KVINNOR OCH HÄLSA I. Inledning 1. Även om det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män, skillnader i maktställning, status, normer och roller i samhället är de största hindren för bättre hälsa för kvinnor sociala, kulturella och politiska. Tydliga roller och kvinnors och mäns beteenden i en viss kultur dikteras av kulturens könsnormer och värderingar, och ger upphov till könsskillnader, som i sin tur skapar ojämlikhet mellan könen. Ojämlik tillgång till information, sjukvård och grundläggande hälsovård härrör från dessa ojämlikheter och skapar ytterligare hälsorisker för kvinnor. Arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsolyckor är också omständigheter som kan skada arbetande kvinnors hälsa. 2. Globalt är kvinnor mer utsatta för undernäring, sexuellt överförbara sjukdomar, komplikationer i samband med graviditet, livmoderhalscancer och bröstcancer, våld i hemmet, våld på arbetsplatsen och sexuella övergrepp. I många kulturer är det kvinnor som först tar hand om utsatta, sjuka och döende men får själva vänta längre på förebyggande eller livräddande behandling. 3. Kvinnor i Afrika representerar drygt 50 % av kontinentens arbetskraftsresurser och därför har kvinnors hälsa enorma konsekvenser för regionens utveckling och hindrar afrikanska kvinnor från att förverkliga sin fulla potential. Mödravård i Afrika är mycket bristfällig. Regionens mödradödlighet uppgår till mer än hälften av världens mödradödlighet och mer än hälften av mödradödligheten inträffar inom 24 till 48 timmar efter förlossningen på grund av komplikationer allt från postpartumblödning till blodförgiftning och hypertensiva problem. Och medan hiv/aids och mödradödlighet fortsätter att dominera sjuktal och dödlighetsstatistik i regionen har andra problem som cancer och diabetes fått allt större betydelse i fråga om kvinnors hälsa. 1 A Om könssjukdomar och hiv/aids 4. Ett av de största hälsoproblemen som berör kvinnor globalt idag är sexuellt överförbara sjukdomar som hiv. Enligt WHO är 61 % av alla vuxna som lever med hiv i Sahara kvinnor. Många av orsakerna till ökning av hivdrabbade kvinnor är biologiska och har att göra med sexuellt beteende och socialt konstruerade "könsskillnader" mellan kvinnor och män i roller och ansvar, tillgång till resurser och beslutsfattande makt. 5. I nästan alla kulturer förknippas manlighet med virilitet. Detta uppmuntrar unga män att se sex som en form av erövring och därtill kommer faktum att sociala normer diktera äktenskap vid tidig ålder för kvinnor på många håll; det gör att många unga kvinnor smittas av olika könssjukdomar och hivinfektioner av en äldre partner. Forskning har dessutom visat att okunnighet ibland tolkas som ett tecken på svaghet så män drar sig ofta från att söka korrekt information om förebyggande av könssjukdomar och hiv. 1 Världshälsoorganisationen, Regionkontoret i Afrika. Rapport från kommissionen om kvinnors hälsa i afrikanska regionen. Sid. xv och xvi
6. Kvinnor påverkas mer av stigmatisering och diskriminering på grund av sociala normer om acceptabelt sexuellt beteende för kvinnor. I vissa fall känner sig kvinnor t.ex. tvungna att diskutera testtagning med sin partner innan de uppsöker en vårdcentral och i andra fall tvekar unga kvinnor att skaffa, eller föreslå användning av kondomer, av rädsla för att uppfattade som promiskuösa. 7. Våld är en annan viktig faktor för spridning av hiv och könssjukdomar. Våld i form av påtvingat sex eller våldtäkt, hot om fysiskt våld när de försöker förhandla om säkrare sex med kondom och i konfliktsituationer när våldtäkt och sexuella övergrepp används som vapen ökar sjukdomsspridningen avsevärt. 8. Hiv/aids blir slutligen en extra börda för kvinnor som tvingas vårda hushållsmedlemmar som drabbats av sjukdomen, samt stöttar hushållet ekonomiskt när familjens övriga löntagare insjuknat. 