NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom maskin- och metallbranschen (17.2.2000, dnr 33/011/2001). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 7 3.1.1 Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv 7 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 13 Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik 13 3.1.2 Maskinell bearbetning, 20 sv 13 3.1.3 Plåt- och svetsarbeten, 20 sv 18 3.1.4 Maskinmontering, 20 sv 23 3.1.5 Verktygsteknik, 20 sv 26 3.1.6 Finmekanik, 20 sv 30 3.1.7 Manuell bearbetning, 10 sv 33 3.1.8 NC-bearbetning, 10 sv 35 3.1.9 Flexibla tillverkningssystem, 10 sv 39 3.1.10 Plåt- och stålkonstruktioner, 10 sv 42 3.1.11 Tunnplåtsarbeten, 10 sv 45 3.1.12 Svetsning, 10 sv 48 3.1.13 NC-teknik inom plåt- och svetsarbeten, 10 sv 54 3.1.14 Byggnadsplåtarbeten, 10 sv 60 3.1.15 Konstruktionssvetsning, 10 sv 64 3.1.16 Underhåll, 10 sv 68 3.1.17 Hydrauliska och pneumatiska system, 10 sv 71 3.1.18 Pneumatik, 10 sv 74 3.1.19 Hydraulik, 10 sv 76 3.1.20 Styrteknik, 10 sv 79 3.1.21 Verktygstillverkning, 10 sv 83 3.1.22 Montering och underhåll av verktyg, 10 sv 88 3.1.23 NC-bearbetning med specialverktygsmaskiner, 10 sv 92 3.1.24 Tillverkning av CAD/CAM-bearbetningsbanor, 10 sv 98 3.1.25 Reparation av maskiner och apparater, 10 sv 102 3.1.26 Produktionsteknik inom elektronikindustrin, 10 sv 106 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll 110 3.1.27 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll, 20 sv 110 3.1.28 Mekatronik, 20 sv 114 3.1.29 Styckegodsautomation 20 sv 117 3.1.30 Processautomation, 20 sv 120 3.1.31 Underhållsteknik, 20 sv 123 3.1.32 Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv 127 3.1.33 Grunderna i processautomation, 10 sv 130 3.1.34 Hydraulik och pneumatik, 10 sv 132 3.1.35 Fastighetsautomation, 5 sv 137 3.1.36 Fastighetens svagströms- och datasystem, 5 sv 139 3.1.37 Kraftelektronik, 5 sv 143 3.1.38 Datorns operativsystem, 5 sv 145 3.1.39 Datorkommunikation, 5 sv 147

Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik 149 3.1.40 Basfärdigheter inom gjutningsteknik, 30 sv 149 3.1.41 Gjutningsteknik med engångsform, 30 sv 155 3.1.42 Gjutningsteknik med permanent form, 30 sv 161 3.1.43 Gjutmodellteknik, 30 sv 166 3.1.44 Grunderna i gjutningsteknik med engångsform, 10 sv 173 3.1.45 Grunderna i gjutningsteknik med permanent form, 10 sv 177 3.1.46 Grunderna i gjutmodellteknik, 10 sv 181 3.1.47 Plastmodellteknik, 10 sv 186 3.1.48 CAD/CAM-teknik, 10 sv 190 3.1.49 Gjuteriautomation, 10 sv 195 3.1.50 Träbranschens grunder, 30 sv 198

1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN, 90 SV Yrkesinriktade studier i examen, 30 sv 1. Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv I examen enligt examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan man i stället för Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen ta motsvarande del av grundexamen inom träbranschen (Basfärdigheter inom träbranschen, 30 sv). Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 60 sv Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 20 sv I examen skall någon av följande delar ingå Verkstadsmekaniker: 2. Maskinell bearbetning, 20 sv Plåtslagare-svetsare: 3. Plåt- och svetsarbeten, 20 sv Maskinmontör: 4. Maskinmontering, 20 sv Verktygstillverkare: 5. Verktygsteknik, 20 sv Finmekaniker: 6. Finmekanik, 20 sv Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll Utbildningsprogrammets gemensamma studier, 20 sv 27. Basfärdigheter inom automationsteknik och underhåll 20 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt examensbenämning, 20 sv I examen skall någon av följande delar ingå enligt examensbenämning Automationsmontör: 28. Mekatronik, 20 sv 29. Styckegodsautomation, 20 sv 30. Processautomation, 20 sv Underhållsmontör: 31. Underhållsteknik, 20 sv Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik Utbildningsprogrammets gemensamma studier, 10 sv 40. Basfärdigheter inom gjutningsteknik, 10 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt examensbenämning, 30 sv I examen skall någon av följande delar ingå enligt examensbenämning Avgjutare: 41. Gjutningsteknik med engångsform, 30 sv 42. Gjutningsteknik med permanent form, 30 sv Gjutmodelltillverkare: 43. Gjutmodellteknik, 30 sv

