Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder

Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder Författare: Stina Persson Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB, Bollnäs Handledare: Robert Wålinder Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Förord Detta arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 60p år 2008-2009 vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB i Bollnäs. Handledare har varit Överläkare Robert Wålinder vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Bollnäs oktober 2009 Stina Persson Företagssköterska Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB Sjukhusvägen 39 821 31 Bollnäs Tel 0278-172 10 stina.persson@arbetsmiljoutveckling.com Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektets titel: Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder. Ett stort tack till Robert Wålinder, Carl-Göran Ohlsson, Sofia Loodh, rektor Karin Jonsson och personalen i Rens förskoleverksamhet. Ett stort tack även till Lennart Sundin, Tina Mansson och resten av mina suveräna kollegor på Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB.

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund... 2 Syfte.. 3 Studiegrupper.... 3 Metod.... 4 Resultat..4 Diskussion.. 8 Referenser... 12 Bilagor.. 13.

Sammanfattning Bakgrund: Historiskt sett är det män som har stått för de hörselproblem som rapporteras inom yrkeslivet, men under senare år har antalet rapporterade hörselproblem hos kvinnor i arbete ökat. Enligt Arbetsmiljöverket och SCB är ökningen så stor att kvinnor nu ligger på samma siffror som män. Hörselproblem är speciellt vanligt bland kvinnor som jobbar i förskola (1). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolelärare och barnskötare på förskolor inom Bollnäs kommun och hur de själva upplever eventuell hörsel och/eller bullerproblematik. Studiens syfte var även att beskriva personalens egna åsikter kring förebyggande insatser gällande bullerbekämpning. Metod: Hörseltest utfördes på förskolelärare och barnskötare i 3 förskolor i Bollnäs kommun. Totalt var det 33 personer som deltog vilket är all personal som jobbar med barnen. I samband med hörseltestet fick de svara på individ frågor och frågor relaterade till arbetsplatsen. Medelåldern på deltagarna i gruppen var 42 år. Det genomfördes även ljudmätningar ute i verksamheterna. Resultat: Av de 33 personerna som deltog i studien hade 11 hörselnedsättningar enligt Klockhoffs klassificering. Av de 11 med nedsättning upplevde 4 försämrad hörsel. Av de 22 med normal hörsel var det 14 som upplevde god hörsel. Fyra personer upplevde ljudöverkänslighet. Personalen beskrev likartade problem med ljudmiljön i de 3 förskolorna och man hade konkreta förslag på förändringsåtgärder. Ljudnivåerna ute i verksamheterna överskred inte de rekommenderade gränsvärdena enligt AFS 2005:16 Slutsats: Det största problemet med ljudnivåer ute i förskoleverksamheter är påverkan på personalens möjlighet att utföra ett bra arbete ur arbetsmiljösynpunkt. Ljudmiljön försvårar för personalen att använda sina hjälpmedel som tal och hörsel. Bullret maskerar arbetsredskapen vilket kan få negativa konsekvenser. Bullret riskerar även leda till fysisk och psykisk ohälsa för personalen. Det finns ett stort behov av att förbättra ljudmiljön och personalens egna åsikter är grunden i detta förebyggande arbete. 1