9. Kvinnor anklagas för att hivsmitta sina barn under graviditeten, och ofta överges de av sin partner i en sådan situation. B. Kvinnlig könsstympning 10. Kvinnlig könsstympning (FGM) omfattar borttagande och stympning av frisk och normal kvinnlig genital vävnad med instrument som rakblad, knivar, saxar eller bitar av trasiga glasögon utan bedövningsmedel. Det är en högt värderad kulturell praxis i länder som Ghana, där det används för att markera gemenskap eller tillhörighet i en grupp eller för att förbereda flickor inför rollen som vuxen kvinna. Denna praxis, som orsakar omedelbar blödning och smärta stör flickors och kvinnors naturliga kroppsfunktioner, är en vanlig orsak till utveckling av livmoderhalscancer hos kvinnor och flickor i Afrika. 11. Ett faktablad som getts ut av WHO visar att mellan 100-150 miljoner kvinnor och flickor lever med konsekvenser av könsstympning (FGM) 2. 12. I många länder runt om i världen måste vi ena oss i kampen för att stoppa denna praxis. C. Om livmoderhalscancer 13. Cirka 70 % av livmoderhalscancer orsakas av vissa typer av sexuellt överförbara könssjukdomar (HPV, humant papillomvirus) och det är den vanligaste virusinfektion i fortplantningsorganen. Cirka 80 % av sexuellt aktiva kvinnor kommer att smittas av HPV någon gång i livet och många smittas flera gånger. Den största risken för infektion är strax efter att ha blivit sexuellt aktiv. 14. Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen trots att det går att förebygga. På grund av dålig tillgång till information om riskfaktorer, vaccinering, screening och behandling sker majoriteten av dödsfall bland drabbade kvinnor i låg - och medelinkomstländer. Effektiva metoder för tidig upptäckt finns och har visat sig vara framgångsrik i höginkomstländer. Konkurrerande hälsoprioriteringar, bristande ekonomiska resurser, dåliga hälso- och sjukvårdssystem och begränsat antal utbildad klinisk personal gör att hög täckning för screening av livmoderhalscancer i de flesta låg - och medelinkomstländer är svårt att uppnå. 2 Världshälsoorganisationen, kvinnlig könsstympning, Faktablad nr. 241, uppdaterat februari 2014
D. Om graviditet och mödravård 15. Trots att mödradödligheten minskat under det senaste decenniet dör varje dag 1 600 kvinnor och över 10 000 nyfödda av komplikationer under graviditet och förlossning som kunde förebyggas, för det mesta i utvecklingsländerna; och varje dag drabbas 10-15 miljoner kvinnor och flickor av livsförändrande funktionshinder till följd av komplikationer under graviditet och förlossning, särskilt i fall med unga gravida flickor 3. 16. Skälen till varför kvinnor och flickor i slutändan dör eller drabbas av skador under graviditet och förlossning beror främst på tre viktiga fördröjande faktorer: a) sent uppsökande av lämplig medicinsk vård; b) förseningar att nå lämpliga hälsooch sjukvårdscenter; c) förseningar att få lämplig vård när de väl kommit till inrättningen. Dessutom kan skador vara arbetsrelaterade, till exempel tunga lyft, exponering för farliga kemikalier och stående under långa perioder. 17. Diskriminerande metoder underblåser andra viktiga orsaker som hindrar kvinnor från att ha tillgång till den hälsovård de behöver. Denna form av diskriminering kan ses som brist på resurser och utbildning för kvinnor och flickor att få tillgång till hälso-och sjukvård. Avsaknaden av familjeplanering och oförmåga att kunna förhandla om antal och avstånd mellan barnafödande är en annan typ av diskriminering som skapar ett av tre dödsfall bland mödrar under graviditet och förlossning. Enligt WHO dör 47 000 kvinnor varje år av komplikationer i samband med illegala aborter 4. Om kvinnor som är villiga att använda preventivmedel hade tillgång till det skulle många dödsfall kunna undvikas. Dessutom tillkommer diskriminering på grund av bristande medel att betala för transport och för kvalificerade förlossningsvård. Bevis visar att i samhällen där män traditionellt styr hushållens ekonomi är kvinnors, och ofta barnens hälsokostnader inte en prioritet. 