Utredning om skillnader i bygglovskrav för solpaneler i Mälardalens kommuner

Utredning om skillnader i bygglovskrav för solpaneler i Mälardalens kommuner

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Bakgrund... 3 4. Metod... 4 4.1 Frågeställningar... 4 4.2 Avgränsning... 5 5. Resultat... 5 5.1 Jämförelse mellan kommunerna... 5 5.1.1 Krav på bygglov eller bygganmälan... 5 5.1.2 Taxa... 6 5.1.3 Information om solpaneler och bygglov... 7 5.1.4 Riktlinjer och rutiner för bygglov gällande solpaneler... 7 5.1.5 Intern samverkan... 7 5.1.6 Möjligheter och hinder... 8 5.1.7 Behov av stöd... 8 5.2 Goda exempel... 8 5.2.1 Tydlig information på hemsidan... 9 5.2.2 Riktlinjer för bygglov... 9 5.2.3 Ändrat bygglovskrav till bygganmälan... 11 5.2.4 Slopad bygglovsavgift... 11 6. Diskussion och slutsatser... 13 Bilaga - Enkät till kommunernas energi- och klimatrådgivare... 15 1 av 15

Sammanfattning Denna utredning gjordes inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige efter att det identifierats att det skiljer sig mycket i kommuners hantering av bygglov för solpaneler. Målet var att kartlägga kommunerna i Mälardalens hantering av bygglov för solpaneler med syfte att påvisa eventuella skillnader samt inspirera kommuner att underlätta hanteringen för framtida solelproducenter. Utredningen bestod av informationsinsamling, främst via enkätsvar från kommunerna. Det samlades även in goda exempel från framstående kommuner. 23 av 27 kommuner svarade på enkäten. Av dessa har en kommun bygganmälan medan de resterande 22 har bygglovskrav beroende på olika omständigheter som storleken på anläggningen, takfall, eventuella kulturvärden mm. Tolv av kommunerna har samma taxa för solpaneler som för alla bygglovsärenden. Sju kommuner har en speciell taxa för solpaneler medan fyra kommuner har slopat taxan helt för solpaneler. Åtta av kommunerna anser att de har tydlig information på hemsidan om solpaneler och vad som gäller för bygglov. Majoriteten av kommunerna informerar endast om någon ringer och frågar. Elva av kommunerna har svarat att de har riktlinjer för bygglov för solpaneler och sex kommuner har en rutin för hantering av bygglov för solpaneler. Det finns många goda exempel på hur kommuner aktivt främjar investeringen av solpaneler. Förslag till åtgärder är bland annat att informera tydligt på hemsidan vad som gäller, förenkla ansökningsförfarandet genom att ta fram en speciell ansökningsblankett för bygglov för solpaneler, sänka kraven på bygglovshandlingar, sänka eller slopa taxan för bygglovavgiften, ta fram riktlinjer, rutiner och checklistor som stöd för både sökande, bygglovshandläggare och energi- och klimatrådgivare eller helt ta bort bygglovskravet eller ändra till bygglovsanmälan. 2 av 15