Bakgrund Historiskt sett är det män som har stått för de hörselproblem som rapporteras inom yrkeslivet, men under senare år har antalet rapporterade hörselproblem hos kvinnor i arbete ökat. Enligt Arbetsmiljöverket och SCB är ökningen så stor att kvinnor nu ligger på samma siffror som män. Hörselproblem är speciellt vanligt bland kvinnor som jobbar i förskola/skola (1) Tidigare studier har påvisat att organisatoriska förändringar, ofta på grund av kommunbesparingar, har lett till att förskolepersonal har fått större barngrupper samtidigt som personalgruppen har minskat. De större barngrupperna har lett till högre ljudnivåer. Lokalfrågan är ett annat problem då det förekommer lokaler som inte är anpassade för förskoleverksamhet. Dessa studier har även visat ökad sjukfrånvaro bland förskolepersonal (2). Enligt Författningssamlingen 2005:16 Buller, finns gränsvärden för hörselskadliga ljudnivåer. Dessa är 80dB (undre insatsvärde) och 85dB (övre insatsvärde) under en 8 timmarsperiod. Man skriver även att den individuella känsligheten varierar emellertid starkt, vilket medför att särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid långvarig exponering även för buller med A-vägda ljudtrycksnivåer omkring 75 80 db (3). Arbete skall enligt Författningssamlingen planeras, bedrivas och följas upp på så sätt att man minskar bullerexponeringen genom att ta bort bullret vid källan eller sänka det till lägsta möjliga nivå. I arbetet ska det tas hänsyn till den tekniska utvecklingen och de möjligheter som finns för att begränsa bullret (3). Buller definieras som oönskat ljud vilket kan tolkas som att alla ljud som vi människor kan uppfatta kan upplevas som buller för vissa men inte för andra, beroende på olika orsaker såsom ljudnivå, akustik, tidpunkt under arbetsdagen, trötthet m.m. (3, 4). Människors upplevelse av buller är även beroende på ljudets styrka, frekvens och tidskaraktär. I regel är graden av störning relaterad till ökad ljudstyrka. Dock finns det andra aspekter som påverkar upplevelsen av buller t ex möjligheten till att själv kunna kontrollera ljudnivån (3). Länsstyrelsen i Skåne påvisar i en rapport att ljudnivåer i vissa förskolor har uppnått mätvärden som överskrider den ekvivalenta ljudnivån75 db (A) och även den ekvivalenta ljudnivån 85 db (A). En del av mätningarna visade ljudnivåer som överskred nivåer där barn riskerar permanenta hörselnedsättningar och även de nivåer då vuxna riskerar att få permanenta hörselnedsättningar (5). Landström U m fl. har i sin studie visat att ljudmiljön i förskolorna var problematisk både vad gäller hälsa, upplevelser och förutsättningar att utföra ett arbete. Studien visade även uppmätta ljudnivåer, både för dosimetern och stationära mätningar med förhållandevis höga exponeringsvärden. I studien påpekas även att förutom eventuell hörselskaderisk bör man även ta hänsyn till det pedagogiska arbete som bedrivs inom förskoleverksamheten och de riktvärden som finns för detta i AFS 2005:6 (6). Andra undersökningar av buller i svenska förskolor har påvisat att bullernivåerna genomsnittligt ligger på 75 db under en arbetsdag (2). Hogstedt m fls studie visar att ljudnivåer i förskola, grundskola och fritids inom Uppsala län ligger kring 70 db under en arbetsdag (1). Flera studier visar också att bullerexponering på arbetsplatsen även kan ha andra negativa konsekvenser. Det kan få psykologiska effekter som i första hand är relaterade till upplevelsen av bullret, såsom att uppleva buller som obehagligt. Den upplevda bullernivån kan även leda till trötthet och irritation vilket den drabbade inte nödvändigtvis själv relaterar till bullerexponeringen. Fysiologiska reaktioner av olika slag, t.ex. ökad hjärtfrekvens, förhöjt 2

blodtryck och utsöndring av stresshormoner kan vara relaterat till störande och stressande ljud. Ytterligare negativa effekter som kan relateras till buller är koncentrationssvårigheter och försämrad inlärning, sömnproblem, stress, otrivsel, svårigheter att höra vad andra säger. Det kan även leda till brister i uppmärksamhet i arbetsmiljön p.g.a. att buller kan maskera varningssignaler, vilket kan öka olyckfallsrisken (3, 4, 7, 8, 9). Bullret uppfattas vanligen som mer störande och tröttande då det varierar på ett sätt som den exponerade inte kan kontrollera eller förutsäga (3). Vid endast en måttlig hörselnedsättning verkar individer uppleva problem i sociala sammanhang genom att bland annat ha svårt att uppfatta samtal. Detta är särskilt märkbart i sällskap då det är flera som talar samtidigt eller om det finns andra störande bakgrundsljud. Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas värre i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal (3, 6). Detta är grupper som då inom förskolemiljöer blir extra utsatta. Bakgrunden till detta projekt var att företagshälsovården hade flertalet kontakter från personal inom förskolan i Bollnäs kommun. Man upplevde problem med sin hörsel och/eller hade annan bullerrelaterad problematik. Dessa kontakter skedde på initiativ av individen själv, det var inga gruppinsatser. Det har tidigare varit svårt för företagshälsovården att får en översiktsbild på hur ljudmiljön ser ut i förskoleverksamheter och hur stor hörselproblematiken är. Verksamhetsledningen för Rens Förskoleverksamhet i Bollnäs kommun hade också uppmärksammat personalens problem. Hörselundersökningarna som ingick i denna studie var initialt ett önskemål, våren 2008, från personalen på de tre förskoleverksamheterna och även på en Dag och Natt - enhet där barnen får sova över. Det blev således en extra satsning på personalen som en del i verksamhetens arbetsmiljöarbete. Tillsammans med enkäterna och ljudmätningarna som företagshälsovården lade till, blev insatsen ett pilotprojekt inom kommunen. Totalt arbetade vid studiens genomförande ca 40 personer på dessa enheter. Dessa inkluderade även rektor, administrativ personal, lokalvårdare och kökspersonal. Av de totalt 40 var 33 förskollärare och barnskötare, vilka inkluderades i aktuell studie. De tre förskolorna har barn mellan 1-5 år. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolelärare och barnskötare på förskolor inom Bollnäs kommun och hur de själva upplever eventuell hörsel och/eller bullerproblematik. Studiens syfte var även att beskriva personalens egna åsikter kring förebyggande insatser gällande bullerbekämpning. Studiegrupper Studiegruppen bestod av all personal som jobbar i barngrupperna, totalt 33 förskolelärare och barnskötare, vid 3 förskolor inom Bollnäs kommun. Undersökningen var frivillig. Deltagarna var uteslutande kvinnor varav 24 förskolelärare och 9 barnskötare. Åldern varierande mellan 25-60 år med en medelålder på 42 år och medianen var 40 år. Anställningstiden varierade från 1 år till 34 år och 27 hade jobbat inom barnomsorgen i över 10 år och 17 personer hade jobbat över 20 år. Av de anställda jobbade 28 heltid (100 %) vid intervju tillfället. Två var barnlediga, en var sjukskriven och två jobbade mindre än 100 %. Majoriteten hade arbetat heltid (100 %) under hela yrkeskarriären inom barnomsorgen. Ett fåtal hade tidvis jobbat som dagbarnvårdare. 3

