Stroke och TIA. Etiologi Primär- och sekundärprofylax Akutbehandling

Relevanta dokument
Trombektomi vid stroke

vad gäller vid hjärninfarkt?

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Karotisstenoser 30/1-13

Evidens för en ny era av strokebehandling

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

Ischemisk stroke Basfakta. Hjärnans blodförsörjning. Hjärnans blodförsörjning. Tidsaspekt. Patofysiologi. Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Ischemisk stroke - Basfakta

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

STROKE Modern akutbehandling. Jan-Erik Karlsson Öl Neuro-Stroke SU

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Hur avbildar vi vävnadsklockan i praktiken? (Synpunkter från SFNR)

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11

STROKE- vad är det? En kort översikt

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Del 4_5 sidor_16 poäng

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)


Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke

Reperfusionsbehandling Vad anser NAG Stroke? Vad planerar VGR?

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).

A carotis och a vertebralis, ändartärsystem. MTT - mean transit time (medelpassagetid) MTT = CBV / CBF. Varje minut av grav ischemi kostar

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Att förebygga stroke är att behandla stroke

PM för trombolys vid hjärninfarkt på CSK.

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund Eva-Lotta Glader

Trombektomi vid ischemisk stroke ett paradigmskifte inom akut strokebehandling

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Prehospitalt omhändertagande

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Barium-id Giltigt t.o.m Version 2

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg


Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke. Specialist i Neurologi

Norrlandstingens regionförbund

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Sammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning

Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0

Kunskapsunderlag. Hälsoekonomisk utvärdering av trombektomi för behandling av akut svår ischemisk stroke

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Del 7_10 sidor_16 poäng

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Del2_10 sidor_17 poäng

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

Rädda hjärnan larm NUS

Värt att veta om stroke

Delexamination 1 MEQ

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

RIKSSTROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Gulamöte Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

Fakta om stroke. Pressmaterial

Nya antitrombotiska medel

Utvärdering av vården vid stroke

Förbättringsarbete med hjälp av Riks-Stroke

Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Rädda hjärnan. Sammanfattning. Förutsättningar. Innehållsförteckning

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Transkript:

Stroke och TIA Etiologi Primär- och sekundärprofylax Akutbehandling

85% ischemisk stroke 10% hemorragisk stroke 5% subaraknoidalblödning

Är stroke möjligt att förebygga? Vid 90% av all stroke förekommer en eller flera av följande: Högt blodtryck Rökning Hög midje-stusskvot Olämpliga kostvanor Fysisk inaktivitet Diabetes Alkohol Psykosociala faktorer Hjärtsjukdom Hög ApoB/A1-kvot O Donnell, INTERSTROKE study, Lancet 2010

Nationella Riktlinjer Stroke 2005

Förbättrad primär- och sekundärprofylax 1000 Strokeincidens KRYH 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 Antal Hlm Antal CSK Antal Ystad

Strokeincidens Region Skåne 2011-2016 4000 RS 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 K älla: Riks-Stroke

Akut omhändertagande

Trombolys Trombektomi Hemikraniektomi vid expansiv infarkt Reversering av antikoagulantia vid ICH Blodtryckssänkning vid ICH Vård på strokeenhet

FeSS Feber, sväljförmåga, socker Middleton et al, Lancet 2011

Trombolys Effekten oberoende av ålder Effekten starkt tidsberoende Vävnadsbaserad diagnostik möjliggör i utvalda fall revaskulariserande behandling i senare tidsfönster MR diffusion/flair mismatch CT perfusion

Ju tidigare desto bättre Donnan et al, 2011; adapted from Lees 2010

Risk-nytta i.v. trombolys Lansberg et al. 40 (6): 2079. (2009)

Trombektomi

Andelen behandlade med trombektomi 600 500 400 300 200 100 0 N Hlm N CSK N Ystad N RS N SSR N Sverige 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Indikationer Svår stroke med proximal kärlocklusion Kontraindikation mot trombolys och proximal kärlocklusion; ex nyopererad patient, antikoagulantia

Historik i Sverige Sahlgrenska sjukhuset i slutet på 90-talet Oklart förhållande mellan nytta och risk Teknisk utveckling har mynnat ut i bättre instrument 2013 publicerades tre studier som inte visade någon fördel med trombektomi Dec 2014-april 2015 publiceras fem väldesignade studier som visar kraftfull effekt av trombektomi vid svår stroke Hur förklaras skillnaden?

