Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Relevanta dokument
Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Att vara delaktig på distans

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Projektavslut Appar för kommunikation

Messa med symboler. Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms. Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

DART 2013 en kort presentation

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel

SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Ulrika Ferm fil dr, logoped

När föräldern har kognitiva svårigheter

SMS för personer med kognitiva Titel och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Kurser våren 2014 D AR T

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Hjälpmedelsinstitutet

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Att få vardagen att fungera.

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

COGAIN Communication by Gaze Interaction

Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Pratmakaren. TiVOLi. Uppläsning av textremsor med talsyntes. Teckeninlärning via datorspel och lekfull interaktion

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

SPRIDA Kommunikationscenter. Centrum för hjälpmedel

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Föräldrastödsprojektet 16-25

2

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning

Särskild utbildning för vuxna

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

LekBot. en talande och lekande robot Fredrik Kronlid, Talkamatic AB Ingrid Mattsson Müller, DART

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder

4 maj Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

Falköpings kommun Feriepraktik Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Appar för kommunikation. Mats Lundälv Maria Olsson Lage Persson

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby.

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Transkript:

Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se, www.dart-gbg.org, www.symbolsms.se Nationell vuxenhabiliteringskonferens I en komplex värld jag vill, jag kan och jag gör 2011-09-15

Bakgrund SMS är ett väldigt vanligt och användbart sätt att kommunicera idag Ännu mera användbart om man inte kan ringa eller göra sig förstådd per telefon Utesluter personer som inte kan läsa och skriva eller som inte kan använda vanliga mobiltelefoner av annan orsak Hjälpmedel med möjlighet att skriva SMS med hjälp av bilder fanns Ingen dokumenterad användning och utvärdering 2

Presentationens innehåll Vad och hur har vi gjort? Intervjuresultat Material att ladda ned och mera läsning Tid för frågor 3

Projektet 3-årigt projekt med finansiering från Arvsfonden. Drevs av FUB och Hjälpmedelsinstitutet Projektgrupp DART, Göteborg och SPRIDA, Örebro 7 användare med nära stödperson och förskrivare 4

Mål och syfte Övergripande mål med projektet: Öka delaktigheten i vardagligt liv för personer med kognitiva och kommunikativa nedsättningar Syfte: att göra SMS tillgängligt att hitta en lämplig metodik för att introducera bild- och symbol-sms sprida erhållen kunskap 5

Målgrupp Personer med kognitiva och kommunikativa begränsningar såsom: utvecklingsstörning av olika omfattning funktionsnedsättning vid exempelvis cerebral pares eller autism olika typer av förvärvade hjärnskador som alla påverkar förmågan att göra sig förstådd i flera situationer samt förmågan att förstå/uppfatta talad eller skriftlig kommunikation 6

SMS med symboler Bilder och symboler Om man har svårt att läsa eller skriva kan man använda symboler och bilder för att skicka SMS. Då behöver man en särskild telefon där man kan välja bilder istället för text. Ljud En sådan telefon har talsyntes en röst som gör att man kan lyssna på de meddelanden man skrivit innan man skickar iväg dem. På samma sätt kan man lyssna på SMS som man får. Till och från vanliga telefoner Det går bra att skicka till alla telefoner, för telefonen skickar iväg ett vanligt text-sms fastän man skrivit med symboler eller bilder. Hjälpmedel Den som har svårt att prata, läsa, skriva eller har svårt komma ihåg saker kan få en sådan här telefon som hjälpmedel. Man behöver också få hjälp av någon som lägger in bilder och ord i telefonen. Då behöver man använda en dator. 7

Hjälpmedel 8

Att skicka symbol-sms ö ä ä 9

Att läsa symbol-sms Tar emot text-sms Talsyntesen läser upp meddelandet. Handifonen kan lägga till de bilder och symboler som finns lagrade i apparaten 10

11 Genomförandet 7 personer fick mobiltelefoner för att prova att SMSa med symboler och talsyntes. Alla hade svårt att läsa och skriva på vanligt sätt. En del hade svårt att prata. En logoped eller arbetsterapeut som kände varje person var med i projektet. Alla 7 personerna hade någon som hjälpte dem med mobiltelefonen hemma, i skolan eller i daglig verksamhet. Det var en assistent, förälder, lärare eller personal på den dagliga verksamheten. Alla som hjälpte till fick gå på kurs och lära sig hur telefonerna fungerade. De hjälptes åt att lägga in bilder, text och telefonnummer i mobilen.