6 Valfria studier 40 sv * Verkstadsmekaniker: 7. Manuell bearbetning, 10 sv 8. NC-bearbetning, 10 sv 9. Flexibla tillverkningssystem, 10 sv Plåtslagare-svetsare: 10. Plåt- och stålkonstruktioner, 10 sv 11. Tunnplåtsarbeten, 10 sv 12. Svetsning, 10 sv 13. NC-teknik inom plåt- och svetsarbeten, 10 sv 14. Byggnadsplåtarbeten, 10 sv Maskinmontör: 15. Konstruktionssvetsning, 10 sv 16. Underhåll, 10 sv 17. Hydrauliska och pneumatiska system, 10 sv 18. Pneumatik, 10 sv 19. Hydraulik, 10 sv 20. Styrteknik, 10 sv Verktygstillverkare: 21. Verktygstillverkning, 10 sv 22. Montering och underhåll av verktyg, 10 sv 23. NC-bearbetning med specialverktygsmaskiner, 10 sv 24. Tillverkning av CAD/CAMbearbetningsbanor, 10 sv Finmekaniker: 25. Reparation av maskiner och apparater, 10 sv 26. Produktionsteknik inom elektronikindustrin, 10 sv Övriga valfria studier 20 sv * I examen skall det ingå 40 studieveckor valfria studier. Av följande grupper skall man välja en studiehelhet enligt examensbenämning. De andra kan man välja från hela urvalet och av de i föregående punkt II upptagna studiehelheterna som är differentierade enligt examensbenämningarna. Valfria studier 20 sv ** 32. Grunderna i styckegodsautomation 10 sv (inte om styckegodsautomation 20 sv) 33. Grunderna i processautomation 10 sv (inte om processautomation 20 sv) 34. Hydraulik och pneumatik 10 sv 35. Fastighetsautomation, 5 sv 36. Fastighetens svagströms- och datasystem 5 sv 37. Kraftelektronik 5 sv 38. Datorns operativsystem 5 sv 39. Datorkommunikation 5 sv Övriga valfria studier 20 sv motsvarar två andra ** I examen skall det ingå 20 studieveckor valfria studier av följande studiehelheter eller av de i föregående punkt III upptagna studiehelheterna som är differentierade enligt examensbenämningarna. Valfria studier 20 sv *** 44. Grunderna i gjutningsteknik med engångsform, 10 sv (inte om gjutningsteknik med engångsform 30 sv) 45. Grunderna i gjutningsteknik med permanent form, 10 sv (inte om gjutningsteknik med permanent form 30 sv) 46. Grunderna i gjutmodellteknik, 10 sv (bara i examensbenämningen avgjutare) 47. Plastmodellteknik, 10 sv 48. CAD/CAM-teknik, 10 sv 49. Gjuteriautomation, 10 sv Övriga valfria studier 20 sv *** I examen skall det ingå 20 studieveckor valfria studier av följande studiehelheter..

7 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet består av flera olika delyrkesprov. En del av yrkesproven kan också göras senare i samband med yrkesproven i de studiehelheter som studeras. I det följande beskrivs yrkesprovet som delyrkesprov, men yrkesprovet behöver inte uppdelas i just dessa delyrkesprov. a) bearbetningsmetoderna inom maskin- och metallbranschen. Den studerande gör enligt arbetsritningar en metallarbetshelhet och/eller deltillverkning, där det ingår till ytorna enkel bearbetning med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning, borrning och gängning av plana ytor samt slipning av verktyg (till exempel borrar) med slipmaskin. I yrkesprovet ingår även plåtarbeten (klippning, kant- och rundbockning) och enkla stålkonstruktionsarbeten av profilstänger (sågning, klippning, kant- och rundbockning) samt gasskärning/gassvetsning och svetsning (elektrod- eller MAG-svetsning). Till helheten hör ritsning och mätning (med olika mätinstrument) samt finputsning av föremålen. Kraven på noggrannhet för de delar och arbetsskeden som ingår i ovan nämnda arbeten är små. I arbetsskedena med gasskärning och svetsarbeten ingår det också att göra anordningarna funktionsdugliga samt att göra de behövliga inställningarna. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. Planen innehåller bl.a. en förteckning över arbetsskedena eventuella dimensioneringar av råmaterialet bearbetningsdata, svetsdata och val av tillsatsmaterial. b) Kännedom om maskiner och anordningar, underhålls- och monteringsarbeten och elteknik. Den studerande visar att han behärskar användningen av handverktyg och känner till maskiner och anordningar genom att utföra underhålls- och reparationsarbeten på maskiner eller anordningar. I yrkesprovet ingår driftsunderhållsuppgifter, såsom smörjningsunderhåll och montering av maskindelar. En detalj i monteringsarbetet är en krävande yta på ett skruvförband med tätningsyta. I monteringsarbetet ingår läsning av monteringsritningar. Den studerande visar att han behärskar grunderna i elteknik när han hanterar maskiner och anordningar. I yrkesprovet ingår att den studerande läser kopplingsscheman samt säkerställer en ändamålsenlig skyddsjordning och att spänningen till elapparaterna är frånkopplad. c) Förbindningsmetoderna för en tunnplåtskonstruktion Den studerande gör en tunnplåtslådekonstruktion eller konstruktioner, i vilka man använder olika fastspänningsmetoder för plåtdelar, såsom skruv-, nit- och limförband samt lödning. Till arbetet hör att foga samman olika material, att identifiera material och att välja material så att deras egenskaper framkommer i olika förhållanden och deras beteende som elektrokemisk korrosionscell. d) Automationsteknik Den studerande gör utgående från ett kopplingsschema en pneumatisk logikkrets som styr någon anordning. Dessutom klargör den studerande vilka kopplingar som någon annat slags anordning eller någon annan slags funktion hos anordningen förutsätter genom att rita samt gör en redogörelse för hur motsvarande funktioner skulle genomföras hydrauliskt.