Merci Penumbra Stent retrievers Solitaire Trevo

Hur går det till?

83-årig kvinna som op för två veckor sedan för höftfraktur. Innohep avslutad tre dagar tidigare. Står på Trombyl. Bevittnat insjuknande 10.10. Svår högersidig svaghet och afasi. Ambulans på plats 10.20, till sjukhus 10.40. Viss symptomregress, men fortsatt svår dysfasi och måttlig högersidig hemipares. NIHSS 12. Trombolys inledes 11.30. Prelbesked ingen kärlocklusion Då pat ej förbättrats efter trombolys förnyad granskning distal M2-ocklusion konstateras. Pat urakut till SUS.

Till angiolab 13.30, reperfunderad 14.45, avslutad beh 15.00 Fullständig symptomregress Telemetri ej visat FF, men probnp och TnT måttligt förhöjda CTA utan signifikanta stenoser Hög misstanke om kardioembolisk genes; insättes på Pradaxa. Fortsatt screening efter FF.

Hur identifierar vi rätt patient? NIHSS > 10 (>8 höger hjärnhalva) medelsvår till svår stroke (prehast > 5) Ej utbredda tidiga infarktförändringar Identifierad storkärlsocklusion på datortomografi (CTA) M1 Basilaristrombos Kollateralstatus viktigt I utvalda fall kan CTP och/eller MR vara av värde

Systemskifte exempel hjärtinfarkt FRISC-II

Tid är hjärna! Oavsett om vi behandlar med propplösande medicin (trombolys) eller avlägsnar proppen mekaniskt (trombektomi) är tiden avgörande för resultatet

mrs 0 - inga symptom 1 - symptom utan handikapp 2 - självständig i ADL, men kan inte utföra alla tidigare aktiviteter 3 - självständig gångförmåga men visst ADLberoende 4 - ADL-beroende, ej självständig gångförmåga 5 - kontinuerligt tillsynsbehov 6 - avliden

Stent vs Merci 0 Saver et al, Lancet 2012

Stent vs Merci

SYNTHESIS IMS III MR RESCUE

IMS-III P<0,25 P<0,83 P<0,06 Broderick JP et al. N Engl J Med 2013;368:893-903.

IMS-III Broderick JP et al. N Engl J Med 2013;368:893-903.

Berkhener et al, NEJM Dec 17 2014

Berkhener et al, NEJM Dec 17 2014

EXTEND-IA Campbell et al, NEJM 2015

EXTEND-IA Campbell et al, NEJM 2015

MR-CLEAN Dec 17 2014 REVASCAT April 17 2015 ESCAPE Feb 11 2015 SWIFT-PRIME April 17 2015 EXTEND-IA Feb 11 2015

Är detta tillgängligt för alla alltid?

Telemedicin Medger åtkomst till röntgen- och journalsystem Hospitala videokonferenssystem Det seende samhället prehospital telemedicin

Det seende samhället

PreHAST

Number of patients Pilotstudie i Hässleholm 18 12 Stroke or TIA Nonstro ke 6 0 PH: 0 PH: 1 PH: 2-4 PH: 5-9 PH: 10-17

Högt NIHSS proximal kärlocklusion Heldner et al, Stroke 2013

Slutsats efter pilotstudie Fångar upp majoriteten av patienter med ischemisk stroke med mindre risk att missa patienter som behöver akut behandling jämfört med FAST Standardiserad undersökning av patienter med misstänkt stroke (ESS12) Införa PreHAST i Region Skåne

Lika vård överallt, alltid

Varför ger vi inte trombolys prehospitalt?

