NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM PAPPERSINDUSTRIN Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom pappersindustrin ( , dnr 26/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005

2 GRUNDEXAMEN INOM PAPPERSINDUSTRIN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM PAPPERSINDUSTRIN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprovet Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Examens gemensamma yrkesinriktade studier Grundkunskaper inom pappersindustrin, 20 sv Mekaniskt underhåll, 10 sv El- och automationsunderhåll, 20 sv B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 15 Utbildningsprogrammet för massatillverkning Framställning av cellulosa, 15 sv Framställning av slip-, raffinör- och returmassa, 15 sv Behandling av massor och vatten, 10 sv Framställning av papper och kartong, 10 sv Efterbehandling av papper och kartong, 10 sv 29 Utbildningsprogrammet för pappersförädling Framställning av emballage, 5 sv Framställning av wellpapp, 5 sv Specialbestrykning och laminering, 5 sv 37

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM PAPPERSINDUSTRIN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprovet Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ett visst utbildningsprogram. De studerande ska visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA INOM GRUNDEXAMEN INOM PAPPERSINDUSTRIN, 90 SV Examens gemensamma yrkesinriktade studier, 50 sv Grundkunskaper inom pappersindustrin, 20 sv Mekaniskt underhåll, 10 sv El- och automationsunderhåll, 20 sv Utbildningsprogrammet för massatillverkning, 30 sv Utbildningsprogrammet för pappers- och kartongtillverkning, 30 sv Utbildningsprogrammet för pappersförädling, 15 sv Framställning av cellulosa, 15 sv Framställning av slipmassa, raffinörmassa och returmassa, 15 sv Behandling av massor och vatten, 10 sv Framställning av papper och kartong, 10 sv Efterbehandling av papper och kartong, 10 sv Framställning av emballage, 5 sv Framställning av wellpapp, 5 sv Specialbestrykning och laminering, 5 sv Valfria studier, 10 sv Inom utbildningsprogrammet för massatillverkning Behandling av massor och vatten, 10 sv Framställning av papper och kartong, 10 sv Efterbehandling av papper och kartong, 10 sv Framställning av emballage, 5 sv Framställning av wellpapp, 5 sv Specialbestrykning och laminering, 5 sv Inom utbildningsprogrammet för pappers- och kartongtillverkning Framställning av cellulosa, 15 sv Framställning av slipmassa, raffinörmassa och returmassa, 15 sv Framställning av emballage, 5 sv Framställning av wellpapp, 5 sv Specialbestrykning och laminering, 5 sv Inom utbildningsprogrammet för pappersförädling Framställning av cellulosa, 15 sv Framställning av slipmassa, raffinörmassa och returmassa, 15 sv Behandling av massor och vatten, 10 sv Framställning av papper och kartong, 10 sv Efterbehandling av papper och kartong, 10 sv

8 6 3.1A Examens gemensamma yrkesinriktade studier Grundkunskaper inom pappersindustrin, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet inom studiehelheten Grundkunskaper inom pappersindustrin: kännedom om pappersindustrins processer och styrningen av dem samt säkert arbete inom branschen tolkning av processcheman effektiv kommunikation, förstklassigt arbete, problemlösning, grupparbete. I yrkesprovet den studerande arbetarskyddsanvisningarna, använder personlig skyddsutrustning samt ger vid behov första hjälp. Han räknar ut mängden ämnen som behövs i arbetet (t.ex. massans torrsubstans, vitlutens koncentration). Han utnyttjar pappersindustrins huvud- och stödprocesser samt de vanligaste tjänsteprocesserna. Studeranden tolkar processcheman i processtyrnings- och övervakningsuppgifter. Han skriver arbets- och produktionsrapporter. Yrkesprovsmiljö Grundkunskaper inom pappersindustrin, 20 sv Yrkesprovsplats Redskap och material Arbetsgemenskap En pappersfabrik eller läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man när uppgiften ges se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna, till exempel titreringsapparaterna, är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det Yrkesprovet kan utföras ensam, i par eller som ett grupparbete som utförs i processen