1. Inledning Denna utredning gjordes inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige. Projektet pågår under 2015 2018 och målet är att markant öka investeringstakten i solel i små och medelstora företag i Östra Mellansverige genom konkreta insatser gentemot dessa och andra aktörer. Syftet är att bidra till minskade koldioxidutsläpp och ökad konkurrenskraft för näringslivet. Projektets arbetsgrupp samt flera av de medfinansierade kommunerna identifierade ett behov av en utredning om hur man kan stimulera små och medelstora företags investeringar i solel genom en översyn av kommuners och andra myndigheters regelverk, rutiner, planering och prissättning, som en prioriterad insats i projektet. Denna utredning ger en jämförelse i hur kommunerna i Mälardalen hanterar bygglov för solpaneler samt lyfter goda exempel i syftet av att kommuner kan lära av varandra. 2. Mål och syfte Målet med denna utredning var att kartlägga kommuners hantering av bygglov för solpaneler med syfte att påvisa eventuella skillnader samt inspirera kommuner att, i den mån det går, underlätta bygglovshanteringen för framtida solelproducenter. Syftet i förlängningen är att markant öka investeringstakten i solel i små och medelstora företag. 3. Bakgrund Under en föreläsningsturné om solpaneler 2016 anordnad av Energikontoret i Mälardalen inom projektet tillfrågades solelleverantörer om vad de anser krävs för att investeringstakten i solel ska öka. Det framkom att det krävs enklare regler, mer informationsspridning och bättre rutiner för bygglov. Bygglovsfrågan har även lyfts som ett utvecklingsområde av kommunernas energi- och klimatrådgivare i Mälardalen på en nätverksträff anordnad av Energikontoret i Mälardalen. I en senare utredning inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige om kommunala solkartor 1 framkom det att bygglovsprocessen i vissa fall är ett hinder i processen att investera i solpaneler. Detta på grund av bristande eller otydlig information om vad som gäller för bygglov av solpaneler men även att det är en process som den solcellsintresserade måste gå igenom för att kunna göra sin investering och om den är onödigt krånglig kan det resultera i att investeringen uteblir. Under utredningens framtagande har Energimyndigheten tagit fram en strategi för ökad användning av solel där de analyserar hur solel ska bidra till att Sverige ska uppnå 100 procent förnybar energi till 2040. Ett hinder för utbyggnad av solel som lyfts i strategin är att bygglovsreglerna hanteras på olika sätt i olika kommuner och att det finns otydligheter gällande regelverk för när bygglov krävs. De anser att det krävs en ökad samordning av kommunala regler för solpaneler. Detta genom att samla underlag från alla kommuner gällande befintliga regler för bygglov rörande solcellssystem. Det leder till att själva processen uppmärksammas i den egna kommunen och att det möjliggör jämförelse och utbyte av erfarenheter mellan kommunerna. 2 Detta är i enlighet med vad denna utredning syftar att utreda. 1 Gothborn Erik, Energikontoret Östra Götaland, Utredning om kommunala solkartor 2016 2 Energimyndigheten, Strategi för ökad användning av solel. 3 av 15

Energikontoret i Skåne har gjort en liknande utredning som denna där de kartlade kommunerna i Skåne och Blekinges riktlinjer för solpaneler. 3 Enligt Boverket kan kommunen besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt. Det framgår i detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området. Minskad bygglovsplikt innebär att det inte behövs bygglov för åtgärder som kräver det i vanliga fall. Byggnadsnämnden får ta ut avgift för bygglov och anmälan. 4 Alla kommuner har någon form av klimatstrategi eller miljöpolicy med mål om att öka andelen förnybar energi. Att informera, klargöra regelverket och sätta upp riktlinjer kan vara ett led i arbetet för att främja investeringstakten i förnybar energi och på så vis bidra till att uppnå kommunens klimatmål. Det är ett relativt enkelt och billigt tillvägagångssätt och vilket har stort symbolvärde. Detta i sig leder förhoppningsvis till en smidigare process och i förlängningen att investeringstakten för solpaneler ökar. 4. Metod Utredningen bestod av informationsinsamling via kommunernas hemsidor och via enkätsvar från kommunernas energi- och klimatrådgivare samt bygglovsavdelning. Genom samma kanaler samlades goda exempel in från framstående kommuner inom solel. Detta sammanställdes sedan till en rapport som sedan kan spridas till relevanta aktörer. 1. Genomgång av kommunernas hemsidor med avseende på information om solpaneler samt specifikt solpaneler kopplat till bygglov. 2. Enkätutskick till kommunernas totalt 27 Energi- och klimatrådgivare i Mälardalen via Energikontoret i Mälardalens Regionala utvecklingsledare, se bilaga 1. 3. Insamling av goda exempel på kommuner som tagit ett större grepp kring just solpaneler och bygglov där de till exempel har tagit fram riktlinjer eller slopat bygglovavgiften. 4. Sammanställning av resultatet i en rapport samt en sammanfattande text. 5. Spridning av rapporten till kommunerna i Mälardalen. Den kan även spridas via de andra länskoordinatorerna i projektet och till deras kommuner. Rapporten kommer att läggas upp på projekthemsidan samt spridas i olika nätverk. Resultatet kommer att presenteras på kommunnätverksträff i projektet samt på ett nätverksmöte för energi- och klimatrådgivare i Mälardalen. 4.1 Frågeställningar Utredningen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur ser bygglovsregler och bygglovstaxa ut för solpaneler i kommunerna? Har vissa kommuner hårdare krav än andra? Hur informerar kommunerna om solpaneler och bygglov? Har de riktlinjer/rutiner/checklistor för bygglov gällande solpaneler? Hur ser samverkan ut mellan energi- och klimatrådgivarna och bygglovhandläggarna ut? Vilka möjligheter och hinder finns att främja investering i solpaneler utifrån bygglovsaspekten? Finns det ett behov av stöd och i så fall vad? 3 http://solisyd.se/2016/09/16/riktlinjer-for-bygglov-gallande-solenergianlaggningar/ 4 http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/ 4 av 15