Metod Hörselundersökningen utfördes i juni 2008 ute på en skola i en tyst lokal, detta på önskemål från rektorn. Sex personer genomförde hörselundersökningarna på företagshälsovården p.g.a. att de inte kunde delta ute på skolan. Personalen fick genomgå ett hörseltest och i samband med detta även svara på individinriktade frågor om bl. a ålder, tjänstgöringsgrad och eventuell exponering för buller på fritiden (bilaga 1). Efter hörseltestet fick personen gå in i ett rum och där fylla i ett frågeformulär som inte var personbundet utan endast identifierade den förskola de arbetade på. Detta formulär ställde frågor kring personalens upplevelse av buller i arbetsmiljön och deras åsikter angående förslag till åtgärder (Bilaga 2). Personen fick sitta ensam och fylla i formuläret för att undvika diskussion med kollegor som eventuellt kunde påverka individens svar. Tekniken som användes för hörseltestet kallas screeningaudiometri, vilket innebär att det bestäms om den undersökte hör bättre eller sämre än en viss nivå. Informationen man får visar om hörtröskeln är bättre eller sämre än screening nivån. Screeningnivån läggs ofta vid gränsen mellan normalt och icke normalt område, 20 db HL(10). Inför hörseltestet undersöktes örat med otoskop. Då vaxpropp påvisades fick personen återkomma för hörselundersökning efter spolning/borttagande av proppen. Screeningaudiometrin utfördes med Audiometri av märket Tegnér Audiometer PTA-8,vilket är en tonaudiometer. Den mäter frekvenserna 250, 1000,2000, 3000, 4000, 6000, och 8000 Hz. Audiometern var inställd på att mäta om personen som lägst hörde 10 db. Hörseln bedömdes utifrån Klockhoffs klassificeringssystem: Klass 1: Normal hörsel Klass 2: Lätt diskantnedsättning Klass 3: Måttlig diskantnedsättning Klass 4: Svår diskantnedsättning Klass 5: Andra versioner av kurvor framförallt i områdena 500-2000Hz (10) De personer som påvisade nedsättning vid hörseltestet ute på skolan fick göra ett nytt hörseltest i hörselbur på företagshälsovården efter sommaruppehållet. Ljudmätningar En skyddsingenjör genomförde mätning av ljudnivåerna ute i verksamheten med handhållen ljudmätare. Ljudnivåerna mättes vid olika aktiviteter med en integrerad ljudnivåmätare Brüel & Kjaer 2250. Mätningarna utfördes under kortare tidsperioder vid ett femtiotal tillfällen. Tillfällena var utspridda under dagen och pågick som längst i 30 minuter. Skyddsingenjören följde, vid behov, barnen runt i lokalerna för att få så rättvis bild av verksamhetens högsta ljudnivåer under en dag. Resultat Av de 33 personerna som deltog i studien uppvisade 18 hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering vid hörseltestet i skolmiljö. Dessa 18 fick göra ett nytt test av hörseln efter sommaruppehållet. Det utfördes i mätrum på företagshälsovården och 7 av 18 uppvisade värden som låg inom normalvärden enligt Klockhoffs klassificering. Alltså uppvisade totalt 11 personer av 33 nedsatt hörsel (diagram 1). 6 av dessa var i åldern 25-50 år och 5 personer i åldern 51-60 år. Av de 11 hade 3 (eventuellt 4) personer enligt frågeformuläret orsaker till nedsättningen som var troligt inte yrkesrelaterat eller relaterat till nuvarande yrke. 4