9 7 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Planeringsberedskap olika processer arbetsuppgiften Tolkning av processcheman Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande utnyttjar stöd- och servicefunktioner i sitt arbete. tolkar processcheman. planerar sin egen tidsanvändning och strävar efter att följa planen. utnyttjar stöd- och servicefunktionerna i sitt arbete så att kärnprocessen fungerar effektivt. tolkar processcheman och beskrivningar. planerar sin egen tidsanvändning så att den blir effektiv och planen. utnyttjar stöd- och servicefunktioner så att kärnprocessen fungerar effektivt. arbetar enligt kvalitetsoch miljökraven. tolkar processcheman och processbeskrivningar samt styrnivåer och bruksanvisningar. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om huvud-, stöd- och tjänsteprocesser känner till huvud-, stödoch de vanligaste tjänsteprocesserna så väl att han kan utnyttja stöd- och tjänstefunktionerna. känner till stödprocesserna och de vanligaste tjänsteprocesserna samt deras betydelse i kärnprocesserna så väl att han kan utnyttja stöd- och tjänstefunktioner i sitt arbete. känner till huvudprocesserna (termerna även på engelska), stödprocesserna och de vanligaste tjänsteprocesserna samt deras betydelse i kärnprocesserna så väl att han kan utnyttja stödoch tjänstefunktionerna i sitt arbete så att kärnprocessen fungerar. Grafiska symboler i processcheman känner till de vanligaste grafiska symbolerna när han tolkar processcheman. känner till de vanligaste grafiska symbolerna och reglerkretsarnas funktion när han tolkar processcheman och - beskriv-ningar. känner till de vanligaste grafiska symbolerna och reglerkretsarnas funktion samt processens egenskapers inverkan på reglerfunktionen när han tolkar processcheman och -beskrivningar. arbetssäkerhet Arbetarskydd arbetarskyddsanvisningarna. arbetarskyddsanvisninga rna. identifierar riskerna i en arbetsuppgift. identifierar riskerna och handlar enligt säkerhetsbestämmelserna för varje enskild arbetsuppgift.

10 8 iakttar arbetslagstiftningen. använder given skyddsutrustning. använder personlig skyddsutrustning. använder nödvändig skyddsutrustning. Baskompetens Problemlösningsförmåga Etiska och estetiska färdigheter - tidsanvändning Interaktion och kommunikationsförmåga iakttar arbetstider och kommer överens om avvikelser. kan handla utifrån erfarenhet i problemsituationer. iakttar arbetstider och kommer överens om avvikelser. arbetar utan att ta risker. kan handla logiskt och självständigt i problemsituationer. iakttar arbetstider och kommer överens om avvikelser. Gemensamma betoningar Arbetarskydd och hälsa producerar läsbara skriftliga meddelanden. ger vid behov första hjälp. producerar skriftliga meddelanden och rapporter. ger vid behov första hjälp. identifierar riskerna i arbetet. producerar tydliga skriftliga meddelanden och rapporter. ger vid behov första hjälp och handlar snabbt i faro- och nödsituationer. Utnyttjande av teknologi och datateknik - textbehandling - tabellkalkylering använder datorn som hjälp vid produktion av text, bilder och tabeller använder delvis under handledning dator med dess program i uppgifter i anknytning till det egna yrket, såsom för uppgörande av underhålls-, fel- och kvalitetsrapporter. använder dator och dess program i de uppgifter som gäller det egna yrket, såsom vid uppgörande av underhålls-, fel- och kvalitetsrapporter. Exempel på yrkesprov Yrkesprovet i denna studiehelhet utförs i samband med yrkesproven i andra studiehelheter. Nedan nämnda exempel utgör delar av ett yrkesprov i studiehelheten och de täcker inte ensamma yrkesprovet i hela studiehelheten. Exempel 1. Exempel 2. Tolkning av processcheman (till exempel Framställning av papper och kartong, 10 sv) Rapportering av ett arbete som utförts vid testning av papper (till exempel Framställning av papper och kartong, 10 sv)

11 Mekaniskt underhåll, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet inom mekaniskt underhåll: smörjning, kännedom om valstyper och felmekanismer och konditionsövervakning av lager monteringsarbeten som medlem av underhållsteamet underhåll av pumpar och ventiler lyft och flytt av laster. I yrkesprovet utför studeranden normala service- och underhållsarbeten som medlem av ett underhållsteam. Sådana arbeten är till exempel smörjning, utbyte och montering av maskindelar och anordningar, service på pumpar och ventiler samt lyft och flytt av laster. Studeranden gör observationer av processanordningarnas kondition och meddelar om servicebehovet till det mekaniska underhållet. Han utnyttjar konditionsövervakningssystemet när han utför sin arbetsuppgift. Yrkesprovsmiljö Mekaniskt underhåll, 10 sv Yrkesprovsplats Redskap och material En pappersfabrik eller läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna, t.ex. smörjningsredskapen, monteringsredskapen, truckarna och olika lyftanordningar, är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det samt de smörjmedel som behövs i servicearbetena. Arbetsgemenskap En del av yrkesproven utför studeranden ensam, en del som medlem i en arbetsgrupp.