4.2 Avgränsning Denna utredning inriktades på kommunerna i Mälardalen och inte hela östra Mellansverige. Projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige omfattar en rad så kallade moduler med potentiella åtgärder som ska leda till att investeringstakten i solel ökar markant. Denna utredning omfattar en av modulerna och på grund av resurser och tid avgränsas utredningen. Den logiska avgränsningen blev geografisk till de områden som länskoordinatorerna i denna utredning ansvarar för. Utredningens resultat kan däremot användas vidare på olika sätt i de övriga kommunerna i östra Mellansverige som projektet omfattar. Enkäter med frågor om bygglov för solpaneler skickades ut till alla energi- och klimatrådgivare i Mälardalen. Svaren samlades in mellan 5 oktober 2016 och 27 februari 2017. På grund av att insamlingen sträcker sig över några månader är det möjligt att vissa kommuner hunnit uppdatera bygglovskrav samt hemsidor. 5. Resultat 5.1 Jämförelse mellan kommunerna En enkät med tio frågor skickades ut via Energikontoret i Mälardalens Regionala Utvecklingsledare till alla energi- och klimatrådgivare i Mälardalens kommuner samt i vissa fall till bygglovsavdelningen, se bilaga 1. Av 27 kommuner var det 23 som svarade vilket ger en svarsfrekvens på 85 procent. 5.1.1 Krav på bygglov eller bygganmälan Av 23 kommuner i Mälardalen har 22 kommuner bygglovskrav medan en kommun kväver endast bygganmälan. Av de som har bygglovskrav har dock alla kommuner svarat att det beror på. Anledningar till att bygglov krävs varierar stort mellan kommunerna, i vissa fall är bedömningen till och med det motsatta, till exempel om det krävs bygglov för en anläggning på mark, där en kommun har svarat att det alltid krävs bygglov medan andra har svarat att det inte krävs bygglov på mark. En vanlig begränsning är storleken på anläggningen där vissa kommuner begränsar i kvadratmeter och andra i procentuell yta av taket, till exempel att bygglov krävs om ytan på solpanelerna är större än 25 eller 50 procent av takfallets yta. Enligt flertalet kommuner krävs det bygglov inom planlagt område. Men det kan skilja sig för om det gäller alla byggnader inom planområdet eller om det bara gäller andra byggnader än en- eller tvåbostadshus. Kommentarer som genomsyrar allas svar är att hänsyn alltid ska tas till byggnadens kulturvärde. Exempel på bygglovbefriade kriterier: På byggnader utanför planlagt område eller sammanhållen bebyggelse Solenergianläggning som placeras på en bygglovbefriad byggnad, till exempel en friggebod eller en så kallad attefallsbyggnad, och inte påverkar höjden eller storleken på byggnaden Om den sammanlagda ytan med solfångare understiger 10 procent av takfallets yta Om den sammanlagda ytan med solpaneler understiger 30 procent av takfallets yta Om ytan på solpanelerna är mindre än 50 procent av ytan av solsidans takfall Om de placeras utanför detaljplan, stående fritt på marken, platt på taket eller parallellt med takfallet inom detaljplan (gäller ej byggnad med skyddsbestämmelser) 5 av 15

