Hvordan bliver informationers troværdighed og autoritet forhandlet? Olof Sundin Högskolan i Borås & Lunds universitet The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS)
EXAKT-projektet EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT: En studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande. Tar sin utgångspunkt i ökande elevaktiva arbetsformer och nya digitala redskap för informationssökning. Projektmedlemmar: Olof Sundin, Mikael Alexandersson, Helena Francke och Louise Limberg Två delstudier: Föreställningar och handlande i gymnasieskolan kring auktoritet och trovärdighet i relation till webb 2.0-redskap. Hur auktoritet och trovärdighet byggs in och framträder i webb 2.0- redskap (Wikipedia och bloggar) med olika grader av inbyggd formell kontroll över innehållet.
http://projektexakt.wordpress.com/
Är den kritik som riktas mot nya medier såsom Google och Wikipedia är färgad av en traditionell diskurs av kontroll, formad i en tryckkultur?
Hur illa är det? Search engines like Google, which run on algorithms that rank results according to number of previous searchers, answer our search queries not wit what is most true or most reliable, but merely what is most popular. As a result, our knowledge - about everything from politics, to current affairs, to literature, to science is being shaped by nothing but the aggregated responses. (s. 92f) Andrew Keen (2007). The Cult of the Amateur. London: Nicholas Brealey. We have reason to fear that the multitude of books which grows every day in a prodigious fashion will make the following centuries fall into a state as barbarous as that of the centuries that followed the fall of the Roman Empire. Unless we try to prevent this danger by separating those books which we must throw out or leave in oblivion from those which one should save and within the latter between what is useful and what is not. Adrien Baillet, Jugemens des sçavans sur les principaux ouvrages des auteurs (Paris, 1685). I Ann Blair. (2003). Reading Strategies for Coping With Information Overload ca. 1550-1700. Journal of the History of Ideas.
Forskning om informationssökning och informationskompetens Det finns ett samband mellan kvalitet i informationssökning och lärande (Limberg, 1998). Det finns endast ett svagt samband mellan innehållet i undervisningen om informationssökning och pedagogers kvalitetsbedömning av elevernas lärande inom detta område (Limberg & Folkesson, 2006). När kunskaper i informationssökning lärs ut tenderar dessa att behandlas som i första hand tekniska färdigheter (Sundin, 2008). Elever har svårt med källkritiska bedömningar (Alexandersson & Limberg, 2004).
Information literacy >> informationskompetens Informationskompetens har starka rötter i en bibliotekstradition av library skills, library instructions, bibliographical instructions, user education etc. Under 1990-talet i relation till framväxten av digitala medier ersätts dessa och andra begrepp alltmer med information literacy (informationskompetens ). På svenska och danska har information literacy blivit översatt med informationskompetens.
Ett sociokulturellt perspektiv på informationskompetens Fokus på människors praktiker och de sammanhang där dessa formas (och formar). Informationskompetens formas i praktiker och situerade sammanhang. Det är inget i sig själv. Vilken praktik definierar vad som anses vara informationskompetens?
Informationskompetens som praktik Information literacy som företeelse är en konsekvens av ett ökat intresse för literacy generellt. Jmf digital literacy, media literacy, compuret literacy, visual literacy, communication literacy and information literacy. Från ett sociokulturellt perspektiv talas det oftare om (information) literacies Finns det någon som inte är informationskompetent ( information illiterate )? Om vi tar en grupp människor, vad de gör och de institutioner de tillhör blir de givet att det vi traditionellt avser med informationskompetens är integrerade med andra praktiker.
Tillbaka till Exakt Etnografiska studier av två gymnasieklasser Två klasser som uttalat arbetade med elevaktiv pedagogik i samspel med bibliotekarier Hur gör och resonerar eleverna inom ramen för sina uppgifter på gymnasieskola? Genom dagboksbloggar, deltagande observation och intervjuer
Google/Wikipedia-länk Några resultat från Exakt I Nu så har jag börjat söka lite om kärnkraft på Google och Yahoo. Den första länken jag fick fram på Google var såklart en Wikipedia artikel och på Yahoo var det också en Wikipedia artikel, det var samma artikel där. Wikipedia som bakgrund. Socio-teknisk kunskap om publiceringshistoria i nya medier mindre vanligt. Överförd auktoritet (transferred authority) från person/organisation till dokument.
Några resultat från Exakt II Jämförelse med andra tillgängliga källor som metod för trovärdighetsbedömning. Generalisering utifrån genre eller medium. Jag väljer ju inte en Internetsida som liksom säger något helt annat utifrån en bok, för att jag tycker personligen att böcker är mer pålitliga, eller liksom... Stark åtskillnad mellan fakta och åsikter.