12 10 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Deltagande i de dagliga service- och underhållsarbetena arbetsuppgiften Smörjning av maskiner Byte av maskindelar och monteringsarbeten Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande gör observationer av processanläggningarnas kondition och meddelar om observationerna. smörjer maskiner och anläggningar enligt serviceinstruktionen. hjälper teamet under handledning vid byte och montering av maskindelar och anordningar. gör observationer av processanläggningarnas kondition och meddelar om servicebehovet väljer under handledning det rätta smörjmedlet för användningsstället och smörjer enligt serviceinstruktionen. hjälper teamet vid byte och montering av maskindelar och anordningar. gör motiverade observationer av processanläggningarnas kondition och meddelar om servicebehovet. väljer rätt smörjmedel för användningsstället och smörjer självständigt enligt serviceinstruktionen. utför byte och montering av maskindelar och anordningar som teammedlem. väljer under handledning de riktiga monteringsverktygen för sitt arbete. väljer de riktiga monteringsverktygen för sitt arbete. Lyft och flytt av laster lyfter och flyttar under handledning en last med truck och lyftkran varvid han arbetssäkerhetsanvisning arna. lyfter och flyttar under viss handledning en last med truck och lyftkran varvid han arbetssäkerhetsanvisning arna. lyfter och flyttar en last med truck och lyftkran efter att ha fått muntliga instruktioner och därvid arbetarskyddsanvisninga rna. Service på pumpar och ventiler identifierar olika typer av pumpar och ventiler. identifierar fel i pumpar och ventiler och hjälper till när det utförs service på dem eller när de byts ut. identifierar de vanligaste felen i pumpar och ventiler och hjälper till när det utförs service på dem eller när de byts ut. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om smörjmedel och smörjsystem känner till de vanligaste smörjmedlen och systemen så väl att han kan smörja maskiner och anordningar enligt serviceinstruktionerna. känner till de vanligaste smörjmedlen och funktionsprinciperna för smörjsystemen så väl att han under handledning kan välja rätt smörjmedel och smörja enligt känner till de vanligaste smörjmedlen och smörjsystemens funktionsprinciper och uppbyggnad så väl att han kan välja rätt smörjmedel och självständigt smörja

13 11 serviceinstruktionen. enligt serviceinstruktionen. Kännedom om transportörer, valsar och lager känner till transportör-, vals- och lagertyperna och deras funktion så väl att han under handledning kan hjälpa till när man byter eller installerar maskindelar och anordningar. känner till transportör-, vals- och lagertyperna och deras uppbyggnad och funktion så väl att han kan hjälpa teamet när man byter eller installerar maskindelar och anordningar. känner till transportör-, vals- och lagertyperna och deras uppbyggnad och funktion samt deras vanligaste felmekanismer så väl att han kan delta i arbetet som teammedlem när man byter eller installerar maskindelar och anordningar. Kännedom om pumpar och ventiler identifierar de vanligaste pump- och ventiltyperna känner till pump- och ventiltyperna och deras användningsändamål, identifierar de vanligaste felen hos dem och hjälper till vid service och byte av dem. känner till pump- och ventiltyperna, deras användningsändamål och uppbyggnad, identifierar de vanligaste felen hos dem och hjälper till vid service och byte av delar. arbetssäkerhet Arbetarskydd arbetarskyddsanvisningar na. arbetarskyddsanvisninga rna och känner till riskerna i arbetsuppgiften. identifierar riskerna och handlar enligt säkerhetsanvisningarna för varje enskilt arbete. arbetslagstiftningen. använder given skyddsutrustning. använder personlig skyddsutrustning. använder nödvändig skyddsutrustning. tar inga risker i arbetet. Baskompetens samarbetsförmåga bistår underhållsteamet. arbetar som medlem i underhållsteamet under handledning. arbetar som medlem i underhållsteamet. Exempel på yrkesprov I arbetslivet kan studeranden visa det centrala kunnandet i denna studiehelhet enligt arbetsplatsens serviceplan. Förebyggande underhåll kan utföras dagligen. Exempel 1. Studeranden deltar som medlem i en grupp i praktiskt underhållsarbete (till exempel byte av lager, byte av vals och/eller service på en pump).