Diagram 1. En översikt av resultatet från hörseltesterna. Resultat av hörseltester Normal hörsel 22st Hörselnedsättning 11st Tabell 1 visar fördelningen av god hörsel respektive hörselnedsättning med Klockhoffs klassificeringssystem. Definitionen av normal hörsel är Klockhoff 1/1 och nedsatt hörsel är värden sämre än Klockhoff 1/1. Resultaten är fördelade i åldersgrupper. Inom parantes visas de som har nedsättning vilken är troligt icke- yrkesrelaterad/inte relaterad till nuvarande yrke enligt frågeformuläret. Tabellen visar även anställningstid för varje grupp. Tabellen är indelad i 2 åldersgrupper, 25-50 år och 51-60 år. I den äldre åldersgruppen har mer än hälften nedsatt hörsel jämfört med en tredjedel av de i yngre åldersgruppen. Anställningstiden varierade totalt mellan 2,5 år- 34 år. Tabell 1. Hörselresultat åldersbaserat och med anställningstid. Ålder Nedsatt hörsel Normal hörsel Totalt Antal sämre än Klockhoff 1/1 Anställningstid medeltal (spridning) Klockhoff 1/1 Anställningstid medeltal (spridning) 25-50 6 (3 ev. 4)* 13år (2-24år) 18 14,6 år (2,5-30år) 24 51-60 5 27,5år (22-30 4 28,5 år (23-34år) 9 år) Totalt 11 22 33 *) Nedsättning troligt icke- yrkesrelaterad/inte relaterad till nuvarande yrke. Av de som hade normalhörsel, d.v.s. klassificering Klockhoff 1/1, upplevde 14 av 21 god hörsel, 4 upplevde dålig hörsel och 4 var tveksamma. I gruppen med nedsättning, Klockhoff sämre än 1/1, upplevde knappt hälften god hörsel. Tre i denna grupp upplevde dålig hörsel och fyra var tveksamma (tabell 2). 5

Tabell 2. Upplevd hörsel i förhållande till hörseltest. Egen upplevd hörsel Normal hörsel Klockhoff 1/1 Hörselnedsättning Klockhoff sämre än 1/1 Totalt Bra 14 4 18 Dålig 4 3 7 Tveksam 4 4 8 Totalt 22 11 33 I den yngre gruppen med hörselnedsättning låg 3 personer inom Klockhoffs klassificering klass 4 ensidigt eller bilateralt, 4 låg i klass 2 och 5 personer hade klass 1 på en sida. I den äldre gruppen låg 1 person i klass 4 ensidigt eller bilateralt, 4 låg i klass 2 och 1person hade klass1 på en sida (tabell 3). Tabell 3. Antal Klockhoffs klassificering antingen ensidigt eller bilateralt. Ålder Klockhoff 1 på en sida Klockhoffs 2 på ensidigt eller bilateralt. Klockhoff 4 på ensidigt eller bilateralt. 25-50 5 4 3 51-60 1 4 1 Frågeformulär På frågan om man hörde bra eller dåligt svarade även 4 personer att de upplevde sig som ljudkänsliga. Det var 3 som svarade ja på frågan om de använde hörselskydd på jobbet. På frågan om man upplevde pip/susning eller dylikt svarade 12 ja och 7 av dessa ingick i gruppen med hörselnedsättning. Tabell 4-6 visar svar som personalen i de 3 förskolorna gav utifrån frågorna i formuläret kring deras upplevelse av buller i arbetsmiljön. Frågeformuläret gav även möjlighet till att ge förslag på åtgärder. Om man ansåg att ljudmiljön var bullrig fanns möjlighet att nämna vad som störde mest. Som buller nämndes bland annat hög ljudnivå, stora barngrupper/för små ytor, matsituationen, skrik och stoj, stolar eller annat som flyttads inomhus, lekar inne, skrik bredvid örat (trösta barn) och ljud från ventilation/fläktar. Svaren på denna fråga var till stor del samstämmigt på de tre förskolorna (tabell 4). Tabell 4. Svar på vad personalen upplevde som mest störande. Hög ljudnivå/stora barngrupper/för små ytor. Matsituationen. Skrik och stoj. Stolar eller annat som flyttas inomhus. Lekar inne. Ventilation/fläktar. Skrik bredvid örat (trösta barn) När plastbilar hörs När alla barn är närvarande på förskolan Runtomkringljud Diskmaskin 6