8 e) Arbete som medlem av en arbetsgrupp, iakttagande av rutinerna i arbetslivet, kvalitetssystem och kvalitetskontroll samt kostnadsmedvetenhet. De studerande utför en metallarbetshelhet och/eller deltillverkning enligt punkterna a och b eller underhållsoch monteringsarbeten som teamarbete enligt arbetsbeskrivningar och ritningar. Yrkesprovsarbetet innehåller informationssökning, tillämpning av teoretisk kunskap och problemlösningssituationer. I yrkesprovet visar de studerande hur väl de kan arbeta enligt rutinerna i arbetslivet i ett team. Till yrkesprovet hör kvalitetssystemen samt kvalitetskontroller och de mätningar som hör till dem samt beräkningar av arbetstider, materialmängder och kostnader. Dessutom visas kunnandet i arbetsavtalspraxisen, företagsverksamhet och företagsekonomi. Till slut utvärderar den studerande sitt eget arbete och det arbete som teamet utfört och hur det lyckats samt reflekterar över vad som kunde ha gjorts annorlunda. f) Datateknik och maskinritning I yrkesprovet visas beredskapen till självständigt och planmässigt arbete och informationssökning. Till yrkesprovet hör att man läser ritningar och gör enkla arbetsritningar över maskindelar. Den studerande utarbetar en skriftlig arbetsplan och rapporterar arbetets gång samt gör upp en rapport enligt kvalitetssystemet och en självvärderingsrapport. De data- och kommunikationstekniska färdigheterna visas vid informationssökning, dokumentering, CAD-ritning och uppgörande av rapporter. Den studerande visar sina färdigheter i att använda olika tillämpningsprogram och i att kombinera filer som gjorts med olika program. g) Arbetarskydd och färdigheter i första hjälpen Den studerande visar att han kan sörja för sin arbetsförmåga och hälsa. Han visar sina kunskaper om de hälsorisker som vibration, buller och inandningsluftens föroreningar innebär och om de tillåtna maximivärdena. Han visar att han behärskar de ergonomiskt riktiga arbetssätten och hanteringen av tunga föremål. Den studerande använder personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och hygieniskt. Den studerande visar att han kan grunderna i arbetarskydd och de centrala bestämmelserna om arbetssäkerhet inom maskin- och metallbranschen samt att han kan använda maskiner och anordningar på ett säkert sätt. Den studerande visar sin beredskap att avlägga kortet i heta arbeten. Den studerande visar sina färdigheter i första hjälpen på nivån EA1. Yrkesprovsmiljö Teamarbetet i yrkesprovet är till sin natur sådant att det kan utföras endast i en arbetssal på läroanstalten. Det är lättast att ordna delyrkesproven i datateknik och maskinritning samt i automationsteknik och förbindningsmetoderna för tunnplåtskonstruktioner i en arbetssal på läroanstalten. Några kunskapsområden i fråga om beredskap att fungera i en arbetsgemenskap kan genomföras även senare i samband med andra yrkesprov. Vissa kunskapsområden är sådana att de kan förutsätta ett skilt yrkesprov av den egentliga arbetsprestationen. Grunderna i arbetarskydd och behärskande av bestämmelserna om arbetssäkerhet samt användning av verktygsmaskiner på ett säkert sätt är färdigheter som visas innan man inleder den första perioden med inlärning i arbete. Till beredskapen på platsen för inlärning i arbete hör också färdigheter i första hjälpen på nivån EA1 och beredskap att avlägga kortet i heta arbeten.