14 12 Exempel 2. Studeranden tolkar den information om sitt eget område som konditionsövervakningssystemet producerar och övervakar med sina sinnen processanordningarnas kondition. När studeranden märkt ett fel gör han en felanmälan El- och automationsunderhåll, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet i studiehelheten El- och automationsunderhåll: kännedom om elsäkerhetsbestämmelserna kännedom om automationssystem och felsökning tolkning av konditionsövervakningssystemen användning av dokumentationssystem och läsning av automationsdokument användning av datasystemet för underhållet deltagande i automationsunderhållsteamet I yrkesprovet handlar studeranden enligt elsäkerhetsföreskrifterna (SFS-standarden 6002). Studeranden använder automations- och konditionsövervakningssystem vid styrning av processen. Han söker dokument som sparats i elektronisk form och tolkar block-, flödes-, PI- och låsscheman. Studeranden söker och matar in störningsdata i systemen. Yrkesprovsmiljö El- och automationsunderhåll, 20 sv Yrkesprovsplats Redskap och material Arbetsgemenskap En pappersfabrik eller en läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna, exempelvis simuleringsprogrammen, är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det. (t.ex. SFS-standarden 6002) Yrkesprovet genomförs i industrin med studeranden som medlem i ett arbetsteam och på andra ställen även som individuell prestation.

15 13 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Deltagande i automationsunderhållsgru ppen i installations- och servicearbeten Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande kan delta i installerings-, felsöknings- samt service- och reparationsarbeten som medlem i en grupp. kan delta i installerings-, felsöknings- samt service- och reparationsarbeten som medlem i en grupp. kan delta i installerings-, felsöknings- samt serviceoch reparationsarbeten som medlem i en grupp. arbetsuppgiften Användning av automations- och konditionsövervakningssy stemen använder fabriksdatasystemet och styr processen med något automationssystem. använder fabriksdatasystemet och styr processen med något automationssystem. använder fabriksdatasystemet och styr processen med något automationssystem. hjälper till vid avstämning av reglerkretsar och vid fellokalisering. hjälper till vid avstämning av reglerkretsar och vid fellokalisering. tolkar i sitt arbete konditionsövervakningss ystemens uppbyggnad och funktion. tolkar konditionsövervakningss ystemens uppbyggnad och funktion, utnyttjar den information som systemen producerar samt drar de nödvändiga slutsatserna utifrån informationen. söker information om processkörningen från systemet. söker dokument som är elektroniskt sparade. Användning av dokumentationssystem tolkar block-, flödesoch PI-scheman. tolkar block-, flödes-, PI-, lås-, logik- och signalscheman. tolkar block-, flödes-, PI-, lås-, logik- och signalscheman. tar reda på antalet reservdelar som behövs på sin arbetsplats. tar reda på antalet reservdelar som behövs på de olika apparatpositionerna. Användning av underhållets datasystem söker och matar in den information om söker och matar in den information om söker och matar in den information om

16 14 störningar som lagrats i datasystemen. störningar som lagrats i datasystemen. störningar som lagrats i datasystemen. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om automations- och konditionsövervakningssystem känner till automations-, logik- och fabriksdatasystem samt de vanligaste mät- och reglerapparaternas funktion så väl att han kan använda fabriksdatasystemet och styra processen med något automationssystem. känner till automations-, logik- och fabriksdatasystemens samt mät- och reglerapparaternas funktion så väl att han kan använda fabriksdatasystemet, styra processen med något automationssystem och hjälpa till vid avstämning av reglerkretsarna och vid fellokalisering. känner till automations-, logik- och fabriksdatasystemens uppbyggnad och funktion samt principerna för kommunikationen mellan processens mätoch reglersystem så väl att han kan använda fabriksdatasystemet, styra processen med något automationssystem och hjälpa till vid avstämning av reglerkretsarna och vid fellokalisering. Kännedom om dokumentations- och underhållsystem känner till moderna dokumentationsmetoder och kan tolka block-, flödes-, PI-, lås-, logikoch signalscheman. känner till moderna dokumentationsmetoder och principerna för elektronisk arkivering så väl att han kan söka information från systemet om hur processen ska köras, söka elektroniskt lagrade dokument och tolka block-, flödes-, PI-, lås-, logik- och signalscheman. arbetssäkerhet kan arbeta enligt SFSstandarden. kan arbeta enligt SFSstandarden. kan arbeta enligt SFSstandarden. Exempel på yrkesprov Exempel 1. Exempel 2. Processtyrning med hjälp av automationssystemet Läsning och tolkning av processcheman (delyrkesprov)