Fall 1 54-årig man Tablbeh hypertoni, hyperkolesterolemi Föregående dygn kort episod med övergående sjukdomskänsla, sluddrigt tal Inkommer till sjukhus med ca 60 min symptom i form av vänstersidig förlamning

Hemipares vä sida (arm 4, ben 3) Neglekt Hemianopsi åt vä Sensibilitetsstörning Facialispares NIHSS 15

TIA hotande stroke Chandratheva et al, Neurology 2009;72:1941 1947

Rothwell et al, Lancet 2007

Kan gå självständigt efter ingreppet Lätt nedsatt finmotorik, kraft vä arm Viss neglekt NIHSS 5

I dagsläget saknas evidens för direkttriage till trombektomicentrum Prioriterat sekundärtransport inom 30 min enligt drip-and-ship -modell

Magnetkamera riskbedömning vid TIA Stroke inom 90 dagar ABCD2 0-3 MR-DWI pos: 6,25% MR-DWI neg: 0% Känslighet 100% ABCD2 4-7 MR-DWI pos: 15,3% MR-DWI neg: 0,6% Känslighet 92,3%

Karotisstenos Symptomatisk stenos operation inom två veckor Ingen åldersgräns Ischemiska symptom från karotisterritoriet TIA Amaurosis fugax Minor stroke Vid omfattande hjärninfarkt individuellt ställningstagande Asymptomatisk stenos Upp till 75 år Hos kvinnor sannolikt minst 80% stenos för rimligt risk-nyttaförhållande

Indikationsfördelning 70% män Medelålder 72 år 79% röker eller har rökt tidigare 73% hypertoni 20% diabetes 17% röker aktivt Swedvasc, Årsrapport 2012

20% av dessa utgjordes av slaganfall Swedvasc, Årsrapport 2012

Asymptomatisk karotisstenos - optimal medicinsk behandling Marquardt et al, Stroke 2010

Förbättrad medicinsk behandling mindre risk för stroke Marquardt et al, Stroke 2010

Fall 2

78-årig man Nyligen fått Pacemaker p g a SSS Waranbeh p g a FF tillfälligt uppehåll efter biopsi (misst amyloidos) Krea stabilt på 175 (egfr 24 ml/min)

Symptomfri 05.30 Vaknar 07.00, är då slapp i vänster sida Ankommer till sjukhus 08.40 CT visar dense media på ca 20 mm, i övrigt ua NIHSS 15

PK 1,2 Inleder i.v. trombolys 9.10

Hög trombmassa liten effekt av tpa Riedel et al, Stroke 2011

P g a nedsatt njurfunktion initialt ej CTA Tp 09.30 till Lund med prio 1, pågående Actilyse Plan: vid utebliven symptomförbättring angiografi i Lund

08.51 Hlm 10.26 Lund

Bra kollateraler förutsättning för att inte snabbt få stor infarktutveckling vid proximal kärlocklusion!

Fall 3

92-årig man, egen bostad. Ingen hemtjänst. Dansar tre gånger per vecka. Promenad 2-3 km några gånger per vecka. Tid sjd: Hjärtinfarkt 90-talet, TIA Akt med: Trombyl, Salures, Simvastatin, Seloken, Omeprazol, Prednisolon (2,5 mg), Allopurinol, Symbicort

Har varit ute och dansat, går och lägger sig 21.30, symptomfri. Vaknar runt midnatt och känner sig då svag i hö ben. Svårt att somna om, vaknar 5.30 och försöker då att koka kaffe, vilket han inte alls klarar. Anhöriga pratar med honom 10.00, och ombesörjer ambulans. Ankommer till sjukhus 11.15 med rapport att symptom förelåg vid uppvaknandet. Status: Förlamning hö arm och ben med övervikt för benet, sensibilitetsnedsättning, facialispares. NIHSS 5. Apraxi kan finnas men ej poänggivande. Viss misstanke om synfältsstörning åt hö.

Dag 1 Dag 2 CBF MTT CBV

Per minut dör 1.900.000 nervceller Hälften av patienterna med stroke har penumbra upp till 8-12 h Fullbordan av infarktutveckling tar i snitt ca 10 timmar (6-18 h) Saver, Stroke 2006

Miteff et al, Brain 2009

NIHSS 12 mrs 1 vid 6 mån NIHSS 13 mrs 6 vid 6 mån Lima, Stroke 2010

Actilyse påbörjas 12.50. NIHSS en timme efter avslutad behandling 1 (facialispares). Har en diskret pares kvar i hö sida men ej poänggivande. Går utan hjälpmedel på avd.