Exempel på kriterier för när bygglov krävs: En- eller tvåbostadshus inom planlagt område Byggnad inom detaljplan Byggnad som inte är en- eller tvåbostadshus inom detaljplan Om solpanelerna monteras i annan vinkel än taklutningen Om den ytan på solpanelerna är större än 25 procent av takfallets area Om solpanelerna upptar mer än 50 procent av takfallets yta (mer än 25 procent av hela taket) Om de ska monteras på fasaden Alltid när de placeras på marken På kulturhistoriskt värdefulla byggnader När solcellsytan är större än 200 m 2. 5.1.2 Taxa Tolv av 23 kommuner har samma taxa för solpaneler som för alla bygglovsärenden. Taxan för dessa skiljer sig stort mellan kommunerna med ett spann på 1050 kr till 4000 kr. Sju kommuner har en speciell taxa för solpaneler medan fyra kommuner har slopat taxan helt för solpaneler. Figur 1. Kommunernas taxa för solpaneler 14 12 10 8 6 4 2 0 Samma taxa Speciell taxa Ingen taxa 6 av 15

5.1.3 Information om solpaneler och bygglov Åtta av 23 kommuner anser att de har tydlig information på hemsidan om solpaneler och vad som gäller för bygglov. En granskning av kommunernas hemsidor visade dock att det varierar stort i huruvida informationen faktiskt är tydlig eller inte. Fem kommuner säger sig endast ha viss information på hemsidan. Majoriteten av kommunerna informerar endast om någon ringer och frågar. Figur 2. Kommuners information om solpaneler och vad som gäller för bygglov Endast om någon ringer 43% Tydlig information på hemsidan 35% Viss information på hemsidan 22% 5.1.4 Riktlinjer och rutiner för bygglov gällande solpaneler Av 23 kommuner har elva svarat att de har riktlinjer för bygglov för solpaneler, sju har svarat direkt nej, en har svarat nej men att det vore bra och fyra har planer på att ta fram riktlinjer. Sex kommuner har en rutin för hantering av bygglov för solpaneler. 5.1.5 Intern samverkan Samverkan mellan bygglovhandläggare och energi- och klimatrådgivare är av stor vikt för att samma information ska gå ut till de som hör av sig till kommunen inför installering av solpaneler. En fråga ställdes därför i enkäten kring hur samverkan mellan energi- och klimatrådgivare och kommunens bygglovhandläggare ser ut i kommunen. Fjorton kommuner svarade att de har en bra samverkan medan nio svarade att de önskar en större samverkan. 7 av 15

5.1.6 Möjligheter och hinder För att fånga upp övriga kommentarer ställdes en fråga kring vilka möjligheter och eventuella hinder som anses finnas för att främja investering i solpaneler utifrån bygglovsaspekten. En kommun var väldigt positivt inställd till solpaneler och anser att det inte finns några hinder utan bara möjligheter. Möjligheter som lyftes av flera kommuner var att sänka bygglovtaxan för solpaneler eller rent av ta bort avgiften. Andra möjligheter som lyftes var att ge friare spelregler, tydliga riktlinjer, enkel information på hemsidan, spridning av informationen och upphäva viss lovplikt i detaljplan. Eventuella hinder som lyftes var skrivelser i detaljplaner och områden av särskilt kulturhistoriskt värde utifrån estetik och kulturvärde. Andra hinder som lyftes men som inte är kopplade till bygglovsaspekten var att det snarare är införandet av skatt på solenergi som gör att färre är villiga att investera i solenergi. 5.1.7 Behov av stöd Kommunerna efterfrågar bland annat goda exempel på hur andra kommuner hanterar bygglovsfrågan för solpaneler, riktlinjer för bedömningar, generella riktlinjer från till exempel SKL, ha ett bollplank i arbetet, stöd av sakkunnig inom kulturhistoriska byggnader och när det gäller säkerhet för solpaneler vid olyckshändelser och att få ta del av rättsfall inom området. 5.2 Goda exempel Samtliga kommuner i Mälardalen har uppsatta mål om att öka användningen av förnyelsebar energi. Här är ett urval av vad kommunerna har för mål: Kommunerna har alla olika strategier och handlingsplaner för att nå klimatmålen. Ett sätt att nå dessa, och som denna utredning vill peka på, är att satsa på tydlig information samt att underlätta för den som vill bidra till omställningen till ett hållbarare samhälle genom att installera solpaneler. Det finns många goda exempel på hur kommuner aktivt främjar investeringen av solpaneler. Till exempel genom att informera tydligt på hemsidan vad som gäller, förenkla ansökningsförfarandet genom att ta fram en speciell ansökningsblankett för bygglov för solpaneler, sänka kraven på bygglovshandlingar, slopa, minska eller sätta en fast taxa för bygglovavgiften eller ta fram riktlinjer, rutiner och checklistor som stöd för både sökande, bygglovshandläggare och energi- och klimatrådgivare. Nedan följer några utvalda goda exempel. 8 av 15