17 15 Exempel 3. Körning av ett simuleringsprogram, till exempel Damatic, Know Pulp, Know Pap, Alcont eller DNA. 3.2B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för massatillverkning Framställning av cellulosa, 15 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet medverkar studeranden i delprocesser i anknytning till framställning av cellulosa (på en kokeri-, tvätteri-, blekeriavdelning eller på en avdelning för kemikalieåtervinning) i olika uppgifter efter att ha fått introduktion samt muntliga och skriftliga instruktioner. De övervakar cellulosatillverkningens olika processkeden från kontrollrummet: cellulosakokning, massatvätt, syrgasskedet, blekning och sortering av massa samt torkning av cellulosa. Han tar nödvändiga prov och analyserar dem vid behov. Yrkesprovsmiljö Framställning av cellulosa, 15 sv Yrkesprovsplats Redskap och material En pappersfabrik eller läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen, t.ex. simuleringsprogrammen, kokaren, tvätt-, sorterings- och torkningsapparaterna, titrerings-, kappa- och viskositetsapparaterna, ljushetsmätaren, avläsningen av skräp. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det. Arbetsgemenskap Yrkesprovet förverkligas i industrin med studeranden som medlem i ett arbetsteam och på andra ställen även som individuell prestation.

18 16 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Arbete i cellulosatillverkningsproce ssen Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande utför under handledning koknings-, tvättnings- och blekningsuppgifter vid cellulosatillverkning. utför delvis under handledning uppgifter i anknytning till cellulosatillverkning vid behandling av virke, på koknings-, tvättnings-, bleknings- och torkningsavdelningarna samt på avdelningen för kemikalieåtervinning. utför uppgifter i anknytning till cellulosatillverkning vid behandling av virke, på kok-nings-, tvättnings-, bleknings- och torkningsavdelningarna samt på avdelningen för kemikalieåtervinning i någon processtyrningsoch övervakningsuppgift som medlem av ett team. arbetsuppgiften Arbete i kontrollrummet - Cellulosakokning - Massatvätt - Utförande av syrgasskedet - Blekning av massa - Sortering av massa - Torkning av cellulosa kokar under handledning cellulosa i laboratorieförhållanden. tvättar massa under handledning enligt detaljerade anvisningar. kokar cellulosa delvis under handledning. tvättar under handledning massa efter kokningen. kokar cellulosa enligt anvisningar och bestämmer de behövliga värdena för massan. tvättar under handledning massan efter kokningen och bestämmer tvättförlusterna. behandlar massan under handledning och som medlem i ett team. behandlar massan under handledning. deltar under handledning i massablekning. bleker massa under handledning. bleker massa under handledning och bestämmer de värden som behövs vid blekningen. sorterar massa under handledning och som medlem i ett team. sorterar massa under handledning. torkar cellulosa under handledning och som medlem i ett team. torkar cellulosa under handledning. Balning och förpackning balar och förpackar balar och förpackar

19 17 cellulosa under handledning som medlem i ett team. cellulosa under handledning. Framställning av halvkemisk massa framställer under handledning halvkemiska massor i ett team. framställer under handledning halvkemiska massor. Övervakningsanalyser den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om cellulosatillverkningsprocessen - kokning av cellulosa - massatvätt - utförande av syrgasskedet - blekning av massa - sortering av massa - torkning av cellulosa - balning och förpackning - kemikalieåtervinni ng Arbetssäkerhet känner till en kokmetod med sina anläggningar, metoden vid massatvätt, de anordningar och kemikalier som används vid cellulosablekning, uppbyggnaden av de anläggningar som används vid sortering, principerna för torkning och balning av massa samt huvudskedena för kemikaliåtervinningen så väl att han kan koka cellulosa under handledning i laboratorieförhållanden. arbetarskyddsanvisning arna. utför några kvalitetsmätningar. känner till koknings-, tvättnings- och blekningsmetoderna, uppbyggnaden av trycksilar och virvelrenare, torknings-, balnings- och förpackningsanläggninga rna samt processen vid kemikalieåtervinning så väl att han under handledning kan utföra motsvarande uppgifter. identifierar riskerna i arbetsuppgiften och arbetarskyddsanvisninga rna. utför de viktigaste kvalitetsmätningarna. känner till koknings-, tvättnings-, syrgas- och blekningsmetoderna, uppbyggnaden av trycksilar och virvelrenare samt deras funktionsprinciper, torknings-, balnings- och förpackningsanläggninga rna och deras funktionsprinciper samt processen vid återvinning av kokkemikalier och de anläggningar som används så väl att han kan utföra motsvarande uppgifter i enlighet med anvisningar. identifierar riskerna och arbetarskyddsanvisninga rna i varje enskild arbetsuppgift. arbetslagstiftningen. använder given skyddsutrustning. använder personlig skyddsutrustning. använder behövlig skyddsutrustning. Gemensamma betoningar Hållbar utveckling, återvinning av kemikalier deltar i gruppens arbete vid återvinning av kemikalier och därvid arbetarskyddsanvisninga rna. arbetar utan att ta risker. återvinner kemikalier och arbetarskyddsanvisninga rna.