3 personer fick en Micro Rolltalk. 4 personer fick en Handifon. Alla provade telefonerna i ett år. Under den tiden fick de som använde telefonerna säga vad som var bra och vad som inte var bra. Innehållet i telefonerna ändrades och fylldes på hela tiden. Efter provtiden fick alla som varit med i projektet svara på frågor om vad de tyckte om allting. 12

Vad behöver man i sin telefon? För att ta reda på hur man ville använda sin telefon och vad man ville kunna messa om användes metoden samtalsmatta. 13

Vad tyckte de som var med? Regelbunden utvärdering under interventionsperioden som varade cirka 1 år Aktivitetsdagbok varje vecka Intervju varje månad Uppföljning av mål 1-2 ggr Slutintervju med alla 14

Hur har personerna kunnat hantera sina hjälpmedel? 15 De flesta tyckte det var lätt De flesta tyckte det var bra att använda bilder för att skriva SMS En skrev mest med bokstäver med stöd av talsyntesen Alla hade nytta av talsyntesen både för att skicka och ta emot SMS

Hur har medverkan i projektet upplevts? Fått den hjälp de behövde Lagom mycket tid med projektgruppen Merparten tyckte om samtalsmatta för att sätta mål och bestämma innehåll i hjälpmedlet Aktivitetsdagboken mindre bra Utvärdering varje månad bättre 16

Har personernas delaktighet i vardagslivet ökat? 17 Ja! SMS tillhör vardagslivet. Merparten har använt SMS med stort engagemang. Har kunnat meddela ankomsttid, bestämma möte och aktivitet, be om hjälp och till och med hjälpa andra. Haft nytta och glädje av sparade SMS

Hur nöjda är personerna med sina hjälpmedel? Överlag nöjda Bl.a. Missnöje med funktionerna ringa och svara på telefonsamtal i Micro Rolltalk. (2 personer) 18

Slutsats Med rätt anpassade hjälpmedel och insatser har personer som tidigare inte kunnat använda SMS fått denna möjlighet och uppskattat den. Personernas egen åsikt är viktig i utprovningsarbetet. Omgivningen måste ges tid och andra resurser för att kunna stötta i både anpassning och användning. 19

Läs mer Projektets hemsida: www.symbolsms.se Intervju med en projektdeltagare i Tidningen Arbetsterapeuten: http://www.fsa.akademikerhuset.se/tidskriften/2010---nummer/tanr-6/messa-med-symboler---vidgar-kommunikationsmojligheterna/ Slutrapport med en sammanställning av intervjuer med alla medverkande samt tips och material. Laddas ned via projektets hemsida eller Hjälpmedelsinstitutet; www.hi.se. Magisteruppsats i logopedi om brukarnas upplevelse: Mattsson Müller, I. (2009). SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar - en intervjustudie av användares upplevelser.finns att ladda ned från DARTs hemsida: www.dart-gbg.org. Mattsson Müller, I., Buchholz, M., & Ferm, U. (2010). Text messaging with picture symbols experiences of seven persons with cognitive and communicative disabilities. Journal of Assistive Technologies, 4 (4), 13-25. Ytterligare artikelskrivande pågår. 20

Hemsidan Tänkt för personer som kan behöva symbol-sms och andra www.symbolsms.se 21

Bred målgrupp Enkelt språk, uppläsning, bildstöd, orientering på en nivå riktat till potentiella användare. Hemsidan har mera info och nedladdningsbart material om man klickar sig vidare till en undernivå. 22

Prova att skicka SMS Här kan man kostnadsfritt skicka symbol-sms så man förstår hur det fungerar! 23

Nedladdningsbart material Läs mer Programsnickaranpassning ar som går att ladda ned Beskrivningar om hur man gör iordning olika Handifonanpassningar 24

Ladda ned slutrapporten! På hemsidan finns också: Annat informationsmaterial Länkar till firmornas information om apparaterna Vi som varit med: 25

Tack för visat intresse! Frågor? 26