18. Våld mot kvinnor är en annan viktig orsak till denna situation, eftersom kvinnor som drabbas av våld i hemmet eller på arbetsplatsen är mindre benägna att söka sjukvårdshjälp under graviditeten eller för skador till följd av våld. Graviditet kan i vissa fall också vara en utlösare till ökat våld i hemmet. E. Om våld i hemmet 19. Våld i hemmet måste också ses som en hälsofråga. Kvinnor som har upplevt våld är 80 % mer benägna att få stroke, 70 % är mer benägna att drabbas av hjärtsjukdomar, 60 % löper större risk att få astma och 70 % är mer benägna att få alkoholproblem än kvinnor som inte har upplevt våld. Dessutom är kvinnor som har upplevt våld i hemmet särskilt sårbara för att drabbas av psykiska problem som depression, ångest, stressrelaterade syndrom, beroende av psykotropa läkemedel, drogmissbruk och självmord. 20. En annan aggraverande konsekvens av våld i hemmet är att det är kopplat till spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer. 3 VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN: 10 fakta om kvinnors hälsa i ett informationshäfte; och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters informationsblad om moderskapsdödlighet och barndödlighet från augusti 2013. 4 Världshälsoorganisationen: «Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008»
21. UNIs arbete med våld, inklusive våld i hemmet och "överspillningseffekten" till arbetsplatserna behandlas i närmare detalj i motionen om våld. F. Om hälsa på arbetsplatsen 22. Det är samhällets ansvar att främja medborgarnas hälsa, både den fysiska och emotionella hälsan på arbetsplatsen och se till att arbetsmiljön uppfyller lämpliga hälso- och säkerhetskrav, att normala ansträngningsnivåer respekteras och att arbetstagarna har rätt till nödvändiga pauser. 23. Arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetsolyckor bidrar till sämre hälsa för kvinnliga arbetstagare. Beroende på arbetsområde kan kvinnors hälsa påverkas mer, eftersom de har dubbel arbetsbörda i hemmet och förvärvsarbetar och ofta tvingas acceptera extra arbetstimmar eller extra arbetsuppgifter, och står ut med fysiskt eller psykiskt lidande länge innan de söker professionell hjälp. 24. Mentala hälsofrågor som listas ovan i stycke 19 blir allt vanligare och inverkar på arbetslivet och privatlivet. Problemet blir allt allvarligare på grund av mer pressade arbetssituationer. 25. Trakasserier och sexuella trakasserier undergräver allvarligt mänsklig värdighet och inverkar negativt på hela arbetsplatsen eftersom arbetsmiljön försämras och påverkar alla arbetstagare negativt. Trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, mobbing och otrygghet leder till olika sjukdomar som drabbar kvinnliga arbetstagares hälsa, det inverkar negativt på arbetsorganisationen och leder till högre kostnader för den statliga sjukvården. Detta är några exempel: - Känsla av misslyckande, impotens och låg självkänsla - Koncentrationssvårigheter, dåligt minne och problem med uppmärksamhet - Somatiseringssyndrom, sov- och ätstörningar - Känslighet, irritabilitet, överkänslighet, isolering - Förlust av motivation, sänkt arbetskvalitet och kvantitet - Ökad risk att råka ut för arbetsrelaterade olyckor - Högre frånvaro, att man lämnar företaget/organisationen - Konfliktuella familjerelationer - Allvarlig depression som ibland leder till självmord. II. SLUTSATSER 26. Det finns ett behov att undersöka hur könsskillnader påverkar kvinnors risker och sårbarhet och deras tillgång till hälsovård. Hälsoprogram måste omfatta god insikt i jämställdhetsfrågor i ett givet sammanhang, och utvecklas i samråd med kvinnor. Kvinnors röster och oro måste återspeglas på alla nivåer i processen, inklusive utarbetande, budgetplanering, utveckling och genomförande. 27. Kvinnor måste ha tillgång till tjänster och varor som endast kvinnor behöver, som till exempel vissa tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Sådan service måste vara lättillgänglig, prisvärd, acceptabel och av god kvalitet. Det bör omfatta familjeplanering, identifiering och behandling av sexuellt överförbara infektioner och livmoderhalscancer, identifiering av våld i hemmet och på arbetsplatsen, barnmorskevård, akut förlossningsvård och lämplig postpartum-vård.