20 18 Exempel på yrkesprov Exempel 1. Exempel 2. Exempel 3. Detta yrkesprov utförs i laboratorieförhållanden. Studerandens uppgift är att av flis och vitlut koka cellulosa och utföra de analyser och den rapportering som hör till vid cellulosakokning. Studeranden bestämmer torrsubstansen i flisen och analyserar vitluten. Med hjälp av erhållna resultat och givna skriftliga instruktioner räknar han ut de uppgifter som behövs i kokprotokollet, kokar cellulosa med befintliga anläggningar, tvättar massan och bestämmer massans torrsubstans och kappatal samt skriver in resultatet av uträkningarna av utbytet i kokprotokollet. Studeranden deltar under handledning i någon arbetsuppgift i en cellulosafabrik. I början lär sig studeranden arbetsuppgifterna i en vakans tillsammans med en arbetshandledare. Han har även skriftliga arbetsinstruktioner till sitt förfogande. När studeranden tycker att han kan uppgifterna och arbetshandledaren är av samma åsikt skriver de under ett arbetshandledningsdokument. Detta innebär att arbetshandledaren har lärt ut det som hör till yrket och studeranden har lärt sig det. Studeranden kör cellulosafabrikens simuleringsprogram Know Pulp Framställning av slip-, raffinör- och returmassa, 15 sv Beskrivning av yrkesprovet Studeranden verkar i olika uppgifter i slip-, raffinör- och returmassaframställningens delprocesser efter att ha fått arbetshandledning, muntliga och skriftliga instruktioner. Han utför olika övervakningsuppgifter som teammedlem i processerna för framställning av slip-, raffinör- och returmassa. Han tar prov och vid behov analyserar dem. Vid slip- och raffinörmassaframställningen assisterar han vid virkesmottagningen vid mätning av det inkommande virket. Han övervakar från kontrollrummet framställningen av slip- och raffinörmassa ända från kapningen av virke till skedet då slip- och/eller raffinörmassan blir färdig. Dessutom gör han de nödvändiga kvalitetsbestämningarna under tillverkningen. Vid framställning av returmassa utför studeranden uppgifter i ett team i de olika tillverkningsskedena, vilket i första hand innebär övervakning av processen.

21 19 Yrkesprovsmiljö Framställning av slip-, raffinör- och returmassa, 15 sv Yrkesprovsplats Redskap och material Arbetsgemenskap En pappersfabrik eller läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen. De nödvändiga anordningarna är en sikt, massatillverkningsoch behandlingsanordningar, SR- eller CSF-utrustning och ljushetsmätare. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det samt skyddsinformationsbladen för kemikalierna. Yrkesprovet förverkligas i industrin med studeranden som medlem i ett arbetsteam och på andra ställen även som individuell prestation. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Utförande av uppgifter vid tillverkning av slip-, raffinör- och returmassa Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande utför uppgifter under handledning vid avdelningen för behandling av virke, sliperiet och avdelningen för raffinörmassa. utför uppgifter under handledning vid avdelningen för behandling av virke, sliperiet och avdelningen för raffinörmassa och arbetar i en grupp som styr och övervakar någon process. utför uppgifter under handledning i de olika arbetsskedena vid avdelningen för behandling av virke, sliperiet och avdelningen för raffinörmassa och returmassa samt arbetar som medlem i en grupp som styr och övervakar någon process. arbetsuppgiften Behandling av virke utför uppgifter under handledning vid behandling av virke. utför uppgifter under handledning vid behandling av virke och vid barkning. utför uppgifter vid behandling av virke och vid barkning efter att ha fått handledning. Framställning av slipmassa utför uppgifter under handledning vid sliperiet utför uppgifter delvis under handledning vid sliperiet. utför uppgifter vid sliperiet efter att ha fått handledning. Framställning av raffinörmassa utför uppgifter under handledning vid utför uppgifter delvis under handledning vid utför uppgifter vid framställning av