5.2.1 Tydlig information på hemsidan Uppsala kommun är en av de kommuner som har tydlig och bra information på sin hemsida. Det är lätt att hitta informationen Genom att söka på exempelvis solpaneler får man sidan Installera solpaneler som första förslag. Här finns kommunens solkarta samt hjälp med hur du kan räkna ut din potentiella elproduktion. Det finns information om när du behöver bygglov, hur du ansöker och allt material du behöver. Du finner även information om att du kan söka bidrag för installationen samt en länk till Energimyndighetens hemsida för vidare information. 5.2.2 Riktlinjer för bygglov En av de kommuner som har tagit fram riktlinjer för hantering av bygglov är Strängnäs kommun. Riktlinjerna beslutades 28 september 2016 och gäller från och med 15 oktober 2016. Riktlinjerna är framförallt framtagna för att ge vägledning vid handläggning av ärenden inom plan- och bygglagen. Inledningsvis beskrivs bakgrunden till varför de tagit fram riktlinjerna. Kommunen vill skapa en grönare energiproduktion och främja solenergi genom att kommunen och dess invånare installerar solpaneler där det är möjligt. De framhäver att det är viktigt att lägga fokus på det som går att påverka lokalt och att det finns ett stort intresse av solenergi i kommunen och länet. Därefter beskrivs tydligt förutsättningar för generell lovplikt inom och utanför detaljplanelagt område och när bygglov inte krävs. Riktlinjerna innehåller även vilka bedömningar/ställningstagande samhällsbyggnadsnämnden har gjort gällande bygglov för solpaneler. 5 Att som kommun ha tydliga riktlinjer för hantering av bygglov för solpaneler är ett sätt för att alla på kommunen ska veta vad som gäller och för att när det kommer in eventuella frågor kring bygglov för solpaneler så ger alla samma information. 5 Strängnäs kommun, riktlinjer för hantering av bygglov för solpaneler 2016-09-28. 9 av 15

Anders Solberg som är bygglovschef på Strängnäs kommun intervjuades för att få mer information om varför de har valt att ta fram riktlinjerna, hur de gick till väga och vad det har lett till. Varför valde ni att ta fram riktlinjer? - För att det fanns en otydlighet både för medborgare och personal på bygglovsenheten om vad som gäller avseende solpaneler och bygglovplikt/ej lovplikt för dessa. På vems initiativ skedde detta? - Politiskt initiativ Varför blev det just dessa riktlinjer? - Vi vill uppmuntra och förenkla för medborgare och företagarna i kommunen genom att ta fram vad som kräver lov och vad som inte kräver lov. Vi har utgått från PBL och diverse rättsfall för att försöka få fram i vilka fall åtgärder kräver lov respektive när åtgärder kan ske utan lov. Vad har det gett för effekt? Kan ni påvisa mätbara effekter, vad och hur? - Riktlinjerna är för nya för att vi tydligt skall kunna märka av någon effekt av dessa. Vad vill ni ge för goda råd till andra kommuner för att underlätta övergången till förnybara energikällor som solenergi? - Förenkla och tydliggör vad som gäller för solcellsmontering. Vad är lovpliktigt och vad kan du göra utan lov etc. Det är också viktigt att tydliggöra vilken inställning kommunen har till åtgärden och även vara föregångare med goda exempel på kommunala anläggningar. Solcellsfasad, Frodeparken, Uppsalahem. Foto: Anders Tukler 10 av 15