9 Det behärskande av metoder som anges i punkterna a och b i beskrivningen av yrkesprovet kan visas även på arbetsplatser, om den studerande arbetar tillsammans med en yrkesman. Yrkesmannen skall låta den studerande självständigt välja arbetsredskap, mätredskap och tillvägagångssätt samt till exempel bearbetningsdata, skärstål och skärvätska, för att den studerandes kunnande skall kunna bedömas. Kunskaperna i fråga om material och korrosionsskydd kan också kompletteras med separata teoriprov. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan verka som medlem i en arbetsgrupp. kan verka som medlem i en arbetsgrupp i enlighet med rutinerna i arbetslivet. kan arbeta som teammedlem enligt arbetsbeskrivningarna, arbetsinstruktionerna och ritningarna. behöver handledning vid uppgörande av en arbetsplan. kan göra upp en ändamålsenlig förteckning över arbetsskedena. gör självständigt upp en arbetsplan som man bara obetydligt behöver korrigera och komplettera. behöver handledning i sina egna arbetsprestationer. gör upp en arbetsplan genom att be om råd. klarar nästan självständigt av sina arbetsprestationer. klarar av sina arbetsprestationer, men behöver hjälp i vissa situationer. kan analysera sin arbetsprestation och sluta sig till vad som kunde ha gjorts annorlunda. kan utvärdera sin egen arbetsprestation och sitt kunnande. arbetsuppgiften kan använda handverktyg. kan smörjnings- och driftsunderhållsåtgärderna. kan använda och förvara handverktyg ändamålsenligt. kan sätta ihop och ta isär enkla maskiner och anordningar utan att det uppstår skador. kan montera ihop maskindelar och installera maskiner. kan göra åtdragningarna och låsningarna av en krävande, skruvförbandsyta med tätningsyta rätt. kan svarva, borra och gänga enligt arbetsritningarna. kan grunderna i CAD-ritning. kan klippa plåtar manuellt med gasskärare enligt ritningarna. kan klippa plåtar med gradsax. kan välja ändamålsenliga arbetsredskap. kan svetsa med gas. kan svetsa med elektrod eller MAG-apparat. kan ritsa och klippa med plåtsax enligt ritsmärkningarna. kan utföra driftsunderhåll på en gasskärare.

10 kan kapa genom att såga och gasskära. kan sätta en gasskärare/ett gassvetsaggregat i funktionsdugligt skick och utföra de behövliga inställningarna. kan kant- och rundbocka plåtämnen. kan böja profilstänger och rör i rundningsradier enligt ritningarna. kan använda en kant- och rundbockningsmaskin. kan fräsa enligt arbetsritningarna. kan löda ihop delar. kan justera en plåt och spänna fast den enligt måtten. kan skärpa skärstål. kan göra skruv- och nitförband på plåtdelar. kan använda fräsmaskin. kan gör finputsningen av arbetsstycken. kan de tekniska grunderna i hur limförband ska göras. kan använda vinkelslipmaskin. kan göra mätningar och dokumentationer enligt kvalitetssystem. kan göra stödanordningar, använda fixturer och svetsa häftsvetsningar. kan använda mätredskap ändamålsenligt. kan mäta elström och spänning med en multimeter. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa enkla maskinritningar och uppfattar storleken på arbetsstycken. visar i sitt arbete att han känner till hur vanliga maskiner och anordningar fungerar. visar i sitt arbete att han känner till skruvförbandstillbehören, sätten att dimensionera dem och deras hållfasthetsklasser samt kan tolka skruvarnas standardmärkningar och identifierar gängor. kan grunderna i monteringsarbeten inom maskinautomation. visar att han känner till smörjmedlen. kan läsa maskinritningarnas dimensioner och tolerans-, form- och ytkvalitetsmärkningar. kan läsa monterings- och detajritningar så att han förstår dem och uppfattar arbetsstyckena och konstruktionerna. kan rita maskinritningens projektioner av detaljer. kan läsa kopplingsscheman. visar i sitt arbete tillräcklig kännedom om automationsteknik, pneumatik och hydraulik. visar att han vet i vilken ordning skruvar ska spännas. kan förevisa automationsfunktioner genom att rita.