Deltagarna fick fortsättningsvis skriva ner förslag på vilka åtgärder som de trodde kunde leda till att bullret dämpades på arbetsplatsen. Förlagen var på det stora hela likartade på de 3 förskolorna. Bland annat föreslogs mindre barngrupper och att göra barnen medvetna om bullerproblem (ljud och buller), att använda dämpande material (absorbent, bordsskivor, tassar på stolar, textiler), att vara ute mycket, att barnen ska prata ett i taget och att personalen själva inte skulle prata så högt. Andra förslag var bättre/större lokaler och hörselskydd (tabell 5). Tabell 5. Svar på frågan om vad den viktigaste åtgärden är för att dämpa buller. Mindre barngrupper. Dämpande material (absorbent, bordsskivor, tassar på stolar, textiler). Att vara ute mycket. Göra barnen medvetna om bullerproblem (ljud och buller). Att barnen ska prata ett i taget. Inte prata så högt själv. Bättre/större lokaler. Hörselskydd. Få barnen att prata istället för att skrika. Tyg på väggarna. Ett matbord i varje rum. Tjocka gardiner. Öppna fler förskolor Om personalen ansåg att det inte var möjligt att dämpa bullret så fick de möjligheten att nämna varför. Synpunkter som kom upp här var att det är en ekonomisk fråga och att frågan hade tagits upp förut utan resultat. Man ansåg även att barnen blir naturligt högljudda i grupp och att lokaler är för springvänliga (tabell 6). Tabell 6. Svar på frågan varför det inte går att bekämpa bullret. Det är en ekonomisk fråga. Barn blir högljudda i grupp ( barn är barn ). Har tagits upp förut ingen åtgärd. Lokalerna är för springvänliga. För många barn. Kan inte påverka barnantal. Man tänker redan mycket på ljudnivån. Man kommer inte ifrån stora barngrupper. Ljudnivåer Tabell 7 visar insats- och gränsvärden för exponeringsvärden enligt AFS 2005:16 och de värden som uppmättes i verksamheterna på förskolorna. Värden som uppmättes på förskolorna påvisade en daglig genomsnittligt ljudnivå på 70 db(a). Medelvärde för peakvärden var 89,1 (LAmax) och 105,8 (LCpeak). Detta var genomsnittet för de tre förskolorna. Dessa värden innebär att ljudnivån på förskolorna inte överskrider insatsvärdena enligt AFS 2005:16 (4). 7

Tabell 7. Uppmätta ljudnivåer. Exponeringsvärden (enligt AFS 2005:16) Insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisk; L Aeq L Amax L Cpeak Undre insatsvärde 80-135 Övre insatsvärde och gränsvärde 85 115 135 Uppmätta värden L Aeq L Amax L Cpeak 61,3-83,1* 74,9-104,9 85,8-120,7 ( medelvärden 70,3 89,1 105,8) *) Värden över undre insatsvärde har registrerats, dock under korta stunder under arbetsdagen. Den ekvivalenta ljudnivån under en hel arbetsdag bedöms inte överskrida det undre insatsvärdet. Diskussion Resultat Av de 33 som deltog i denna studie hade 11 en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och 22 hade normal hörsel. I den äldre åldersgruppen hade drygt hälften en hörselnedsättning jämfört med en tredjedel av de i den yngre åldersgruppen. I den yngre åldersgruppen var det även fler med nedsättning som är trolig icke yrkesrelaterad/inte relaterad till nuvarande yrke, jämfört med den äldre gruppen. Ser man till hur fördelningen ligger i grad av nedsättning/ Klockhoffs klassificering så kan man eventuellt se ett mönster med nedsättningar i den yngre åldersgruppen där det inte är buller som ligger i grunden. Det är då Klockhoff klass 4 som utmärker sig, vilket kan stå för annan orsak till nedsättning. I den äldre åldersgruppen ligger övervägande antalet i klass 2 vilket är en lätt diskantnedsättning som kan vara orsakad av buller, men även ligger i området för åldersnedsättning. Av de 22 med normal hörsel var det endast 14 som också upplevde god hörsel vilket kan ses som anmärkningsvärt. Det var mindre än hälften av de med nedsatt hörseln som upplevde god hörsel. Utifrån hur personalen har svarat på frågeformuläret om upplevelse av buller i arbetsmiljö kan man se stora likheter med förskolor runtom i landet (4, 6, 2, 11). Det är tydligt att problematiken med oönskade ljudnivåer i förskolorna inte är någon isolerad företeelse. Värden som uppmättes på förskolorna påvisade en daglig genomsnittligt ljudnivå på 70 db(a). Enligt Författningssamlingen Buller 2005:16 innebär denna nivå att personalen nätt och jämt kan föra ett samtal med hög röst på 1m avstånd. Detta kan i sin tur leda till röstproblematik, som slitage på stämbandsslemhinnan, för de berörda och det är konstaterat att kvinnor i högre utsträckning än män löper risk för att få problem med rösten (3). Med tanke på detta är personal på förskolor, som är övervägande kvinnor, en mycket utsatt grupp för denna problematik. Rösten är ett viktigt arbetsverktyg för denna personalgrupp. Metod Ljudmätningarna genomfördes med handhållen ljudnivåmätare som skyddsingenjören bar runt. Det ifrågasattes av personalen om det inte hade varit bättre med en personbunden 8