5.2.3 Ändrat bygglovskrav till bygganmälan Vingåkers kommun ändrade från bygglovskrav till bygganmälan för att underlätta för invånarna att installera solpaneler på sina tak. Tony Ljungberg som är byggnadsinspektör på Vingåkers kommun intervjuades för att få mer information om varför de har valt att ändra till bygganmälan, hur de gick till väga och vad det har lett till. Varför valde ni att ändra från bygglovskrav till bygganmälan? - För att förenkla processen för kommuninvånarna vid ansökan om lov för solpaneler. På vems initiativ skedde detta? - Det skedde på tjänstemannanivå (byggnadsinspektör) sedan blev det politiskt vid avgiftsbefrielsen. Hur gick ni till väga? - Först genom nämnd och sedan blev det kommunstyrelse och fullmäktige. Vad har det gett för effekt? Kan ni påvisa mätbara effekter, vad och hur? - Inte så som jag och politiken velat, men det tar tid att sätta sådant här, jag har en tidsperiod om 3 till 4 år innan det är satt. Allt beror på den nationella politiken hur vi ser på energiförsörjningen i framtiden. Vad vill ni ge för goda råd till andra kommuner för att underlätta övergången till förnybara energikällor som solenergi? - Börja med att avgifts- och bygglovsbefria solpaneler, men ha kvar anmälan så att det finns någon form av styrning när det gäller uppsättning av solpaneler. Det finns många krav som man måste uppfylla för att sätta upp solpaneler inte bara hur man sätter upp dem på tak och fasad (estetiska), utan elsäkerhet, funktion mm. Risken är annars att lycksökare söker sig till branschen och lurar folk. 5.2.4 Slopad bygglovsavgift Eskilstuna kommun är en av fyra kommuner som helt tagit bort bygglovstaxan för installation av solpaneler. Arne Johansson som är byggnadsinspektör och energi- och klimatrådgivare på Eskilstuna kommun intervjuades för att få mer information om varför de har valt att ändra till bygganmälan, hur de gick till väga och vad det har lett till. Varför valde ni att ta bort bygglovstaxan? - För att stimulera utbyggnaden av förnyelsebar och hållbar småskalig elproduktion. På vems initiativ skedde detta? - Den kommunala energirådgivaren. Hur gick ni till väga? - Interna diskussioner inom bygglovsavdelningen. I samband med en nätverksträff för några år sedan kom diskussionen om bygglov och avgift upp mellan mig och en kollega. Kollegan nämnde i den diskussionen att bygglovsavgiften höll på att stjälpa ett sol-elsprojekt. Det fick ju en att tänka till. Vi diskuterade detta på en APT hur Eskilstuna kunde göra. I samråd med närmaste chef valde vi då att sätta 0 kr för att på så vis underlätta installationer av förnyelsebar och hållbar småskalig elproduktion. Arne Johansson, Eskilstuna. 11 av 15

Hur finansieras detta? - Då handläggning av denna typ av åtgärd inte genererar i något större inkomstbortfall för kommunen så är det bättre ur goodwill hänseende. Är det en kortsiktig eller långsiktig lösning? Vad händer om detta kostar kommunen för mycket? - Det gäller till dess att ett nytt beslut fattas. Har svårt att se att det skulle kosta kommunen något. Att ta bort 0 kr i bygglovsavgift torde generera till bad will. Tjänstemän och politiker hade en samsyn om en långsiktig lösning. Vad har det gett för effekt? Kan ni påvisa mätbara effekter, vad och hur? - Endast positiva reaktioner, och att solkartan är ett vedertaget begrepp numera. Vid informationer och i en rådgivningsprocess är reaktionerna enbart positiva och vi anser att handläggningen är inte av samma art och tidsåtgång som till exempel vid ett nytt enbostadshus. Jag kan inte peka ut någon särskild grupp utan det är samma reaktion oavsett en liten villainstallation som på en industri eller affärshus. Vad vill ni ge för goda råd till andra kommuner för att underlätta övergången till förnybara energikällor som solenergi? - Börja med att se över miljöstrategier, inventera lämpliga byggnader, sök de bidrag som finns. Stimulans genom sänkta eller inga avgifter. 12 av 15