11 kan räkna ut måtten på arbetsstycken (bl.a. den utbredda längden). kan välja bearbetningsdata. kan fästa ett arbetsstycke och vid behov använda mjuka backar. kan välja skärstål till en verktygsmaskin och sätta fast det rätt. kan använda skärvätskor ändamålsenligt. kan grunderna i hur man ställer in svetsaggregat. kan välja svetstråd/elektrod och visar att han känner till standardmärkningarna. identifierar metallerna och visar att han känner till deras egenskaper. visar att han känner till betydelsen av kvalitetssystem och verksamhet enligt dem i företagsverksamhet. identifierar gängor. kan välja skärstål ändamålsenligt med tanke på en effektiv och ekonomisk bearbetning. kan räkna ut och bestämma bearbetningsdata ändamålsenligt med tanke på en effektiv och ekonomisk bearbetning. visar att han behärskar skärbrännarnas/gassvetsaggregatens konstruktion och funktion och kan välja munstycken och andra delar enligt arbetsobjekt. kan ställa in en gradsax. kan ställa in ett svetsaggregat enligt arbetet. kan välja rätt svetsföljd. identifierar svetsfel och kan göra reparationsåtgärderna. visar att han känner till limmens egenskaper. visar att han känner till lödmaterial och tillsatsmaterial. kan undvika att det uppstår elektrokemiska korrosionsceller. visar att han förstår ändamålet med och statistiken i kvalitetssystemen. arbetssäkerhet kan grunderna i allmän arbetssäkerhet. kan sörja för säkerheten vid användning av el- och tryckluftsapparater. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen. kan använda personlig skyddsutrustning. kan använda elapparater på ett säkert sätt. håller maskinerna och anordningarna snygga. kan använda svetsaggregat och gasskärare på ett säkert sätt. säkerställer att spänningen till arbetsobjektet är frånkopplad. kan handla rätt vid eventuella störningar vid användning av gaser.

12 kan använda saxar, pressar och bockningsmaskiner på ett säkert sätt. kan använda svarv, borrmaskin och såg samt gasskärare och svetsaggregat på ett säkert sätt. kan använda hand- och bänkslipmaskiner på ett säkert sätt. kan säkerheten i samband med heta arbeten. hanterar och använder gasflaskor omsorgsfullt. sörjer för gasflaskornas fyllningstryck och visar att han identifierar identifikationsfärgerna och de andra märkningarna på flaskorna. kan grunderna i de hälsofarliga mängderna och inverkan på hälsan av vibration, buller och luftföroreningar. kan använda personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och hygieniskt. sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten. har färdigheter i första hjälpen på nivån EA1. Baskompetens kan verka som medlem i en arbetsgemenskap. kan tillämpa kunskap och sitt kunnande i olika situationer. kan handla flexibelt och lösa problem. kan läsa arbetsbeskrivningar och arbetsritningar. har en företagsam inställning till arbete och till att utveckla sig själv. handlar ansvarsfullt. ber om råd vid behov. kan utarbeta en arbetsplan och dokumentera och rapportera. utarbetar tekniska, språkligt goda och till sin framställning tydliga dokument, rapporter och arbetsplan. kan skaffa, analysera och bedöma information. Gemensamma betoningar sörjer för åtgärderna enligt avfallshanteringen. kan grunderna och verksamhetsprinciperna i miljövård. handlar enligt kvalitetssystemet.

13 kan utnyttja data- och kommunikationsteknik vid informationssökning, dokumentering och rapportering. kan hantera tunga föremål. utnyttjar data- och kommunikationsteknik mångsidigt. handlar kostnadsmedvetet. hanterar arbetsredskap omsorgsfullt. håller material i ordning och sörjer för att lagringen är ändamålsenlig. använder material sparsamt. sörjer för åtgärderna vid hantering av problemavfall och visar då att han känner till livscykeltänkandet i fråga om material och principerna för återanvändning. visar i sitt arbete att han är initiativrik och samvetsgrann. handlar ergonomiskt riktigt i sitt arbete. 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik 3.1.2 Maskinell bearbetning, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet a) Bearbetning med manuella verktygsmaskiner Den studerande tillverkar ett arbetsstycke enligt arbetsritningar med manuella verktygsmaskiner. Det arbetsstycke som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, avfasningar, konor, rundningar, borrningar, gängor o.s.v. Till yrkesprovet hör svarvning, fräsning och slipning inklusive stora hål som det är noggrannhetskrav på och som man också kan göra, åtminstone delvis, med borrmaskin. Måttnoggrannheten vid tillverkningen motsvarar lätta eller normala krav inom verkstadsindustrin beträffande måttoleranserna samt form- och lägestoleranserna. Även kvalitetskraven på ytorna som ska bearbetas motsvarar kraven som ställs på normala maskindelar. Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetena och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. I yrkesprovet ingår också de inställningar som behövs vid fastspänning av arbetsstycken. Likaså hör kvalitetskontroll av det färdiga arbetsstycket och alla kontrollmätningar under arbetets gång till yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför dem med kraven som ställts i arbetsritningen. Han säkerställer att de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. I yrkesprovet ingår också all finputsning av arbetsstycket.