dosimeter då de ansåg att barnen påverkades av vår skyddsingenjörs närvaro. Det skulle onekligen vara intressant att få uppmätta värden, såsom impulsljud t ex av ett barns skrik nära personalens öra. För att möta syftet i denna studie ansågs det dock tillräckligt att se hur ljudnivåerna låg under toppar av dagen som bedömdes med hjälp av personalen på förskolan. Svårigheter med mätningarna uppstod på grund av skyddsingenjörens (naturliga) tystande effekt på barnen. Mätningarna flyttades vid flertalet tillfällen och skyddsingenjören fick sedan återkomma för att mäta ljudnivån då den bedömdes vara av hög karaktär även av personalen. Hörseltesten utfördes ute i verksamheten och de som påvisade nedsättning fick göra om testet i mätkur på företagshälsovården. En tredjedel av personer med nedsättning vid mätning i fält hade normala audiogram vid mätning på företagshälsovården efter hörselvila under sommaren. Det kan leda till funderingar om det är rekommenderat att genomföra mätningar ute i verksamheterna, med tanke på svårigheter att garantera tyst bakgrundsmiljö? Vid beställningen av dessa kontroller gjordes bedömningen att verksamheten skulle störas minst om kontroller kunde göras i närhet av förskolornas verksamheter. Flera av deltagarna påpekade vid omkontroll efter sommaruppehållet att de kände positiv skillnad både avseende koncentrationen och att de var mer utvilad efter semestern vilket kan ha varit skäl till förbättring. Det är en intressant tanke om man relaterar till bullers påverkan på koncentrationen och de ljudnivåer som råder ute i förskolorna och de krav som ställs på just koncentrationsförmågan i arbete med barn. Med tanke på att endast 14 av de 22 som hade normal hörsel även upplevde god hörsel kan man fundera på om Klockhoffs klassificering är trubbig som bedömningsmall. Finns risken att missa nedsättningar eller gränsvärden om man endast rättar sig efter denna klassificering? Klockhoffs är ett välkänt klassificeringssystem, och bra verktyg för statistik i stora undersökningsgrupper men bör kanske som litteraturen nämner användas med viss försiktighet i de individuella fallen (10). Är det kanske rekommenderat att istället endast göra bedömningar utifrån hörtrösklar? I denna studie har deltagarnas resultat sammanställts utifrån Klockhoff i o m att det är den klassificering som används i dagsläget inom den berörda företagshälsan. Det hade varit intressant att ha åldern inkluderad på frågeformuläret som relaterade till ljudnivå på respektive arbetsplats. Detta utifrån Hogstedt m fls studie som visar att personal med åldersnedsättning, som har haft lång anställning inom förskoleverksamhet, kan vara extra utsatt/känslig för buller (1). Syftet var dock att få en översikt på ljudmiljön i förskolorna och det framkom väl i det frågeformulär som användes. Denna rapport/studie har inte spaltat upp personalens åsikter kring ljudmiljö för de respektive förskolorna, utan resultatet har slagits samman. Eventuellt skulle resultatet ha främjats av att se eventuella skillnader mellan verksamheterna. Syftet denna gång var att få en samlad bild av ljudmiljön i förskolor, inte att bedöma vissa förskolor och författaren anser att det har framkommit på ett positivt sätt. Författaren har valt att dela upp tabell 1 i endast 2 åldersgrupper av hänsyn till deltagarna i studien. Deras önskemål för att delta i studien var att ingen spårbarhet fick finnas. Hade åldersgrupperna delats upp ytterligare hade spårbarhet uppstått. AFS 2005:16 utformning passar yrken där höga ljudnivåer från maskiner och verktyg utgör en stor risk för hörselskador. I sådana verksamheter det i regel fullt funktionellt att kräva att hörselskydd används av personalen. Mycket p.g.a. detta är det svårt att applicera författningen när man diskuterar ljudmiljön i förskolan. Ett av få områden där AFS 2005:16 skulle kunna 9