22 20 framställning av raffinörmassa. framställning av raffinörmassa. raffinörmassa efter att ha fått handledning. Blekning och sortering av massa använder de kemikalier som används vid blekning av mekanisk massa på ett säkert sätt. bleker under handledning mekanisk massa. bleker under handledning mekanisk massa och därvid arbetarskyddsanvisninga rna. Kvalitetsbestämning sorterar massa under handledning. utför kvalitetsmätningar sorterar under handledning massa och får processen att fungera planenligt. utför de viktigaste kvalitetsmätningarna. Avfärgning och behandling av returmassa arbetar under handledning på avfärgningsavdelningen. arbetar under handledning på avdelningen för raffinörmassa och matar under handledning in rätt råvara i processen. utför efter att ha fått handledning olika arbetsuppgifter på avfärgningsavdelningen och matar in rätt råvara i processen. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om behandling av virke känner till sätten att mäta virke, slipningsoch flisframställningsprocess en så väl att han under handledning kan behandla virke. känner till metoder att mäta virke, barkningen och de anläggningar som används vid barkning, flisning och sortering samt faktorer som inverkar på fliskvaliteten så väl att han under handledning kan behandla virke och utföra barkning. känner till de olika metoderna att mäta virke på en fabrik, barkningen, de anläggningar som används vid barkning, flisning och sortering och deras funktion samt de faktorer som inverkar på fliskvaliteten så väl att han efter att ha fått handledning kan behandla virke och utföra barkning samt utföra och tolka provsållningar. Kännedom om tillverkning av slip- och raffinörmassa känner till huvuddragen i tillverkningsprocessen för slip- och raffinörmassa samt de anläggningar som används så väl att han kan arbeta under handledning på sliperiet och avdelningen för känner till olika slipmetoder, slipmassans egenskaper, principerna för tillverkning av olika typer av raffinörmassor samt uppbyggnaden av slipmaskinerna och raffinörerna så väl att känner till de olika slipmetoderna, slipmassans egenskaper, principerna för tillverkning av olika typer av raffinörmassor och de faktorer som inverkar på kvaliteten samt uppbyggnaden av

23 21 raffinörmassa. han under handledning kan utföra uppgifter i sliperiet och avdelningen för raffinörmassa. slipmaskinerna och raffinörerna och deras funktion så väl att han efter att ha fått handledning kan utföra uppgifter i sliperiet och avdelningen för raffinörmassa. Kännedom om blekning och sortering av massa känner till kemikalier som används vid blekning av mekanisk massa samt anläggningar som används vid sortering och förtjockning så väl att han under handledning kan bleka och sortera massa. känner till de kemikalier som används vid blekning av mekanisk massa och hur de verkar samt de anläggningar som används vid sortering av slip- och raffinörmassa och deras funktionsprinciper så väl att han under handledning kan bleka och sortera mekanisk massa. Kvalitetsbestämning känner till de vanligaste kvalitetsfaktorerna för slip- och raffinörmassa så väl att han kan göra kvalitetsmätningar. känner till kvalitetsfaktorerna för slip- och raffinörmassa så väl att han kan göra de viktigaste kvalitetsmätningarna. Avfärgning och behandling av returmassa känner till de viktigaste kemikalierna som används i avfärgningsprocessen så väl att han under handledning kan arbeta på avfärgningsavdelningen. känner till de olika råvaruslagen för returmassa och kemikalier som används vid avfärgning så väl att han under handledning kan mata in de rätta råvarorna i processen. känner till råvaruslagen för returmassa och deras användbarhet vid avfärgning, de kemikalier som används vid avfärgning och deras betydelse i processen så väl att han kan mata in de rätta råvarorna i processen. arbetssäkerhet arbetarskyddsanvisninga rna. identifierar riskerna i arbetsuppgiften och arbetarskyddsanvisninga rna. identifierar riskerna och arbetarskyddsanvisninga rna i varje enskild arbetsuppgift. använder given skyddsutrustning. använder personlig skyddsutrustning. använder personlig skyddsutrustning.

24 22 skyddsinformationsblad en för kemikalierna. skyddsinformationsblad en för kemikalierna. skyddsinformationsblad en för kemikalierna. iakttar arbetslagstiftningen. tar inga risker i arbetet. Gemensamma betoningar Främjande av hållbar utveckling har en positiv uppfattning om att utnyttja returpapper. värdesätter returpapper som råvara. Exempel på yrkesprov Exempel 1. Exempel 2. Studeranden arbetar på sliperiet, avdelningarna för raffinörmassa och avfärgning som medlem i en grupp efter att ha fått introduktion till uppgiften. Simuleringsövning: studeranden använder programmet KnowPap eller ett motsvarande simuleringsprogram. Utbildningsprogrammet för tillverkning av papper och kartong Behandling av massor och vatten, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet i studiehelheten Behandling av massor och vatten: behandling av massor före pappers- och kartongmaskinen malning och testning av massor tillverkning av vatten och behandling av avloppsvatten I yrkesprovet behandlar studeranden som medlem i ett team olika massor och vatten efter att ha fått arbetshandledning. Han reglerar under handledning malning av massa och tar prov av massorna och vattnen samt gör de standardiserade kvalitetsbestämningarna. Han behandlar under handledning processvatten. CELLULOSA SLIP-/RAFFINÖRMASSA RETURMASSA Behandling av massor -uppslagning -malning -blandning Kort kretslopp Vid de olika skedena i behandlingen av massor övervakar studeranden processens gång främst från kontrollrummet och gör nödvändiga ändringar under handledning i ett team. Dessutom tar han vid behov prov.