14 Innan arbetet påbörjas utarbetar den studerande en arbetsplan och utför de behövliga uträkningarna (exempelvis uträkning av vinklar och koniska ytor). I planen beaktas val av råmaterial (ämne) bestämning av arbetsmån planering av fastspänningen av arbetsstycket planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) val av verktyg (skärstål) bestämning av bearbetningsdata. Arbetsplanen bedöms separat. Om bristerna och felen i den diskuterar man med den studerande så att man utöver behärskandet av arbetsprocessen (innehåller självvärdering) även kan utvärdera behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet och delvis också behärskande av arbetssäkerhet. b) NC-bearbetning Till delyrkesprovet i NC-bearbetning hör att göra upp ett program för en NC-svarv eller ett NCbearbetningscenter, simulering av ett bearbetningsprogram eller testkörning utan arbetsstycke samt val av verktyg och fastspänning av ämnet på arbetsbordet. Det arbetsstycke som ska bearbetas och som man ska göra programmet för skall vara sådant att det har olika slags ytor som ska bearbetas så att det krävs byte av skärstål. Den studerande gör ett NC-program med något sedvanligt programmeringsspråk som används inom industrin. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs som en individuell prestation, och det förutsätter inte nödvändigtvis en verkstadsmiljö. Hela yrkesprovet kan utföras i en arbetssal på läroanstalten. Å andra sidan är delyrkesprovet som görs med manuella verktygsmaskiner för bearbetningens del ett typiskt verkstadsarbete som görs under inlärningen i arbete. Målen för studiehelheten har definierats så att behärskandet av arbetsprocessen enligt dem kan visas bara när det arbetsstycke som ska bearbetas i yrkesprovet är nytt för den studerande. Under inlärningen i arbete får den studerande emellertid sällan ett nytt arbetsstycke att bearbeta utan ingående arbetsintroduktion som dessutom ges under arbetets gång. Av den orsaken är man kanske tvungen att komplettera det yrkesprov som görs under inlärningen i arbetet med ett delyrkesprov där man visar sitt kunnande när det arbetsstycke som bearbetas är nytt. Uträkningen av mått och bearbetningsdata samt utarbetande av en arbetsplan enligt delyrkesprov a är delområden av yrkesprovet som det är möjligt att genomföra nästan enbart i läroanstaltsmiljö. Delyrkesprov b är praktiskt taget möjligt bara på en läroanstalt. Utöver verktygsmaskiner skall det på yrkesprovsplatsen finnas färdigt ett urval skärstål till verktygsmaskinerna samt de tillbehör och reservdelar som behövs till dem och till fastspänning av arbetsstycken. För mätningar finns det ett urval lämpliga mätverktyg och materialämnen. Den studerande har till sitt förfogande allt kompletterande material som behövs. Det behövs till exempel tabeller med bearbetningsdata, toleranstabeller och gängtabeller. Även verktygsmaskinernas instruktionsböcker och programmeringshandböcker skall finnas till förfogande. Den studerande kan ha med sig facklitteratur och anteckningar samt tidigare gjorda övnings- och modellprogram. Dessutom skall det finnas en räknare och/eller dator samt möjlighet till dokumentering och utskrivning.

15 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande tillverkar ett arbetsstycke som till sina huvudmått och till de grova toleranserna enligt arbetssätt överensstämmer med arbetsritningen efter att ha fått en korrigerad eller för arbetet uppgjord arbetsplan till sitt förfogande. gör upp en arbetsplan där valen av fastspänning av arbetsstycket, bearbetningsordningen och valen av skärstål är ändamålsenliga. kan genom att be om råd få till stånd en planmässig arbetsprestation och välja ändamålsenliga fastspänningsredskap och skärstål samt de rätta bearbetningsdata och mätverktygen. kan utgående från en arbetsritning självständigt göra upp en arbetsplan där även arbetsmånen och bearbetningsdata har bestämts ändamålsenligt. framskrider planmässigt i sina arbetsprestationer och kan genom att be om råd få till stånd en planmässig arbetsprestation och välja ändamålsenliga fastspänningsredskap och skärstål samt de rätta bearbetningsdata och mätverktygen. tillverkar ett arbetsstycke enligt arbetsritningen och enligt de erhållna anvisningarna eller enligt en korrigerad arbetsplan. tillverkar ett arbetsstycke enligt sin arbetsritning och enligt de erhållna anvisningarna och kan vid behov ändra sin förhandsplan om situationen kräver det. visar att han behärskar användningshelheten för en numeriskt styrd verktygsmaskin i huvuddrag och gör upp ett program som är nästan genomförbart. kan utvärdera sin arbetsplan och sina arbetsprestationer. skriver ett genomförbart NCprogram och kan finslipa det vid behov efter testkörningen. visar att han behärskar användningen av en NCmaskin i sin helhet så att han kan göra de behövliga inställningarna, såsom inmatning av data, inställning av verktygen och ändamålsenliga val av fastspänningsredskap. använder tiden effektivt och arbetar raskt. kan utvärdera sitt arbete under arbetets gång och efter arbetsprestationen så att han kan förbättra sin arbetsprestation och analysera vad som kunde ha gjorts annorlunda.