6. Diskussion och slutsatser Det finns många olika sätt för kommuner att arbeta för att främja investeringstakten av solenergi. Denna utredning valde att lyfta fram hur kommuner kan förenkla för företag och kommuninvånare genom att underlätta bygglovskraven. Detta på grund utav att det är något kommuner kan besluta över själva samt för att det är något som upplevs krångligt av intresserade solelinvesterare. Oavsett hur bygglovsreglerna ser ut hos kommunen är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för hur bygglovsfrågor ska hanteras. Detta främst för att den interna hanteringen ska fungera smidigt men även för företag och kommunens invånares enkelhet. Kommunen har som ansvar att svara på frågor och det ska ges samma korrekta svar oberoende av vem man pratar med på kommunen. Ur enkäten framkom att en del kommuner vill ha hjälp med framtagandet av riktlinjer. Denna hjälp fås lätt genom att titta på andra kommuners riktlinjer och anpassa dessa till sina egna regler. Energikontoret i Mälardalen kommer under våren 2017 även att ta fram en checklista för bygglovshantering för att ytterligare underlätta rutiner. Förslag framkom även att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) skulle kunna ta fram generella riktlinjer som kommunerna kan använda sig av för att inte varje kommun ska behöva uppfinna hjulet igen och att skillnaderna mellan kommunernas bedömningar för om bygglov krävs eller inte skulle minska. Ett annat sätt att underlätta bygglovsfrågorna för solpaneler är att internutbilda på kommunen. Solcellsfrågor är fortfarande ganska nytt men efterfrågan växer och det är viktigt att kommunerna hänger med i denna utveckling och hjälper sina företag och invånare. Att ansökningsprocessen upplevs som krånglig kan hjälpas med att för det första ha väldigt tydlig information på hemsidan men även att förenkla ansökningsförfarandet genom att sänka kraven på bygglovshandlingarna eller ta fram en speciell ansökningsblankett för bygglov för solpaneler. En checklista att följa är ett bra alternativ. Att tydligt beskriva tillvägagångssättet är alltså både fördelaktigt för sökande samt bygglovshandläggare, energi- och klimatrådgivare och andra medarbetare på kommunen. 13 av 15

Att bistå företag och invånarna med tydlig information på kommunens hemsida är ett enkelt sätt som kan ge bra resultat. Detta görs enkelt genom att exempelvis titta på andra kommuners hemsidor och komplettera med vad som gäller i sin egna kommun. Det ska vara enkelt att hitta rätt information samt alla dokument som behövs. Var tydlig med vad som gäller när solpaneler ska installeras och om det behövs en direktkontakt med bygglovsavdelningen, hänvisa till vem eller vilka direkt på samma sida. En enkel förklaring om solpaneler är fördelaktigt men kan även lösas lätt genom att länka till andra hemsidor. Ett hinder som ofta lyfts fram som en anledning till att inte investera i solpaneler är skattefrågor. Det är kan därför vara bra om kommunen har tydlig information på hemsidan om när dessa gäller för att främja en ökning av installerad solel i kommunen, alternativt kan man hänvisa till Skatteverket. Många kommuner använder detaljplanelagt område som en gräns för när bygglov krävs eller inte. Det varierar dock mellan kommuner i hur lätt det är att ta reda på vart denna gräns går. För de kommuner som har solkartor kan det vara bra att lägga till detta för att snabbt få den information som behövs. Alternativt att det kommer upp en notis om bygglov när man trycker på byggnaden man är intresserad av. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan vara värda att markera. Kostnaden för bygglovsansökan upplevs också som ett hinder. Att sänka eller helt ta bort den kan göra att företag och andra grupper känner sig mer motiverade till att gå vidare med sina planer på solelinvesteringen. Om detta inte är möjligt i den enskilda kommunen kan det i alla fall vara fördelaktigt att sätta en fast taxa och förtydliga vad kostnaden blir vid ansökan. Om kommunen vill satsa mer på hållbarhet och solel rekommenderas det att se över om bygglovskravet kan sänkas till en bygglovanmälan. 14 av 15

Bilaga - Enkät till kommunernas energi- och klimatrådgivare 15 av 15