appliceras i förskolemiljö är vid peakvärden, som t.ex. vid barnsskrik. Risker finns i o m att även mycket kortvariga ljud, med nivåer som överskrider 115dB (A), kan leda till hörselnedsättningar (3). Det skulle vara önskvärt med riktlinjer som är mer anpassade mot verksamheter med bullerproblematik och där hörselskydd i regel är olämpliga och för det mesta inte nödvändigt ur ett hörselskadeperspektiv, såsom förskoleverksamheter. I dessa verksamheter ställs däremot ofta krav på koncentration och även språkförståelse, vilket försämras betydligt i dålig ljudmiljö. I och med att deras arbetsverktyg, tal och hörsel, i dagsläget ofta inte kan användas korrekt så försvårar det möjligheten att erbjuda personalen en god arbetsmiljö utifrån Arbetsmiljölagens krav (14). Studier visar att personalen på förskolor med bullerproblematik sällan ha tagit kontakt med FHV eller skyddsombud angående problematiken med bullret på arbetsplatsen (2, 6). Om detta är en generell bild för hur det fungerar på förskolorna i landet finns det ett stort behov av förebyggande insatser där företagshälsovården kan involveras. Använder man sig av riskbedömningar ute i verksamheten? I de flesta industrier är det en självklarhet att involvera förebyggande av buller i arbetsmiljöarbetet, detta grundar sig då troligen på den tydliga risken för skada d v s hörselnedsättning. Men vore det inte då också rimligt att inkludera förebyggande av buller som en regelbundet återkommande punkt på dagordningen på t ex en arbetsplatsträff i förskoleverksamheterna? Detta med tanke på de dokumenterade fysiska och psykiska symtom som ljudmiljön på deras arbetsplats utsätter dem för (2, 11). Enligt AFS Buller 2005:16 (1992:10) finns det ingen nedre gräns för när bullerbekämpning är motiverat, med tanke på hur individuell störningsupplevelsen av buller är. En bedömning bör ske utifrån enskilt fall och kan då grunda sig på de tre gränser för störningsnivå, 40, 60 och 80 db Aleq (3). Ett ämne som återkommer i kontakten med förskolor både i litteratur och i verkliga livet är bristen på ekonomiska möjligheter för att kunna förbättra sin arbetsmiljö (2). Det är viktigt att alltid kunna se vad som är möjligt att påverka på lokal nivå i varje förskola och för varje individ. Dock kan det för en lekman framstå som förbluffande att det för en sådan verksamhet, som ska kunna erbjuda en stabil och trygg grund för våra barn, finns ekonomiska hinder för att kunna minska risken för bullerrelaterade problem. Det är inte enbart ett problem på lokal nivå, utan ser man till studier även ett rikstäckande problem (2). Detta leder till funderingar kring påverkan på den fysiska och psykiska hälsan för kommande generationer. Resultatet av hörselundersökningarna visar i enighet med välkänt faktum att hörselnedsättningar ökar med ökad ålder av naturliga skäl (1). Skulle det av den anledningen då vara av nytta att vara extra uppmärksamma på anställda inom förskoleverksamheterna som är 55+, t.ex. erbjuda den gruppen möjlighet till hörselkontroller och information om bullrets påverkan? Resultatet visade även på att flera av de yngre deltagarna visade trolig icke-yrkesrelaterad nedsättning/inte relaterad till nuvarande yrke, vilket inte var fallet i äldsta gruppen. Vore det då av nytta att erbjuda nyanställda hörselundersökningar för att fånga upp redan existerande hörselnedsättningar och därmed kunna informera om eventuella risker och påverkan detta kan innebära i en arbetsmiljö med de bullernivåer som i dagsläget finns i landets förskolor? I Arbetslivsrapport 1999:3 konstateras att en viss höjning av en talares ljudnivå upplevs större än motsvarande höjning av nivån av andra ljud (11). Detta kan tillföra problem i förskolemiljön som är beroende av personers tal. Dock kan det vara värt att fundera på hur 10