16 arbetsuppgiften kan svarva utvändiga och invändiga cylindriska ytor med ansatser, avfasningar och rundningar. kan borra och brotscha hål som är krävande i fråga om tolerans och ytans kvalitet. kan svarva även krävande bearbetningsytor enligt toleranserna. kan fräsa plana ytor. kan svarva även krävande bearbetningsytor. kan fräsa även andra än plana ytor enligt arbetsritningarna. kan slipa utvändiga och invändiga cylindriska ytor samt avfasningar. kan fräsa även andra ytor än plana ytor. kan göra även krävande slipningar enligt kvalitetskraven. kan göra slipningar självständigt enligt arbetsritningarna. kan självständigt skriva ett NC-program. kan skriva NC-program i huvuddrag, men behöver hjälp i problematiska situationer. kan editera ett färdigt NCprogram och korrigera det vid behov. kan välja ändamålsenliga mätredskap och utföra mätningarna. kan använda NC-maskin. kan spänna fast ett arbetsstycke och välja verktyg till en NC-maskin. beaktar mättemperaturen och kontrollerar att värdet som mätanordningens visar är riktigt. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan grunderna i maskinell bearbetning, såsom val av bearbetningssätt och grunderna i spånbildning. kan utföra arbetena i rätt ordning och kan välja ändamålsenliga skärstål, stålhållare och fräshuvuden. kan utöver att utföra arbetena i rätt ordning och välja skärstål dessutom bestämma ändamålsenliga bearbetningsdata samt använda trigonometri och matematik vid bestämning av de ytor som ska bearbetas. söker självständigt information, såsom bearbetningsdata, uträkningsformler och programmeringskoder, från källor som finns till förfogande. kan tillämpa materialkännedom och grunderna i fysik vid bearbetningen samt räkna ut bearbetningsdata. kan bestämma arbetsmåner. vet hur arbetsstyckena och stöden fixeras så att resultatet blir ett arbetsstycke som uppfyller kraven på noggrannhet.

17 kan ett NC-programs funktionskommandon. kan läsa NC-program. kan använda en programmeringshandbok. kan bestämma bytena av verktyg och referens- och nollpunkterna i ett NCprogram förnuftigt. kan använda kommandon för arbetscykler. visar i sitt arbete att han kan beakta inverkan av bearbetningskrafterna på bearbetningen och på slutresultatets kvalitet. kan använda dator i anknytning till NCprogrammering. arbetssäkerhet kan använda svarv, fräsmaskin och slipmaskin på ett säkert sätt. kan spänna fästa ett arbetsstycke så att säkerheten blir beaktad. arbetar målmedvetet, håller sin verktygsmaskin och sina verktyg rena och ser alltid till att maskinen, verktygen, skärstålen och stålhållarna är i skick innan arbetet påbörjas. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen. använder de maskinvisa skyddsanordningarna ändamålsenligt i alla situationer. sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten. använder vid behov skyddsutrustning. Baskompetens ber om råd vid behov. arbetar så noggrant och ansvarsfullt att det inte finns någon risk för att verktygsmaskinerna skadas. kan lösa problemsituationer som kommer emot i arbetet. kan söka alternativa sätt att arbeta. handlar flexibelt och tar hänsyn till andra vid användning av olika verktygsmaskiner. Gemensamma betoningar har tillräcklig beredskap i datateknik för att kunna skaffa information och programmera. kan utvärdera sin egen arbetsprestation. arbetar initiativrikt och företagsamt. kan under arbetsprestationens gång analysera och utvärdera sitt eget arbete samt korrigera sin arbetsprestation och undvika att samma fel upprepas. kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och handla helhetsekonomiskt.

18 handlar systematiskt och håller fast vid kvalitetskraven. visar att han sätter värde på sitt eget arbete. 3.1.3 Plåt- och svetsarbeten, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet a) Plåtkonstruktionsarbete Den studerande gör enligt ritningar en plåt- och svetsarbetshelhet som är en produkt som består av olika delhelheter eller en del av en produkt. I den produkt eller produktdel som tillverkas ingår sedvanliga plåt- och svetsarbeten, såsom ritsning, klippning med en gradsax och/eller med gasskärare, rundning, kantbockning/kantpressning och monteringssvetsning. I tillverkningen av plåtdelar ingår i något skede utarbetande av en dispositionsplan för plåten. Kvaliteten på produkten och detaljtillverkningen, måttnoggrannheterna och svetsfogarna förutsätts motsvara de normala kvalitetskraven inom verkstadsindustrin. De sedvanliga ugns- och rökningsanordningskonstruktionerna uppfyller ofta de ovan nämnda kraven på arbetsskedena och kvaliteten. Även många rör- och cisternkonstruktionshelheter är tillräckligt mångsidiga och krävande. I yrkesprovet skall man utöver att tillverka en produkt dessutom utarbeta en arbetsplan. I arbetsplanen beaktas bland annat val av råmaterial dispositionsplan för plåt de maskiner och apparater som behövs svetstillsatsmaterial de handverktyg som behövs planering av arbetsordningen (arbetsskedena). I något skede av yrkesprovet programmerar den studerande åtminstone en NC-maskin (plåtskärmaskin, kantpress). Utöver mätningarna under arbetet kontrollerar den studerande måttnoggrannheten och kvaliteten på arbetsstyckena. De kontrollerar att de mått som anges i arbetsritningen uppnås och gör de korrigeringar som behövs. I arbetet ingår även finputsning av produkten. Till yrkesprovet hör också bland annat rengöring och underhåll av handverktyg, behövliga inställningar av maskiner, inställning av skärens spel på en gradsax, byte av ett MIG/MAG-svetsaggregats munstycke, rengöring av kabeln och byte av svetstråd. b) Svetsprov Den studerande utför svetsprov enligt standarden SFS-EN 287-1 med olegerat stål och med den svetsprocess som han har specialiserat sig i: kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal) samt stumsvetsförbindning BW av skiva i läget PA (liggande horisontal).

