommer att se annorlunda ut i framtiden är det skäl att informera personalen om innehåll och mandat när beslut i frågan erhållits. Hur kunde detta lämpligen ske? Via interna informationskanaler (informationsbrev, e-post, intranät) till personalen Via interna möten När kunde detta lämpligen ske? Genast då beslut i frågan finns 10

Information om det nya finansieringssystemet Finansieringssystemet ändrar till att bestå av bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering. Basfinansieringen utgör 50 %, prestationsfinansieringen som är beroende av antalet avlagda examina och examensdelar utgör 35 % och effektivitetsfinansieringen som utgör 15 % bestäms utgående från respons från studerande och arbetsliv, hur studerande sysselsätts samt placerar sig i fortsatta studier. Personalen bör göras medveten om dessa förändringar så att en ekonomisk medvetenhet skapas. Antalet slantar (inputen) som kommer in till systemet (yrkesutbildningen) är beroende av vilket resultat (output) som uppnås. Eftersom prestationsfinansieringens andel är förhållandevis hög blir en god genomströmning viktig. Frestelsen kan bli stor att sänka på yrkeskraven i jakten på prestationsfinansiering. Personalen bör göras medveten om att ifall kvaliteten på dem som utdimitteras är dålig, sprids ryktet och färre söker sig till just den utbildningsanordnaren. Det gäller att tänka långsiktigt. Information om det planerade finansieringssystemet finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats samt i utkastet till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Hur kunde detta lämpligen ske? Via personal-/enhets-/teammöten Via interna informationskanaler (informationsbrev, veckobrev, e-post, intranät) till personalen När kunde detta lämpligen ske? Genast Personalen bekantar sig med reformen Hela personalen bekantar sig med reformens innehåll. När personalen har en övergripande uppfattning om vad reformen handlar om blir den detaljerade implementeringen mera smidig och mindre dramatisk. Jag tror också att reformen blir mera konkret när personalen själv inser att den inte längre är något man bara pratar om utan att reformen står för dörren d.v.s. det finns ingen återvändo till det gamla. Medvetenheten om reformen ökar och energin sätts istället på att hitta lösningar till de frågor och utmaningar som uppkommer. 11

Förutom att bekanta sig med själva lagtexterna är det förnuftigt att också bekanta sig med bakgrundsmaterialet som finns i anslutning till reformen. Material kring reformpaketet finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats. Hur kunde detta lämpligen ske? Via självstudier Via dagliga, korta, digitala (video)infosnuttar på intranät Via metoden kaffekoppspedagogik Via inlärningsplattform När kunde detta lämpligen ske? Genast Personalen deltar i fortbildning om reformen Det kommer att behövas fortbildning inom olika områden av reformen. Nyckelpersoner utses till att delta i extern fortbildning. Dessa nyckelpersoner sprider den nya kunskapen och/eller informationen vidare till dem som bör ha den. De här personerna delar i sin tur med sig av informationen till följande o.s.v. När man inom organisationen har tillräckligt med egen kunskap i ett visst delområde kan man arrangera en egen intern fortbildning för den egna personalen. Hur kunde detta lämpligen ske? Extern fortbildning: deltagande i olika nätverk och projekt, t.ex. projektet Bästa kunnande, infotillfällen Nytt kunnande sprids via e-post, enhets-/team-/nätverksmöten, material laddas upp på intranätet Intern fortbildning: workshops, informationsmöten, enhets-/teammöten När kunde detta lämpligen ske? Extern utbildning: genast när fortbildning erbjuds Intern utbildning: genast när det finns tillräckligt kunnande om ett delområde inom organisationen 12

Uppbyggnad av övegripande och substansspecifika processer och system Reformen förutsätter att man inom organisationerna bygger upp och tar fram nya processer, system, verksamhetsmodeller, anvisningar, beskrivningar och blanketter som stöd för det dagliga arbetet. Eftersom tiden är knapp är det viktigt att inse att man inte alltid behöver lösa allting själv eller uppfinna hjulet på nytt. I en trängd situation är det bättre att samarbeta med andra, dela på bördan, utgå från tidigare material och revidera dem till att motsvara reformens krav/innehåll. I ett samarbete är det viktigt att det uppstår en win-win situation för alla deltgande parter. Alla som deltar i det gemensamma arbetet både bidrar med något och får något i gengäld. Man måste också i en tidsansträngd situation vara ödmjuk, kanske resultatet inte just nu är det bästa möjliga, men man får bättra på det an efter. I flera fall kan modeller säkert tas från den nuvarande grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Hur kunde detta lämpligen ske? Som eget arbete, i tillämpliga delar utgående från befintliga verktyg som uppdateras till att motsvara lagstiftningen Via samarbete med andra aktörer Via benchmarking med andra aktörer När kunde detta lämpligen ske? Diskussioner med samarbetspartners kan inledas genast Konkret arbete kan inledas under våren 2017 Utveckling av kompetensen hos personalen I och med reformen kommer lärarrollen att förändras. Den traditionella lärarrollen byts ut och ersätts av ett handledande arbetssätt. Arbetssättet ställer krav på personalens kunskaper i handledning och vägledning. Lärmiljöerna byts också ut. Allt större del av inlärningen sker ute på arbetsplatserna och nätbaserade lösningar tar över då bl.a. smidiga studiestigar skapas. Av personalen krävs nytt kunnande när inlärningen skall genomföras på arbetsplatsen, nya pedagogiska lösningar och digitala färdigheter behövs för att hantera vardagens utmaningar. 13