28. Staten måste tillhandahålla gratis och obligatorisk HPV-vaccinering på tidigt stadium i en kvinnas liv, exempelvis under tonåren och i skolan med stöd av upplysningskampanjer. 29. Uppmuntra hivpositiva kvinnor och flickor att bli förespråkare för policy om förebyggande och utbildning; de måste spela en ledande roll och fullt ut delta i utarbetandet av policy som berör dem. 30. Jämställdhet är grunden för att flickor och kvinnor kan skaffa sig förhandlingsmakt, få förtroende och information för att insistera på säker hälsovård. Att engagera män och pojkar i kampen mot kvinnovåld och diskriminerande metoder är ett viktigt bidrag i denna kamp. 31. Kvinnors egenmakt. Större ekonomiskt oberoende för kvinnor kan minska spridning av epidemier och förbättra kvinnors levnadsvillkor genom att kvinnor får större självförtroende och större förhandlingsstyrka och bidrar till att minska kvinnors sårbarhet att bli sexuellt utnyttjade. Genom att ge kvinnor bättre tillgång till utbildning, yrkesutbildning, lika möjligheter och underlätta deras roll som vårdgivare, skulle de ha större chanser att nå större ekonomisk självständighet, mer värdighet och sociala kunskaper. UNI Global Union accepterar att: - A. Uppmuntra och hjälpa medlemsförbunden att formulera omfattande hälsoprogram för att integrera hivservice på arbetsplatsen och i primärvården. - B. Främja och uppmuntra kvinnors deltagande i utarbetandet av liknande hälsoprogram för att kvinnors röster och oro återspeglas och deras behov möts. - C. Främja kvinnors deltagande i kollektivförhandlingar för att de kan verka för främjandet av avtal som skyddar kvinnors och arbetstagarnas hälsa och mekanismer för tidig upptäckt av hälsoproblem och våld som leder till försämrad hälsa. - D. Hjälpa kvinnor att få egenmakt genom att främja tillhandahållandet av hälsoutbildning, inklusive kvinnors hälsa på lika villkor som män. - E. Utforska alla möjligheter att påverka internationella organ i syfte att ta upp och prioritera frågor rörande kvinnors hälsa. UNIs medlemsförbund accepterar att: - F. Arbeta för att lämpliga hälsoprogram tillhandahålls på arbetsplatser, som måste svara på den kvinnliga arbetskraftens särskilda behov. - G. Driva kampanjer inom förbundet mot könsdiskriminering och skadlig praxis som kan uppstå av det. - H. Driva lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar för att de antar internationella lagar och konventioner som ILO:s konvetion 183 om en revision av konventionen om moderskapsskydd och mödravård och främja kvinnors hälsa.
- I. Arbeta med lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar och få dem att ta itu med och arbeta för att ändra både mäns och kvinnors sociala och kulturella attityder och utrota vanlig praxis baserat på idén att något av könen är överlägset/underlägset det andra eller stereotypa könsroller. - J. Driva krav i kollektivförhandlingar om en hälsoklausul som ett viktigt instrument för att utrota våld på arbetsplatsen. - K. Förebyggande åtgärder måste omfatta att eliminera eller reducera specifika risker i relation till arbetets natur, arbetsorganisation, kollektivt eller individuellt skydd, eller att tillhandahålla utbildning och information till arbetstagarna. - L. Tillsätta könsblandade arbetsmiljökommittéer bestående av både kvinnor och män, fack och arbetsgivare för att regelbundet övervaka arbetsförhållanden, arbetsorganisation och arbetsmetoder och arbetstagarnas hälsa. - M. Ta upp problem med pressande arbetsstituationer som kan leda till sämre mental hälsa och granska sätt att främja bra mental hälsa och välmående i arbetet. - N. Utbilda och uppmuntra kvinnor att ta tid och föra en hälsosam livsstil och snabbt ta itu med hälsoproblem.