19 Yrkesprovsmiljö Utgångspunkten när en plåtarbetskonstruktion tillverkas är att man tillverkar en produkt som duger för verklig försäljning. Om denna princip beaktas kan yrkesprovet mycket väl genomföras i en arbetssal på läroanstalten när man utför arbeten för kunder. I produkten kan det också ingå förtillverkade delar. Om yrkesprovet görs på en arbetsplats kan det även bestå av olika deltillverkningar. Yrkesprovet görs som en individuell prestation. Om det inte är möjligt att utvärdera arbetsplanen i ett yrkesprov som görs på en arbetsplats, genomförs utarbetandet av arbetsplanen som ett separat delyrkesprov. Om det i arbetet inte ingår en dispositionsplan för plåt genomförs det som ett separat yrkesprov. Klippning med gradsax utförs antingen med hjälp av ritsning eller med hjälp av ljusstreck. Gradsaxen och kantpressen kan också vara utrustade med NC-styrning. Instruktionsböckerna för maskinerna finns till förfogande. Mätredskapen och handverktygen skall finnas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet så att man kan välja de som är mest ändamålsenligt för arbetet. På arbetsplatsen skall det också finnas ett urval använda material. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan under handledning tillverka ett enkelt arbetsstycke (en produkt) i huvudsak enligt arbetsritningen. kan utifrån arbetsritningen under handledning utarbeta en välfungerande arbetsplan. kan utifrån arbetsritningen självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. kan vid behov be om råd. uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass D enligt standarden SFS-EN 25817 vid kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal). kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, fästanordningar, handverktyg och mätredskap. kan under handledning tillverka ett arbetsstycke (en produkt) enligt arbetsritningen så att den i huvudsak uppfyller verkstadsindustrins kvalitetskrav på plåtarbeten och svetsade delar i fråga om dimensionering, form och svetsning. arbetar planmässigt och väljer de maskiner, fästredskap, handverktyg samt mätredskap för mätning och kontroll av arbetet som lämpar sig bäst och som är mest ändamålsenliga. kan tillverka ett arbetsstycke (en produkt eller delar) enligt arbetsritningen så att den uppfyller verkstadsindustrins kvalitetskrav på plåtarbeten och svetsade delar i fråga om dimensionering, form och svetsning.

20 arbetsuppgiften kan använda plåtbearbetningsmaskiner samt gasskärare och svetsaggregat. tillverkar ett arbetsstycke (produkt) som, åtminstone efter små reparationer, duger för produktion och vidareförädling eller som kan säljas till en kund. uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass B enligt standarden SFS-EN 25817 vid kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal). kan läsa arbetsritningar. uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass B enligt standarden okulärt bedömt i följande svetsprov med olegerat stål (W01): kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal) samt stumsvetsförbindning BW av skiva i läget PA (liggande horisontal). kan utvärdera sin arbetsprestation under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan ställa in och reglera en plåtbearbetningsmaskin. kan bearbeta ett arbetsstycke där det räcker med grova toleranser genom att klippa, gasskära och använda kantoch rundmaskin samt kantpress. kan göra de termiska skärningar som krävs. kan under handledning använda och programmera en NC-plåtbearbetningsmaskin. kan använda och programmera en NC-plåtbearbetningsmaskin och dess kringutrustning. gör självständigt de inställningar som krävs vid svetsning. kan grunderna i hur svetsprocessen utförs och kan använda en svetsmaskin så att han nästan självständigt kan utföra de inställningar som behövs. kan utifrån arbetsritningen självständigt välja material. kan utifrån arbetsritningen nästan självständigt välja de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete. kan välja de handverktyg och mätredskap som är mest ändamålsenliga. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. välja svetsdata). kan mäta plåtdelar. kan i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och val av svetsdata). kan mäta ett arbetsstycke i olika skeden av tillverkningen och utföra kontrollmätningarna av det färdiga arbetsstycket. visar i sitt arbete att han känner till var plåtbearbetningsmaskiner används och vilka begränsningar som gäller för dem.