Hur skapar vi övergångar och samsyn mellan förskoleklass och årskurs 1? Lina Lago, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet lina.lago@liu.se @linaslago
Inskolningsår eller en del av skolan? Alltså man börjar ju inte skolan när man börjar ettan man börjar ju skolan när man börjar förskoleklass. Alltså att det blir en tydlig sak för både föräldrar och politiker och andra liksom att det är ett viktigt år. Ur intervju med rektor 2016
samtidigt Anita säger att hon tycker att de har varit jätteduktiga. Man kan ju nästan tro att ni är treorna som gick här förra året, säger hon. Jag har gått i ettan! säger Tobias och tittar upp på Anita. Mmm, säger Anita och fortsätter. Nu när ni har börjat skolan. Riktiga skolan. Förskoleklassen är också skolan men det här är lite mera skola. Då ska ni ju jobba lite också och få böcker och så, säger Anita.
Elevers perspektiv på förskoleklassen och övergången till skolan Tomas: Det är som bana nummer ett Jag: mm Tomas: Vi låssas att jag kör funny games liks. Jag är på bana ett. Nu har jag dödat alla vampyrer. Nu är jag på bana två. Oh nej, då kanske jag dör. De ä liksom så. Asså inte att jag Jag: Så det här är första banan? Tomas: Jaa Jag: Kan man säga så tycker du? Tomas: Fast inte att man dör. Man bara eh Det där med dö och vampyrer (Tomas och jag skrattar) Jag: Man dör inte om man inte klarar sexårs? Det hade ju vart lite jobbigt Tomas: Det skulle ju bara va att liksom Jag skulle bara förklara på ett lite asså Jag: Jaa. Jag tycker det var ett bra sätt att förklara. Jag förstod precis. Så skola är. Man kan säga att ni är på skolan fast det är också det som kommer sen Tomas: Ja, mellanklass kan man kalla det Jag: Mellanklass. Lite mittemellan så?
Elevers perspektiv på förskoleklassen och övergången till skolan Jag: Sofi: Jag: Manda: Jag: Manda: Jag: Manda: Är det nåt som är som ni trodde i sexårs då? Som ni visste att det där kommer vi få göra i ettan? Mästerkatten Mmm Äh, mästerkatten ett Det visste ni? Mmm Visste ni nåt mer? Att man skulle få massvis med matte
Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar? Ser alla barns erfarenheter lika ut? Har alla barn samma förväntningar?
Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar? Förväntan Roligt att få lära sig Roligt med nya utmaningar (eller bara nytt) Status och frihet i att bli stor Oro Mer krav och svårare (och tråkigare) uppgifter Mindre frihet, mer kontroll Ingen lek
Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar? Sara, Johan, Cecilia och Lukas sitter och pratar med varandra medan de färglägger räknebilder. Det var roligare när vi gick i sexårs, säger Lukas. Då fick vi leka. Nu får vi bara jobba och kanske leka en timme. Vi är stora nu, säger Sara och vänder sig mot honom, vi måste lära oss. Det kanske vi gör men det är tråkigare, säger Lukas.
Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar? Att generalisera tidigare erfarenheter Träna för framtiden Lånad erfarenhet Så brukar vi göra Initial encounters
Att generalisera tidigare erfarenheter Beskrivning av förskoleklass: Det är som dagis fast man börjar med matteböcker och sen så slutar man med att leka ganska mycket Beskrivning av hur ettan kommer att bli: Jaa, så slutar vi leka ganska mycket också så det är väl ganska jobbigt
Träna för framtiden Vi pratar om vad dom brukar göra hos Anita, förklarar Pia för Kajsa som kommer in i Stora rummet. Pia vänder sig till barnen i ringen igen och undrar om det är någon som kan läsa. Emma säger att hon kan. Tilde kan också och Manda med. Abbas, säger Pia, du läser ju ganska mycket. Det är intressant hur man lär sig att läsa, säger Pia. Det är ju därför som vi jobbar med språkgrupper så att det går lättare att lära sig läsa i ettan. Eller kanske nu, tillägger hon efter en stund.
Lånad erfarenhet Vi känner på det att, att min pappa har gått där och han har berättat.
Så brukar vi göra : Initial encounters Anita säger att när de har sådana här samlingar så brukar de, eller brukar och brukar, de brukar ju ingenting men de ska, dra almanackan.
Vikten av att möta eleverna där de är både före och efter övergången Ser alla övergångar lika ut? Kollektiva övergångar och individuella övergångar Vilka bilder av skolan och förskoleklassen bidrar vi som vuxna med?
Övergångsperspektiv i den nya läroplanstexten? Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning. LGR11, s. 20
Övergångsperspektiv i den nya läroplanstexten? Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. LGR11, s. 20
Övergångens utmaningar: Att kunna blicka framåt samtidigt som man ser bakåt och ändå vara här och nu! Att lyssna till och möta barnens föreställningar om vad förskoleklass/skola är och kan vara Att bidra till att skapa rimliga förväntningar Att arbeta tillsammans för barnets bästa
Läsa mer? Lago, L. (2016) Different transitions: Timetable failures in the transition to school. Children & Society. DOI: 10.1111/chso.12176 Lago, L. (2015). Time for transition: The use of future in the transition from preschool class to first grade. International Journal of Transitions in Childhood, 7, pp. 26-34. Lago, L. (2014). Mellanklass kan man kalla det : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköpings Universitet. Länk: 10.3384/diss.diva-106055 Lago, L. & Simonsson, M. (2015). Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan. Venue. Simonsson, M. & Lago, L. (2015). Stöd eller styrning: En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen. Venue