Får det lov att vara fult? God arkitektur och gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen (PBL)

Transkript

1 Får det lov att vara fult? God arkitektur och gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen (PBL) Staden om sommaren på kvällen är en annan än den som vaknade på morgonen. Något har byggts och något har rivits. Någon har fötts och någon har dött. Förändringen pågår oavbrutet och det som en gång fanns ska aldrig komma tillbaka. - Per Anders Fogelström I en förvandlad stad 1966

2 Syftet Att undersöka och sammanställa hur kommuner idag arbetar med gestaltningsfrågor och god arkitektur inom ramen för PBL men även att lyfta frågan om hur man skulle vilja arbeta och se vilka möjligheter som finns till alternativa arbetssätt. Foto: Love Edenborg, Nacka kommun

3 Utredningen En del av Boverkets uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) Genomgång av relevanta rättsfall från 80-talet fram till idag. Fokus på att undersöka vilken påverkan ny lagstiftning och en ny instansordning haft på rättspraxis Utskick av frågeenkät till ett 30-tal kommuner av varierande storlek och geografiskt läge i landet Tre djupintervjuer med bygglovenheterna i Stockholms Stad, Göteborgs Stad och Malmö Stad.

4 Varför måste det som byggs vara vackert? 1. Handelsvärde 2. Funktionsvärde 3. Symbolvärde 4. Socialt värde 5. Miljömässigt värde 6. Kulturellt värde The Commission for Architecture and the Built Environment (CABE), The Value Handbook 2006

5 Bakgrund: Lagstiftningen då och nu Första byggnadsstadgan (1875) talar om skönhetssinnets anspråk på fritt utrymme, omväxling och prydlighet Med PBL (1987) tydliggjordes krav på anpassning av bebyggelse samt byggnadens egenvärde. Byggnadsnämnden skulle få aktivare roll i utformningen av ny bebyggelse År 1999 görs ändringar i PBL med syfte att tydliggöra att en estetisk tilltalande utformning ska kunna hävdas vid byggande och planläggning.

6 Bakgrund: Lagstiftningen då och nu Dagens PBL (2011) har fem paragrafer som reglerar hur byggnader och bebyggelsemiljöer ska utformas (2 kap. 3 och 6 liksom 8 kap. 1, 13 respektive 17 ) Regeringen tillsatte 2014 en kommitté för att utreda den statliga politiken för arkitektur, form och design - Betänkandet överlämnades den 14 oktober 2015.

7 Hur ful får en byggnad juridiskt sett vara? RÅ 2001 ref. 31 Foto: Kristin Johansson, Gävle kommun

8 Rättspraxis En majoritet av rättsfallen rör frågor om anpassning till kulturmiljöer eller förvanskning Tendens till försiktighet i högsta instans när det kommer till mer skönsmässiga bedömningar, fastighetsägarens rätt att fritt få råda över sin tomt väger ofta tyngst Samhällets syn på arkitektur utvecklas (förarbetena till PBL 1987, lagändringar från 1 januari 1999, samt den allmänna diskursen) men rättspraxis har inte alltid hängt med.

9 Nya rättsfall MÖD/MMD Mål nr P , (Lomma) Rätt av byggnadsnämnden att avslå bygglov för mur, plank och förråd vid en kulturhistoriskt värdefull skolbyggnad Mål nr P , (Falkenberg) Inte ok att tunnputsa tegelfasad i grupphusområde trots att förändringar gjorts i området tidigare MMD Växjö mål nr P Takkupa var för ful

10 Lärdomar från rättsfallen Bedömning måste göras utifrån det enskilda fallet I särskilt värdefulla områden kan höga krav ställas trots att det kan vara fördyrande för byggherren, se t.ex. fallet RÅ 1997 ref. 77 Det går aldrig att utsläcka en given byggrätt med hänvisning till anpassnings- och utformningskraven. Däremot ska krav ställas på en lämplig utformning utifrån den tillåtna volymen Viktigt med avvägning mellan allmänna och enskilda intressen Kan utfallet bli ett annat om byggnadsnämnden avslår ansökan?

11 Hur gör andra kommuner? En enkät skickades ut till 30 kommuner runtom i landet 15 frågor 22 kommuner svarade 3 kompletterande djupintervjuer

12 Fyra tematiska områden Aktivt arbete med främjande av god arkitektur Resultatet Utformningskrav i bygglovskedet/detaljplaner Bygglovhandläggning (kundkontakt m.m.) Lagstöd och byggnadsnämndens roll

13 Aktivt arbete med främjande av god arkitektur 5 kommuner har övergripande arkitekturpolicy Resultatet 10 kommuner har en stadsarkitekt och hos ytterligare några är tjänsten vakant Viktigt att prata om god form och arkitektur på ledningsnivå I en kommun jobbar stadsarkitekten nära verksamheten och går igenom nya ärenden. Går in som bulldozer vid tuffa förhandlingar Rådgivning om arkitektur via hemsidan Premierar god byggnadskonst i form av arkitekturpris Gestaltningsmöten varje vecka på enheten Utbildning för byggnadsnämnden m.m.

14 Utformningskrav i bygglovskedet/detaljplaner Resultatet Samtliga kommuner förutom en använder detaljplanebestämmelser som styr utformning och gestaltning eller gestaltningsprogram kopplade till detaljplaner Utformningsbestämmelserna kan vara svåra att hävda och blir lätt omoderna Flera kommuner ansåg att det är bra om planförfattaren släpper mycket av utformningskraven till bygglovsprövningen Fel att anpassa gestaltningsprogrammet efter ett specifikt projekt Arbeta med gestaltningsprogram eller planbeskrivningar istället för alltför reglerande detaljplaner

15 Bygglovhandläggning (kundkontakt m.m.) Flera kommuner uppmuntrar till tidiga kontakter, förmöten med byggherrar i större projekt Resultatet En kommun har nästan alltid flera förmöten innan bygglovsansökan skickas in Stora ärenden får ta tid, ej komplett innan gestaltningen är färdigdiskuterad Krävs tillräcklig kompetens Krav på handlingar/underlag skiljer sig mellan kommuner En balansgång att behålla kundnöjdheten, krävs resurser Uppföljningen upplevs generellt fungera bra, viktiga utformningsfrågor kan förtydligas i beslut eller kontrollplan

16 Lagstöd och byggnadsnämndens roll Resultatet Hälften av kommunerna har avslagit ansökningar pga undermålig utformning, oftast kulturhistoriskt värde I de flesta fall kan man lösa frågorna genom dialog Arkitekturens status måste höjas och det krävs stöd från byggnadsnämnden Stödet i PBL för svagt och för vagt formulerat enligt kommunerna Krävs arkitekturpolicy eller stöd i detaljplan Hitta en gemensam syn på kvalitet

17 Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen

18 Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur

19 Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur Inrätta en stadsarkitekttjänst och utveckla SA:s roll

20 Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur Inrätta en stadsarkitekttjänst och utveckla SA:s roll Etablera en god och tidig dialog vid bygglovhandläggning

21 Tack! Rapporten Får det lov att vara fult? - God arkitektur och gestaltning inom ramen för PBL finns tillgänglig på Nacka kommuns och Boverkets hemsidor. Det går också bra att kontakta mig per e- post: love.edenborg@ nacka.se Foto: Love Edenborg, Nacka kommun