öppet klimat man har på sin arbetsplats. Är det tillåtet att som personal påpeka varandras ljudnivåer? Detta är en del av arbetsmiljöarbete som bör finns på en arbetsplats. Britt-Marie Kluge skriver något tänkvärt, Den fysiska miljön sätter inte bara ramar och ger förutsättningar för den pedagogiska kvaliteten utan också för personalens livskvalitet (12). I verksamheter där det finns ett väl fungerade SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) verkar även bullerproblematiken vara mindre än i verksamheter där man inte jobbar kontinuerligt med SAM. Med goda rutiner kan ljudmiljö förbättras på arbetsplatsen. Här kan företagshälsovården komma in som en viktig samarbetspartner till verksamheten (4). AFS 2001:1 poängterar arbetsgivarens ansvar för att säkra en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, men det finns även krav på den enskilde arbetstagaren att delta i ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete (13). Syftet med denna studie var delvis att få fram personalens egna tankar och åsikter kring sin ljudmiljö. Att fånga upp personalens åsikter och förbättringsförslag kring deras egen arbetsmiljö, i detta fall buller, och utveckla dessa idéer är viktigt i och med att det är grunden till ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamheten kan ta in företagshälsovården för att informera kring buller och förebyggande arbete. AFS 2005:16 och AFS 2001:1 är rekommenderade verktyg för att lägga upp en bra policy/riktlinjer i det förebyggande arbetsmiljöarbetet (3,13) Bra systematiskt arbetsmiljöarbete är grundläggande för att kunna möta Arbetsmiljölagens krav på att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (14). 11

Referenser 1. Hogstedt C, Smedje G, Wålinder R. Buller och ohälsa bland personal i skola och förskola. Rapport nr 2/2009, Arbets- och miljömedicin i Uppsala. 2. Söderberg L, Landström U, Kjellberg A. Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personalen. Arbetslivsrapport 2001:11. Arbetslivsinstitutet 2001. 3. Arbetsmiljöverkets författningssamling nr 2005:16 Buller. Arbetsmiljöverket 2005 4. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndighet för skolutveckling & Socialstyrelsen. Bullret bort- en liten bok om god ljudnivå i förskolan. Stockholm 2006. 5. Miljö och Hälsa, Skåne i utveckling 2005:3. Barn i Bullerbyn- En rapport om ljudmiljön på förskolor. Länsstyrelsen i Skåne län 2005. 6. Landström U, Nordström B, Stenudd A, Åström L. Effekter av barngruppers storlek och upplevelser bland personal inom förskolan. Arbetslivsrapport 2003:6. Arbetslivsinstitutet 2003. 7. Kjellberg A, Muhr P, Sköldström B. Trötthet efter arbete I buller- en registerstudie och tre fältstudie. Arbetslivsrapport 1997: 7. Arbetslivsinstitutet. 8. Wålinder R, Gunnarsson K, Runeson R, Smedje G. Physiological and psychological stress reactions in relation to classroom noise. Scand J Work Environ Health 2007;33(4):260-266. 9. World Health Organisation mediacentre. Occupational and Community noise, factsheet No 258. Tillgängligt på: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs258/en/index.html 10. Hakkgruppen. Med Örat i centrum, förebyggande hörselvård. Arbetarskyddsstyrelsen 1997. 11. Tesarz M, Kjellberg A. Upplevda bullerproblem för lärare och annan personal i förskola, grundskola och gymnasium. Arbetslivsrapport 1998:28. Arbetslivsinstitutet 1998. 12. Kluge, B-M. Processen-utveckling och lärande i arbetsmiljön. Stockholm: NykopiaTryck AB (1999). 13. Arbetsmiljöverkets författningssamling nr 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket 2001 14. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen 2002. 12

Bilaga 1. Frågeformulär för Hörselprojekt 2008 Namn: Personnr: Arbetsplats: Datum: År inom Barnomsorg: Nuvarande Tjänstgörning (%): Beskriv till hörsel. Hör bra/dåligt: Har du tidigare jobbat i bullriga miljöer och i så fall vad?: Upplever du öronsus/pipning eller dylikt?: Använder du hörselskydd?: Är du exponerad för buller på din fritid (jägare, musik, hobbymaskiner etc.?: Något annat som kan ha påverkat din hörsel (Ärftlighet, skador, öronsjukdom)?: Otoskopi: 13

Bilaga 2. Bullerprojektet Kilbergs rektorsområde På vilken förskola arbetar Du: Upplever Du problem med buller i Ditt arbete? Ja Nej Om ja, vad upplever Du är mest störande? Går det att åtgärda? Ja Nej Om ja, vad anser Du är den viktigaste åtgärden för att dämpa bullret: Om nej, varför anser Du att det inte går att dämpa bullret Tack för Din medverkan 14