Några resultat från Exakt III Deltagande media ansågs då förmedla åsikter... Alltså det är ju det man kanske hittar en trovärdig blogg men det är ju ändå en blogg vilket ledde till problem med den faktaorienterade Wikipedia genrekonflikt. Källkritik för webben översattes tillbaka till traditionell media.
Några konklusioner Elever bedömer webbkällors trovärdighet utifrån: kontroll av informationen balans mellan olika perspektiv engagemang mångfald
Utmaningar Studenterna lär sig värdera dokument i skolans värld och denna värld är till stor del fortfarande uppbyggd kring det tryckta mediet. På vilket sätt förändrar digitala mediers materialitet förutsättningarna för lärande? Hur gör vi informationskompetenser till ett objekt för lärande samtidigt som vi anlägger ett situerat perspektiv på informationskompetens? Hur kan vi tillvarata de studerandes informationskompetenser, formade i andra praktiker, samtidigt som vi kan bidra till att berika dessa? Hur kan lärare bli mer bibliotekarier och bibliotekarier bli mer lärare? Behovet att formulera goda forskningsbara frågor!
Är den kritik som riktas mot nya medier såsom Google och Wikipedia är färgad av en traditionell diskurs av kontroll, formad av en tryckkultur? Delvis. Vi bör åtminstone fundera över möjligheten.
Valda publikationer från EXAKT Haider, J. & Sundin, O. (2010). Beyond the legacy of the Enlightenment? Online encyclopaedias as digital heterotopias. First Monday, Volume 15, Number 1 4 January 2010. Available at, http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/viewarticle/2744/2428 Sundin, O. & Francke, H. (2009). In search of credibility: Pupils information practices in learning environments. Information Research 14(4) paper 418. [Available at http://informationr.net/ir/14-4/paper418.html] Francke, H. & Sundin, O. (2009). Format Agnostics or Format Believers? How Students in High School Use Genre to Assess Credibility. Short paper in ASIS&T 09, Proceedings of the 72th Annual Meeting, volume 46. Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I J. Hedman & A. Lundh (red.), Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlssons. 36-65. Sundin, O., Francke, H. & Andersen, J. (2009). Materialitet och remediering: konsekvenser för informationskompetens. I J. Hedman & A. Lundh (red.), Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlssons. 181-206. Sundin, O. & Haider, J. (2007). Debating Information Control in Web 2.0: The Case of Wikipedia vs. Citizendium. Short paper in A. Grove (ed.). ASIS&T 07, Proceedings of the 70 th Annual Meeting, volume 44. http://luur.lub.lu.se/luur?func=downloadfile&fileoid=1053891
Andra inspirationer Alexandersson, M. & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Myndigheten för skolutveckling. Blair, A. (2003). Reading strategies for coping with information overload ca. 1550-1700. Journal of the History of Ideas, 64(1), 11-28. Francke, H. (2008). (Re)creations of Scholarly Journals: Document and Information Architecture in Open Access Journals. Borås: Valfrid. Gee, J. P. (1990): Social linguistics and literacies: Ideology in discourses. London: The Falmer Press. Guldbrandsson, L. (2208). Så fungerar Wikipedia: allt du behöver veta om hur man bidrar, om kritiken och om kvalitetssatsningarna. Ronneby: Hexa förlag. Keen, A. (2007). The cult of the amateur: how today s Internet is killing our culture and assaulting or economy. London: Nicholas Brealey. Lankes, R.D. (2008), Trusting the Internet: new approaches to credibility tools, in Metzger, M.J. and Flanagin, A.J. (Eds.), Digital Media, Youth and Credibility, MIT Press, Cambridge, MA, pp. 101-122. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid. Leth, G. & Thurén, T. (2000). Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Rieh, S. Y. & Danielson, D. R. (2007). Credibility: A multidisciplinary framework. In B. Cronin (Ed.), Annual Review of Information Science and Technology (Vol. 41, pp. 307-364). Medford, NJ: Information Today. Sundin, O. (2008). Negotiations on information-seeking expertise: A study of web-based tutorials for information literacy. Journal of Documentation, 64(1), 24-44. Sundin, O. (2005). Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis. Human IT, 7(3), 109-168. Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Stockholm: Norstedts. Weinberger, D. (2007). Everything is Miscellaneous: The Power of the New Digital Disorder. New York: Times Brooks. Wilson, Patrik (1983) Second-hand Knowledge: an Inquiry to Cognitive Authority. Greenwood Press.