Hur kunde detta lämpligen ske? Digitala färdigheter: via självstudier, intern fortbildning, via metoden kaffekoppspedagogik, workshops Handledning och vägledning: via extern fortbildning, t.ex. via projektet Bästa kunnande, workshops i samarbete med arbetslivet, intern fortbildning: via benchmarking med kolleger, genom att skugga en kollega i hens dagliga arbete När kunde detta lämpligen ske? Digitala färdigheter: genast Handledning och vägledning: genast då tillfälle erbjuds Implementering av reformen, personalen När bitarna gällande reformen fallit på plats tar den detaljerade implementeringen med personalen vid. Implementeringen sker förslagsvis enligt tema. En tidtabell för vad som implementeras när görs upp. Målgruppen för respektive tema definieras och man beslutar hur implementeringen lämpligen kunde förverkligas. Förändringsmotstånd, trötthet och brådska finns alltid så det gäller att hitta ett sporrande, roligt och tidseffektivt sätt för implementeringen. Det gäller att börja med implementeringen i tid. Många nya saker skall nötas in. Människan är begränsad. Personalen skall på en relativt kort tid hinna ta till sig och lära sig många nya saker. Avlärning från gamla tankemönster och tidigare veksamhetsmodeller tar också sin tid. Hur kunde detta lämpligen ske? Via studiecirklar, via metoden kaffekoppspedagogik, workshops, interna fortbildningstillfällen, via videosnuttar/filmer att titta på/lyssna till, inlärningsplattform Genom att använda visuella och auditiva kanaler parallellt skriftliga källor När kunde detta lämpligen ske? Genast då tillräcklig kunskap om ett visst delområde som skall implementeras finns inom organisationen Implementering av reformen, arbetslivet En stor del av inlärningen sker i framtiden ute i arbetslivet. Är arbetslivet redo för reformen? Har arbetslivet kapacitet att ta emot en allt större skara studerande? Hur behöver 14

verksamheten både i läroinrättningen och i arbetslivet ändras? Hur ser ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan arbetslivet och läroinrättningen ut? Vet arbetslivet vad som förväntas av det? Vem skall ansvara för utbildningen gällande bedömning, erkännande av kunnande, personlig tillämpning, handledning, inlärning i arbete och implementering gentemot arbetslivet? Läroinrättningarna kommer att ha fullt upp med att hinna implementera reformen hos sin egen personal så det är att hoppas att någon annan på nationell nivå tar hand om implementeringen hos arbetslivet. Hur kunde detta lämpligen ske? Via en nationell inlärningsplattform, informativ hemsida med skriftligt material, filmer, modeller, uppgifter mm. Via företagarföreningarna, den lokala handelskammaren Via lokalt/regionalt arrangerade informationstillfällen När kunde detta lämpligen ske? Genast då tillräcklig kunskap om ett visst delområde som skall implementeras finns inom organisationen Avslutade ord Trots att lagen inte ännu är godkänd anser jag det vara förutseende och förnuftigt att yrkesutbildningsanordnarna förbereder sig på att reformen blir av och att lagen blir verklighet. Det skrala ekonomiska läget i landet talar sitt tydliga språk. Tidsramen kommer, trots eventuella justeringar i tidtabellen, att vara ytterst pressad. Reformen är omvälvande och innehåller många stora förändringar. P.g.a. dessa orsaker är det ytterst viktigt att utbildningsorganisationerna redan nu kommer i gång med sitt förändringsarbete. Reformen innebär ett helt nytt tänk som tar tid att anamma. Förändringar är tidskrävande processer, både inom administrationen och på den utförande nivån. Nu finns inte tid att vila på lagrarna. Genom att göra ett kvalitativt bra arbete som uppskattas av brukarna och arbetslivet säkerställer man sin position som yrkesutbildare i framtiden. Kvalitetsarbetet är en fortgående process, lycka till med förändringsarbetet! 15

KÄLLFÖRTECKNING Lag om Svenska Finlands folkting: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20031331, sökdatum 3.2.2017 http://okm.fi/export/sites/default/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/vireilla_koulutus/ammatilli nenkoulutus/liitteet/luonnos_he_laiksi_ammatillisesta_koulutuksesta_ja_eraiksi_siihen_liittyv ista_laeiksi.pdf, sökdatum 3.2.2017 Lag om yrkesutbildning (utkast): http://okm.fi/export/sites/default/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/vireilla_koulutus/ammatilli nenkoulutus/liitteet/laki_ammatillisesta_koulutuksesta_lausuntoversio_sv.pdf, sökdatum 3.2.2017 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings-och kulturverksamhet (utkast): http://okm.fi/export/sites/default/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/vireilla_koulutus/ammatilli nenkoulutus/liitteet/rahoituslaki_sv.pdf, sökdatum 3.2.2017 Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering: http://valtioneuvosto.fi/sv/sipila/regeringsprogrammet, sökdatum 4.2.2017 Folktingets verksamhet: http://www.folktinget.fi/sv/start/, sökdatum 4.2.2017 Folktingets utlåtande om yrkesutbildningsreformen 19.12.2016: http://www.folktinget.fi/sv/press/utlatanden/, sökdatum 4.2.2017 16