25 23 Yrkesprovsmiljö Behandling av massor och vatten, 15 sv Yrkesprovsplats Redskap och material Arbetsgemenskap En pappersfabrik eller läroanstalt där utrustningen är tillräcklig för att ordna yrkesprovet. Om yrkesprovet ordnas i läroanstaltens arbetslokaler ska man se till att förhållandena så mycket som möjligt motsvarar autentiska förhållanden. De i yrkesprovet använda maskinerna och anordningarna är till sina funktionsprinciper likadana som de maskiner och anordningar som används inom branschen. Nödvändiga apparater är: anordningar för uppslagning, malning, sortering och utfällning ph-mätare, SR- och/eller CSF-apparat och ljushetsmätare anordningar för testning av massa, drag-, rivnings- och punkteringsanordning dator och KnowPap eller Pulp-programmet. Under yrkesprovet ska det finnas personlig skydds- och säkerhetsutrusning till förfogande om arbetsuppgiften kräver det. Yrkesprovet förverkligas i industrin med studeranden som medlem i ett arbetsteam och på andra ställen även som individuell prestation Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Utförande av uppgifter i processerna där massor och vatten behandlas Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Den studerande Den studerande Den studerande utför processtyrnings- utför processtyrnings- utför processtyrningsoch och och övervakningsuppgifter övervakningsuppgifter övervakningsuppgifter under handledning under handledning som under handledning som som medlem av en medlem av en grupp. medlem av en grupp. grupp. arbetsuppgiften Behandling av massor -uppslagning -malning utför uppgifter vid uppslagning och malning av massa under handledning. behandlar massor och vatten före pappers- och kartongmaskinen under handledning samt reglerar malningen under handledning. behandlar massor och vatten före pappers- och kartongmaskinen under handledning samt reglerar malningen efter att ha fått handledning. Testning av massor analyserar massans freenessvärde, schoppertal och PHvärde samt massans ljushet med hjälp av tar under handledning prov av massor och vatten samt analyserar massans freenessvärde, schoppertal och PH- tar prov av massor och vatten samt gör de vanligaste standardiserade kvalitetsmätningarna med testanordningar och

26 24 Behandling av processvatten Behandling av avloppsvatten den kunskap som ligger till grund för arbetet Behandling av massor - uppslagning - malning - utfällning standardlaboratorieutr ustning. känner till en uppslagnings- och malningsmetod samt utfällningen av massa och de anläggningar som används så väl att han under handledning kan utföra uppgifter vid uppslagning och malning av massa. värde samt massans ljushet med hjälp av standardlaboratorieutrust ning. framställer och behandlar processvatten under handledning. utför uppgifter i något avloppsreningsverk under handledning. känner till de faktorer som inverkar på uppslagningen, lagring och transport av massa, betydelsen av malningen av massan, sorteringsprocessen samt fyllnads- och tillsatsämnenas inverkan på processen så väl att han under handledning kan behandla massor och vatten före pappers- och kartongmaskinen samt under handledning reglera malningen. bedömer testresultatens riktighet. framställer och behandlar processvatten efter att ha fått handledning. utför uppgifter i något avloppsreningsverk under handledning och känner till de reningsmetoder som används. känner till teknikerna i samband med uppslagningen, lagring och transport av massa, betydelsen av malningen av massan, sorteringsprocessen samt fyllnads- och tillsatsämnenas inverkan på processen och slutproduktens egenskaper så väl att han under handledning kan behandla massor och vatten före pappers- och kartongmaskinen samt efter att ha fått handledning reglera malningen. Testning av massor Behandling av processvatten känner till begrepp i anknytning till massans kvalitetsegenskaper så väl att han kan bestämma freenessvärdet, schoppertalet, ph samt massans ljushet med standardlaboratorieutr ustning. känner till begrepp i anknytning till massans kvalitetsegenskaper så väl att han under handledning kan ta prov från massorna och vattnen samt bestämma freenessvärdet, schoppertalet, ph samt massans ljushet med standardlaboratorieutrust ning. känner till vattensystem och bakvattenssystemets uppbyggnad och funktions så väl att han känner till begreppen i anknytning till massans kvalitetsegenskaper så väl att han kan ta prov från massorna och vattnen samt göra de vanligaste standardiserade kvalitetsbestämmelserna med testningsanordningar och bedöma testresultatens riktighet. känner till olika vattensystem och bakvattenssystemets uppbyggnad och funktion